Historiska fordon och ELV-förordningen

Interpellation 2023/24:234 av Isak From (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2023-11-22
Överlämnad
2023-11-23
Anmäld
2023-11-24
Sista svarsdatum
2023-12-07
Svarsdatum
2023-12-20
Besvarad
2023-12-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

 

Hur avser regeringen att hantera konsekvenserna av EU:s ELV-förordning i fråga om det rullande kulturarvet? Regeringskansliets remiss om EU-kommissionens ELV-förordning innehåller förslag om att dagens ELV-direktiv ersätts med en förordning. Det är en förordningen som reglerar vad som sker med fordon, så kallade end-of-life vehicles, när de ska skrotas. Definitionen av historiska fordon möjliggör undantag, men inte för alla. För så kallade youngtimers, yngre entusiastfordon, andra entusiastfordon och äldre bruksfordon eller klassiska fordon som inte är helt i original föreslås enligt EU:s vägledning Guidelines No 9 att skrotningsreglerna införs i förordningen med bindande verkan.

Vad som då framkommer är att fordonsägare blir skyldiga att lämna ifrån sig sitt fordon och ska bötfällas om ägaren inte följer förordningen eller någon annan anmaning om det från ansvarig myndighet. Inte nog med att äganderätten fråntas dig, det föreslås också att det ska kunna göras helt utan ersättning.

Ett skäl till sådan anmaning kan enligt förordningen vara att ett entusiastfordon vid en myndighets bedömning inte anses kunna repareras. Det kan vara allt från en skadad ram eller att fälg och däck inte är monterade till att dörrarna eller inredningen för tillfället är utplockade. Det är väl känt att vid reparation eller renovering av fordon – nyare eller historiska – händer det ofta att delar plockas loss. När det gäller äldre historiska fordon kan sådan reparationen ta lång tid.

Som så ofta saknas ett klart ställningstagande till skydd för det transporthistoriska kulturarvet. Kulturarvet får med förslaget stå tillbaka för andra samhällsintressen då det inte finns ett uttalat lagstöd för dess bevarande. Det är en ohållbar situation, alldeles särskilt när bevarandet av historiska fordon av andra ses som något som ska fråntas ägaren.

Enligt Motorhistoriska riksförbundet, MHRF; är EU-kommissionens förslag ett mycket allvarligt hot mot hela fordonshobbyn och därmed vårt rullande kulturarv.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till kulturminister Parisa Liljestrand, som är ansvarigt statsråd för kulturarvet:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder så att ägare av historiska fordon med anledning av ELV-förordningen inte ska fråntas sin egendom?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2023/24:234, Historiska fordon och ELV-förordningen

Interpellationsdebatt 2023/24:234

Webb-tv: Historiska fordon och ELV-förordningen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 216 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Isak From har frågat kulturminister Parisa Liljestrand om ministern avser att vidta några åtgärder så att ägare av historiska fordon med anledning av ELV-förordningen inte ska fråntas sin egendom. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Syftet med kommissionens förslag är att skydda miljön, minska koldioxidutsläppen i produktionen och minska råvaruberoendet. Kommissionens förslag innebär att den nya EU-förordningen om uttjänta fordon inte ska tillämpas på fordon av historiskt intresse. Den definition av fordon av historiskt intresse som används i den nya EU-förordningen kommer från Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet. Kommissionens förslag innebär också att kriterierna som används för att fastställa om ett begagnat fordon är ett uttjänt fordon förtydligas.

Vad avser de historiska fordonen har Sverige ståndpunkten att det är bra att fordon av historiskt intresse undantas från bestämmelserna och att den kommande EU-förordningen inte bör motverka vår vilja att skydda bevarandet av dessa.

Övergripande avser regeringen att verka för en lagstiftning med hög miljö- och klimatambition. Regeringen vill se en balans mellan ett effektivt miljöskydd, administrativ börda, näringslivets konkurrenskraft och ett beaktande av fordonsägarnas intressen. Hänsyn ska tas till att fordon är en komplex produkt som ingår i globala värdekedjor.

