hinder för ökat bostadsbyggande i Stockholm

Interpellation 2003/04:484 av Lundström, Nina (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2004-05-11
Anmäld: 2004-05-11
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2004-05-27
Sista svarsdatum: 2004-05-27
Besvarad: 2004-06-01

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 11 maj
Interpellation 2003/04:484
av Nina Lundström (fp) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om hinder för ökat bostadsbyggande i Stockholm

Det är nu första gången sedan 1991 som det är fler kommuner i Sverige som har brist (107) än som har överskott (98) på bostäder. Bostadsmarknadsenkäten visar att antalet kommuner med bostadsbrist fortsätter att öka om än något långsammare än tidigare år.

Situationen på bostadsmarknaden i Stockholms län är allvarlig. Av kommunerna i Stockholms län uppger 24 av 26 kommuner att de har brist på bostäder.

Kommun- och bostadsminister Lars-Erik Lövdén har vid flertalet tillfällen kritiserat Stockholms kommun samt övriga kommuner i Stockholms län för att det inte byggs tillräckligt med bostäder. Nu senast kritiseras Stockholm i ett pressmeddelande från Finansdepartementet den 4 maj 2004:

"Det stora bekymret är Stockholms kommun. Byggandet minskade med 1 600 bostäder i kommunen förra året, medan byggandet i övriga Storstockholm ökade marginellt. Om det går att bygga bra bostäder till rimliga kostnader i övriga storstadsregioner och resten av landet är det också möjligt i Stockholm. Nu måste Stockholms kommun få fart på byggandet!"

De lokala politikerna menar dock att staten sätter hinder i vägen och motarbetar på så sätt ett ökat bostadsbyggande i Stockholm.

Det statliga agerandet återfinns inom flertalet områden och krånglande lagstiftning och regelverk måste ses över. Regeringen stoppade bostadsbyggandet i kvarteret Stuten vid Oxtorget med hänvisning till bullernormer. Bullernormerna har också stoppat fler möjligheter till nyproduktion. Trots att det med dagens teknik går att skapa mycket goda inomhusmiljöer. Normerna är inte anpassade efter behoven och möjligheterna i storstäder som Stockholm och hämmar flertalet möjligheter till nyproduktion.

Staten har klassat stora delar av Stockholms hamn som riksintresse. Länsstyrelsen, Vägverket, Banverket och Sjöfartsverket är myndigheter som har till uppgift att se längre än till enskilda kommuners intressen. Nu har de fyra myndigheterna kommit överens om att stora delar av hamnen är riksintresse. Riksintresset är helt och hållet en statlig fråga. Lokala politiska viljeyttringar tar aldrig över ett riksintresse förklarar Länsstyrelsen i Stockholms län och menar vidare att bostäder som störs av buller kan vara ett hot mot hamnfunktionen. Då kan det vara lättare att avslå sådana planer om hamnen är klassad som ett riksintresse.

Bristen på infrastrukturinvesteringar har påtalats vid upprepade tillfällen och presenterades ingående i den rapport för ökat bostadsbyggande som landshövding Mats Hellström tidigare presenterat. Kommunerna i Stockholms län har höga ambitioner för ökat bostadsbyggande men där sätter bristen på infrastruktursatsningar från statens sida hinder i vägen. Detta gäller både vägnät och spårbunden trafik.

Konstruktionen på de statliga investeringsbidragen har inte stimulerat till ökat bostadsbyggande. Nyproduktion av hyresrätter är angelägen men bristen på reformer inom det hyresrättsliga området sätter hinder i vägen. Möjligheten att överklaga hyran leder till att kalkylen för att bygga riskerar att spricka och därför blir det ointressant att bygga.

Det statliga markinnehavet ligger till stor del i träda. Stora markinnehav återfinns i bolag som staten äger tillsammans med de två största byggföretagen på den svenska byggmarknaden. En konstruktion som effektivt sätter hinder för andra bolag att få tillgång till mark att bygga bostäder på.

Inkomst- och utjämningssystemet tär hårt på många kommuners ekonomi i Stockholms län och hårda besparingar väntar. Incitamentet för att bygga fler bostäder med ökad befolkning som resultat har minimerats. Tillväxt kostar pengar i form av ökad kommunal service och investeringar vilket hindrar bostadsbyggandet.

Exemplen på hur staten hindrar bostadsbyggandet är många. Kommun- och bostadsministern är ansvarig för hur situationen utvecklats samt för att vidta åtgärder för att möjliggöra ökat bostadsbyggande i Stockholms kommun @ och län.

