Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

HBT-personer och utlandstjänst

Interpellation 2007/08:9 av Wahlén, Gunilla (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-09-19
Anmäld
2007-09-20
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-10-02
Sista svarsdatum
2007-10-03
Besvarad
2007-10-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 september

Interpellation

2007/08:9 HBT-personer och utlandstjänst

av Gunilla Wahlén (v)

till försvarsminister Sten Tolgfors (m)

Enligt organisationen HoF, Homo‑, bi- och transpersoner i Försvaret, drar sig HBT-personer i det svenska försvaret för att göra utlandstjänst. Orsaken till detta är de fördomar och det förtryck som finns i andra länders försvarsmakter. Med ett utökat internationellt försvarspolitiskt samarbete ökar oron bland homo- och bisexuella samt transpersoner i den svenska försvarsmakten. Ett exempel är samarbetet i Nordic Battle Group där det i de övriga nordiska ländernas försvarsmakter inte finns samma tydlighet vad avser HBT-personer som i Sverige. Andra aktuella exempel är EU och Nato som båda innefattar länder som till och med förbjuder HBT-personer i sina respektive försvar. Exempel på dessa länder är USA, Grekland och Turkiet.

Med anledning av vad som framförts ovan vill jag ställa följande fråga till försvarsministern:

Vilka åtgärder kommer försvarsministern att vidta för att ingen HBT-person ska kunna kränkas på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet under utlandstjänst?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:9, HBT-personer och utlandstjänst