För att bland annat säkerställa att regeringen i förhandlingarna ska kunna beakta fordonsägarnas intressen har synpunkter samlats in genom att kommissionens förslag till ny EU-förordning har remitterats. Utöver remitteringen har Regeringskansliet fört samtal med bland annat flera fordonsentusiastorganisationer i syfte att ytterligare få in information och förslag för att kunna ta fram välgrundade förslag inför att det påbörjas förhandling i detalj om frågan inom EU.


Anf. 217 Isak From (S)

Fru talman! Välkommen, statsrådet Pourmokhtari, till kammaren! Den här frågan engagerar. Jag fick frågan från en intresseorganisation om jag inte borde ha skinnvästen på mig i dag, men det fick bli kostymvästen. Jag tror tyvärr inte att kammarregelverket medger skinnväst. Eller kanske jag borde ha haft verkstadsoverallen på mig?

Fru talman! Det lackar mot jul. En annan hjulfråga, som rullar, är att interpellationsdebatten har sitt ursprung i en engagerad folkrörelse. Jag vet, och jag hör i svaret, att många intresseorganisationer har kontaktat Regeringskansliet och fört fram sina synpunkter. Dock hör jag inte riktigt att dessa är omhändertagna i statsrådets svar.

När jag läser några av remissinstansernas synpunkter blir jag rätt orolig, särskilt när jag läser synpunkterna från den myndighet som Romina Pourmokhtari har i sitt ansvarsområde, Naturvårdsverket. Naturvårdsverket anser att förordningen borde vara ännu mer långtgående och inkludera fler och att undantagen i nuvarande förordning är för många.

När jag läser Transportstyrelsens svar ser jag dock ett rakt motsatt ställningstagande, där Transportstyrelsen avstyrker att förordningen genomförs i nuvarande form för att det finns för många frågetecken.

Fru talman! Fordonsrörelsen i Sverige är, vis av historien, ganska luttrad. Det finns ett ärende där Länsstyrelsen Västra Götaland klassade tre importerade amerikanska bilar som miljöfarligt avfall som skulle destrueras, alltså förstöras. Det var bilar värda flera hundratusen. En myndighet kan alltså självsvåldigt klassa ett fordon som uttjänt och göra att det blir fastlåst. Det är den typ av agerande som oroar fordonsrörelsen.

Det finns många frågetecken i förordningen, och det som kanske är viktigast är Sveriges ställningstagande. En förordning implementeras direkt i medlemsstaterna när den genomförs. Det blir alltså myndigheterna som ska klassa det här, och när det finns så här många frågetecken kan man helt enkelt inte gå vidare med förslaget.

Historiska fordon ska vara undantagna, men det står också väldigt tydligt att det ska vara strikt skick på de historiska fordonen. De ska alltså vara i originalskick. Vi som är ute i samhället på somrarna vet allihop att det finns en och annan candylackerad bil som behöver repareras. Det är Cadillac 59:or med både candylack och luftfjädring som kanske blir avställda. Ska dessa bilar då tvångsskrotas utan rätt till ersättning? Det är faktiskt helt horribelt.

Romina Pourmokhtari borde som liberal stå upp för äganderätten, som är grundlagsfäst i Sverige. Också i Europakonventionen om mänskliga rättigheter finns äganderätten fastställd, och den ska särskilt värnas. När man nu inför ett regelverk som möjliggör att en ägodel omhändertas utan rätt till ersättning måste alla säga nej. Det här är inte rimligt.


Anf. 218 Mattias Eriksson Falk (SD)

Fru talman! Tack till statsrådet, som är här i kväll och svarar på interpellationen! Det är med stor oro jag står här i talarstolen för att delta i denna debatt om ett direktiv från EU-kommissionen. Det är ett direktiv som försöker träffa rätt men som i stora delar landar helt fel och som skapar stress och ilska ute i landet hos motorentusiaster av olika slag.

