Hög tid för nationell biblioteksstrategi

Interpellation 2013/14:460 av Kerstin Engle (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Inlämnad: 2014-05-05
Överlämnad: 2014-05-06
Anmäld: 2014-05-07
Sista svarsdatum: 2014-05-27
Besvarad: 2014-06-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Hög tid för nationell biblioteksstrategi(pdf, 104 KB)

Interpellationen

till Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Flera internationella undersökningar visar att svensk skola tappar mark när det gäller läsning och läsförståelse. Nu senast pekar de så kallade PISA-mätningarna på att svenska elever inte får det stöd de behöver för att kunna ligga i nivå med andra jämförbara länders elever. Ett ändamålsenligt biblioteksväsen är ett viktigt verktyg för att vända den negativa trenden med sjunkande läsförmåga och läsförståelse.

En ny rapport från Svensk biblioteksförening, Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi, visar att samarbetet mellan bibliotekarier och lärare kan stärka läsande och lärande. Forskarna skriver också i rapporten att både skolbibliotek och folkbiblioteken har stor potential att stödja såväl ungas färdigheter i läsning som den alltmer nödvändiga medie- och informationskunnigheten.

För att biblioteksväsendet på bästa sätt ska kunna nå ändamålen krävs en samlad nationell biblioteksstrategi eller biblioteksplan. Den nationella biblioteksstrategin är främst ett verktyg för att samlat hantera ett antal utmaningar och komma fram till önskvärda prioriteringar. En av utmaningarna är den sjunkande läsförmågan och läsförståelsen, som får negativa konsekvenser för enskilda och ytterst för Sveriges ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft.

Det pågår många intressanta och framgångsrika biblioteksutvecklingsprojekt i landet. Dess värre är det mer sällan som de samordnas och goda resultat sprids. Här skulle en nationell biblioteksstrategi kunna bidra till vägledning för vilka resultat som hålls fram som eftersträvansvärda.

En biblioteksstrategi innebär också att stöd tas fram för att främja bibliotekens planering, styrning och uppföljning. Sådant stöd kan ges genom att den nationella biblioteksmyndigheten bidrar med att utveckla verktyg och metoder, till exempel bättre kvalitetsmått och indikatorer för att mäta bibliotekens verksamhet. Uppföljning och utvärdering kan förbättras via forsknings- och utvecklingsinsatser samt medverkan i framtagandet av kvalitetssystem.

Därmed skulle bättre förutsättningar finnas för en verksamhet tydligare ägnad åt sina användare och med större möjligheter att använda tillgängliga resurser effektivt och på det sätt som är avsett.

Kungliga biblioteket (KB) har regeringens uppdrag att vara den myndighet som ansvarar för nationell överblick samt för att främja samverkan mellan och utveckling av biblioteken i Sverige. Det finns också reglerat i den nya bibliotekslagen. Socialdemokraterna har tidigare motionerat i riksdagen för att stärka uppdraget. Vi menar att uppdraget inte är tillräckligt för att möta de utmaningar som vi ser i dag. De andra nordiska länderna har redan genomfört Unescos uppmaning till vägledning genom att fastställa en nationell bibliotekspolitik.

Med vetskap om behovet av samordning och utveckling av alla de fantastiska insatser som görs varje dag på landets bibliotek är det oroande om regeringen väljer en annan väg. Statssekreterare Peter Honeth uttryckte regeringens syn på uppdraget till KB när han talade på Svensk biblioteksförenings konferens Forskningsbibliotekens nya roller den 19 mars i Stockholm. I stället för att värna och stärka KB:s viktiga uppdrag valde han att tona ned det genom att säga att KB har en viss roll mot folkbibliotekssektorn, jag betonar medvetet viss roll, en roll som skulle kunna bli väldigt stor men som inte får gå ut över huvudrollen.

