Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Högskolans dimensionering och det ökande söktrycket

Interpellation 2007/08:762 av Damberg, Mikael (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-05-13
Anmäld
2008-05-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2008-06-03
Svar fördröjt anmält
2008-06-03
Besvarad
2008-06-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 13 maj

Interpellation

2007/08:762 Högskolans dimensionering och det ökande söktrycket

av Mikael Damberg (s)

till statsrådet Lars Leijonborg (fp)

För andra året i rad är det fler som vill läsa på universitet och högskolor, visar ny statistik från Verket för högskoleservice. Totalt har närmare 292 400 personer sökt till höstens universitets- och högskoleutbildningar, vilket är en ökning med ca 13 procent jämfört med antalet sökande till höstterminen 2007.

Högskoleverket menar att detta till en del kan förklaras av en alltmer osäker arbetsmarknad, fler internationella studenter och växande ungdomskullar. Men universitetskansler Anders Flodström går längre och talar om ett trendbrott i söktrycket på högre utbildning. Jag ser det som i grunden någonting mycket positivt att fler människor vill förverkliga sina utbildningsdrömmar.

Det problematiska i sammanhanget är att det växande söktrycket sker samtidigt som ungdomskullarna ökar kraftigt. Det krävs med andra ord ett tillskott av högskoleplatser enbart för att dagens ungdomar ska få samma möjligheter att läsa vidare som tidigare ungdomsgenerationer.

Om den borgerliga regeringen bara hade stoppat utbyggnaden av högskolan hade detta varit allvarligt nog. Men gemensamt för de förändringar inom högskolan som regeringen genomfört och aviserat som innebär en kostnad är att finansieringen ska ske inom högskolans befintliga ram. Regeringens reformer innebär alltså en neddragning av antalet platser. Så finansierades till allra största delen den förstärkning av prislappen för humaniora och samhällsvetenskap som regeringen genomförde. Så föreslår de statliga utredningarna av nytt resurstilldelningssystem och om kårobligatoriet att deras förslag ska finansieras. I stället för att ta diskussionen med Finansdepartementet och försvara högskolesektorn finansierar regeringen sina förändringar på bekostnad av tillgängligheten till högre utbildning.

Jag har i tidigare interpellationsdebatter kritiserat den borgerliga visionen om hårdare ransonerad högskoleutbildning, vilket dessutom avviker starkt från hur andra länder väljer att möta framtiden.

Eftersom den borgerliga regeringen konsekvent har använt det låga söktrycket som ett argument för en neddragning av antalet utbildningsplatser borde regeringen nu, när söktrycket ökar för andra året i följd, med samma logik förespråka en utbyggnad av högskolan. Det minsta man kan begära är att regeringen redovisar åtgärder på de områden där det i dag råder brist på arbetskraft.

Socialdemokraterna har i sin ekonomiska vårmotion lagt fram förslag om sådana riktade utbildningssatsningar för att möta både ungdomars drömmar om universitetsutbildning och näringslivets behov av kompetent arbetskraft.

Vi vill dessutom bjuda in arbetsgivare i näringsliv och offentlig sektor till en kompetenskommission och ge dem ett direkt inflytande över vilka yrkesinriktade utbildningar som behöver byggas ut för att möta deras behov. Det kan till exempel handla om yrkesvux, kvalificerade yrkesutbildningar och uppdragsutbildningar på högskolan.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

-      Avser statsrådet att ompröva neddragningen av antalet utbildningsplatser på universitet och högskolor nu när söktrycket på utbildningarna ökar?