Jag förstår mer än väl den oro som finns. Har du någon gång ägt ett veteranfordon förstår du känslan av att spara pengar, leta efter rätt fordon för dig och sedan med all din kärlek och omsorg rusta upp fordonet. Det blir många kvällar och helger med att leta reservdelar, svetsa, slipa och dra kablar.

Jag vet precis hur det är, för jag har själv tidigare ägt en Pontiac Bonneville 66:a, en fyradörrars HT, eller hardtop som HT står för. För mig var det viktigt med rätt fordon och att det skulle vara just en HT, för det innebär att det inte finns någon stolpe mellan de två rutorna längs bilens sida, utan det är helt öppet när rutorna är nere. Perfekt en härlig sommarkväll!

I sex månader höll jag på själv och renoverade. Det tog tid; många timmar lade jag ned. Jag har fördelen att vara utbildad mekaniker, och det hade jag nytta av. Jag bytte generator, fjädrar och avgassystem. Jag drog nya kablar och installerade en ny kylfläkt, något som det fanns ett starkt behov av för att klara av många långa timmar på Power Meet i Västerås. För att kunna göra allt detta behövde bilen till viss del skruvas isär invändigt.

Men nog om mig, jag ville mest ge lite perspektiv på hur det är att känna denna tillgivenhet till ett fordon. För det är inte bara ett ägande, utan det är en känsla av något fantastiskt och härligt.

Både bilägare och motorcyklister är oroliga för det nya direktivet. Sveriges Motorcyklister skriver exempelvis i sitt remissvar: "Ett kriterium för att en motorcykel ska klassas som skrotfärdig är att kostnaden för att få motorcykeln i körbart skick överstiger motorcykelns värde. Vilka myndigheter ska kontrollera och bedöma motorcykelns skick? Vilka kriterier ska myndigheten jobba efter?"

För en entusiast är inte kostnaden för att få ett fordon, oavsett om det är en bil eller en motorcykel, i körbart skick avgörande. När du tar på dig att renovera ett fordon kan värdet i sig vara lågt, men med en renovering, kostsam eller billig, kommer fordonets värde att höjas och troligtvis öka med åldern. Men det viktiga för en entusiast kan vara att man velat äga ett visst fordon i hela sitt liv och sedan sparat ihop till det, vilket kan ta väldigt lång tid - för många 10-20 år.

Vad ska då värdet på ett fordon bedömas genom? Ska det vara utifrån fordonets skick då eller dess potential efter en renovering? Det är inte heller säkert att det räcker; ett renoverat fordon kan dra in stora belopp om rätt köpare hittas.

Som Sverigedemokraterna ser det finns det alldeles för stor osäkerhet kring detta förslag för att det ska gå att verkställa i praktiken. För mig och många andra i Sverige är detta ytterligare ett bevis på att EU inte förstår det svenska samhället, människorna som bor här eller det enorma intresse för fordon som finns. Jag hoppas att regeringen i sin fortsatta hantering tydligt visar EU att de delar i EU:s förslag som hotar bilar och motorcyklar bör slängas i papperskorgen.

Min fråga till statsrådet är: Kommer klimat- och miljöministern att agera för att EU ska skrota förslaget som hotar svenska fordon och den kärlek vi känner till att fixa dessa?


Anf. 219 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Det finns många bitar att bemöta i ledamöternas anföranden. Låt mig börja med något fundamentalt som är av stor vikt för utfallet även i denna förhandling, nämligen att EU inte är "någon annan". EU och alla beslut som fattas där påverkas även av rådet, och rådet består av ministrar från alla länder. Den svenska regeringen är alltså också EU i detta sammanhang och har i högsta grad möjlighet att påverka utfallet av förslag som först kommer i en viss form och sedan förhandlas fram.