Utbildningsutskottet, kulturutskottet och regeringen har lyft fram att KB:s nya uppdrag rymmer möjligheten att ta fram en nationell biblioteksstrategi eller biblioteksplan. KB:s uppdrag för Sveriges samlade biblioteksväsende bör inte begränsas till en undanskymd viss roll. Om biblioteksmyndigheten saknar tillräckliga resurser för att fullgöra sina uppdrag bör regeringen skjuta till de medel som behövs, snarare än att förminska delar av uppdraget.

I ljuset av PISA-resultaten, att hälften av Sveriges elever fortsatt saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek samt statssekreterare Honeths uttalande ställer jag frågan till utbildningsministern:

På vilka sätt avser utbildningsministern att verka för att KB ska få såväl resurser som uppdrag att stärka hela Sveriges biblioteksväsen?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2013/14:460

Webb-tv: Hög tid för nationell biblioteksstrategi

Dokument från debatten

Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:126 Måndagen den 16 juniProtokoll 2013/14:126 Svar på interpellation 2013/14:460 om hög tid för nationell biblioteksstrategi

Protokoll från debatten

Jan Björklund (FP)

Anf. 75 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Herr talman! Kerstin Engle har frågat mig på vilket sätt jag avser att verka för att Kungliga biblioteket ska få såväl resurser som uppdrag att stärka hela Sveriges biblioteksväsen. Jag vill först och främst framhålla att regeringen har uppfattningen att läsförståelse och läslust är grundläggande förutsättningar för att kunna ta del av vår kultur och för att vara en aktiv medborgare. Att främja barns och ungas läsförmåga är särskilt viktigt för att stärka kunskaps- och bildningsnivån. Bibliotekens betydelse för det demokratiska samhällets utveckling och deras roll för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning ligger till grund för den nya bibliotekslagen. För regeringen är biblioteksfrågorna ett prioriterat område, vilket är tydligt genom att vi fick en ny bibliotekslag den 1 januari i år. I den nya lagen har regeringen tagit initiativ till att utveckla den bibliotekslag som ursprungligen stiftades 1996 och som inte har förnyats sedan dess. Regeringen har även gjort andra satsningar för förbättrad läsförmåga och läsförståelse hos barn och unga. Riksdagen antog så sent som i december förra året regeringens proposition Läsa för livet . Bland annat fastslogs nationella mål för litteratur- och läsfrämjande som innebär att alla i Sverige oavsett bakgrund och med utgångspunkt i personliga förutsättningar ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga. Kungliga biblioteket har som huvuduppgift att vara Sveriges nationalbibliotek och arkiv för ljud- och bilddokument samt rörliga bilder. KB ska som forskningsbibliotek och i egenskap av forskningsinfrastruktur vara en resurs för forskning samt fullgöra uppgifter som följer av en rad olika lagar och förordningar, bland annat bestämmelser om pliktexemplar av dokument och elektroniskt material. KB har sedan 2011 i uppdrag från regeringen att ha nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet och främja samverkan och utveckling inom området. Inom ramen för det uppdraget har KB utrymme att överväga vilka mer strategiskt inriktade dokument som kan främja samverkan och utvecklingen inom området. Med andra ord kan myndigheten, KB, bedöma om det finns behov av nationella plandokument och i så fall utarbeta sådana. KB ska också tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. I och med den nya bibliotekslagen är uppgiften lagstadgad. För uppdraget för samordning av biblioteksväsendet har KB fått en anslagsförstärkning med 25 miljoner kronor. För övriga uppdrag har KB ett anslag på 347 miljoner kronor. Anslaget till KB har beslutats av riksdagen utan någon avvikande mening från Socialdemokraterna. Inom de ramar som har beslutats ankommer det på KB att besluta om verksamhetens utformning.