-      Avser statsrådet att agera för att bättre tillgodose näringslivets och den offentliga förvaltningens behov av välutbildad arbetskraft?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:762, Högskolans dimensionering och det ökande söktrycket

Interpellationsdebatt 2007/08:762

Webb-tv: Högskolans dimensionering och det ökande söktrycket

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lars Leijonborg (Fp)
Anf. 17 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Mikael Damberg har frågat mig om jag avser att ompröva neddragningen av antalet utbildningsplatser på universitet och högskolor nu när söktrycket på utbildningarna ökar. Dessutom har Mikael Damberg frågat om jag avser att agera för att bättre tillgodose näringslivets och den offentliga förvaltningens behov av välutbildad arbetskraft. När det gäller antalet utbildningsplatser i förhållande till det ökade antalet sökande har jag tidigare svarat på en interpellation från Mikael Damberg med exakt samma innehåll. Mitt svar kvarstår. Regeringen anser att kvaliteten i utbildningen ska prioriteras före kvantiteten. Innan en fortsatt utbyggnad genomförs måste därför resurser satsas för att till exempel öka lärartätheten och andelen disputerade lärare. Fortfarande finns utrymme på universitet och högskolor att ta emot fler studenter. Trots att antalet sökande glädjande nog har ökat till bland annat ingenjörsutbildningarna kommer det även denna höst att finnas fler utbildningsplatser på de flesta program och kurser än det finns sökande. Till detta kan läggas att ökningen av antalet sökande inför höstterminen 2008 till största del består av utländska sökande. Tidigare erfarenheter säger att en majoritet av den kategorin sökande inte påbörjar studier i Sverige. När det gäller arbetskraftsbehovet i näringslivet och den offentliga förvaltningen står den högre utbildningen redan i dag för en stor och viktig del av tillgången på välutbildad arbetskraft. Universitet och högskolor uppfyller till stor del sitt uppdrag att erbjuda utbildningar utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Jag kan inte föregå de förslag som regeringen överväger att presentera i kommande propositioner, men jag vill ändå lyfta fram att det inom Regeringskansliet bereds insatser riktade mot flera nivåer i utbildningssystemet och som syftar till att förbättra tillgången på välutbildad arbetskraft inom områden där det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden. Det rör sig bland annat om åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att öka rekryteringsunderlaget till tekniska utbildningar och om organiseringen av den kvalificerade yrkesutbildningen så att denna i större utsträckning styrs mot arbetslivets behov av rätt kompetens med hög kvalitet.
Mikael Damberg (S)
Anf. 18 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Precis som statsrådet antyder är det här inte en helt ny fråga. Vi har diskuterat den här frågan tidigare, men återigen har det kommit ny statistik som föranledde mig att skriva en interpellation. Verket för högskoleservice visar att det är en ökning med 13 procent av de sökande till höstterminen 2007 till universitet och högskoleutbildningar. Det är i grunden något positivt. Högskoleverket har kommenterat det med att säga att orsakerna till det ökade söktrycket säkert är flera olika. Det ena är att det är en alltmer osäker arbetsmarknad. Unga människor vill bättra på sina utbildningar, eftersom det leder till jobb. Det handlar också om flera internationella studenter som söker till Sverige. Det är positivt att svensk högskoleutbildning har så pass bra kvalitet att internationella studenter vill söka sig hit. Det handlar också om växande ungdomskullar. Universitetskansler Anders Flodström går ett steg längre och säger att han tror att det finns ett trendbrott i söktrycket, att söktrycket nu ökar på universitet och högskolor. Allt det här tycker jag i grunden är väldigt positivt. Jag tror att en välutbildad befolkning är något oerhört viktigt för Sverige när vi ska möta en internationell konkurrens. Vi vet också nu när arbetsmarknaden vänder nedåt och osäkerheten ökar att de unga människor som väljer att studera på högskolor