Jag ser fram emot att förhandlingar ska påbörjas också rörande detta. Än så länge har de inte kommit igång, och jag har heller inte fått någon konkret information om när så kommer att ske.

Man bör också ha i åtanke att merparten av detta förslag till förordning inte handlar om när demonteringen av fordon ska ske utan om hur demontering och återvinning av uttjänta fordon ska ske, hur framtidens bilar ska konstrueras för att underlätta materialåtervinning och hur vi ska förhindra att miljögifter sprids.

Det finns nämligen problem med att miljögifter från uttjänta fordon sprids. Eftersom vår union fungerar som den gör med sina öppna gränser och sin fria rörlighet dyker det upp EU-gemensamma regler för att hantera de problem som uppstår.

EU-kommissionen uppskattar att ungefär en tredjedel av de registrerade fordonen inom EU försvinner från statistiken. Det finns även en stor mängd icke trafiksäkra fordon som årligen exporteras från EU. Oavsett anledningen till att dessa fordon saknas i statistiken innebär detta att en betydande andel av fordonen sannolikt inte hanterats på ett bra sätt när de blivit avfall. Det innebär en orättvis konkurrens mot de auktoriserade fordonsdemonterare som följer alla uppsatta krav som EU har.

Exporten till länder utanför EU av begagnade bilar som inte bedöms trafiksäkra och som har höga avgasutsläpp innebär både miljömässiga och sociala utmaningar. År 2020 exporterades 870 begagnade fordon från EU, och enligt en uppskattning från Nederländerna beräknas cirka 60 procent inte uppfylla EU:s utsläppskrav.

Drivkrafterna bakom dessa problem är mycket intressanta. Det är nämligen så, fru talman, att det finns ekonomiska incitament att sälja fordon som begagnade i stället för att lämna in dem till auktoriserade demonterare. Det finns även ekonomiska incitament att sälja uttjänta fordon till oseriösa fordonsdemonterare i stället för att lämna in dem till auktoriserade fordonsdemonterare som följer regelverken, med de kostnader det medför.

Den här förordningen vill därför förtydliga när ett fordon ska betraktas som uttjänt. Det kommer att göra det svårare för oseriösa aktörer att felaktigt exportera avfall som begagnade bilar. I stället kommer vi att kunna stärka återvinningen av uttjänta fordon, samtidigt som utformningen av framtidens fordon kommer att anpassas för att gynna materialåtervinning.

Regeringen ställer sig alltså bakom intentionen med förslaget till ny ELV-förordning. Jag för dock som sagt genom mina tjänstemän en aktiv dialog med alla intresseorganisationer som drabbas av bieffekter av förordningen. Vi vill se över hur vi på olika sätt kan minimera de negativa konsekvenserna så långt det bara är möjligt.


Anf. 220 Isak From (S)

Fru talman och statsrådet! Det finns ett stort engagemang i riksdagen i de här frågorna. Jag tror också att statsrådet är fullt medveten om att det är riksdagen som ger statsrådet förhandlingsmandat i rådet. När frågan ska upp där kommer det att vara av yttersta betydelse om de oklarheter som är ganska många och som inte minst Transportstyrelsen pekar på är utraderade. Det kommer att vara ett krav från många i denna kammare att de faktiskt är det.

Jag ställde en skriftlig fråga till Romina Pourmokhtari i oktober. Statsrådet svarade då inte på min fråga, och jag tycker inte att hon gör det nu heller.

Vem är det som ska bestämma definitionen av vad som är ett fordon av historiskt intresse? Det är ju en del i kärnfrågan. Vem är det som har mandat att bestämma om ett fordon är av historiskt intresse? Vilken myndighet ska fastställa om ett fordon är av historiskt intresse? Många fordon i dag kan ju ha ett ganska högt försäkringsvärde. Ska det då räknas som att det är fastställt att de är historiskt värdefulla fordon?

