Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hästsporten som folkrörelse

Interpellation 2003/04:120 av Sellén, Birgitta (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-18
Anmäld
2003-11-18
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2003-11-21
Sista svarsdatum
2003-12-02
Besvarad
2003-12-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 18 november

Interpellation 2003/04:120

 av Birgitta Sellén (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om hästsporten som folkrörelse

Svensk trav- och ridsport är en mycket stor folkrörelse och även en viktig näring. Över 500 000 personer är i dag hästägare. Många ungdomar ägnar sig åt sporten. Inom travet finns ca 16 000 aktiva ungdomar och inom ridsporten närmare 40 000 ungdomar under 25 år. För många ungdomar, varav de flesta är flickor, har hästen stor betydelse för deras livskvalitet.

Det är förvånande att regeringen inte tar den stora hästnäringen på större allvar. Enbart trav-, galopp- och ridhästarna, ca 225 000, är i dag svenskt jordbruks fjärde största inkomstkälla.

Vi kan också se ett starkt växande intresse för islandshästar. Det är många jordbrukare/småföretagare som startar ridskolor där man har islandshästar i sina ridskolor. Till dessa ridskolor kommer traktens ridintresserade personer, men det har också blivit en viktig del inom upplevelseturismen. Det innebär att hästen är ett djur som får en större och större marknad i landet. Dessvärre jämställs inte hästen med andra betande djur i landet, vilket är mycket orättvist.

För att näringen och sporten ska kunna utvecklas så krävs att de ekonomiska villkoren för näringsidkarna förbättras. Det handlar om att ge lika villkor för småföretagarna, enklare regler, lika villkor i skattelagstiftningen och i de sociala trygghetssystemen.

För det öppna landskapet har hästen blivit betydelsefull som bland annat betande djur, men också för att foder ska bärgas. Det är många hundratusen hektar mark som hålls öppna genom att antalet hästar har ökat i landet. Det öppna landskapet är livsviktigt för landsbygdens framtid. Med ett kraftigt minskat antal nötkreatur har hästen fått en alltmer avgörande betydelse för att upprätthålla ett öppet landskap. Därför är det inte mer än rättvist att hästen klassas lika som andra djurenheter (kor, får, getter) när det gäller rätten till ersättning för att hålla landskapet öppet.

En annan orättvisa är när en företagare ska bygga ut sitt stall. Om man ska bygga ut en ladugård för kor behöver man inte bygglov, men för att bygga ut sitt stall så måste man ansöka om bygglov. Regeringen bör därför föreslå bättre villkor för hästen inom det svenska jordbruket.

Hästsportens betydelse för arbetstillfällen, för att utveckla landsbygden samt för en bra miljö kan inte nog betonas. Det är en kultur som måste finnas kvar och ges förutsättningar för att utvecklas. Hästsporten skapar fritidssysselsättning och lockar turister. Det är också positivt för många sjukskrivna som kan rehabiliteras genom att rida på hästar.

Min fråga till jordbruksministern är därför:

Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att skapa förutsättningar för att hästnäringen kan likställas med annan jordbruksnäring?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:120, hästsporten som folkrörelse

