Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hushållsnära tjänster

Interpellation 2000/01:260 av Cederfelt, Margareta (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-15
Anmäld
2001-02-20
Besvarad
2001-03-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 februari

Interpellation 2000/01:260

 av Margareta Cederfelt (m) till statsrådet Mona Sahlin om hushållsnära tjänster

Ökad arbetsbelastning och fritid som ställer höga krav gör att många människor blir sjukskrivna eller på annat sätt drabbas av ohälsa vilket leder till att de ej längre står till arbetsmarknadens förfogande.

Bland anställda i kommuner och landsting är så många som var femte anställd tveksam till om de orkar stanna kvar i yrket två år till enligt en pågående studie vid Karolinska Institutet. Framför allt är det kvinnor som är drabbade av hög andel sjukdagar. Kvinnor med anställning i offentlig sektor svarar för 30 % av alla sjukdagar. Detta är ett tydligt tecken på att kvinnors arbetsbelastning är oproportionerligt hög.

Utöver krävande arbete ansvarar många kvinnor dessutom för hushåll och barn.

Enligt studien har sju av tio kvinnor försökt åtgärda stressen genom olika lösningar, exempelvis lägre tjänstgöringsgrad eller att börja idka fysisk träning. Endast 5 % av de tillfrågade har försökt minska stressen genom att köpa hushållsnära tjänster. Detta har säkert en förklaring i att för majoriteten hushåll är det ej ekonomiskt möjligt att köpa hushållsnära tjänster av redan hårt beskattade pengar.

Statsrådet Mona Sahlin har vid en konferens anordnad av Pensionsforum den 13 februari 2001 sagt sig vara intresserad av att hitta en modell för en vit marknad där alla kan ha möjlighet att utnyttja hushållsnära tjänster.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Mona Sahlin:

Är statsrådet beredd att verka för att det ska vara möjligt för hushållen att anlita hushållsnära tjänster på den vita marknaden?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2000/01:260, hushållsnära tjänster

