Högkostnadsskyddet och privatiseringen av apoteken
Interpellation 2009/10:110 av Ringholm, Bosse (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-11-12
- Anmäld
- 2009-11-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2009-11-26
- Sista svarsdatum
- 2009-11-27
- Besvarad
- 2009-12-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2009/10:110 Högkostnadsskyddet och privatiseringen av apoteken
av Bosse Ringholm (s)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
Nu har den borgerliga regeringen sålt ut två tredjedelar av de väl fungerande apotek som hittills haft staten som ägare. Alla internationella erfarenheter visar att kostnaderna kommer att stiga för läkemedelskonsumtionen och att de enskilda medborgarna i sista hand kommer att få betala dessa ökade kostnader.
Invändningen att det finns ett högkostnadsskydd om 900 kronor för den enskilde är endast relevant om detta inte höjs och samhällets kostnader för läkemedelskonsumtionen inte ökar. Det är skattebetalarna som tvingas betala de ökade kostnaderna för den samlade räkningen.
Jag frågar därför socialministern:
Kommer ministern att ta initiativ till att högkostnadsskyddet för läkemedel förblir oförändrat under 2010?
Kan socialministern garantera att högkostnadsskyddet hålls oförändrat åren därefter om den borgerliga regeringen fortsätter att privatisera de kvarvarande statliga apoteken?
Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att säkerställa konkurrens och förhindra ett monopol i grossistledet för distribution av läkemedel?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:110
Webb-tv: Högkostnadsskyddet och privatiseringen av apoteken
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:43 Fredagen den 4 decemberProtokoll 2009/10:43 3 § Svar på interpellation 2009/10:110 om högkostnadsskyddet och privatiseringen av apoteken
Protokoll från debatten
Anf. 19 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Bosse Ringholm har frågat mig om jag kommer att ta initiativ till att högkostnadsskyddet för läkemedel förblir oförändrat under 2010 och om jag kan garantera att högkostnadsskyddet hålls oförändrat åren därefter om den borgerliga regeringen fortsätter att privatisera de kvarvarande statliga apoteken. Han har vidare frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa konkurrens och förhindra ett monopol i grossistledet för distribution av läkemedel.
Det nuvarande högkostnadsskyddet för läkemedel innebär att man inte behöver betala mer än 1 800 kronor under ett år för de läkemedel, främst receptbelagda, som omfattas av skyddet samt vissa förbrukningsartiklar. I samband med genomförandet av apoteksreformen har regeringen särskilt betonat att reformen inte medför några förändringar avseende högkostnadsskyddet för läkemedel. Med anledning av frågans formulering vill jag vidare framhålla att regeringen inte har för avsikt att avyttra fler av de statligt ägda apoteken än de 465 som vi nu har sålt till stora och medelstora aktörer och de 150 som ska avskiljas från Apoteket AB och som ska kunna ha enskilda entreprenörer som delägare.
Enligt regeringens bedömning, som redovisades i propositionen
Omreglering av apoteksmarknaden
(prop. 2008/09:145), innebär konkurrensutsättningen av detaljhandeln med läkemedel att förutsättningarna ändras även i partihandelsledet. Nya apoteksaktörer kan komma att anlita egna transport- och logistiksystem eller andra distributörer än de som i dag är verksamma på området. Detta innebär att det kan uppkomma en konkurrenssituation även på detta område. Det kan också tilläggas att den del av apoteksreformen som innebär att vissa receptfria läkemedel får säljas på andra försäljningsställen än apotek sannolikt kommer att bidra till att fler aktörer ägnar sig åt partihandel med läkemedel. Det kan vara värt att påminna om att konkurrenslagen kan förbjuda förvärv som påtagligt hämmar förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens och det ska i denna prövning särskilt beaktas om en dominerande ställning skapas. Enligt konkurrenslagen är också avtal eller samarbeten som har till syfte eller effekt att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt förbjudna.
Anf. 20 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret.
Jag har ställt frågor till socialministern om apoteken eftersom många människor är oerhört oroliga för vad som nu händer med apoteken. Vi har sedan 35-40 år haft statliga apotek som har fungerat utomordentligt väl. De har högt förtroende och anseende bland allmänheten och en hög servicenivå, och de har kunnat hålla nere priserna. När regeringen nu privatiserar merparten av apoteken är risken stor att det, vilket vi har sett exempel på från andra länder, blir höjda priser, monopoltendenser eller oligopoltendenser. Socialministerns svar gör mig ännu mer orolig än jag var innan jag ställde interpellationen.
