Hyrda anstaltsplatser utomlands
Interpellation 2021/22:537 av Adam Marttinen (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-06-02
- Överlämnad
- 2022-06-03
- Anmäld
- 2022-06-07
- Sista svarsdatum
- 2022-06-22
- Svarsdatum
- 2022-06-28
- Besvarad
- 2022-06-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Kapacitetsbristen på svenska anstalter är inte något plötsligt uppkommet problem. Trenden med ökat antal intagna på anstalter har varit lika förutsebart som ihållande, åtminstone från 2014 och framåt.
Regeringen har av förklarliga skäl haft kännedom om samtliga genomförda straffskärpningar som kan föranleda längre straff och därigenom haft goda förutsättningar att ta höjd för följdverkningar mot kriminalvården, vilket med facit i hand har misslyckats.
Kriminalvården gick år 2020 upp i stabsläge på grund av den höga beläggningsgraden. Dubbelbeläggningar och upprättande av tillfälliga anstaltsplatser har därefter blivit en del av kriminalvårdens vardagliga förutsättningar.
I dagarna har Sveriges Radio rapporterat att den ansträngda situationen på våra anstalter har föranlett att tiden mellan lagakraftvunnen dom och när straffet kan påbörjas har blivit längre. Vidare visar reportaget att var femte fängelsedömd brottsling som varit på fri fot innan straffet påbörjats begick nya brott under den tiden. Det handlar bland annat om så allvarliga brott som mord.
Antalet som går fria i väntan på att avtjäna sina straff har ökat årligen och antalet dagar mellan lagakraftvunnen dom och påbörjad verkställighet i anstalt har ökat till i snitt 130 dagar. Det är något som kriminalvården anser är otillfredsställande, för att inte tala om vad brottsoffer och anhöriga anser.
Sverigedemokraterna har genom åren föreslagit betydligt större satsningar på kapacitetsökningar för kriminalvården än vad regeringen gjort. Utöver det har Sverigedemokraterna föreslagit en rad andra åtgärder för att komma åt kriminalvårdens problem med kapacitetsbrist.
En av dem är att hyra anstaltsplatser i andra länder. Detta har Norge prövat och Danmark har aviserat att man tänker göra det.
Oavsett av vilket skäl man vill hyra anstaltsplatser utomlands så är kapacitetsbristen i svenska anstalter ett enskilt skäl nog för regeringen att se över möjligheten. Detta skulle på kort tid kunna frigöra platser i väntan på att vår egen kapacitet kan byggas ut. En sådan erfarenhet skulle också vara till nytta när svensk kriminalvård utvecklas för att hantera vissa långtidsdömda, gängkriminella eller utvisningsdömda individer.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
- Kan ministern se några fördelar med att gå vidare med förslaget att hyra anstaltsplatser utomlands som en del i att lösa kapacitetsbristen i svenska anstalter?
- Avser ministern att vidta någon annan åtgärd utöver vad som hittills annonserats från regeringen för att inte lämna svensk kriminalvård i ett ansträngt läge under flera års tid?
Debatt
(5 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:537
Webb-tv: Hyrda anstaltsplatser utomlands
Dokument från debatten
- Protokoll 2021/22:138 Tisdagen den 28 juniProtokoll 2021/22:138 Svar på interpellation 2021/22:537 om hyrda anstaltsplatser utomlands
Protokoll från debatten
Anf. 19 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Adam Marttinen har frågat mig om jag kan se några fördelar med förslaget att hyra anstaltsplatser utomlands som en del i att lösa kapacitetsbristen i svenska anstalter. Vidare har Marttinen frågat om jag avser att vidta någon annan åtgärd utöver vad som hittills annonserats från regeringen för att inte lämna svensk kriminalvård i ett ansträngt läge under flera års tid.