och universitet lättare får jobb, bättre jobb och högre betalt än andra grupper. Så det är klart att det är viktigt för Sverige och för de unga människor som får den chansen. Vi har haft diskussioner tidigare om varför regeringen har valt att använda antalet platser som något slags sparbeting. Alla nya reformer har egentligen finansierats med färre platser. Det har varit den trend som vi har sett hittills. Ett argument när vi har haft den här diskussionen tidigare har varit att om söktrycket ökar, om fler vill studera på högskolan och osäkerheten på arbetsmarknaden ökar är regeringen beredd att ompröva det här. För då kan det behövas fler högskoleplatser. Jag tycker egentligen att det resonemanget är ganska kortsiktigt. Jag skulle önska att en högskoleminister i Sverige skulle se till industrins och den offentliga sektorns kompetensbehov och säga att vi tror att det här är viktigt för vårt land, att vi måste locka fler människor att studera på universitet och högskolor. Det handlar inte bara om dem som säger sig vilja göra det i dag. Det är ganska många. 60 procent av dem som går på gymnasiet säger sig vilja gå till högre utbildning senare. Att dra ned på platserna som den här regeringen har gjort är, som jag ser det, en väldigt kortsiktig politik. Det har vi också pratat om förut. Lars Leijonborg säger att på lång sikt är Socialdemokraternas inriktning rätt, men på kort sikt måste vi dra ned. Jag tror att det är farligt att bedriva kortsiktig utbildningspolitik. Jag tror att man ska tänka väldigt långsiktigt. Men det finns positiva saker i det här svaret också. Vid sidan av att man inte gör någon omprövning, vilket är negativt, finns det diskussioner om att man nu ska börja titta på att rikta flera insatser mot att förbättra tillgången på arbetskraft där det finns en efterfrågan. Det är exakt det vår senaste budget innehåller: Riktade högskoleutbildningar till de branscher och sektorer som verkligen skriker efter arbetskraft i dag och där söktrycket är stort. Det går att göra mycket inom ramen för den högskolepolitik vi har i dag. Vi har saknat de initiativen från regeringen. Vi har också inrättat en kompetenskommission från Socialdemokraternas sida. Vi lägger in 1 miljard kronor för att kunna jobba just med att klara bristyrkena i vårt land. Det finns en liten hänvisning här till att man ska göra något på de tekniska utbildningarna för att öka rekryteringen. Jag tycker att det är positivt. Det är en första liten signal om att regeringen ser att man kanske ska jobba förebyggande också med att öka rekryteringen. Men min fråga kvarstår: När har vi nått ett sådant läge att högskoleministern de facto är beredd att förespråka en utbyggnad av antalet platser på högskolan?
Lars Leijonborg (Fp)
Anf. 19 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Även om vi, som sagt, har haft den här debatten förut kan jag väl vara generös och säga, även om det är dagen före midsommarafton, att jag tycker att det är bra att Mikael Damberg då och då återkommer till den här frågan. Det är klart att den är fruktansvärt viktig. Det är viktigt att vi har en akademisk utbildning som når många och att de som vill studera på högskola har möjlighet att göra det om de har rimliga förutsättningar. Mikael Damberg talar om ny statistik. Får jag nämna en siffra? Vi vill ju gärna tro att vi har nått ett trendbrott. Det var inget egenvärde att antalet sökande minskade under ett par år, även om vi från borgerligt håll påpekade att det finns ett samband när det gäller läget på arbetsmarknaden. Det finns de som pluggar vidare för att de inte får ett jobb. Det är naturligtvis ingen stor nackdel om de slutar på högskolan och tar jobb i stället. Det är bättre för dem själva, för det är det de vill. Det kan vara bättre för samhället också. Så den nedgången var inget att bekymra sig över. Men om intresset i största allmänhet vek vad gäller högre utbildning skulle det vara bekymmersamt. Nu finns det tecken på att det söktrycket ökar. Nu ska jag komma till en intressant siffra i sammanhanget. Även för 2007, av naturliga skäl det sista året vi kan ha en fullständig bild av, är det ett större belopp än någonsin som högskolorna i det system vi