Därför vill jag fråga kommun- och bostadsminister Lars-Erik Lövdén följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hindren för bostadsbyggandet i Stockholms kommun och län ska lösas?

Debatt

(6 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2003/04:484

Webb-tv: hinder för ökat bostadsbyggande i Stockholm

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2003/04:125 Tisdagen den 1 juniProtokoll 2003/04:125 18 § Svar på interpellation 2003/04:484 om hinder för ökat bostadsbyggande i Stockholm

Protokoll från debatten

Lars-Erik Lövdén (S)

Anf. 97 Lars-Erik Lövdén (S)

Fru talman! Om Ragnwi Marcelind har lyssnat på mig under de bostadspolitiska debatterna här i kammaren har hon kanske observerat att jag gång på gång har välkomnat nya aktörer som byggare av hyresrätter. Jag tycker att det är utomordentligt positivt att det byggs hyresrätter enligt den gamla byggmästarkulturen i Ängelholm eller Linköping, och nu håller en del aktörer på att göra det i Stockholm och Malmö. Jag tycker att det är alldeles utmärkt om vi får fram det som vi hade förr, nämligen att man bygger för egen förvaltning och ett långsiktigt innehav. Det är den gamla byggmästarkulturen. De investeringsstöd som vi har gett skapar också förutsättningar för detta. Det ser vi nu när några aktörer etablerar sig i Stockholmsområdet för att bygga hyresrätter för egen förvaltning. Jag tycker att det är utmärkt. Det är bra. Men jag är helt övertygad om att vi också behöver ett allmännyttigt bestånd. Det ska vara ett allmännyttigt bestånd som präglas av att det är en seriös, långsiktig kommunal fastighetsägare. Det är nödvändigt för hyressättningssystemets funktionssätt. Även om jag också ser behov av att reformera hyressättningssystemet ligger grunderna kvar hos mig. Det handlar om att använda jämförelseobjekt i hyressättningen. Sedan kan ni inte locka mig att göra någon värdering av Boverkets utredning. Vi bearbetar den nu i regeringen. Så småningom kommer vi med ett ställningstagande om, och i så fall hur, förändringar av lagstiftningen behöver göras. Grunderna, att ha en lagstiftning som skyddar hyressättningssystemet, finns kvar.

Nina Lundström (Fp)

Anf. 99 Nina Lundström (Fp)

Fru talman! Det var en nyhet för mig att Boverkets styrelse inte har behandlat rapporten. Det visar att vi kanske måste vänta ett tag till innan vi går clinch med den, så att Boverkets styrelse får en möjlighet att uttrycka uppfattningar om den. Men det var en parentes. Vi jobbar naturligtvis med rapporten och bereder förändringar av lagstiftningen om några sådana behöver göras. Vidare bara en randanmärkning: Jag känner inte till Göteborgsfallet, och det är väl inte heller så att jag ska ingripa mot Göteborgs kommun, om den har slarvat vid marktilldelning eller liknande. Det vore mig främmande att gå in så drastiskt i den kommunala självstyrelsen, där kommunen står för markpolitik och planmonopol.

Lars-Erik Lövdén (S)

Anf. 102 Lars-Erik Lövdén (S)

Fru talman! Jag tycker inte att Nina Lundström ska vara så pessimistisk och låta framskymta att det inte går att bygga nytt. Det går visst att bygga nytt, och det går att bygga till rimliga kostnader. Jag ser ju också att det går att göra i Stockholm och i Stockholms län. Jag läste i Byggindustrin, som kom häromdagen. Ett mindre bostadsföretag som heter Bostaden AB har precis fått marktilldelning och kommer att bygga 350 lägenheter i stadsdelarna Västertorp, Hökarängen och Bjursätra. Om allt rullar på skulle företaget nog kunna bygga 300-400 lägenheter per år i Stockholm enligt vd:n för Bostaden AB. Han hävdar också att det med hjälp av investeringsbidrag blir lika lönsamt att bygga nytt som att renovera. Det går att bygga nytt, och det går att bygga till rimliga kostnader. Det går att bygga också i Stockholmsområdet till kostnader som innebär att hyran för en modern trerummare med hög standard inte blir högre än ca 6 000 kr i månaden. Det finns det exempel på. Det visar sig också nu när andra aktörer går in på Stockholmsmarknaden att det går att pressa kostnaderna. Det går att bygga bra, funktionella ekologiskt hållbara bostäder till rimliga kostnader, och det går framför allt med investeringsbidraget. Vad gäller att fastställa hyran i nyproduktionen har vi ju tillsatt en utredning om hyressättningssystemet. Den har just i uppdrag att titta på hur man ska kunna utforma hyressättningen i nyproduktion för att få en säkrare investeringskalkyl för investerarna och undanröja det som ibland i debatten påstås vara en stor osäkerhet för dem som ska bygga hyreslägenheter. När det gäller bullerproblemen är det ju riksdagen som har ställt sig bakom riktvärdena för buller. Vad vi nu har gjort är att ge Boverket i uppdrag att göra en översyn och se om man kan göra några förändringar när det gäller tillämpningen av de riktvärden för buller som riksdagen har ställt sig bakom. Vi har lyft bostadsbyggandet nu, så att i år kommer det att tillkomma ungefär 27 000-28 000 lägenheter, med ombyggnader av kontor och vindsutrymmen. Boverket tror på en fortsatt ökning av byggandet under nästa år. Det är inte riktigt tillräckligt - det behöver byggas mer - men vi är på god väg nu att nå upp till de ambitioner som finns när det gäller bostadsbyggandet. Sedan gäller det, när vi har nått dithän, att bibehålla volymerna på den nivån under en lång följd av år.