Interpellationsdebatt 2003/04:120

Webb-tv: hästsporten som folkrörelse

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Birgitta Sellén (C)
Anf. 121 Birgitta Sellén (C)
Fru talman! Tack för svaret. Det är trevligt att jordbruksministern och jag delar intresset för hästar. Anledningen till att jag har tagit initiativ till denna interpellation är att det verkar som om hästpolitiken har kört fast i Regeringskansliet. Redan 2001 sade dåvarande jordbruksministern att det skulle komma en proposition kallad Hästens roll i samhället . Den propositionen har vi inte sett. När årets propositionslista kom i höstas stod det att det ska komma en skrivelse med en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn nu i december. Kommer den före nyår? Jag är kanske pessimistisk när jag säger att jag inte tror att det kommer någon före jul. Men jag är också optimistisk när jag tror att det går att påverka skrivelsen genom denna debatt. Om inte skrivelsen innehåller tillräckligt goda förutsättningar för att hästen ska jämställas med andra djur inom jordbruket kommer det naturligtvis att leda till att jag kommer att skriva en motion. Hästen har stor betydelse för Sverige och är den fjärde största inkomstkällan inom jordbruket. Jordbruksministern pekar också på den ekonomiska betydelsen i svaret, vilket ökar mina förhoppningar om att hästen kommer att jämställas med andra djur. I Sverige finns det ca 225 000 hästar inom trav- och ridsporten. Dessutom finns det ett stort antal ponnyhästar, islandshästar och andra raser. Sammanlagt kanske det är ungefär 300 000. Det är oerhört många hektar åkermark som hålls öppna genom att hästen är ett betande djur. Förutom betesmark behövs mark för att skörda hö, ensilage och havre för vinterns behov. Därför håller jag med jordbruksministern om att man bör kunna få miljöersättning för bevarande av betesmarker till hästhållningen eftersom jag anser att hästen bör jämställas med andra betande djur. Men än en gång måste jag ifrågasätta vilken betydelse slåtterängarna har för hästen. Att jag säger än en gång beror på att förra gången jag ifrågasatte det var när jag debatterade jordbrukets framtid med ministern för några veckor sedan och fick svaret att slåtterängar är bra för det svenska jordbruket. För upplysnings skull passar jag på att tala om att slåtterängar är mark som man inte sår nya grödor på. Det innebär att det gräs och de blommor som växer där har väldigt lågt proteinvärde, och det är i undantagsfall som man verkligen använder det till betesmark, möjligen därför att man inte vill slå av gräset men att man ändå vill bevara den mångfald av växter som finns där. Däremot håller jag helt med om att slåtterängarna har ett stort kulturellt värde. I min interpellation lyfte jag också fram ett problem som jordbruksministern inte med ett enda ord har berört. Det gäller frågan om bygglov när man ska bygga eller bygga om en ekonomibyggnad för hästar. I plan- och bygglagen, PBL, står det bland annat att om man bygger om eller bygger ut en ladugård för fler djur behövs inget bygglov. Det behövs inte om det är en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring. När det gäller hästar är det mer svårtolkat. I en del kommuner säger man nej direkt när en jordbrukare vill bygga ut ett stall. Men efter överklagan har kammarrätten gett jordbrukaren rätt. I andra fall har kommunen gett klartecken. Men överklagan har lett till att länsstyrelsen har upphävt kommunens positiva beslut. Är detta ett problem som jordbruksministern har uppmärksammat och avser att vidta åtgärder mot? Jag hinner inte läsa vad som står i plan- och bygglagen, men där står det tydligt om det som jag har tagit upp som exempel.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 127 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Det är fascinerande att få höra värderingen redan nu av den skrivelse som ni ännu inte har läst. Det är väldigt fascinerande. Jag är ganska övertygad om att ni kommer att vara lite mer positiva när ni har haft tillfälle att ta del av den skrivelse som vi avser att lämna i januari. Det har ställts både övergripande frågor och mycket konkreta frågor till mig här i den senaste replikrundan. Låt mig börja med de mer övergripande. Jag försökte i mitt inledningssvar att också fästa uppmärksamheten på hästsektorn som näring. Jag nämnde en folkrörelseingång. Där finns givetvis