har är återbetalningsskyldiga till staten för att de har fått pengar för att bedriva utbildning men inte har producerat den utbildningen. Det beloppet uppgick 2007 till över 1 ½ miljard. Det är en bild av att det finns mycket tomma platser i systemet. Så bilden att vi har skurit ned mycket och att det hotar möjligheterna till högre studier stämmer i stort sett inte. Det är en explosion av sökande från andra länder. Den explosionen har i huvudsak en teknisk orsak, nämligen att vi för första gången har möjliggjort sökande via Internet. Det sägs att Sverige är det enda land i världen där man kan söka via Internet enbart. Det har skapat en del svårigheter att hantera alla ansökningar, men det viktiga i det sammanhanget, och det är också det jag säger i svaret, är att vi vet av erfarenhet att en hel del av dem som söker från andra länder söker i många länder. I praktiken kommer de inte hit. Så siffran 13 procent är uppblåst. Den är inte reell. Mikael Damberg sade i förbigående att vi har finansierat de flesta reformer med neddragning av högskoleplatser. Det är en våldsam överdrift. De neddragningar som har skett är mycket marginella. Vi gjorde en besparing nu för 2008, men till allra största delen drabbade den tomma platser. I realiteten var det ingen besparing. Jag har i den delen en helt annan bild än Mikael Damberg. Däremot är vi överens om att vi ska dimensionera högskolan så att alla som vill och har rimliga förutsättningar ska kunna läsa på högskolan.
Mikael Damberg (S)
Anf. 20 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag kan instämma i bilden att de internationella studenterna har gjort ett intåg i det svenska utbildningssystemet. Det är något överraskande. Dalarnas högskola hade väl inte räknat med alla de ansökningar som de fick tack vare att de beskrev sina svenskspråkiga kurser också på engelska. Det gjorde att alla trodde att man kunde söka alla kurser och läsa dem på engelska. Det säger väl någonting om att Sverige ligger långt framme, om vi på något märkligt sätt är det första landet som har sökmöjligheter på Internet. Det verkar ganska självklart att ha det. Men i grunden är det ganska positivt att internationella studenter vill studera i Sverige. Det säger något om att vårt utbildningssystem ändå har ett gott rykte. Där har vi ingen annan uppfattning. Däremot har Anders Flodström varit ute och sagt att vi ser ett trendbrott nu. Jag skulle vara väldigt glad om det var ett trendbrott, inte på grund av den här diskussionen utan för Sveriges framtidsmöjligheter. Utan att vara allt för polemisk kan jag säga att med den skolminister vi har i vårt land, som i varenda diskussion säger att alla ska inte bli akademiker, är det inte några stora signaler som skickas ut om att välja ett akademiskt yrke framöver. Det verkar snarare vara något besvärligt för samhället att få ett större antal akademiker. Det är ju lite märkligt mot bakgrund av att de stora teknikföretagen i vårt land har problem med att rekrytera viktig personal. Vi har stora medicinföretag som inte alltid kan rekrytera den personal de skulle behöva. Vi har vård- och omsorgsområdet och flera andra sektorer som skriker efter välutbildad arbetskraft. Jag tror att det är viktigt för vår nation att vi förser dem med tillräckligt duktiga människor som kan jobba vidare och skapa arbetstillfällen och tillväxt i vårt land. Man kan ställa dessa faktorer mot varandra och säga att vi har tomma platser på högskolan. Det brukar alltid vara så att vissa sektorer av högskolan har tomma platser. Ibland använder man inte allihop, men det är då det politiska ledarskapet sätts på prov. Då gäller det att vara smart som politiker och säga att okej, vi har ett överflöd av utbildningsplatser på de här områdena, men vi har allvarlig brist på läkare, tandläkare, vårdutbildningar, teknikyrken, ingenjörsyrken - dyrare utbildningar som regering och riksdag faktiskt kan välja att prioritera i det här läget och där söktrycket fortfarande är stort. Det är det vi gör i vår budgetmotion. Vi skruvar upp det ganska ordentligt och säger också att på ett antal utbildningar där det inte finns ett så stort söktryck i dag - förskollärare och andra områden - skulle