högkostnadsskyddet för småföretagen
Interpellation 2003/04:52 av Darell, Linnéa (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-10-24
- Anmäld
- 2003-10-24
- Besvarad
- 2003-11-11
- Sista svarsdatum
- 2003-11-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 24 oktober
Interpellation 2003/04:52
av Linnéa Darell (fp) till statsrådet Hans Karlsson om högkostnadsskyddet för småföretagenI samband med riksdagens beslut om införandet av den tredje sjuklöneveckan utlovades också ett högkostnadsskydd för småföretagen. Lagrådet gav rådet att avvakta med beslutet i väntan på EU-kommissionens utlåtande över förslaget. En riksdagsmajoritet valde ändå att ta beslutet trots oklarhet kring huruvida högkostnadsskyddet skulle godkännas eller icke. Sedan dess har ett antal skriftväxlingar ägt rum, såvitt man kan utläsa ur olika referat.
Fortfarande synes det oklart om riksdagens beslut att införa ett högkostnadsskydd för småföretagen kan genomföras. För att övertyga EU-kommissionen tycks nu regeringen beskriva det beslutade högkostnadsskyddet som en tillfällig åtgärd. Motivet skulle vara att ett nytt sjuklönesystem ska träda i kraft årsskiftet 2004/05 och att ett högkostnadsskydd för småföretagen då blir överflödigt. Allt enligt referat i tidskriften Från Riksdag och Departement. Den nyligen framlagda budgetpropositionen är fattig på upplysningar i ämnet, men på andra vägar kan det alltså komma fram till riksdagen vad regeringen tycks hålla på med när det gäller såväl fattade beslut som planerade åtgärder.
Vid beslutet våren 2003 om högkostnadsskyddet förutsattes att regeringen skulle efterhöra EU-kommissionens utlåtande och, om möjligt, få ett godkännande av det beslut som riksdagen tog i juni 2003. Det är då så mycket mer märkligt att regeringen i sitt svar till Bryssel tar ut inteckningar i beslut, som riksdagen eventuellt kan komma att fatta under kommande år, men som regeringen inte kan veta om riksdagen är beredd att godkänna. Vilket nytt, och för riksdagen okänt, system för sjuklön har regeringen redovisat till EU-kommissionen? Inte heller har riksdagen fått något besked om regeringen nu bedömer det som möjligt eller omöjligt att verkställa riksdagens beslut om införande av högkostnadsskydd för småföretagen.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Hans Karlsson:
Kommer statsrådet att snarast redovisa för riksdagen vad det är för planerade åtgärder regeringen till EU använt som skäl för att högkostnadsskydd för småföretag åtminstone tillfälligt ska godtas?
Kommer statsrådet att verka för ett förslag till riksdagen i höst om ändringar i beslutet från juni om tredje sjuklönevecka och högkostnadsskydd?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2003/04:52
Webb-tv: högkostnadsskyddet för småföretagen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:25 Tisdagen den 11 novemberProtokoll 2003/04:25 14 § Svar på interpellation 2003/04:52 om högkostnadsskyddet för småföretagen
Protokoll från debatten
Anf. 127 Hans Karlsson (S)
Fru talman! Linnéa Darell har frågat mig om jag snarast kommer att redovisa för riksdagen vilka planerade åtgärder som regeringen använt som skäl för att EU-kommissionen tillfälligt ska godkänna införandet av högkostnadsskydd för småföretag. Linnéa Darell har också frågat om jag kommer att verka för ett förslag till riksdagen redan i höst om ändringar i beslutet från juni 2003 om den tredje sjuklöneveckan och högkostnadsskyddet för småföretag.
När det gäller frågan om en tidsbegränsning av det högkostnadsskydd som nu är föremål för EU-kommissionens prövning enligt statsstödsreglerna har regeringen i en skrivelse den 13 oktober 2003 informerat kommissionen om de uttalanden som gjorts i höstens budgetproposition. Kommissionen underrättas i skrivelsen, på samma sätt som riksdagen, om avsikten att ett system baserat på ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsoproblematiken ska införas senast under 2004. Skrivelsen nämner att frågan om högkostnadsskydd för vissa arbetsgivare därmed kommer att behöva ses över på nytt och att regeringen är beredd att tidsbegränsa tillämpningen av det nu anmälda högkostnadsskyddet till senast den 31 december 2004. Några närmare uppgifter om de planerade framtida åtgärdernas utformning lämnas dock inte i skrivelsen.