Min fråga om huruvida nivån i högkostnadsskyddet kommer att bevaras även i framtiden får inget svar alls, och ett uteblivet svar kan inte tolkas på annat sätt än att socialministern håller öppet för att det kommer att förändras. Högkostnadsskyddet kommer alltså att försämras. Det kommer att bli dyrare för enskilda människor. Att det kommer att bli dyrare för staten är alldeles uppenbart, eftersom priserna kommer att stiga som en följd av privatiseringen.
Min andra fråga, om det blir fler privatiseringar, kan jag möjligen tolka positivt på det sättet att socialministern säger att han inte nu har för avsikt att göra ytterligare privatiseringar. Ska vi tolka det som ett löfte för åren framöver om socialministern till äventyrs och mot förmodan får fortsätta i sin nuvarande roll? På den punkten finns ingen klarhet i svaret. Möjligtvis, om man vill vara positiv, kan man dock säga att han i varje fall just nu inte lovar några ytterligare privatiseringar.
Min tredje fråga får ett icke-svar. Jag frågade vad socialministern tänker göra för att förhindra att det blir monopol eller oligopol, det vill säga få företag som dominerar grossistbranschen. Det är alltså inte de som distribuerar direkt till allmänheten utan ledet dessförinnan. Då hänvisar socialministern bara till nuvarande lagstiftning och Konkurrensverket. Men min fråga till socialministern var faktiskt vilka initiativ socialministern tänker ta för att förhindra att det blir monopol eller oligopol, vilket vi har sett tendenser till i andra länder. Där får jag inget svar.
Det är ett passivt agerande. Man är inte mycket till socialminister om man bara nöjer sig med att hänvisa till lagstiftningen, men det är väl ett uttryck för att socialministern inte tänker göra något, inte har några planer och inte ens tycker att detta är ett problem.
Bekymret är att hela privatiseringen av apoteken är en fix nyliberal idé som socialministern och den borgerliga regeringen har. Det är viktigare för den borgerliga regeringen och socialministern att enskilda personer kan tjäna pengar på denna marknad än att den enskilde individen, de vanliga läkemedelskonsumenterna som pensionärer och andra, ska känna trygghet och veta att det är ett system där vinsten inte är det avgörande. Det är så det nu har blivit genom privatiseringen. Det viktiga och avgörande ska i stället vara tryggheten för konsumenten. Oavsett om jag är pensionär eller på annat vis läkemedelskonsument ska jag känna att det inte är någon som i första hand vill tjäna pengar på mitt behov av läkemedel. Med den privatisering som Göran Hägglunds regering har genomfört har vinsten blivit det avgörande.
Jag är orolig för att det kommer att bli höjda priser som kommer att drabba samhället i sin helhet - vinsterna ska nämligen betalas av någon - och också, eftersom det inte finns något riktigt svar i interpellationssvaret på den punkten, att högkostnadsskyddet naturligtvis kommer att försämras. Ministern är helt passiv inför de risker som finns för monopol eller oligopol på området.
Anf. 21 Jan R Andersson (M)
Fru talman! Jag kom in lite sent i debatten, men jag tycker att det är en viktig debatt. Det är intressant att se hur oppositionen väljer att bemöta en av de reformer som faktiskt har nått ut på bred front till den svenska befolkningen. Det är en reform som har mottagits på ett väldigt bra sätt. Redan i dag finns det receptfria läkemedel i tusentals butiker, och det är en efterfrågad produkt.
Det jag lite grann vänder mig emot i Bosse Ringholms frågeställning är hans snäva syn. Han tittar på det han kallar ett nyliberalt experiment, att vi som regering har en ambition att ge fler människor tillgång till sjukvård. Det är klart att det finns många saker som kan hända, och mycket av det som kan hända är svårt att förutse. Vad kommer exempelvis att hända med sjukvårdskostnaderna när barnfamiljer slipper sitta i väntrum till akutmottagningar för att barnen har ont i öronen? Vad händer när man slipper åka flera mil för att hitta ett öppet apotek? Vad händer när man faktiskt kan behandla det som är en enkel åkomma med läkemedel i stället för att söka läkarvård eller sitta i telefon i timtal? Detta är också effekter som en ny apoteksreform kommer att innebära.