Inte minst motorsporten har också kommit med ganska kraftiga invändningar. Många av motorsportens fordon byter delar ganska återkommande, och många av dem registreras heller inte alltid och kan också behöva repareras under längre tid. Här finns också frågeställningar som man behöver ha svar på.

Och vad händer med ett nyare fordon som man vill reparera själv? Fordonshobbyn är i dag en folkrörelse. Det är väldigt många ute i landet som reparerar sina fordon helt själva. Vi är en händig befolkning som fixar saker och ting själva, inte minst ute i landet. På landsbygden lagar man helt enkelt bilen själv när den går sönder. Ska det vara möjligt?

Om man har en Ford Mustang från 2008 som får en krockskada som behöver åtgärdas men inte hinner åtgärda och besiktiga den inom den tidsgräns som förordningen föreslår, om det nu var två år, ska det då vara ett skäl att bilen ska omhändertas och skrotas? Det är inte rimligt - över huvud taget inte på något sätt rimligt.

Fru talman! Jag håller med Romina Pourmokhtari. Jag står upp för EU-medlemskapet och tycker att vi i och med medlemskapet också ska engagera oss tydligare i vad som händer. När kommissionen eller parlamentet då lägger fram sådana här förslag, som i många delar är goda men i vissa delar riskerar att få hela havet att börja storma och gör att man tappar hela frågan, är det inte rimligt. Då måste man faktiskt säga: Nej, det här inte okej. Det här måste vi göra någonting åt.


Anf. 221 Mattias Eriksson Falk (SD)

Fru talman! Tack, miljö- och klimatministern, för svaret!

Att EU saknar förståelse för svenska behov står klart sedan tidigare. Många gånger grundar sig förslagen från EU på någon form av norm som utgår från hur det ser ut i Belgien, Nederländerna och Frankrike. I den bemärkelsen får jag helt enkelt se mig som normkritisk.

Det är inte konstigt att Sverigedemokraterna under många år kritiserat EU:s brist på förståelse för svenska behov och hur våra svenska förhållanden ser ut. Det är ju återkommande. Gäller det inte fordon, som nu, så rör det kostsamma tvångsrenoveringar av småhus som man försöker tvinga fram, skogspolitik eller invandring.

Både jag och statsrådet vet att EU inte bygger på förståelse för enskilda nationer utan helt och hållet på den elit som ser ett Europas förenta stater framför sig - något som medborgarna i Europa inte vill ha. Vi är olika länder som kan samarbeta men som också måste tillåtas vara unika - något EU inte vill.

För Sverigedemokraterna är det självklart att regeringen behöver agera kraftfullt mot EU, med riksdagens stöd. Här tycks ju Sverigedemokraterna och en majoritet i riksdagen vara överens. Frågan kommer ytterst att prövas i ansvarigt utskott och i EU-nämnden. Då ska Sveriges syn på förslaget förankras, och alla partier behöver bekänna färg i denna fråga. Väljer man Sverige eller EU?

Nu har vi en chans att stå upp för Sverige, svenska behov och allt det engagemang som finns hos fordons- och motorentusiaster runt om i vårt avlånga land. För Sverigedemokraterna är det självklart att EU inte ska skrota våra fordon med tvång utan att Sverige ska skrota EU:s förslag.


Anf. 222 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Låt mig börja i denna ände: För mig är det väldigt viktigt att skydda fordonshobbyn. Det är verksamheter som kännetecknas av stark medborgerlig förankring och väcker stort engagemang, vilket har nämnts av ledamöterna. Det finns ett omfattande ideellt arbete som i huvudsak också finansieras av föreningar och deras medlemmar. Att bevara äldre fordon är även förenligt med vår syn på exempelvis cirkulär ekonomi.

Vad gäller att kostnaden för renovering ska stå i någon särskild proportion till fordonets värde är det precis en sådan fråga som regeringen följer mycket noga. En annan fråga som regeringen följer väldigt noga är modellen som målas upp i förslaget för bedömning av historiskt värde.