EU-kommissionens prövning av ärendet pågår nu, och ett beslut kan väntas senast i mitten av december månad.
När det gäller den fortsatta beredningen inom Regeringskansliet av frågan om ekonomiska drivkrafter kommer arbetet att bedrivas med ambitionen att så snart det är möjligt återkomma till riksdagen. Efter det att ett förslag om ytterligare ekonomiska drivkrafter genomförts finns det anledning att överväga om den tredje sjuklöneveckan ska tas bort. En förutsättning för detta är dock att det då har konstaterats en varaktig nedgång av kostnaderna för sjukpenning.
Anf. 128 Linnéa Darell (Fp)
Fru talman! Tack för svaret! Jag har dock fortfarande ett antal frågor kvar.
Hans Karlsson skriver i svaret på min interpellation att kommissionen i skrivelsen underrättas "på samma sätt som riksdagen" om regeringens avsikt att finna ett system kring detta med ekonomiska drivkrafter och så vidare. Det är möjligt att jag är mer synsvag än statsrådet, men jag kan inte hitta den informationen i budgetpropositionen, som Hans Karlsson hänvisar till.
Jag har dock funnit den här frågan på ett antal ställen. Under utgiftsområde 10 till exempel, under rubriken Ekonomiska drivkrafter, står det om detta som regeringen arbetar med och som Hans Karlsson nämnde i interpellationssvaret. Men sedan står det att beredningsarbetet har fortsatt inom Regeringskansliet och att inriktningen är att ett sådant system - alltså med ekonomiska drivkrafter - ska omfatta hela arbetsmarknaden och att det ska kompletteras med ett skydd för små företag så att dessa inte drabbas av för höga kostnader vid sjukskrivning. Där ser det inte ut som annat än att riksdagen har fått besked om att det ska finnas kvar.
På s. 13 i samma handling står det också att arbetet med att ta fram ett system med ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare i syfte att minska sjukfrånvaron ska fortsätta och att systemet ska utformas så att det långsiktigt stärker både företagande och individer och därigenom hela samhällsekonomin.
Sedan följer några rader som inte innehåller så många detaljer om just den här frågan varefter stycket avslutas med orden: ett viktigt komplement till ett system med ekonomiska drivkrafter ska vara ett obligatoriskt högkostnadsskydd för små företag.
I själva finansplanen talas bara om sjuklöneperioden och ingenting annat.
Jag skulle fortfarande vilja veta när riksdagen kommer att få den information som EU-kommissionen tydligen har fått.
Den andra frågan jag hade handlade om vad som förväntas hända sedan. Nu läser vi i medierna att det före jul ska finnas förslag för att avdramatisera ohälsofrågan i den kommande avtalsrörelsen. Inom parentes trodde jag faktiskt att det fanns andra, tyngre skäl för att få ned ohälsotalen, men nu ska det som har pågått sedan 1997 klaras av på fem sex veckor. Det kan man ju fundera över.
Utöver att jag är skeptisk till den tidsplanen undrar jag över det statsrådet skriver i svaret på min interpellation och nu också säger, att "efter det att ett förslag om ytterligare ekonomiska drivkrafter genomförts finns det anledning att överväga om den tredje sjuklöneveckan ska tas bort". En förutsättning för detta är dock att man då har kunnat konstatera en varaktig nedgång av kostnaderna för sjukpenning.
Då har jag frågorna: Är det regeringens avsikt att införa nya ekonomiska åtgärder gentemot arbetsgivarna utan att ta bort den tredje sjuklöneveckan? Finns det andra motiv för regeringens diskussion om ett ökat ekonomiskt tryck på arbetsgivarna än de höga ohälsotalen? Vilka motiv är det i så fall?