Regeringen bedriver en offensiv kriminalpolitik och har under senare år genomfört ett stort antal straffskärpningar, vilket bland annat har lett till att fler har kunnat häktas och att individer som tidigare gått med vapen på stan nu sitter i häkte eller anstalt. Detta har lett till att vi har fler frihetsberövade än någonsin. Regeringen har av den anledningen tillfört Kriminalvården betydande resurstillskott de senaste åren för att ge myndigheten förutsättningar att skapa fler platser både här och nu men också för att stärka kapaciteten på lång sikt.
Det är Kriminalvården som ansvarar för sin lokalförsörjning inom de ekonomiska ramar de tilldelas. Det pågår sedan några år en omfattande utbyggnad av Kriminalvården, och platser tillkommer månad för månad. Myndigheten planerar för en utökning med 3 500 platser fram till och med 2031, varav 900 platser i häkte och 2 600 platser i anstalt. Kriminalvården planerar utöver detta för 1 200 tidsbegränsade häktes- och anstaltsplatser under perioden, varav 300 redan är i drift.
En effektiv och säker kriminalvård anpassad till individuella förutsättningar och behov har tagit lång tid att bygga upp, och den har bidragit till att återfallen i kriminalitet har minskat över tid.
Denna utveckling ska fortsätta, och den ska fortsätta på svensk mark. Att hyra anstaltsplatser utomlands kan inte ersätta behovet av fler platser i Sverige här och nu, och det är heller inte en snabb lösning.
Min utgångspunkt är att Kriminalvården ska ha tillräckliga resurser för sin verksamhet och att det finns en god kapacitet att omhänderta häktade och fängelsedömda i Sverige.
Anf. 20 Adam Marttinen (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! När vi summerar mandatperioden och Socialdemokraternas tid vid makten dyker ordet "kris" upp allt oftare när man tittar på de verksamheter som inte minst justitieministern ansvarar för. Den medialt kanske mest uppmärksammade är poliskrisen, där vi har haft massavhopp från polisyrket, en ansträngd situation och en dålig ledning av Polismyndigheten som har lett till allvarliga konsekvenser som inte minst uppmärksammades under de så kallade korankravallerna.
Men krisen är, vilket är bekant för dem som har jobbat med de här frågorna, inte endast begränsad till Polismyndigheten. Inte minst Kriminalvården har också genomlidit starka påfrestningar under den tid som justitieministern har suttit vid makten.
Under 2020 gick Kriminalvården upp i stabsläge på grund av den ansträngda situationen på våra anstalter. En ansträngd situation borde inte ha varit svår för en regering att förutspå, för regeringen har haft insyn och möjlighet att påverka den lagstiftning som har lett till skärpta straff och därmed längre tid på anstalt för dömda personer. Man har haft goda förutsättningar att förutspå behovet av svensk kriminalvård och den kapacitet som skulle behövas.
Men från den rödgröna regeringens sida har man underskattat den samhällsutveckling som man själv har pådrivit genom en massinvandring och en utbredd kriminalitet, särskilt en utbredd gängkriminalitet. Man har missbedömt Kriminalvårdens behov.
Vi har i dag fått bekanta oss med dubbelbeläggningar. Man har baracker som får utgöra tillfälliga lösningar för att det över huvud taget ska finnas möjlighet att inkapacitera människor som ska avtjäna sina fängelsestraff. Till på köpet har vi en rekordlång så kallad soningskö av människor som har blivit dömda för brott och går i frihet i väntan på att få börja avtjäna sina fängelsestraff. En femtedel av dessa individer hinner begå nya brott innan de har börjat avtjäna sina fängelsestraff för de brott de tidigare har begått. De skulle ha suttit i fängelse, men med den ansträngda situationen inom Kriminalvården under en rödgrön regering går alltså rekordmånga människor fria i väntan på att verkställa sina straff. Under tiden har en femtedel av dem begått väldigt allvarliga brott, ibland så allvarliga brott som mord.
Detta är såklart oacceptabelt. Sverigedemokraterna har pekat på en rad möjliga lösningar utöver en utökad kapacitet på svenska anstalter. Ett av de förslagen är att hyra anstaltsplatser i andra länder, precis som Norge har gjort under en tid då de hade en ansträngd situation i sin kriminalvård. Vi ser nu också att Danmark tittar på att hyra anstaltsplatser i andra länder av olika skäl och på grund av olika uppkomna situationer.