jämställdhetsfrågorna, satsningen på barn- och ungdomsverksamhet via den breda sporten med. Där finns också underhållning i form av trav och galopp med. Men det finns också en annan del i detta, och det är näringspolitiken. Där finns en utvecklingspotential. Där finns också en koppling till landsbygdsutveckling men även till exportnäringen. Vi är i dag stora exportörer av foder. Vi har ett mycket gott rykte när det gäller avel. Så det här kan vi säkert utveckla vidare. Jag talar inte bara om bidrag. Jag talar om en folkrörelsedel, som vi behöver stötta på olika sätt med offentliga insatser. Jag talar om en miljödel, där vi säkert alla är överens om att vi vill betala för kollektiva nyttigheter över skattsedeln. Jag talar också om en del som är näringspolitik. I den delen vill jag ge Bengt-Anders Johansson helt rätt. Det är klart att vi ska förenkla för företagen. Det kan handla om den prövning enligt plan- och bygglagen som Birgitta Sellén tar upp. Det kan handla om olika typer av handläggning av miljöärenden. Det kan gälla de generella förenklingar som vi vill göra för småföretag. Det handlar om de skatteregler som vi till en del redan har beslutat att förändra. Det arbetet går vidare i syfte att få tillväxt. Här är det ingen skillnad på den här näringen i jämförelse med andra näringar. Det här är en mycket speciell sektor. Här finns både det ideella och det kommersiella, och båda de delarna kan vi utveckla.
Birgitta Sellén (C)
Anf. 128 Birgitta Sellén (C)
Fru talman! Det har varit många klarlägganden under debatten som känns väldigt bra. Jag börjar se fram emot skrivelsen med stort hopp och kommer att ta emot den med glädje. Vi får hoppas att det mesta finns med där. Jag har funderat väldigt mycket över det här när jag ser att andra länder i EU har kommit längre än vad vi har gjort. Bland annat finns det kompensationsbidrag i Finland och Irland och dylikt. Men det kanske är saker som kommer fram i skrivelsen. Vi bör ha en gemensam hästpolitik inom EU. Det är näringspolitiken som är viktig, och exportnäringen talar ministern om. Då kan jag inte låta bli att tänka på aveln, som jag inte hade tänkt säga så speciellt mycket om i dag. Jag hade tänkt bevaka den frågan i skrivelsen för att se vad det leder till, för där finns det mycket problem. Det tog bland annat Sven Gunnar Persson upp. Det är ett problem som jag kom att tänka på när ministern talade om exportnäringen. Det var en som hade en hingst, som han skulle sälja till Italien. Det var en mycket bra häst. Han tog sperma från hingsten och frös in den för att kunna använda den sedan. Så såldes hästen, och han ville betäcka sina hästar med hjälp av sperman. Det fick han inte göra därför att hästen var i Italien. sådana saker är det viktigt att titta på. Det finns oerhört många saker som vi behöver lyfta upp. Jag håller med om att det finns oanade möjligheter inte minst inom turismen. Alldeles strax åker jag hem till mitt stuteri där vi har avelsverksamhet.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 130 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Det är viktigt att vi får en sammanhållen hästpolitik. Men jag är inte helt säker på att vi ska kalla det för en gemensam hästpolitik inom EU. Däremot är jag helt övertygad om att vi ska skapa förutsättningar för hästnäringen i Sverige som innebär att man får bra konkurrensförutsättningar. Denna näring är inriktad på verksamhet i Sverige. Det är i många stycken en småskalig näring. Den vetter också mot ideell verksamhet och fritidsverksamhet. På det sättet är hästnäringen nationell, men den har också möjligheter när det gäller export, som vi var inne på här tidigare. Då måste vi se till att det finns bra konkurrensförutsättningar, och där ingår givetvis avelsfrågorna. Vi har ett gott rykte i fråga om avel. Vi har möjligheter på det området. Jag har förstått att Birgitta Sellén i det fallet är mycket mer expert än vad jag är. Men utifrån mitt begränsade perspektiv är jag ändå övertygad om att här finna goda möjligheter. Kommer då den här skrivelsen i januari? Ja, det kommer att fattas ett beslut redan i december, och då räknar jag med att få regeringens stöd. Men det kan inte presenteras på grund av helger och jordbruksministerns behov av att vara i Bryssel och förhandla om fiskefrågor och annat. Beslutet kommer alltså att presenteras i mitten av januari.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.