Anf. 129 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Jag får inledningsvis uttrycka en viss förhoppning inför framtiden eftersom statsrådet i sitt svar till Linnéa Darell säger just det som hon citerade, att det finns "anledning att överväga om den tredje sjuklöneveckan ska tas bort". Det låter lite lovande. Den tredje sjuklöneveckan är ett eländigt förslag som ytterligare försämrar förutsättningarna för tillväxt i vårt land.
Men anledningen till att jag blandar mig i detta är att jag har ställt en skriftlig fråga till statsrådet Hans Karlsson och fått ett nöjaktigt svar. Frågan ställdes med anledning av de uppgifter som finns i medierna om att jordbrukare och fiskenäringen eventuellt skulle undantas från högkostnadsskyddet för småföretagare.
I svaret till Linnéa Darell och även till mig säger statsrådet att i skrivelsen till EU-kommissionen har man föreslagit en tidsbegränsning och att man ska se över utformningen av högkostnadsskyddet. En tidsbegränsning kan inte blidka EU-kommissionen, kan jag tänka mig, utan det är väl så att man har tänkt ändra på något i högkostnadsskyddet från och med 2005 för att få fortsätta med det.
Eftersom jag har en till visshet gränsande misstanke om att statsrådet Karlsson är en hederlig karl vill jag passa på tillfället att för klarhets skull här fråga om han är beredd att ta mig i hand på att det blir samma regler när det gäller högkostnadsskyddet för alla olika kategorier av småföretagare, att till exempel jordbruksföretag och fiskeriföretag inte kommer att ha andra förutsättningar än andra småföretag.
Anf. 130 Hans Karlsson (S)
Fru talman! Jag tycker att Linnéa Darell är onödigt konspiratorisk i sina antaganden. Det finns ingen annan information eller några andra uppgifter som regeringen har gett till kommissionen än de som är redovisade i budgetpropositionen. Jag kan inte säga på vilken sida, men där anger vi att ett system med ekonomiska drivkrafter ska tas fram, och ambitionen är att ett nytt system ska träda i kraft under 2004. Eftersom vi aviserar ett annat sätt än den tredje sjuklöneveckan finns det anledning att kunna tidsbegränsa högkostnadsskyddet om det skulle vara nöjaktigt för kommissionen. Det är det svar som vi ger. Kommissionen frågar och vi svarar.
Det finns inget annat än det som är redovisat till riksdagen. Det känner också de till som följer den allmänna debatten. Det finns inget färdigt system utan det som finns är just avsiktsförklaringen att vi vill införa något nytt.
Sedan har vi frågan om tredje sjuklöneveckan. Den tanke som jag har är att om vi finner ett system med ekonomiska drivkrafter som vinner en hygglig acceptans på arbetsmarknaden och som vi tror kommer att bita på sjukfrånvaron ska vi växla den tredje sjuklöneveckan mot ett sådant system. Man kan inte säga det klarare. Det är så vi tänker. Det ska vi också diskutera med parterna i de samtal som Linnéa Darell hänvisade till. Det finns alltså ingen annan information att komma med till riksdagen i dagsläget än den jag har gett.
Sedan frågar Sven Gunnar Persson om fiskare och jordbrukare. Det är ju en del av EU:s regelverk att man i särskilda fall kan tillåta någonting som liknar statsstöd och som man hänvisar till i det här sammanhanget. Dock tror jag att transportnäringen, fiskenäringen och jordbruket i så fall skulle vara undantagna eftersom de åtnjuter särskilda subventioner som man inte ska addera.
Det har aldrig varit regeringens avsikt. Det skulle bli sällsynt krångligt och direkt missriktat om man skulle få ett system där de branscherna undantas av något skäl som inte har att göra med det som högkostnadsskyddet är avsett att träffa, nämligen risken som det lilla företaget får bära om man får många sjukskrivna på samma gång, en risk som det större företaget sannolikt aldrig drabbas av på samma sätt som det lilla. Jag håller fast vid att vi ska ha ett ändamålsenligt och robust högkostnadsskydd så att man eliminerar den risken för det lilla företaget.