Interpellationsdebatt 2007/08:9

Webb-tv: HBT-personer och utlandstjänst

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Sten Tolgfors (M)
Anf. 135 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Det är högkonjunktur för försvarsfrågor här i dag - jättebra! Herr talman! Gunilla Wahlén har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att ingen HBT-person ska kränkas på grund av sin sexuella läggning eller sin könsidentitet under sin utlandstjänst. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter för alla, till exempel oavsett sexuell läggning, är ett prioriterat område för regeringen, både nationellt och internationellt. Arbetet mot diskriminering på grund av sexuell läggning syftar till att värna principen om alla människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Försvarsmakten ska genom sitt arbetsgivaransvar säkerställa att svenska soldater inte utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling vid deltagande i internationella insatser. Jag anser att vi nationellt kommit en bit på vägen i arbetet för lika rättigheter och möjligheter för alla, men utmaningen är även, som Gunilla Wahlén anför, att många länder har ett annat och för oss främmande synsätt på frågor som rör exempelvis HBT. Detta aktualiseras i samband med vårt deltagande i internationella insatser. Att personer aktivt skulle avstå utlandstjänst därför att de upplever det som möjligt och troligt att de kan bli utsatta för ovälkommet beteende är mycket olyckligt och inte acceptabelt. Som svar på Gunilla Wahléns fråga är det svårt att lova, tyvärr, att ingen HBT-person kommer att kränkas på grund av sin sexuella läggning eller sin könsidentitet under sin utlandstjänst i framtiden. Jag och Försvarsdepartementet kommer däremot att verka för ökad förståelse för vikten av frågor som rör lika rättigheter och möjligheter för alla i internationella sammanhang.
Gunilla Wahlén (V)
Anf. 136 Gunilla Wahlén (V)
Herr talman! Jag ser verkligen fram emot att få ett svar på min mycket konkreta och viktiga fråga. Det är inte bara jag som vill ha svar utan även många ungdomar, unga kvinnor och män som kan tänka sig att söka till försvaret för att få möjlighet att göra internationell tjänst och karriär inom Försvarsmakten. Vår nya försvarspolitik innebär att de allra flesta inom Försvarsmakten ska vara beredda att genomföra internationell tjänst. Vi behöver mogna, välutbildade, motiverade unga kvinnor och män till vårt framtida försvar. Dessa ungdomar vill också ha svar på samma fråga som jag har ställt till försvarsministern. I en attitydundersökning 2007 med 667 intervjuer utförda av Värnpliktsrådet sägs i kapitlet om behandling av HBT-personer att hälften av de värnpliktiga inte upplever någon skillnad i acceptansen av HBT-personer mellan Försvarsmakten och det civila samhället. En av fyra upplever dock att det är mindre accepterat att vara HBT-person inom Försvarsmakten. En av tio värnpliktiga menar att HBT-personer har problem på förbandet, bland annat i form av kommentarer från befäl, trakasserier eller att de inte vågar komma ut som homosexuella. Den problematik som de möts av inom Försvarsmakten konsumerar en enorm energi som går åt till att dölja deras sexuella läggning, och de känner behov av att prestera mer än de övriga i gruppen för att inte utmärka sig. Vilka åtgärder tänker försvarsministern vidta för att säkra att HBT-personer inte diskrimineras och kränks? Det arbete som Försvarsmakten grundar sig i är att försvara demokrati och mänskliga rättigheter. I den borgerliga regeringens regeringsförklaring i oktober 2006 menade man att Sverige som första nation i världen uttryckte att det är angeläget att stärka FN:s arbete mot att HBT-personer i stora delar av världen utsätts för brutalt förtryck. Enligt organisationen HoF, Homo, bi- och transpersoner i Försvaret, drar sig HBT-personer i det svenska försvaret för att göra utlandstjänst. Inför en fördjupad försvarspolitisk samverkan med den nordiska kretsen känner organisationen HoF sig oroad över att det i de övriga nordiska ländernas försvarsmakter inte finns samma tydlighet vad gäller HBT-personer. Detta gäller även i relationer mellan EU och Nato. Inom såväl Nato som EU finns flera länder som förbjuder HBT-personer i försvaret, till exempel USA, Grekland och Turkiet. Svenska soldater kan komma att mycket nära samarbeta med och ingå i styrkor från dessa länder. Har försvarsministern försäkrat sig om att andra länders styrkor delar och accepterar våra värderingar i dessa frågor? Försvarsministern sade följande i svaret: "Jag och Försvarsdepartementet kommer däremot att verka för en ökad förståelse för vikten av frågor som rör lika rättigheter och möjligheter för alla i internationella sammanhang." Nej, det räcker inte med ökad förståelse för frågan om lika rättigheter. Vi måste vidta konkreta åtgärder. Finns det konkreta åtgärder för att säkra att de känner sig trygga i internationella insatser?
Sten Tolgfors (M)