Andra saker som jag funderar på och resonerar kring gentemot oppositionen, i detta fall Bosse Ringholms inlägg, är det man kallar en nyliberal reform. Socialdemokratin ställer sig i någon mening också bakom den. Man har sagt att detta kanske inte är något man kommer att riva upp med rötterna. Frågeställningen blir då mer att man vill kritisera en regering man inte tycker om i stället för att peka på en reform man inte tycker om.
I grunden tror jag att Socialdemokraterna delar synen att det är bra att tillgängligheten på receptfria läkemedel och alla andra läkemedel blir större och att det finns ett apotek nära människor. Vi i Sverige har varit en randstat när det gäller tillgänglighet. Vi har inte kunnat komma åt läkemedel. I till exempel mitt hemlän Kalmar har det funnits ett söndagsöppet apotek. Man ska så klart inte behöva åka 20 mil för att komma åt ett läkemedel bara för att man blir sjuk på en söndag.
Den stora vinsten blir givetvis till medborgarna, det är vi alla medvetna om. Jag tycker ändå att oppositionen bör, när man riktar kritik mot regeringen, försöka vara så pass konstruktiv att man kan öppna ett större spektrum än det Bosse Ringholm gör i dag.
Anf. 22 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Jag vet inte om Bosse Ringholm har haft tillfälle att läsa propositionerna och följa de debatter som har förts i kammaren om apoteksomregleringen. Det är inte mycket i hans inlägg som tyder på att det skulle vara fallet.
Mycket av det som Bosse Ringholm tar upp som lösa känslor som "jag är orolig för", "jag vet inte om", "regeringen är inte tillräckligt tydlig" och så vidare gäller sådant som Bosse Ringholm hade kunnat följa debatter om här i kammaren. Där har det givits tydliga besked.
Det kommer med den omreglering som blir att bli lägre priser än vad det skulle vara med ett bibehållet monopol. Det finns ett tydligt regelverk för hur detta ska gå till. Det är någonting som hade kunnat ske tidigare, men som inte skedde under Bosse Ringholms tid i regeringen. När det gäller att ta hem de marginaler som finns på originalläkemedel när patent faller finns det en metod för det liksom när det gäller effektiva generikasystem, alltså utbyten till billigare men innehållsmässigt likvärdiga produkter, och en utvecklad värdebaserad prissättning på originalläkemedel. Allt detta finns tydligt beräknat och framhållet i de propositioner som Bosse Ringholm har haft möjlighet att ta del av.
Regeringen har inga planer på att förändra högkostnadsskyddet. Jag är lite förvånad över frågan om högkostnadsskyddet för 2010. Som tidigare finansminister vet Bosse Ringholm att den budget som ligger gäller, det är den som riksdagen om ett par veckor förväntas besluta om och därmed också besluta om högkostnadsskyddet för 2010. Det innebär ingen förändring. Regeringen har inga planer på att förändra högkostnadsskyddet för oss som enskilda konsumenter.
Det blir nästan lite rörande att höra Bosse Ringholm vara orolig för ett monopol eller ett oligopol. Det säger han som står för en politik som innebär monopol på just detta område. Han uttrycker oro över att vi i Sverige ger oss in på ett nyliberalt experiment. Det gör han som har företrätt ett land som tillsammans med Nordkorea och Kuba är de enda länder som har monopol. Jag är helt förvånad över den debattekniken, fru talman.
Apoteksomregleringen syftar till att öka tillgängligheten. Det viktigaste målet är att göra att fler människor enkelt kan få tag i läkemedel när de behöver det. Monopolet har brister i det avseendet. Monopolet har stora förtjänster, det medges, men det har brister just när det gäller tillgängligheten. Här ändrar vi. Detta gör det naturligtvis besvärligt för Bosse Ringholm som åtminstone tidigare önskade förstatliga hela den svenska läkemedelsindustrin. I dag pläderar han inte för detta här i kammaren i alla fall, men han håller fast vid monopolet på apoteksområdet - ett förlegat system för distribution som enbart används i Kuba och Nordkorea i dag.
Här öppnas möjligheter för fler aktörer att komma in. Vi kommer att ha åtminstone åtta, tio, tolv aktörer av format på det här området som kommer att erbjuda sina produkter och erbjuda möjligheter för dem som jobbar inom apotekssfären att få nya arbetsgivare om de vill, starta egen verksamhet, höja servicenivån och införa mer generösa öppettider. I Norge har motsvarande omreglering lett till 62 procents ökning av antalet apotek. 15 kommuner som aldrig någonsin tidigare haft ett apotek har fått ett.
Det här leder till en ökad tillgänglighet.