Interpellationsdebatt 2000/01:260

Webb-tv: hushållsnära tjänster

Protokoll från debatten

BOSSE RINGHOLM (Finansmini)
Anf. 4 BOSSE RINGHOLM (Finansminister)
Fru talman! Jag har inga förutfattade meningar. Men jag har råkat utreda Apoteksbolaget, och jag har följt dess verksamhet. Jag måste säga att först har vi problemet med statliga bolag. Staten bör driva sin verksamhet i andra verksamhetsformer, inte i pri- vaträttsliga. Det är där vi har en av knutpunkterna. Frågan borde vara: När ska man sälja ut Apoteket AB? Det vore det bästa. Det andra är att staten nu har statliga bolag. Då har man en ägarpolicy. Man borde kanske också ha en uppförandekod. Det brukar man kräva av det pri- vata näringslivet, de multinationella företagen osv. Här har vi faktiskt anledning att göra det. Väldigt mycket av det agerande som vi nu har sett från Apo- teksbolaget handlar just om att man försöker utöka monopolet. Vi ser det t.ex. på att när de diskuterar med Konkurrensverket försöker de felaktigt säga att de har tagit upp förhandlingar med den privata parti- handeln. Det lär inte vara rätt. Då vill man helt enkelt föra bort det här avgörandet från Konkurrensverket som annars måste ta ställning till monopolet, vilket man inte vill ska komma på fråga. Jag anser att statliga bolag måste hålla sig med mycket stora säkerhetsmarginaler i förhållande till lagstiftningens gränser. Därför tror jag att det är mycket väsentligt att vi också ser över de statliga bolagens regler för uppförande, och jag efterlyser en uppförandekod - precis som ni gör för det privata näringslivet. Är regeringen beredd att göra detta? Regeringen kan ju inte bara säga att det här bolaget har vi inget ansvar för beroende på att det är pri- vaträttsligt. Det driver statlig verksamhet, och det drivs av skattepengar. Det är inget privat företag. Jag kan inte gå och köpa aktierna i Apoteket AB. Det har dessutom ett detaljhandelsmonopol. Är det verkligen på det viset att vi inte har någon riktigt ansvarig alls här? Jag har alltid varit rädd för organisationer utan ansvar, och Apoteket AB är ty- värr en sådan. Det lärde jag mig när jag utredde det här under ett antal år.
MARGARETA CEDERFELT (M)
Anf. 5 MARGARETA CEDERFELT (M)
Fru talman! Det är väl så i grunden att vi har olika åsikter om det nyttiga i att ha apoteksfrågorna i ett monopol. Sedan kommer vi till olika slutsatser. Jag tycker nog att Margit Gennser är orättvis mot Apote- ket AB. Hon pådyvlar dem bara negativa åsikter. Jag tror att de som andra företag drivs av att det ska fun- gera effektivt. Såvitt jag förstår är det här ett led i detta. Sedan måste de naturligtvis också leva upp till ett uppförande som stämmer överens med näringslivet i övrigt. Eftersom detta nu är ifrågasatt prövas det ju av Konkurrensverket och EU-kommissionen. Så det kommer vi att få svar på så småningom. Jag tycker inte riktigt att det är i talarstolen i Sve- riges riksdag som man ska recensera vad olika bolag gör. Jag tycker att det handlar om allmän policy för statliga bolag, men inte om enskilt agerande från de här företagen. Där Margit Gennser började, nämligen att det här på något sätt skulle försvåras av arbetsför- delningen i regeringen, tycker jag inte alls att det är så. I så fall tror jag att Margit Gennser ska ta en dis- kussion specifikt om statliga bolags policy eller något sådant. Då finns det en minister som kan svara på det.
BOSSE RINGHOLM (Finansmini)
Anf. 6 BOSSE RINGHOLM (Finansminister)
Fru talman! EU-kommissionen uttalade sig här- omdagen om svensk prispolitik inom detaljhandeln. Vad man framför allt tryckte på var faktiskt att läke- medelspriserna var höga. Man var inne på de här frågorna. Jag är ledsen att jag återigen berör apoteket och läkemedelsdistributionen, men det är ju ämnet. Jag hade också kunnat tala om andra statliga bolag specifikt. Vi måste kunna göra detta, för det är statli- ga pengar i dem och de ägs inte av några andra. Det är alldeles riktigt att Konkurrensverket ska se till att konkurrensen fungerar för statliga och privata företag. Här har vi en lagstiftning och en EU- lagstiftning. Vad jag tog upp var en annan sak. Det där som ligger mer på det informella planet, eller mellan det informella och det formella planet, är att man inför Konkurrensverket har försökt hävda, tydli- gen felaktigt, att partihandeln var villig att förhandla direkt med Apoteksbolaget om det här som helt klart är ett sätt att utvidga sitt monopol. Detta är vad jag kan se skadligt ur konkurrens- synpunkt, för då får vi inte den där principiella pröv- ningen av monopolet och monopolutvidgningen. Den typen av agerande bör ett statligt bolag avhålla sig från. Jag tycker att det är allvarligt, för det är mycket viktigt att vi har bra konkurrens.
MARGARETA CEDERFELT (M)
Anf. 7 MARGARETA CEDERFELT (M)
Fru talman! Det blir ju väldigt tydligt när man börjar tala om Apoteket AB, ledningen för det bola- get, och dess förhållande till partihandeln. Vi kan inte här i riksdagen gå in i detalj i sådana frågor. Det är något som andra måste se på, och Konkurrensverket och EU-kommissionen kommer att göra det. Det vi däremot borde vara eniga om är att vi behöver billiga- re läkemedel i vårt land. Det är ju utifrån det önske- målet som ett försök att effektivisera logistiken kan vara bra. Sedan måste det balanseras med andra sa- ker, det inser jag. Men i den delen tycker jag att vi alla med tillfredsställelse skulle hälsa försöken att effektivisera.
CATHARINA HAGEN (M)
Anf. 8 CATHARINA HAGEN (M)