Med hänsyn till EU-lagstiftningen och det vi också omfattas av i EU-gemenskapen blir det naturligtvis trassligt när man ska införa nya saker. Det får vi leva med. Båda sätten är lika illa, att först gå till riksdagen och sedan fråga EU kan uppfattas som väldigt krångligt. Att först gå till EU, sedan till riksdagen och därefter kanske få gå tillbaka till EU igen är också krångligt. Vi får leva med att vi tar oss fram på det där sättet. Besked kommer ju ganska snart förhoppningsvis. Då kan beslutet också träda i kraft med retroaktiv verkan från den 1 juli.
Anf. 131 Linnéa Darell (Fp)
Fru talman! Onödigt konspiratorisk ska man nog vara, Hans Karlsson. Man ska nog alltid misstänka konspiration i politiken, tyvärr. Jag måste säga att när jag hör svaret för andra gången tycker jag mig nästan ha skäl för det också.
Hans Karlsson säger att till dess att det finns något nytt, och det har redovisats till riksdagen, kan det vara aktuellt att tidsbegränsa högkostnadsskyddet.
Vid riksdagsbehandlingen på försommaren varnade Lagrådet för att införa högkostnadsskyddet. Man ville att riksdagen skulle vänta med det eftersom det troligen skulle ifrågasättas av EU-kommissionen. Men riksdagsmajoriteten och regeringen valde att nonchalera Lagrådet. Nu har vi sett hur det går.
Diskussionen nyss om undantag kommer antagligen från det svar vi fick till socialförsäkringsutskottet i höstas. När vi började arbetet i höstas hade det figurerat många uppgifter i medierna om att det fanns frågor från EU-kommissionen som regeringen nu besvarade. Mot bakgrund av det tog vi upp frågan vid vårt första utskottsmöte. Ett enigt utskott ville då ha en avstämning. Vi fick då den 25 september svar från Näringsdepartementet att problemet - riksdagens beslut, tydligen - skulle kunna lösas på två sätt, antingen att begränsa högkostnadsskyddet eller införa så kallade miniregler som skulle innebära att man inte får ge stöd till några branscher. Den uppgift vi fick var att det var lantbruk och transporter på grund av att de betraktas som favoriserade branscher. Efter att ha fått information i tidningen Från Riksdag & Departement och andra medier har vi dragit slutsatsen att regeringen har valt alternativet tidsbegränsning på egen hand och utan att informera riksdagen.
Jag återgår till frågorna om vad som händer framöver. Jag frågade om de ekonomiska åtgärderna mot arbetsgivaren skulle gälla ohälsotalen. Då sade Hans Karlsson att om man hittar ett nytt effektivt system kan man fundera över att växla mot den tredje sjuklöneveckan. Men så ser tydligen inte planeringen ut. I sitt interpellationssvar sade statsrådet att i "den fortsatta beredningen inom Regeringskansliet av frågan om ekonomiska drivkrafter kommer arbetet att bedrivas med ambitionen att så snart det är möjligt återkomma till riksdagen. Efter det att ett förslag om ytterligare ekonomiska drivkrafter genomförts" - det måste väl vara efter det att riksdagen har fattat ett nytt beslut - "finns det anledning att överväga om den tredje sjuklöneveckan skall tas bort. En förutsättning för detta är dock att det då har konstaterats en varaktig nedgång av kostnaderna för sjukpenning."
Finns det planer på att komma till riksdagen med ett förslag som innebär ekonomiska drivkrafter och åtgärder gentemot arbetsgivarna och då inte ha en klar redovisning till riksdagen med ett förslag om att ta bort den tredje sjuklöneveckan?
Anf. 132 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för det lugnande beskedet. Det skulle inte bara vara onödigt krångligt att få till sådana undantag utan det skulle vara osedvanligt korkat. Jordbruksnäringen i Sverige, trots att den är en gynnad näring med EU-stöd och statsstöd, har sämre konkurrensförhållanden än vad som är fallet i de viktigaste konkurrentländerna. Tack för det lugnande beskedet.
Anf. 133 Hans Karlsson (S)
Fru talman! Jag kommer inte här och nu att precisera vad regeringen kommer att lägga på riksdagens bord i fråga om ekonomiska drivkrafter. Vi ska utarbeta förslag, och de kommer att behandlas i en sedvanlig proposition av riksdagen. Vad den innehåller återstår naturligtvis att se.