Anf. 23 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Min fråga rör specifikt högkostnadsskyddet, det vill säga det som den enskilde läkemedelskonsumenten har att hantera. Nu säger socialministern att han kan garantera att det inte kommer att ske någon höjning av nivån under 2010. Men min fråga handlar också om vad som händer efteråt. Det vill socialministern inte lämna någon som helst utfästelse om. Det kanske är lika bra att inte lämna någon utfästelse, för min förhoppning är att vi byter socialminister nästa höst. Då behöver han inte hantera den här frågan, utan vi kommer att ha en annan socialminister och en annan regering nästa höst. Men det är ändå en realitet, och det är därför jag har ställt frågan. Många människor är naturligtvis oroliga, för de vinster som vi kommer att se för de privata apoteken i fortsättningen ska betalas av någon. Vinster uppstår inte av intet. Vinster uppstår ur höjda priser, naturligtvis.
Det går an att säga att vi ska höja servicegraden och öka öppethållandetider och att vi ska ge möjlighet för apoteken, privata och andra, att sälja fler icke-receptbelagda läkemedel. Det är en annan diskussion. Det är inte det jag frågar om. Det är inte svårt att vilja ha ökat öppethållande och ökad servicegrad. Men det kostar någonting, och det får man räkna in i kalkylen.
Jag är inte så säker på att apoteken i glesbygden, för att ta det exemplet, kommer att ha så mycket utökat öppethållande och högre servicegrad. I många kommuner kommer det inte att finnas något statligt apotek. I en del kommuner kommer det inte ens att vara någon konkurrens över huvud taget. Det kommer att finnas ett enda privat apotek, i andra kanske två eller möjligtvis tre privata. I många kommuner kommer det inte att finnas någon konkurrenssituation alls.
Vad värre är, vilket utländska erfarenheter vittnar om, finns det en risk för att det i grossistledet eller i partihandelsledet blir ytterligare oligopolisering eller monopolisering så att det blir färre och färre företag som sedan tvingar upp prisnivån.
Jag frågar om socialministern är orolig för prishöjningar på något vis därför att det kan bli mindre konkurrens på området. Han säger att han inte är ett dugg orolig. Det ska bli lägre priser till och med, utlovar han. Det ska bli lägre priser på läkemedel i fortsättningen. Vi kommer att följa mycket noga tiden framöver om prisnivån kommer att sjunka på läkemedel, om den enskilde får mindre kostnader och om samhället får mindre kostnader. Det är nog ett löfte som Göran Hägglund kommer att få äta upp både en och annan gång i framtiden.
Kvar står min huvudsakliga fråga. Högkostnadsskyddet kan regeringen när som helst ändra. Att riksdagen lägger fast högkostnadsskyddet för 2010 är ingen garanti, för regeringen kan återkomma i den ekonomiska krissituation som regeringen har försatt landet i med nya åtgärder i vårbudgeten och i andra sammanhang och höja nivån på högkostnadsskyddet och försämra för den enskilde.
Min fråga gäller också åtgärder mot risken för att vi får mer monopol och oligopol i partihandelsledet eller i grossistledet. Då väljer ministern det enkla att börja tala om Nordkorea och Kuba. Har man inga andra argument tar man till de gamla trista argument som man vet inte håller men som man använder sig av.
Jag efterlyser någon form av insikt från socialministern om att det kan vara ett problem att det blir färre aktörer på området, framför allt att det finns ett starkt privat vinstintresse som vi konsumenter, och kanske även staten, får betala i form av höjda läkemedelskostnader.
Anf. 24 Jan R Andersson (M)
Fru talman! Det är intressant hur Bosse Ringholm utifrån sitt eget Stockholmsperspektiv verkar välja att bortse från det som de facto händer. Ute i landet har redan i dag, innan den nya apoteksmarknaden har vuxit fram, öppettiderna utökats. Flera butiker har öppet till nio på kvällen, någonting som jag tror hade varit helt omöjligt om inte denna nya apoteksmarknad hade skapats. Då pratar vi om det statliga Apoteksbolaget som ser att det nu finns en ökad efterfrågan, och den ökade efterfrågan möter man genom utökat öppethållande även i små kommuner.
Jag ställde en fråga till Bosse Ringholm. Tycker inte du att det är snävt att bara prata om en del av detta och inte se att det även finns positiva delar? Jag ser många positiva delar. Det finns genom en ökad tillgänglighet till läkemedel stora vinster att få för folkhälsan, för familjer som har sjuka barn men också, tror jag, för sjukvården som slipper ha köande patienter som egentligen hade kunnat medicinera sig själva.