Fru talman! Låt mig även nämna att regeringen på olika sätt kommer att försöka begränsa de negativa konsekvenserna av förslaget, inte minst genom att se över definitionen av historiska fordon. Under förhandlingens gång, när den väl påbörjas, ska vi också se över de olika möjligheter som kan tänkas dyka upp att se till att de negativa konsekvenserna av ett förslag inte drabbar Sverige och den verksamhet som bedrivs här på mycket god grund.

Som klimat- och miljöminister har jag det yttersta ansvaret att tillse lagar och regler som förhindrar föroreningar och att giftigt avfall sprids i vår natur. För att klara av klimatomställningen vill jag ställa om vår ekonomi till att i högre grad nyttja materialåtervinning och en klok användning av våra resurser.

Som följd av öppna gränser inom vår union måste vi ha EU-gemensam lagstiftning på många fronter. Det handlar exempelvis om att se till att ta hand om uttjänta fordon, återvinna det vi kan och se till att delar inte dumpas i naturen eller blir till verktyg för den organiserade brottsligheten, som också är något det här förslaget ämnar komma åt.

Min uppfattning är dock att det finns en risk att undantag för historiska fordon som finns i förslaget inte utformas tillräckligt väl för att skydda vare sig vårt transporthistoriska kulturarv eller fordonsägarnas äganderätt. Men förhandlingarna har som sagt inte inletts än, så jag kan inte uttala mig om exakt vilka formuleringar, undantag och förändringar som Sverige komma att försöka föra in i förordningen innan den vinner laga kraft.

I EU-förhandlingar ska 27 olika länder komma överens, och man måste vara beredd att kompromissa. Men jag måste förstås också ständigt minnas mina grundläggande värderingar i det politiska arbete vi genomför.

Fru talman! Jag kan slutligen försäkra kammaren om att regeringen och jag som liberal klimat- och miljöminister kommer att värna enskildas rätt att förfoga över sin egendom.


Anf. 223 Isak From (S)

Fru talman! Det sista lät nästan som en liten julklapp till fordonsrörelsen. Jag tror kanske att statsrådet behöver förtydliga det i sista inlägget.

Fru talman! Sverige behöver nog vara väldigt tydligt här. Ett minimikrav är att alla fordon äldre än 30 år undantas, att fordon som är kopplade till motorsport undantas och att det fastställs - precis som statsrådet säger - att det är ägaren genom äganderätten som beslutar när fordonet är uttjänt.

Sedan behöver vi naturligtvis ha återvinningssystem som gör det lätt för fordonsägaren att lämna ifrån sig det och att det inte blir kostsamt. Men det är lite av en annan fråga.

Förslaget får inte heller innebära att möjligheterna inskränks att handla med begagnade bildelar. Den handeln ska naturligtvis vara öppen, följa alla regelverk, vara laglig och inte kopplad till gängkriminalitet.

Fru talman! Med detta önskar jag talmannen, statsrådet och kamraterna här i kammaren en riktigt god jul. Vi hoppas att det här rullar på. När statsrådet kommer hit och begär mandat kan hon vara helt säker på att en fordonsengagerad riksdag kommer att granska förslagen väldigt noga.

(Applåder)


Anf. 224 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Tack till ledamoten för diskussionen! Det är viktigt för oss alla att värna den fantastiska verksamheten i Sverige kring fordonshobbyn. Jag är väldigt tacksam för att kammaren och ledamöterna är engagerade i denna fråga. Jag ser fram emot dialogen vi kan föra när förhandlingarna påbörjas i detta ärende. Jag ser också fram emot att ha mer dialog med fordonshobbyn och höra deras intresseorganisationers inspel om det här förslaget. Vi vill alla komma åt dem som utnyttjar situationen för illegala aktiviteter och såklart också stärka den fantastiska ideella verksamhet som pågår i Sverige kring historiska fordon.

Jag tackar för debatten och engagemanget och önskar också kammaren, talmannen och andra närvarande en god jul.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.