Anf. 137 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Låt mig börja med att ge ett generellt perspektiv på varför frågan är viktig. Det kopplar till hela arbetet med värdegrundsfrågor inom Försvarsmakten. Det har nämligen bäring på förmågan att klara uppgiften i internationella insatser. Jag menar att det svenska arbetet med värdegrundsfrågor är internationellt sett bra. Vi vet också att den värdegrund som finns inom Försvarsmakten har en tendens att fortplanta sig i det utåtriktade agerandet också i en internationell insats, det vill säga att det kan påverka relationen till civilbefolkningen där man verkar. En respektfull och bra värdegrund ger en bättre relation till civilbefolkningen där man verkar, och därmed påverkar man direkt förmågan att lösa uppgiften på plats. Hur väl förankrad och utvecklad den interna värdegrunden är påverkar också förmågan att lösa uppgiften externt. Jag är medveten om att när det gäller arbetet på politisk nivå och de mål Försvarsmakten har angett ska ingen, vare sig anställd eller värnpliktig, mot sin vilja behöva dölja sin sexuella läggning inför kolleger eller värnpliktskamrater. Så är målet. Det har inte uppnåtts helt och är inte färdigt. Det finns utrymme för ytterligare förbättringar. Både den politiska nivån och myndighetsnivån behöver jobba vidare för att öka öppenheten i klimatet. I regeringsförklaringen 2006 påtalades förtrycket som HBT-personer upplever i stora delar av världen och att FN bör stärka sitt arbete för att bekämpa det. Jag menar att Försvarsmakten bedriver ett medvetet och seriöst arbete vad gäller frågor om främjande av jämlikhet och motverkande av diskriminering, inklusive HBT-frågor. Låt mig ge några exempel. Man har specifikt inom NBG, och det arbete vi just har diskuterat generellt, utarbetat en general order , som för närvarande ligger som ett utkast för underskrift av olika chefer inom Försvarsmakten. Det är just för att säkerställa en samsyn bland länderna som ingår i den nordiska stridsgruppen. Det framgår tydligt att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av någon individ eller grupp på grund av exempelvis sexuell läggning inte är accepterat. Jag anser att Sverige och Försvarsmakten här försöker ta sitt ansvar som framework nation för NBG. Det är ett bra steg. Inom ramen för det arbete som Försvarsmakten genomfört med att förankra myndighetens värdegrund, som alla i Försvarsmakten har att rätta sig efter, framhålls att respekten för alla människor, inklusive respekten för människors sexuella läggning, måste vara tydlig. Försvarsmakten har deklarerat nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Försvarsmakten informerar de ungdomar som ska genomföra grundutbildning om vilken värdegrund som alla i försvaret ska rätta sig efter och som ska genomsyra verksamheten vid alla förband. En heltidsbefattning som HBT-ansvarig ska inrättas vid Försvarsmaktens högkvarter. Vid varje förband ska det finnas en kontaktperson vad gäller HBT-frågor. Försvarsmakten medverkar i en nationell temagrupp som heter Fritt Fram inom ramen för ett EU-arbete. Försvarsmakten fastställde i våras etiska regler och uppförandekod för svensk personal inför och under internationella uppdrag, vilket är mycket bra. Man genomför också utbildningar i den uppförandekoden. Summa summarum är det här en viktig fråga som kopplar till värdegrunden men också till vad jag menar vara ett seriöst arbete som Försvarsmakten bedriver.
Gunilla Wahlén (V)
Anf. 138 Gunilla Wahlén (V)
Herr talman! Nu får jag tacka för ett lite mer utförligt svar än det skriftliga. Det här var lite mer kött på benen. Vi talade tidigare om regeringsförklaringen från 2006. Jag vill återkomma till regeringsförklaringen 2007. Där fanns också en mening om vikten av tolerans och öppenhet. Det sades att människor ska kunna leva sida vid sida oavsett bakgrund, religion eller kön. Däremot finns ingenting om sexuell läggning i den delen av regeringsförklaringen. Inte heller i övrigt berördes HBT-frågorna i regeringsförklaringen. Jag delar den oro som RFSL har givit uttryck för, nämligen att HBT-personers rättigheter osynliggörs och försvinner i den borgerliga politiken. Men jag måste erkänna att jag har blivit glad över försvarsministerns svar om hur man systematiskt har tagit sig an frågorna i Sverige med en HBT-ansvarig och att en samsyn har säkrats inom NBG-gruppen. Att få fler kvinnor att delta i fredsprocessen och i arbetet mot våld och krig är viktigt. Men förutom ökad andel kvinnor i fredsfrämjande insatser måste det också till ett genusperspektiv på de internationella insatserna. Inom Försvarsmaktens utbildning för internationell tjänstgöring ingår FN:s resolution 1325 om kvinnors deltagande i säkerhetsarbetet. Utbildningen har för avsikt att klargöra vad resolutionen innebär och vilka konsekvenser den får för fältarbetet. Det är bra att genuskunskap generellt och genusperspektiv på säkerhet specifikt finns med i utbildningen. Men utbildningen behöver fördjupas, breddas och innefatta icke-diskriminering på grund av sexuell läggning. Utbildningen bör gälla på samtliga svenska myndigheter som har anställda i internationell tjänst. Jag anser att försvarsministern som högsta ansvarig politiker måste se till att även HBT-frågorna kommer upp på dagordningen i vårt internationella samarbete inom Försvarsmakten. Jag hade tänkt att ställa frågan om Sverige vid något tillfälle har fört upp frågan inom NBG-gruppens länder, det vill säga Finland, Irland, Norge och Estland. Nu får jag höra att det faktiskt är gjort, och jag är mycket glad för det. Finns frågan på dagordningen inom EU nu när vi planerar och ska sända trupper till Sudan och Tchad?
Sten Tolgfors (M)