Det finns ett annat perspektiv som man kan inväva i den här debatten. I veckan sänkte vi för andra gången skatterna för pensionärer, en grupp som många gånger är stora konsumenter av sjukvård och läkemedel och många gånger har små inkomster. För andra gången sänkte vi nu skatten för denna grupp. Min fråga är: Hur många gånger sänkte Bosse Ringholm skatterna för pensionärer under sin tid i majoritet?
Anf. 25 Lennart Axelsson (S)
Jag vill erinra om att interpellationen handlar om Apoteksbolaget.
Anf. 27 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Jag tänker nappa tag i det som Lennart Axelsson tog upp i slutet av sitt inlägg, nämligen den ideologiska grunden för det här. I min ideologiska grundsyn ingår att marknadsekonomin är det bästa ekonomiska system som ett land kan ha. Det har också Bosse Ringholm, såvitt jag förstår, anslutit sig till som princip. Det har vi nog en bred enighet om.
På en del områden kan monopol motiveras, men jag tycker att det då är viktigt att man har ett tydligt och bra motiv för att det ska finnas. Ett sådant exempel är för min del Systembolaget, som jag tycker är enkelt och redigt att argumentera för när det handlar om att begränsa tillgängligheten.
På andra områden, till exempel när det gäller läkemedelsindustrin, tror jag att det skulle vara sämre om den ägdes och drevs av staten. Det tycker jag inte är en bra idé. Jag tror att det är sämre om staten är monopolist på apoteksområdet. Jag tror att det är bättre om det finns fler aktörer. Och jag är alltid noga med att stryka under att det handlar om en omreglering av marknaden, inte en avreglering, för det här är inte vilka produkter som helst, utan det är potentiellt väldigt farliga medel som vi pratar om. Därför måste det finnas en trygg och säker lagstiftning i botten som gör att människor inte råkar illa ut. Men jag tror att det finns ett värde i att det kommer in fler aktörer som bidrar till att apoteksområdet utvecklas, att servicenivån höjs och att öppettiderna ökar. Det vet vi genom att titta på andra länder.
Det blir nästan lite tragikomiskt när Bosse Ringholm argumenterar om riskerna för monopol på olika områden, eftersom han själv kämpar just för ett bibehållet monopol. Vilken grund har han då för att uttrycka oro? Han borde ju vara nöjd som den monopolist han vill vara.
Regeringen har lagt fram budgeten för 2010. Högkostnadsskyddet hålls oförändrat. Det är jätteviktigt för människors trygghet, framför allt för människor som har en ekonomi med små marginaler och med höga läkemedelskostnader. För deras skull finns högkostnadsskyddet. Det är en väldigt viktig grundsten i det system vi har och förstås kommer att behålla. Detta är en väldigt viktig sak för regeringen.
När Lennart Axelsson för resonemang här försöker han nu visa socialdemokratins nya öppenhet som man aldrig visade i regeringsställning. Men han uttrycker det som att det är rätt så okej att öppna för receptfritt i fler butiker - rätt så okej. Jag vet inte om det ska tolkas som att Socialdemokraterna tycker att det är bra med receptfritt i handeln och i så fall varför, eller om de härtill är nödda och tvungna och intar den här positionen även om de inte gillar den. Lennart Axelsson får gärna lägga ut texten om det.
Vi genomför under lugna och trygga former en omreglering av en marknad som kommer att innebära att det blir bättre för medborgarna i Sverige. Vi gör det under trygga omständigheter som gör att vi säkerställer att vi håller koll på samhällets kostnadsnivåer och på den enskildes kostnad. Det kommer att leda till ökad tillgänglighet och bättre service för våra medborgare.
Anf. 28 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Vi riksdagsledamöter har möjlighet att via interpellationer, det så kallade interpellationsinstrumentet, ställa frågor till regeringen och statsråden för att debattera aktuella frågor. Det har jag också gjort. Att andra ledamöter sedan ställer frågor till oss interpellanter är kanske inte riktigt syftet med interpellationsinstrumentet, om inte fru talman har någon ny syn på hur man ska hantera det här instrumentet i fortsättningen.
Jag tycker att det är viktigt att notera att socialministern i sitt senaste inlägg sade att det på vissa områden kan finnas skäl att ha ett statligt eller gemensamt monopol.
Då kan man undra vad det var för fel på det monopol vi har haft på apoteksområdet. Det var ju ett statligt, gemensamt ägt monopol.