Nina Lundström (Fp)

Anf. 103 Nina Lundström (Fp)

Fru talman! När man läser bostadsmarknadsenkäten kan man konstatera att i exempelvis den här regionen, där det är en skriande brist på bostäder, anger 24 av 26 kommuner att man har brist på bostäder, och det gäller i stort sett varenda form av bostäder som finns. Man anger också i bostadsmarknadsenkäten att de som är specifikt utsatta på grund av bostadsbristen är ungdomar, äldre, barnfamiljer, barnfamiljer som söker större bostad - i stort sett varenda grupp. Vi vet också att när det råder bostadsbrist är det speciellt de utsatta grupperna som har väldigt svårt att hitta en bostad. Jag vet att min inställning här låter pessimistisk, men jag skulle vilja säga att den är verklighetsanknuten, för som regional företrädare hör jag varje vecka i olika sammanhang att riksdagen behöver göra mer. Jag ska räkna upp ett antal förslag som jag tror direkt skulle kunna påverka byggandet i den här regionen. Det första är att se över de hinder som finns för just byggande i storstäder. Det behövs ett specifikt storstadsfokus. Folkpartiet har lagt fram förslag om att man måste förändra riktvärdena vad gäller exempelvis bullerproblematiken, därför att i dag leder de till ett byggstopp. Det går inte att bygga. Specifikt de mindre bostäderna går i så fall inte att bygga, därför att som statsrådet vet är regelverket sådant att kan man inte bygga en bostad med en garanterat tyst sida mot inre gård så kan man inte bygga den här bostaden. Vi tror att det är fullt möjligt att få mycket goda inomhusmiljöer genom att använda den teknik som finns i dag. Vi tror att det går att bygga mer om man ser över riktvärdena och ser till att anpassa så att man faktiskt lever upp till de bra riktvärdena inomhus. Det tror vi är alldeles nödvändigt. Vi tror också att det är alldeles nödvändigt att se över hyressättningssystemet. Vi har haft flera exempel i medier de senaste veckorna där man kan påvisa att man inte vågar börja med nyproduktion därför att man inte vet vilken hyra som gäller ett halvår efter inflyttning. Det tror vi är alldeles nödvändigt. Jag delar uppfattningen om konkurrensfrågorna och att Botrygg AB behöver komma in på marknaden, men vad gör statsrådet med den statliga marken, som i dag finns i mycket intressant exploateringsbar mark och i utvecklingsbolag där NCC och Skanska äger 50 %? Jag skulle vilja veta vad statsrådet tänker göra med den statliga marken. Med ägarlägenheter skulle riskkapitalförsörjningen öka markant. Det skulle finnas en ny möjlighet för människor här ute att efterfråga en ny upplåtelseform. Ägarlägenheterna skulle kunna bidra till ökat byggande. De löser inte hela krisen, men de kommer att öka byggandet. Vi förstår inte varför detta är så laddat. Vi tror också att man ska se över vilka löften man har ställt ut om infrastruktur. Vi kan konstatera att i bostadsmarknadsenkäten anger flertalet kommuner att utställda löften kring infrastruktur är det som gör att man inte går vidare med bostadsbyggandet. Kommuner anger växtvärk vara ett skäl till att man inte kan fortsätta bygga, exempelvis att folk flyttar ut till fritidshusområden och utjämningssystemet inte beaktar detta. Man hamnar i växtvärk och kan inte fortsätta med bostadsbyggandet såsom man skulle vilja. Vi vill se över hur man hanterar tätortsnära grönområden. När man väl exploaterar och förtätar en storstadsregion måste man också se till vilka möjligheter man har att bevara det som verkligen behöver bevaras. Vi vill se över hur man använder sig av riksintresset, för riksintressen, såsom de används i den här regionen nu, innebär också att man för in ett moratorium över att bygga på vissa ställen. Det är viktigt att veta vad den ena handen gör, så att den inte motverkar vad den andra handen gör. Där menar jag att regeringen har ett specifikt ansvar med tanke på att man också har ett antal myndigheter under sig.