Kerstin Engle (S)

Anf. 76 Kerstin Engle (S)

Herr talman! Jag förstår av svaret att jag och statsrådet är helt överens om vikten av bibliotek och deras betydelse för kultur och bildning och inte minst för ungas möjligheter till ökad läsförståelse och därmed bättre skolresultat. Det är inte särskilt unikt för statsrådet och mig, då 85 procent av svenskarna anser att biblioteken är viktiga för att samhället ska fungera. Biblioteken är den institution som svenskarna har störst förtroende för. Men jag tycker nog att ministern har ett särskilt ansvar för att se till att vi får en utveckling och bästa möjliga resursutnyttjande av våra bibliotek. Jag utgår från att ministern är orolig för vad som händer med biblioteken och för vad som kan hända. Det har blivit 500 färre bibliotek under de senaste 20 åren. Filialer som har betytt oerhört mycket som mötesplatser för medborgarna har försvunnit. Och enligt KB har 70 bibliotek lagts ned de senaste fyra åren. I bibliotekslagen står det ett bibliotek per kommun. Då återstår 900 bibliotek som kan läggas ned. Men det hoppas vi inte ska hända. Vi har också sett bekymmer med lagen om skolbibliotek. Det är egentligen självklart att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek, men det är bara hälften av eleverna som har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Lagen är inte tillräckligt tydlig när det gäller bemanning och personalens kompetens. En hylla med böcker är inte tillräckligt. Ett ändamålsenligt biblioteksväsen är ett mycket viktigt verktyg för att vända den negativa trenden med sjunkande läsförmåga, sjunkande läsförståelse och därmed sjunkande skolresultat. Björnekullaskolan i Åstorp med bibliotekarien Monica Ehrenstråle i spetsen är ett utmärkt föredöme för hur skolbibliotek med en duktig bibliotekarie kan vara en motor i skolans arbete, både för lärarna och för eleverna. Alla sådana goda exempel måste få ökad spridning. Sjunkande läsförmåga och läsförståelse får negativa konsekvenser, inte bara för den enskilde individen och eleven utan även för Sveriges ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. En ny rapport från Svensk biblioteksförening visar att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan stärka läsande och lärande. Forskarna skriver också att både skolbibliotek och folkbibliotek har stor potential för att stödja både ungas färdigheter i läsning och den alltmer nödvändiga medie- och informationskunnigheten. Ministern talar i svaret om KB:s utvidgade uppdrag från 2011 och om att de har möjlighet att själva ta upp frågan. Men jag anser att ett beslut om en nationell biblioteksstrategi är ett så stort beslut att politikerna åtminstone måste finnas med och tala om vad man tycker om detta. Vi socialdemokrater ser det utvidgade uppdraget från 2011 som en början. Vi blev verkligen oroliga och fick våra farhågor bekräftade när ministerns statsekreterare i ett tal tonade ned KB:s roll. Han sade: KB har en viss roll mot folkbiblioteken. Jag betonar medvetet en viss roll, men det får inte gå ut över huvudrollen. Om ministern delar denna uppfattning har vi alla fått en förklaring till att det inte kommer någon nationell biblioteksstrategi. Ministern gör det också lätt för sig genom att säga att det ankommer på KB att besluta om verksamheten. Men jag tror som sagt att det behövs ett politiskt uppdrag för en så pass stor och viktig fråga.

Jan Björklund (FP)