Det har funnits kritik mot att det har varit för lite öppethållande. Det kan man ändra på genom olika beslut, som Lennart Axelsson sade nyss. Det drar naturligtvis mer kostnader om man har längre öppethållande och mer personal.
Man kan säga att en del receptfria läkemedel kan hanteras på annat sätt än hittills. Det kan man också ändra på. Men det ändrar inte i grunden systemet att ha gemensamt ägda apotek som är till gagn för alla medborgare.
Det är ju nu en privatisering som sker av svenska apotek. Merparten svenska apotek privatiseras. När liberaler, som Göran Hägglund, inte riktigt vill erkänna att det handlar om privatisering väljer man att kalla det för avreglering eller omreglering. Det verkar som om man skäms över att privatisera. Man vill inte säga privatisering. Det har en dålig klang för många människor eftersom man vet att privatisering ofta leder till att någon tjänar mycket pengar - i det här fallet på sjuka människors behov av läkemedel. Någon gör stora vinster på det här området i det ena eller andra ledet - grossistledet eller detaljistledet. I det här fallet gäller det kanske grossistledet ännu mer i framtiden.
Det finns risker med all privatisering. Därför försöker man döpa om det till avreglering och omreglering - som kejsarens nya kläder.
Det är en privatisering som innebär stora risker för den enskilde och för staten i form av högre kostnader för läkemedel.
Anf. 29 Lennart Axelsson (S)
Fru talman! Med rätt så okej menar jag att man ska vara försiktig med läkemedel, oavsett om de är receptfria eller inte. Jag förklarade det vidare i mitt inlägg. Det är möjligt att ordvalet kunde ha varit ett annat. Jag menar att även om man släpper ut läkemedel i den vanliga handeln måste man vara noga med att betrakta dem som de läkemedel de är. Det är rätt så okej att man släpper ut dem under förutsättning att man reglerar dem på ett bra sätt.
Jag reagerar på samma sak som Bosse Ringholm, nämligen den lek med ord som socialministern håller på med - om det handlar om avreglering, omreglering eller privatisering. Utförsäljning är ett annat ord som jag tycker stämmer ganska väl med det som håller på att hända.
Vi kan titta på resten av sjukvårdsområdet och se vilka beslut som har fattats där. Man har öppnat för att man via privata sjukförsäkringar ska kunna komma in i den offentligt finansierade sjukvården.
Man har öppnat för att sälja ut offentligt finansierade akutsjukhus, universitetssjukhus och liknande. Det var ett av de första beslut som den borgerliga regeringen tog efter maktövertagandet efter det senaste valet.
Det här är ytterligare ett led i att förändra Sverige i en annan riktning än vi socialdemokrater vill. Det är en riktning där man sänker skatterna väldigt kraftigt och låter människor själva stå för den trygghet man har behov av, både när det gäller socialförsäkringar och tillgång till en bra sjukvård.
Det kommer att handla om hur mycket pengar man har för att man ska kunna få en hög kvalitet på sjukvården.
Anf. 30 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Bosse Ringholm säger att socialministern erkänner att monopol är bra i vissa fall. Det är inte något konstigt. Jag har haft samma grundsyn hela tiden.
Monopol kan vara bra på vissa områden, men måste tydligt kunna motiveras. Om man inte har väldigt starka skäl finns det andra lösningar som blir bättre, mer kundanpassade och möter kundernas behov på ett bättre sätt än vad monopol tenderar att göra.
Jag vet att Bosse Ringholm inte har något ytterligare inlägg så jag ska inte polemisera för mycket mot honom. När det gäller synen på monopol går hans resonemang att överföra till nästan vilket område som helst, som livsmedelshandel eller bensinhandel och man skulle kunna motivera monopol där också.
För mig är det ett främmande synsätt. Monopol måste det finnas tydliga skäl för. De tydliga skälen finns inte på apoteksområdet. Sverige är unikt om att ha ett monopol, med ett par undantag som oppositionen inte tycker om att jag nämner, nämligen Nordkorea och Kuba.
Andra klarar detta på ett lysande sätt. Det är självklart att vi också gör det. Vi har mekanismer för att hålla koll på kostnaderna och se till att de begränsas både för den enskilde genom högskostnadsskyddet och för det offentliga genom de kraftfulla instrument som vi har och skapar i samband med omregleringen.
Allt syftar till att under trygga och säkra former se till att vi får en apoteksmarknad som ännu bättre förmår möta de behov som medborgarna i vårt land har.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.