kompetenskommissionen kunna gå in och beställa utbildningar, ungefär som SÄL-utbildningarna. Man ska kunna jobba kvar halvtid som barnskötare samtidigt som man går och studerar upp till förskollärare, detta för att klara rekryteringsbehovet men också fixa utbildningar som är viktiga för vårt land. Här tycker jag att regeringen är väldigt passiv. De säger bara att vi har för lite sökande på vissa sektorer, så då gör vi ingenting på de sektorer där söktrycket är bra och där bristsituationen på arbetsmarknaden är stor. Jag tycker inte att det håller. Jag tycker att det är klädsamt att ministern i dagens debatt inte talar så högt och tydligt om de stora kvalitetssatsningar som man påstår har genomförts. Argumentet har ju varit att vi måste dra ned på antalet platser för att göra kvalitetssatsningar. Den debatten har vi haft otaliga gånger här i kammaren, men i går kom nya besked från Högskoleverket som visar att det inte har blivit några mer pengar till forskningen. Det har i stället blivit mindre pengar till forskningen under senare år. Att därför motivera neddragningen av antalet platser med att det är en tuff medicin som måste tas för att ha råd med kvalitetssatsningar håller inte. Högskoleverket underkänner de argumenten, för de har inte sett några nya pengar. Kostnadsökningen har varit större än de satsningar som regeringen har gjort, så argumenten går inte ihop. Innebär den sista antydningen i svaret att ni på allvar kommer att jobba med att få upp söktrycket på högskolorna med teknikutbildningarna och på andra områden för att faktiskt öka söktrycket och kunna bygga ut platserna på Sveriges högskolor?
Lars Leijonborg (Fp)
Anf. 21 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Rapporten om forskningsanslag från Högskoleverket som kom i går har inte med det här att göra, men nu råkar det var så att jag läste den rapporten i går. Medierapporteringen var inte alldeles korrekt, och jag vill därför uppmana alla som tar del av den här debatten att läsa rapporten. Mitt huvudargument mot rapporten är att den i huvudsak avser år som den socialdemokratiska regeringen regerade. Den slutar 2007, och jag har flera gånger sagt att för forskningsanslagen var 2007 ett mellanår. Den stora satsningen inleds i år, och jag hoppas att den ska fortsätta i och med den forskningsproposition vi lägger fram i höst. Men det hör som sagt var inte riktigt till dagens ämne. Jag håller naturligtvis med om att vi ska titta på sektor för sektor och jobba med de här frågorna. Det är precis vad vi gör. En viktig tanke är att de invandrare som kommer till Sverige ofta har en stor kompetens på olika områden som vi behöver inom bristområdena. Där kan man genom att erbjuda dem särskilda kompletteringsutbildningar tillgodogöra sig en kapacitet. Det bör vi göra, och där satsar vi ganska mycket. Vi har hela problematiken med obehöriga lärare. Särskilt om vi skulle gå vidare och förbjuda obehöriga lärare måste vi naturligtvis erbjuda mycket goda vidareutbildningsmöjligheter för dessa. I det vi kallar Lärarlyftet finns över huvud taget en hel del som staten betalar via kommunerna men som utförs i form av högskolestudier. Även där expanderar vi alltså högskolan. Om jag för andra gången i dag får åberopa Globaliseringsrådet så har de lagt fram en särskild rapport där man föreslår en kampanj för att öka intresset för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Detta har regeringen tagit till sig och jobbar med. Även om vi där såg ett trendbrott nu i vår är behovet så oerhört mycket större. Jag tycker alltså att det är mycket motiverat att vidta alla möjliga åtgärder på det området. Jag håller med om att högskolans dimensionering är en fråga som vi hela tiden måste följa tillsammans med hur behovet på arbetsmarknaden utvecklas. Att det finns tomma platser är inte något som bara med ett finansdepartementalt perspektiv ska ses som en fördel, utan det är naturligtvis ofta en signal om att behov på arbetsmarknaden inte tillgodoses. Där krävs särskilda åtgärder, och dem vidtar vi och är redo att vidta i ännu högre grad om problemen skulle bli större.
Mikael Damberg (S)