Anf. 77 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Herr talman! Jag uppskattar engagemanget för biblioteken och för biblioteksfrågorna. Jag har detsamma. Biblioteken är viktiga på många sätt. Både skolbibliotek och folkbibliotek är viktiga för att introducera läsning och böcker för barnen. De är viktiga för vuxna och för att vi ska kunna skaffa fram olika typer av böcker och information som vi söker på olika sätt. Biblioteken fyller alltså en lång rad uppgifter i vårt samhälle. De är viktiga för yttrandefriheten. De har varit viktiga under hela 1900-talet och är fortsatt viktiga. Det råder ingen tvekan om det. Det är därför som har den här regeringen infört en ny bibliotekslag. Den gamla var ålderdomlig. Därför har den här regeringen också fört in krav i skollagen på att det ska finnas skolbibliotek som alla elever har tillgång till. Kerstin Engle kritiserar det, men den gamla regeringen gjorde aldrig det. Det är den här regeringen som har infört det kravet. Det är den här regeringen som har gett i uppdrag åt Kungliga biblioteket att ha nationell överblick. De har fått extra pengar för det. Den gamla regeringen gjorde aldrig det. Det är den här regeringen som har gjort det. Jag ser fram emot att vi gemensamt ska ta ännu fler tag. Men det är intressant att en socialdemokrat kritiserar alliansregeringen för detta när den socialdemokratiska regeringen inte gjorde någonting. Sanningen är att det är den här regeringen som har agerat på området. Jag vill också varna för att ge en massa uppdrag utan att skicka med pengar. Kerstin Engle säger att skollagen borde skärpas och att det ska vara bemannade bibliotek. Det kan man tycka. Om riksdagen anslår de pengarna kan vi bestämma det. Men att Socialdemokraterna står och säger att vi borde göra det utan att anslå ett öre i sin budget är ansvarslöst. Vad ska Kungliga biblioteket dra ned på om de ska utarbeta en sådan strategi? De får inte en enda ny krona, för Socialdemokraterna föreslår inga nya pengar till Kungliga biblioteket i sin budget. Nya uppdrag, nya ambitioner men inga pengar - då måste ni skära ned på något annat, något som redan finns. Så får ni göra. Därför tycker jag att man ska vara varsam. Jag har inget emot att vi diskuterar ambitionshöjningar, men vi måste vara överens om att med en ambitionshöjning följer en anslagshöjning. Annars får man tala om för KB att de ska avstå från att göra något av det de gör i dag, och det vill inte jag göra. KB:s huvuduppgift är att vara Sveriges främsta forskningsbibliotek. Det är och har alltid varit KB:s huvuduppgift. Det är därför KB finns. Om det är det ni ska prioritera ned - för jag uppfattar av Kerstin Engle att det inte är den viktiga delen, utan det är något annat som är viktigast - är det ett viktigt besked, ett väldigt viktigt besked. Det skulle nämligen påverka hela den svenska humanistiska forskningen om KB inte längre hade det som huvuduppgift. Det är därför Kungliga biblioteket finns - för att det är ett forskningsbibliotek. Det är vårt nationella forskningsbibliotek med en mycket hög internationell standard. Jag är enig med interpellanten om problembeskrivningen. Jag jobbar varje dag och har så gjort under mina åtta år som minister för att läsningen ska öka och kunskapsnivån stiga i den svenska skolan. Där har böcker, läsning och bibliotek en viktig roll. Så långt är vi överens, men att ge nya uppdrag och höja ambitionerna utan att skicka med några pengar kommer att leda till mycket kritik och frustration i sektorn.

Kerstin Engle (S)

Anf. 78 Kerstin Engle (S)