Lars-Erik Lövdén (S)

Anf. 104 Lars-Erik Lövdén (S)

Fru talman! Jag vill bara göra ett par avslutande kommentarer till de åtgärder som föreslogs från Nina Lundströms sida. Bullersidan har vi tagit tag i. Efter det avslag på ett mindre bygglovsärende i Stockholm som regeringen gav har vi nu bett Boverket att titta över tillämpningsreglerna när det gäller bullervärdena. Det tycker jag är viktigt att göra. Det innebär dock inte att vi får släppa loss hur som helst när det gäller bullret. Vi vet ju också att det finns behov av att kunna ha bullerskyddade miljöer. Vi har en arbetsgrupp som tittar på det statliga markinnehavet, både vad vi kortsiktigt kan frigöra, också för mer omfattande hyresrättsbebyggelse, och vad vi långsiktigt kan frigöra i Storstockholmsområdet. Ett sådant område som vi redan har frigjort är ju Tullinge gamla flygfält, där vi också har möjliggjort de nödvändiga infrastrukturinvesteringarna för att kunna exploatera det området. Det kan bli ett fantastiskt bostadsområde i Stockholm. Vad gäller infrastrukturen i övrigt höjde vi ju länsramen i Stockholm. Vi tidigarelade också en del projekt för att kunna frigöra nya byggbara ytor i Stockholmsområdet. Jag ser - det säger också Boverket - att efter något år av lågt bostadsbyggande kan bostadsbyggandet i Stockholm ta fart redan till hösten. Nu har man framförhållning när det gäller den kommunala planläggningen. Man har gjort markanvisningar, och det finns förutsättningar för att ganska snabbt expandera bostadsbyggandet i Stockholmsområdet. Det har varit trögt i portgången, men jag är övertygad om att vi redan till hösten, och framför allt under nästa år, får se ett ökat bostadsbyggande också i Stockholm, som vi har sett i andra delar av landet.

Nina Lundström (Fp)

Anf. 105 Nina Lundström (Fp)

Fru talman! Skälet till att jag räknade upp mina exempel på sådant som påverkar byggandet i Stockholm är att man visserligen kan resonera så som statsrådet ger uttryck för här: Nu har man fattat beslut, och nu ska man utreda konsekvenserna och se vad man kan göra framöver. Men jag vill ändå påtala att det är klart att ingenting kommer att hända innan man får någon ändring. Bostadsutskottet hanterade frågan om bullerriktvärden tidigare här under våren, och vi kunde konstatera att även bostadsutskottet nu avvaktar och ser vad regeringen kommer att komma fram till. Folkpartiets uppfattning är redan fastställd. Det har vi också motionerat om förra hösten - att vi måste se över riktvärdena. De måste revideras. Det är vår målsättning. Konsekvenserna i dag är fullständigt orimliga. Man kan konstatera att statsrådet håller med om att en rad olika insatser måste göras. Där kommer vi även detta år och nästa att återkomma med våra folkpartiförslag om hur vi ska kunna gå vidare. Det finns en frustration över att det går så långsamt, att vi inte kommer fram snabbare och att vi inte har fler propositioner att hantera i bostadsutskottet. Just nu kan jag uppleva att det är väldigt lite att göra i bostadsutskottet. Det vi hanterar där är de motioner som väcks på hösten. Vi tar gärna emot fler propositioner. Det vore jättespännande att kunna göra en insats och se till att vi verkligen skapar de förutsättningar som endast riksdagen kan bidra med. Det är här de besluten fattas. Jag är inte lika optimistisk som statsrådet. Jag kan utläsa från bostadsmarknadsenkäten att man där drar ned prognoserna med 30 %. Man vet av erfarenhet att byggandet inte kommer att sätta i gång, det byggande som man optimistiskt har hoppats skulle sätta i gång. Och det ser dystert ut. Jag tycker att det borde gå att göra oerhört mycket mer för att få i gång byggandet, men det görs inte. Det är uteslutande på grund av den enorma osäkerhet som råder. Låt oss göra någonting åt detta!

Intressenter

Frågeställare

Nina LundströmFP

Besvarad av

Lars-Erik LövdénSocialdemokraterna