Anf. 22 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag kan inleda med att säga att jag inte tror att det finns några delade meningar kring att jobba med särskilda kompletteringsutbildningar för invandrare. Det tror jag är oerhört viktigt för att de inte ska hamna i ett lägre yrke än vad de faktiskt har utbildning för. Det är ett enormt resursslöseri. Det är för övrigt samma kritik som vi har av regeringens politik när det gäller a-kassan: att man tvingar människor som bor i vårt land att ta arbeten som ligger långt nedanför deras kvalifikationer innebär faktiskt ett resursslöseri för samhället som är ganska gigantiskt. Men det är väl bra om det på invandrarsidan faktiskt finns en insikt hos regeringen att man slösar med kompetens om man gör på det sättet. Det är bra att man funderar på satsningar på utbildning för obehöriga lärare och naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Vi har som sagt var den här kompetenskommissionen som jag tycker att regeringen borde snegla på. Det handlar om 1 miljard kronor för att jobba mot bristutbildningar, kunna beställa utbildningar och också kunna göra insatser för att öka rekryteringstrycket. Jag hoppas att regeringen kommer upp i de nivåerna när man nu vill göra insatser för att stärka Sveriges konkurrenskraft för framtiden. Jag välkomnar om det blir en miljardsatsning på att få upp söktrycket och klara bristutbildningar i Sverige framöver. Det vore väldigt bra. Jag vill också säga att det som sägs om resurser inte är riktigt sant. Det verkar ju som om alla har förstått signalerna från regeringen. Varenda utredning som departementet har beställt har i princip finansierat sina förslag med färre platser. Vi har Resursutredningen, vi har Kårobligatorieutredningen. Yrkeshögskolan ska också finansieras med färre platser på högskolan. Det finns liksom inget område i samhället som inte kan finansieras med färre platser på högskolan. Den signalen är ett tydligt besked; alla utredare har förstått vad regeringen vill. Jag hoppas verkligen att statsrådet kan ge tydligt besked om att de här signalerna är feltolkade. Det blir inte de här stora neddragningarna på antalet utbildningsplatser, eftersom högskoleministern nu står här och antyder att det inte är det som är meningen. Avslutningsvis när det gäller söktrycket är vi oroade för en annan sak, nämligen att regeringens politik i övrigt minskar söktrycket. Det är färre platser till komvux, snårigare regler för att ta sig in på högskolan och återvändsgränder i gymnasieskolan - en kortsiktig politik som långsiktigt kommer att skada Sverige.
Lars Leijonborg (Fp)
Anf. 23 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Mikael Damberg preciserar sig lite nu. Det är inte regeringen som finansierar sina reformer med neddragningar, utan det är olika utredningar som föreslår detta. Det har även jag noterat, och jag kan säga att någon neddragning i den storleksordning som kunde bli aktuell om man följde alla de förslagen kommer definitivt inte att äga rum. Jag tolkar detta som en utväg som utredningarna tar till, för de har ju sin skyldighet enligt kommittéförordningen att alltid föreslå finansiering av sina förslag, och då tycker de att det här är enklast. Det är naturligtvis inte några tankar som regeringen delar. Det är alltid lite farligt att dra paralleller. Mikael Damberg säger att personer från utlandet jobbar i yrken med lägre kompetenskrav än vad de är kvalificerade för med a-kassepolitiken. Men i a-kassepolitiken handlar det om att se om det är bättre att en person inte jobbar alls än att personen jobbar i ett yrke under sin kompetensnivå. Där är vår uppfattning att man efter en övergångsperiod ska vara redo att ta ett jobb även under sin kompetensnivå när alternativet är arbetslöshet. Men det tycker jag inte har så mycket med den här debatten att göra. Jag har läst det socialdemokratiska förslaget om en kompetenskommission - det är väl så ni kallar det - och det har naturligtvis intressanta inslag. Vi uppfattar att i huvudsak är regeringen en enda stor kompetenskommission. Vi arbetar dagligen med de uppgifter som den här kompetenskommissionen skulle ha. För dagen tror jag att regeringen räcker, men själva tankegången delar jag.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.