För Sveriges del är det självklart att en ansvarstagande regering ska se över just den här möjligheten för att kunna kapa topparna på den överbeläggning som vi ser på våra anstalter, så att man kan få in de människor som har blivit dömda till straff och låta dem börja att avtjäna sina straff. Det skulle exempelvis kunna gälla långtidsdömda gängkriminella. Det skulle exempelvis kunna gälla dem som ska utvisas från Sverige och inte behöver så att säga rehabiliteras i svenska anstalter för ett liv i Sverige efter sin tid i anstalt.
Regeringen har dock valt att inte gå vidare med det här förslaget. Det övergår faktiskt mitt förstånd, fru talman, att man kan lämna Kriminalvården i ett ansträngt läge i tio år framöver, och då har man inte räknat in kommande straffskärpningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kommer regeringen över huvud taget att vidta några åtgärder för att underlätta situationen - kanske någon ny åtgärd som hittills inte har aviserats?
Anf. 21 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Låt mig börja med detta med polisen. Vi har alltså just nu fler poliser i Sverige än någonsin, över 22 000. För ett par veckor sedan gick det ut ytterligare 785 poliser från utbildningarna. Vi har startat två nya polishögskolor - en i Borås och en i Malmö. Vi har fler blivande poliser i utbildning än någonsin, över 3 000.
Allt i polisens egna prognoser pekar på att vi kommer att kunna nå våra mål till 2024. År 2024 kommer det enligt prognoserna att vara sammanlagt ungefär 38 000 anställda i polisen. Det är en ökning med 10 000 anställda, och av de anställda kommer drygt 26 000 att vara poliser. Det är en exempellös expansion av svensk polis som vi är mitt inne i, om nu Adam Marttinen har missat det.
Sedan har vi skärpt straffen i väldigt hög omfattning. Vi har skärpt nästan 70 straff. Kombinationen av hårdare straff och att vi tar fler kriminella genom satsningarna på polisen leder till att vi dömer fler, och de döms hårdare. Det blir fler fängelseår sammanlagt.
Sammantaget har detta lett till att vi nu har fler frihetsberövade än någonsin. Det är nästan 8 000 i häkte och på anstalt. Vi har mött detta genom att bygga ut Kriminalvården. Där är vi också mitt inne i en stor expansion.
Adam Marttinen säger att det begås brott av personer som har dömts men ännu inte kommit in på anstalt. Då ska man veta att alla som har begått allvarliga brott sitter i häkte. Domstolen ska när den dömer också göra en bedömning av om det finns risk för fortsatt brottslighet. Då ska personen sättas i häkte, helt enkelt. Det är en domstolsfråga i grunden.
Det stämmer att Danmark vill hyra platser utomlands. Jag träffade den danske justitieministern i förra veckan. Han förklarade sina planer då. Man vill hyra platser utomlands någon gång i framtiden. Först måste man rusta upp ett gammalt fängelse i Kosovo. Det ska man göra först. Sedan ska man flyga ned dansk personal för att sköta det. Det är mycket oklart när det blir av och vilka kostnader det kommer att bli. Det handlar alltså om sammanlagt 300 platser som kanske, i bästa fall, kan vara på plats 2023.
Det handlar alltså om 300 platser. I Sverige bygger vi mer än dubbelt så många platser under den här tiden, 2022 och 2023. I år bygger vi lite drygt 300 platser, och nästa år bygger vi över 600.
Ännu fler skulle det ha blivit om inte Sverigedemokraterna hade motverkat vår fängelseutbyggnad. Sverigedemokraterna medverkade till att stoppa utbyggnadsplanerna i Svedala. Där skulle det ha blivit precis 300 platser. Det motverkade Sverigedemokraterna lokalt och lyckades sabotera de planerna. Man såg till att skapa en ordning där kommunen fick säga nej till detta. Om inte Sverigedemokraterna hade motverkat den fängelseutbyggnaden kunde vi mycket väl ha haft dessa 300 platser i år eller nästa år. Så enkelt är det.