Alla kan se och höra att den tredje sjuklöneveckan inte är särskilt uppskattad. Den är sannolikt mindre effektiv, mindre ändamålsenlig, för att påverka sjuktalen nedåt än vad ett annat ekonomiskt åtagande, en annan ekonomisk drivkraft, längre bort i sjukskrivningsprocessen skulle vara. Därför finns det skäl att överväga en växling av de två systemen. Det är det svar som Linnéa Darell får i dag. Det svaret har jag gett nu två gånger i kammaren.
När det gäller högkostnadsskyddet i övrigt tror jag ingen har missat min och regeringens avsikt att det ska finnas ett skydd för de mindre företagen. Vi har inget intresse av att vare sig vidmakthålla tredje sjuklöneveckan eller införa en annan ekonomisk drivkraft utan ett skydd för de mindre företagen. Om EU inte tillåter något annat än ett tidsbegränsat högriskskydd får vi ta under övervägande hur vi konstruerar ett sådant skydd i ett annat förslag, system, för ekonomiska drivkrafter. Vi tänker inte överge de mindre företagen när vi formulerar ekonomiska drivkrafter i syfte att minska sjukfrånvaron. Vi tar det som förs fram inte minst från småföretag på största allvar och med största respekt, nämligen att risken för att drabbas av höga kostnader när man har fyra anställda och två blir sjuka samtidigt är högre än i det stora företaget med 1 000 anställda där 500 inte blir sjuka samtidigt. Vi har förstått det, och vi ser det. Vi instämmer i den riskbedömning som de små företagen gör.
Anf. 134 Linnéa Darell (Fp)
Fru talman! Jag uppehåller mig först vid högkostnadsskyddet. Nu säger Hans Karlsson att det ska finnas ett skydd för de mindre företagen.
Eftersom det är så osäkert vad EU-kommissionen kommer att svara, och det snabbt ska komma fram ett nytt förslag: Ingår det ett arbete att försöka kombinera ekonomiska drivkrafter med ett skydd? Det högkostnadsskydd som riksdagen redan har beslutat om verkar tydligen tvivelaktigt. Vad är signalen till EU att det är tidsbegränsat? Jag får inget samband i detta.
Vi har länge tyckt att förslagen är ogenomtänkta och att de läggs fram lite hipp som happ. Tyvärr ger statsrådet samma bild fortfarande.
Debatten om att den tredje sjuklöneveckan inte är särskilt uppskattad eller effektiv hade vi för flera månader sedan. Ni visste att det var så, och ändå drev ni igenom den. Nu säger statsrådet att det finns skäl att överväga en växling. Trots att man jobbar med ett annat system är det inte självklart att utgångspunkten för diskussionerna om detta nya system är att tredje sjuklöneveckan ska bort. Detta sker trots att regeringens företrädare nu har samma uppfattning som vi alla har haft länge att det är en mycket olämplig åtgärd.
Anf. 135 Hans Karlsson (S)
Fru talman! Jag säger inte att det är en olämplig åtgärd att ha en tredje sjuklönevecka. Jag säger att ett annat system som träffar hårdare vad gäller ekonomisk drivkraft längre fram i sjukskrivningen är mer effektivt och bättre än en tredje sjuklönevecka. Håll reda på vem som säger vad, Linnéa Darell! Jag har inte sagt att det är olämpligt. Jag säger att det är mera effektivt.
När det gäller frågan om högkostnadsskyddet igen vill jag säga följande, om det var det svaret som Linnéa Darell sökte. Om vi tar fram ett nytt förslag till ekonomisk drivkraft kommer det att innehålla ett högriskskydd också. Det högriskskyddet kommer att vara avpassat till det som EU-kommissionen har uttryckt när man har behandlat och granskat det förslag som nu ligger inne - självklart. Det vore ju dumt att gå fram med samma förslag som EU-kommissionen eventuellt har haft synpunkter på. Vi tänker vara bättre och påhittigare än så och försöka lägga ett förslag som i så fall är i linje med det som är möjligt med hänsyn till EU-kommissionen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.