Anf. 139 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Frågan om sexuell läggning och könsidentitet är en del i ett större sammanhang inom ramen för att arbeta med värdegrund och allas människors lika värde. Sverige och Försvarsmakten har goda upparbetade bilaterala samverkanskanaler, inte minst med grannländer som Norge och Danmark. Vi tror att det är viktigt med ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte jämfört med vad som sker i dag också i andra länder som ligger i framkant i liknande frågor. Till exempel kan det handla om Nederländerna eller Kanada. På internationell nivå bedriver Sverige ett medvetet arbete vad gäller att främja alla människors lika värde och rättigheter. Inom en rad olika organisationer som driver MR-frågor finns Sverige med som deltagare som gör sitt bästa för att driva arbetet framåt. Bland annat tror vi att det kan behövas mer diskussioner om frågor om jämlikhet och diskriminering, till exempel att de ytterligare beaktas i planering och förberedelse inför genomförande av internationella insatser. Det kan till exempel vara i utbildning som sker inför internationell tjänstgöring. Dessutom bör Försvarsmakten framföra och tydliggöra vår syn på frågor som rör alla individers lika rättigheter och möjligheter i sammanhang där svensk personal kommer att samverka med personal i och från andra länder. Det kan vara inför en internationell insats, gemensam övning, utbildning, samövning eller liknande. Jag kommer framöver att bedöma om ytterligare initiativ behöver tas på det här området, men vi är inte där ännu. Sverige samlar på sig olika erfarenheter, bland annat genom att ha det som kallas för MOT, Military Observation Team, i Afghanistan, som enkom består av kvinnor. Det är ännu inte utvärderat, men spontant menar jag att det är en angelägen sak. Att ha förmågan att skapa kontakt med och få information från kvinnor i lokalbefolkningen möjliggör till exempel en förbättrad informationsinhämtning. Det ger i sin tur ökad kvalitet i den operativa verksamheten och gör det möjligt att utföra angelägna uppgifter och öka säkerheten för de egna styrkorna, förutom att det stöder FN-resolutionen 1325. Vad jag menade i mitt förra inlägg är att värdegrundsarbetet är viktigt i sig i den egna verksamheten, men det har också bäring på förmågan att utföra uppdraget på ett bra sätt, att lösa uppgiften. Jag vill gärna tro, och jag tror faktiskt, att Sverige tillhör de länder i världen som har kommit längst med detta. Det bidrar till att skapa en respektfull attityd mot de civila man möter och samverkar med. Den interna värdegrunden kommuniceras också externt. Därför är den väldigt viktig. Vi kan nu konstatera att arbetet med jämställdhet förmodligen har kommit längre än arbetet med HBT-frågan. Det är en fråga som kanske inte har uppmärksammats specifikt i så hög grad ännu i internationella sammanhang, men det är en utmanande fråga för framtiden. Jag är intresserad av att se om det finns mer att göra här framöver, även om jag som sagt gör den sammanfattande bedömningen att Sverige är ett land som har kommit långt. Som sagt: Koppla ihop vikten av att ha en bra värdegrund internt med en god förmåga att lösa uppgiften externt.
Gunilla Wahlén (V)
Anf. 140 Gunilla Wahlén (V)
Herr talman! Jag tycker fortfarande att jag har fått ett nyanserat och bra svar av försvarsministern som tyder på insikt och självkritik och som är helt rimligt och realistiskt. Sverige ska ju delta i internationella insatser, men de ska vara helt och fullt sanktionerade via FN-beslut. Då kan vi komma i ett läge där insatslandet kan vara till exempel ett muslimskt land där man har dödsstraff för homosexualitet. Kan Sverige då komma i ett läge där insatslandet eller någon i medstyrkan - om det skickas 4 000 personer varav Sverige skickar 200 - skulle kunna kräva att det inte finns någon homosexuell som deltar i en sådan gruppering? Har diskussionerna någonsin varit uppe i EU eller i militära sammanhang att man skulle kunna hamna i den situationen? Det är viktigt att trakasserier eller kränkningar aldrig tillåts att hindra enskildas tjänstgöring. Jag inser att det fortfarande återstår mycket att göra på hemmaplan. Som framework nation har vi också anledning att uppmärksamma dessa frågor i samband med att vi sätter upp den nordiska stridsgruppen. Varje deltagande nation tar själv ut sina befäl och soldater. Det blir därför framför allt i vårt sätt att leda stridsgruppen som vi måste säkerställa att HBT-personer inte kränks på grund av sin sexuella läggning. Jag tycker att försvarsministern mycket väl delar min syn på det. Sverige måste vara tydligt och ställa krav i allt internationellt samarbete för att garantera att varken svenska soldater eller soldater från andra länder utsätts för diskriminering och visa på alla människors lika värde för att medverka till en värld med ökad säkerhet, fred och frihet.
Sten Tolgfors (M)
Anf. 141 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Jag vill bara ta upp ett par kompletterande saker så här i slutet av debatten. Det första är att NBG, Nordic Battle Group, kommer att inkludera två tjänster som jämställdhetsrådgivare. På engelska kallas det för gender advisor . Det andra är att Sverige självklart är emot dödsstraffet i alla dess former, av alla dess orsaker och i alla länder som det tänkas må förekomma. Om detta kan det aldrig råda någon tvekan. Låt mig också säga att många av de insatser som vi gör internationellt också bidrar till att skapa fred, säkerhet, trygghet och bättre respekt för mänskliga rättigheter för alla de människor som vi där kommer i kontakt med. Det är det yttersta syftet med att Sverige gör internationella insatser.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.