Herr talman! Nu lägger ministern ord i min mun som jag aldrig har sagt. Jag har inte sagt att vi ska förändra KB så att det inte längre ska vara ett forskningsbibliotek eller ha ansvar för forskning. Men vi kan ju konstatera att den nya bibliotekslagen är en ramlag och att den behöver fyllas med innehåll. Skolbiblioteken är inte tillräckligt utvecklade. Mer behöver göras där. Det finns goda exempel att sprida. Nu är det ju den här regeringen som har haft ansvaret i snart åtta år. Vi socialdemokrater vill ständigt utveckla och förbättra samhället. Det kommer ny forskning och ny kunskap. Då kan man inte bara slå sig till ro och säga: Vi har ändrat den nya bibliotekslagen - ni gjorde ingenting. Så fungerar inte verkligheten. KB fick ett utökat anslag med det nya uppdraget. Man kan alltid se över vad som ska göras nu och vad som gjordes tidigare, men jag har definitivt inte uppfattningen att KB ska mista den viktiga roll det har som forskningsbibliotek. Det blir lite olyckligt när det är två departement som har ansvar för den viktiga läsfrågan. Det finns säkert en hel del projektmedel att söka via KB och via Kulturrådet, som mest sysslar med läsfrämjande. Det är naturligtvis jättebra att det finns pengar till sådant, men jag tycker ändå att läsutveckling är en alldeles för viktig fråga för att göras till ett projekt. Jag hoppas att statsrådet Björklund och för den delen också partiledaren Björklund tar ett samtal med sin partikamrat Christer Nylander, som här i kammaren och även på annat håll har uttalat att han tycker att det behövs en tydlig nationell biblioteksstrategi för att tillgodose behovet av bra biblioteksservice och bra läsfrämjande verksamhet i hela landet. Vi behöver en genomarbetad strategi för bibliotekens roll i kunskapssamhället. Till den rollen hör till exempel läsning och läsförståelse, som vi har varit inne på, men också demokrati, yttrande- och informationsfrihet, livslångt lärande och inte minst kultur och social sammanhållning. Kulturutredningen 2009 - det var väl regeringens utredning - pekade på splittringen i bibliotekslandskapet och på behovet av en ny organisation och en ny ledningsfunktion för det svenska biblioteksväsendet. KB fick sitt utvidgade uppdrag 2011, men det räcker inte för att leva upp till Kulturutredningens synpunkter. Nog måste väl ministern hålla med om bibliotekens roll i kunskapssamhället - det har vi redan hört att han delvis gör - och behov av samordning och kunskapsspridning?

Jan Björklund (FP)

Anf. 79 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Herr talman! Kerstin Engle säger att det är olyckligt att läsfrågorna är splittrade mellan kultur och utbildning. Jag håller inte med om det. Om det är olyckligt, vart tycker hon i så fall att det hör? Det är klart att läsning är otroligt viktigt - det är den mest centrala uppgiften för hela vårt utbildningsväsen. Samtidigt fyller biblioteken en roll i en viktig del av vår kulturpolitik. Det är väl helt naturligt att bibliotek och läsning rör både skolan och kultursektorn. Det finns inget annat vettigt sätt att organisera det, tycker jag. Sedan är uppgifterna något olika. Det är klart att skolans roll och skolbibliotekens roll är att uppfylla läroplanens mål: att barn ska lära sig läsa och få läslust och nyfikenhet på läsning och litteratur. Folkbiblioteken vänder sig delvis till barn och unga men också till vuxna, så uppdragen är något olika. Jag tror att man får acceptera att båda dessa biblioteksformer, båda dessa kulturformer, finns och måste finnas och att de är centrala. Jag är alltså helt enig med interpellanten om betydelsen. Jag tror att hela riksdagen är helt enig om detta. Vi är oroade över att läsförståelsen bland barn och unga har sjunkit under en 20-årsperiod. Det görs otroligt många insatser: Vi lägger om hela den svenska utbildningspolitiken. Vi stärker biblioteken i en ny bibliotekslag. Skolbiblioteken stärks liksom uppdraget till KB. Vi vidtar på olika sätt en lång rad åtgärder, och jag är helt beredd att diskutera ytterligare åtgärder. Jag vänder mig bara mot ett förslag där vi låtsas att vi höjer ambitionsnivån när det inte tillförs pengar, för det funkar inte. Är riksdagen beredd att anslå mer pengar är jag helt beredd att ge KB nya uppdrag. Men varken Socialdemokraterna, som interpellanten tillhör, eller allianspartierna har i riksdagen verkat för högre anslag till KB. De höjdes när vi införde det nya uppdraget, men vill man ytterligare höja ambitionsnivån krävs det ytterligare nya anslag. Annars måste forskningsuppdraget till KB, som trots allt är det centrala för KB:s uppgift - det är därför KB finns - prioriteras ned, och det vore otroligt olyckligt. Kungliga biblioteket är mycket av stommen i vår humanistiska forskning i Sverige. Den forskningen är huvuduppdraget för Kungliga biblioteket. Jag har inget emot att vi bestämmer oss för att utveckla en nationell biblioteksstrategi, men om den måste vara gratis blir den innehållslös. Det kommer att leda till behov av nya satsningar. Jag har inget emot det, men då måste vi också vara överens om att det ska finansieras. Att interpellanten nu kritiserar mig för att inte ta fram en strategi samtidigt som interpellantens parti inte vill anslå några pengar tycker jag är ett slag i luften. En ambitionsökning måste paras med ekonomiska satsningar.