Fru talman! Roy Hansson har frågat försvarsmi- nister Björn von Sydow om vilka åtgärder han avser att vidta för att få till stånd en förändring av folkbok- föringslagens bestämmelser om bosättning till förmån för anställda inom Försvarsmakten. Han tar också upp vissa skattekonsekvenser för dessa anställda. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Reglerna om folkbokföring vid tillfällig vistelse på annan ort ändrades i samband med att den nu gäl- lande folkbokföringslagen infördes den 1 juli 1991. Den möjlighet som fanns att på grund av tillfälligt arbete vistas på annan ort än den där man har sitt hemvist utan ändring i folkbokföringen togs då bort. Numera gäller i stället att man kan vistas under en på förhand bestämd tid, upp till sex månader, på någon annan ort än sin egentliga hemort, utan att behöva ändra sin folkbokföring. Detta gäller oavsett om vis- telsen är föranledd av arbetet eller inte. I princip ska alltså folkbokföringen ändras vid en tillfällig vistelse över sex månader på annan ort än den där man har sitt egentliga hemvist. Skälet till detta är att folkbokföringen ska grundas på en persons faktiska vistelse. Den tidigare bestämmelsen ledde till kyrkobokföring på fel ort. För att så långt som möjligt hålla samman famil- jen i folkbokföringshänseende infördes en särskild bestämmelse som gäller folkbokföring av personer vars familj bor kvar i den ursprungliga bostaden. Denna bestämmelse innebär att en person i dessa fall får behålla sin folkbokföring även om en tidsbestämd vistelse på annan ort är avsedd att vara längre tid än sex månader. Roy Hansson tar också upp reglerna om folkbok- föring av personer som studerar på annan ort än den där de har sin bostad. Den gamla folkbokföringslagen medgav att en vuxen studerande i princip hade möj- lighet att välja om han skulle anses ha kvar sitt egent- liga hemvist i föräldrahemmet eller inte och därmed möjlighet att välja folkbokföringsort. Detta medförde att folkbokföringen för vuxna studerande på ett olämpligt sätt avvek från vad som i övrigt gällde. Därför ändrades reglerna så att de numera folkbok- förs enligt samma regler som den övriga befolkning- en. Folkbokföringens syfte är som sagt att återspegla var en person faktiskt vistas. Precis som det inte finns några skäl att ändra folkbokföringsbestämmelserna för studerande finns det inte heller anledning att ändra reglerna för anställda inom försvaret. Vad gäller de skatterättsliga konsekvenserna och avdragsrätten för ökade levnadskostnader vid tillfäl- ligt arbete på annan ort än bostadsorten eller vid dub- bel bosättning har detta inget direkt samband med var personen är folkbokförd. Vid tillfälligt arbete på an- nan ort än bostadsorten får avdrag göras om arbetet pågår under kortare tid eller är tidsbegränsat till sin natur. Tidigare fick avdrag göras under längst två år, men en sådan gräns finns numera inte. Nu gäller i stället att avdragsrätten bedöms utifrån att arbetet endast pågår under en kortare tid eller att det är tids- begränsat till sin natur. Avdrag för dubbel bosättning får göras om den skattskyldige på grund av sitt arbete flyttat till annan ort men bostaden behållits på den tidigare bostadsor- ten på grund av makes förvärvsarbete, svårigheter att hitta en fast bostad på arbetsorten eller om det före- ligger någon annan särskild omständighet. Avdrag för dubbel bosättning får normalt göras under längst tre år för gifta och sambor och ett år för övriga. När det gäller avdragsrätten för dubbel bosättning kommer regeringen se till att dessa frågor utreds närmare. Denna utredning ska belysa vilka effekter en utvidgning av avdragsrätten skulle kunna leda till i form av ökad rörlighet på arbetsmarknaden och för- bättrade möjligheter att bo och arbeta i glesbygd. De aktuella frågorna övervägs för närvarande inom Re- geringskansliet.
BOSSE RINGHOLM (Finansmini)
Anf. 9 BOSSE RINGHOLM (Finansminister)
Fru talman! Jag tackar finansminister Bosse Ringholm för svaret. Nu hade jag ställt min interpel- lation till försvarsminister Björn von Sydow, efter- som det som jag tar upp i min interpellation berör förhållanden inom Försvarsmakten. Det gäller inte minst efter de omfattande förändringar inom Försvar- smakten som nedläggning av många förband har inneburit. Nu har finansminister Bosse Ringholm i interpel- lationssvaret redovisat vilka generella regler som gäller, och det är säkert rätt. Jag har ingen anledning att betvivla att Bosse Ringholm eller handläggarna på departementet inte har läst eller skrivit av rätt. I och för sig kunde jag själv ha läst vilka lag- och författ- ningsregler som gäller för folkbokföring. Fru talman! Det var inte detta som min interpella- tion handlade om. Min interpellation handlade om enskilda inom Försvarsmakten och de svårigheter som Försvarsmakten har med dessa generella regler. Som det nu är kommer enskilda officerare i kläm i gällande regelverk när han eller hon fullgör sina skyl- digheter som anställd i Försvarsmakten. Nu har försvaret och av allt att döma kommer Försvarsmakten att få ökade svårigheter att lösa före- liggande uppgifter eftersom regelverket för folkbok- föring inte är anpassat för de behov som Försvar- smakten har för hur Försvarsmaktens officerare måste tjänstgöra för att lösa de uppgifter som statsmakten har förelagt. Fru talman! Det hade därför varit en fördel om an- svarigt statsråd, försvarsminister Björn von Sydow, hade lämnat interpellationssvaret och deltagit i de- batten i dag. Det är ju försvarsministern som föreläg- ger Försvarsmakten uppgifterna, och då är det rimligt att samma minister redogör för hur uppgiften ska lösas. Fru talman! Jag beklagar att interpellationssvaret inte ger några svar på det jag har framfört i min inter- pellation. Ett besked ges här: "- - - finns det inte heller anledning att ändra reglerna för anställda inom försvaret." Detta får väl beskrivas som ett synnerligen fyr- kantigt svar. Svårigheter har påtalats av officerarnas fackliga organisation Officersförbundet. I rapporter från enskilda förband har det påtalats svårigheter med rekrytering. Och enskilda officerare känner sig påpas- sade av skattemyndigheter. Då säger man från rege- ringen att det inte finns anledning att ändra några regler. Fru talman! Jag kan bara konstatera att för rege- ringen är regler tydligen viktigare än enskilda indivi- der. Gällande regler är tydligen viktigare än att försö- ka anpassa verkligheten till det som regeringen åläg- ger myndigheter och organisationer. Det finns tydli- gen ingen tanke på att regler måste anpassas till verk- ligheten. Fru talman! Det finns emellertid ett bra besked i interpellationssvaret, nämligen på s. 2 tredje stycket: "Tidigare fick avdrag göras under längst två år, men en sådan gräns finns numera inte." Detta är ett mycket välkommet besked till många officerare. Det måste innebära att skattemyndigheter runtom i Sverige nu ska sluta jaga enskilda officerare om tidsgränser. Jag hoppas att statsrådet står fast vid det som står i interpellationssvaret. Avslutningsvis beklagar jag att inte den för verk- samheten ansvarige, statsrådet Björn von Sydow, lämnar svar på min interpellation. Jag hade två frågor. Något besked om detta lämnas inte i interpellations- svaret. Möjligen kan Bosse Ringholm i nästa anfö- rande redovisa hur diskussionen med försvarsminis- tern var då svaret på min interpellation förbereddes, för det har väl förevarit en dialog med ansvarigt stats- råd?
MARGARETA CEDERFELT (M)
Anf. 10 MARGARETA CEDERFELT (M)
Fru talman! Som framgick av den interpellations- debatt som föregick denna så är det naturligtvis så att de svar som ett statsråd lämnar är svar å hela rege- ringens vägnar. Därför är det inte avgörande om det är försvarsministern, finansministern eller någon annan minister som lämnar svaret, utan det är natur- ligtvis ett svar som gäller hela regeringen. Jag tycker att de två frågor som har ställts i inter- pellationen också har fått en utförlig belysning i mitt interpellationssvar. Vi kan självfallet inte ha ett regel- system när det gäller folkbokföring och de skattekon- sekvenser som det har som anpassas till enskilda yrkesgrupper. Då skulle vi förmodligen få ett system som var bemängt med fler undantag än regler. Det är därför som jag utförligt har redovisat de regler som gäller. Jag har också i mitt svar redovisat att när det gäller t.ex. frågan om dubbel bosättning så sker ett sådant övervägande i Regeringskansliet. Det är inte så att Försvarsmakten och försvarsverksamheten är speciell i annat avseende än att i mängder av andra branscher så förekommer naturligtvis den typen av dubbel bosättning, den typen av tillfälliga bosättning- ar under kortare och längre tid som förekommer i försvaret och i mängder av andra branscher. Och självfallet har alla dessa faktiska omständigheter också legat till grund vid de överväganden som rege- ring och riksdag har gjort vid tidigare tillfällen när det gäller att fastställa de lagar som finns kring vår folk- bokföring och kring de skatterättsliga konsekvenser- na. Så där finns det inte någon särställning för För- svarsmakten, utan där har alla behandlats på samma sätt. Rimligen är det så att om man skulle ha särskilda regler för varje bransch, så skulle vi få ett oerhört komplicerat och oerhört söndersmulat regelsystem.
CATHARINA HAGEN (M)
Anf. 11 CATHARINA HAGEN (M)
Fru talman! Jag inser att svaret kommer från hela regeringen. Men då borde det väl ha varit överlägg- ningar mellan de ansvariga statsråden, så att man svarar på de frågor som framställs i interpellationen utifrån de behov som varje organisation har. Jag anser inte att detta är ett svar på de frågor jag har lämnat. Jag anser inte heller att svaret tillgodoser de behov och intressen som Försvarsmakten har. Det gäller särskilt nu när man har genomfört den här stora om- läggningen som medför att många förband inte finns längre. Den innebär att officerare måste kommende- ras till de kvarvarande förbanden. Försvarsmakten är speciell eftersom man har cent- rala instanser och centrala skolor. Jag vet att det t.ex. i Östersund är svårt att dels få lärare ditkommendera- de, dels få elever. Dessutom är tydligen skattemyn- digheten i Östersund särskilt nitisk när det gäller detta. En annan organisation som har svårigheter är Swedint. De har också nationell rekrytering över hela Sverige för att få tag i lärare och officerare till utbild- ningen. Där har man samma svårigheter. Jag har ingen invändning mot att man ska ha de generella regler som finansministern redogjorde för. Men sedan borde man möjliggöra undantag från des- sa. Visst är det glädjande att man tänker se över den här treårsregeln. Det som finansministern sade i in- terpellationssvaret om att man nu inte har någon tids- gräns var mycket glädjande. Jag tror att många kom- mer att bli glada. Många skattemyndigheter får nu anledning att fundera över om de ska fortsätta att jaga enskilda officerare över hela landet.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.