Kerstin Engle (S)

Anf. 80 Kerstin Engle (S)

Herr talman! För ett litet kort ögonblick blev jag nästan glad. Ministern sade alldeles nyss att han inte har något emot en strategi, och det är ju positivt. Men då är det pengarna det faller på, och då kan man fundera på hur viktigt det är för ministern. Var det bara förflugna ord att det är bra med en strategi? Ministern har ju inte sett vår budget inför hösten. Säger man att det inte finns några pengar, att man inte klarar det, har man också talat om hur man prioriterar. Det är inte bara Socialdemokraterna, Christer Nylander och Kulturutredningen som tycker att en strategi är viktig. Det finns även ett organ som heter Unesco - det vet ministern säkert - som har uttalat detta. Unesco konstaterar att Sverige är det enda land i Norden som inte har en strategi för att få ännu bättre bibliotek och utvidga kunskapen om bibliotekens roll i samhället ännu mer. Det är ju märkligt att det bara är i Sverige regeringen inte ser fördelen med en sådan strategi. Jag hoppas att ministern vill följa sitt råd och fullfölja det som han alldeles nyss sade: att det nog ändå är bra med en strategi. Jag vill uppmana regeringen att följa Unescos rekommendationer så att den nya bibliotekslagen omsätts i handling och skolbarn får tillgång till bibliotek, som skollagen ger dem rätt till, samt att ta ansvar för KB så att de får resurser att uppfylla uppdraget. Jag hoppas att ministern använder de sista minuterna till att ge ett positivt svar och tala om att han har lyssnat på både Kulturutredningen och Unesco.

Jan Björklund (FP)

Anf. 81 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Herr talman! Jag är väldigt glad att jag tillhör en regering som har infört en ny bibliotekslag. Jag är väldigt glad att vi har skärpt kraven på skolbiblioteken i Sverige till långt mycket högre nivåer än 2006, när vi tog efter den gamla regeringen. Då fanns det inga krav över huvud taget på skolbibliotek i lagstiftningen. Inte ett enda krav fanns det. Nu finns det krav på att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Nu börjar nästa diskussion om personalbemanning och annat. Det är positivt att man går vidare och höjer ambitionsnivån, men det är den här regeringen som har höjt ambitionsnivåerna. När vi gjorde detta anslog vi också mer pengar, och det är centralt. Nu föreslår Socialdemokraterna satsningar utan pengar, och det är inte riktigt ärligt mot den här sektorn. Det är klart att alla i sektorn älskar att höra att de ska få en strategi, men alla tror ju att det kommer satsningar tillsammans med det. Men det är alltså ett papper utan pengar. Det Socialdemokraterna föreslår är inte värt någonting. Ni lade ju nyligen fram en budget. Riksdagen röstar ju om den nu. Där säger ni att det ska bli en nationell biblioteksstrategi, men inte ett öre ska anslås. Det låter naturligtvis bra med en strategi, och det skapar en massa förväntningar, men det kommer att bli en stor besvikelse om man gör på det här sättet. Man måste förstå att om man signalerar en nationell biblioteksstrategi uppfattar sektorn detta som att det också ska komma nya satsningar. Är riksdagen beredd att anslå medel till detta har jag absolut inga invändningar, men om man gör som Socialdemokraterna nu föreslår kommer det att gå ut över Kungliga bibliotekets forskningsuppdrag, vilket är det centralaste uppdraget för Kungliga biblioteket. Det är därför Kungliga biblioteket finns och har skapats.

Intressenter

Frågeställare

Kerstin EngleSocialdemokraterna

Besvarad av

Jan BjörklundFP