Det duger inte att stå här och prata om att det är viktigt att utöka kapaciteten och bygga fler fängelser när sedan det egna partiet, Sverigedemokraterna, lokalt motverkar utbyggnadsplanerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu får vi bygga i Trelleborg i stället. Det kommer att ta lite längre tid, men det är en av de storanstalter som vi nu planerar. Vi planerar också en i Kalmar och ytterligare en i östra Sverige. Men detta har alltså bidragit till att det har dragit ut något på tiden.
Men jag kan försäkra Adam Marttinen om att Kriminalvården håller så hög takt som man över huvud taget kan för att tillskapa de platser som behövs. Att försöka hyra osäkra platser i andra länder någon gång i framtiden är helt enkelt ingen lösning.
Anf. 24 Adam Marttinen (SD)
Fru talman! Varför har man sagt nej till anstaltsutbyggnad i Svedala? Jo, det kallas för lokal demokrati, och det kan vara något som justitieministern föraktar och uttalar förakt för. Själv känner jag stor respekt för att kommunerna ska få ha något att säga till om när det gäller hur man utformar den egna kommunen.
Justitieministern är dock varmt välkommen till min egen hemkommun Eskilstuna, där vi skulle kunna fördubbla anstaltskapaciteten på Hällbyanstalten. Har justitieministern och Justitiedepartementet ens undersökt den möjligheten? Det finns mark, det finns möjligheter och det finns en vilja hos både kommunen, mina kollegor och Kriminalvården att bygga ut där.
Men justitieministern har inte aviserat några nya satsningar eller ambitioner, utan ambitionerna ligger fast, vilket lämnar Kriminalvården i ett ansträngt läge under tio år. Det är detta vi får leva med, enligt justitieministern.
Justitieministern nämner också att vi har väldigt många utlänningar som sitter på våra anstalter och som skulle kunna avtjäna sina straff i sina egna hemländer. Det är ingen som tror att Sverigedemokraterna är av en annan uppfattning. Däremot kanske vi är av uppfattningen att vi borde ha haft en annan migrationspolitik, som inte hade föranlett att en tredjedel av dem som sitter på våra svenska anstalter är utlänningar som vi har svårt att få till sina hemländer. Det är alltså mellan 50 och 90 personer årligen som överförs till primärt EU-länder för att avtjäna sina straff, av de tusentals personer som skrivs in på våra anstalter. Arbetet med att få dem att avtjäna sina straff i sina egna hemländer är alltså inte speciellt lyckat.
Svaret på min fråga är alltså att vi inte ens kommer att undersöka möjligheten att hyra anstaltsplatser i andra länder. Justitieministern säger att man inte kan veta hur snabbt man skulle kunna få detta på plats. Det kan rimligen inte vara en fråga som justitieministern själv har ett svar på eftersom han inte ens har utrett frågan för svenskt vidkommande. Om man inte har utrett det för svenskt vidkommande kan man omöjligen veta var det finns möjlighet att hyra anstaltsplatser utomlands. Sverigedemokraterna tror att det är möjligt. Norge har gjort det, Danmark planerar det, Sverige borde göra det.
Anf. 25 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tror nog att alla håller med om att det är dumt att hyra platser utomlands och betala för dem när man kan få dem gratis. Det är bättre att inrikta sig på att dömda avtjänar sina straff i sina hemländer, precis som vi nu gör. Det har som sagt ökat från 50 personer 2017 till 90 förra året. Och vi kommer inom kort att presentera lagförslag som kommer att förenkla dessa överföringar ytterligare. Det tycker jag är en bättre modell.
Detta är, skulle jag vilja säga, mer av symbolpolitik från Sverigedemokraternas sida. De 300 platserna är alltså lika många som Sverigedemokraterna stoppade i Svedala för några år sedan. Jag fick inget bra svar. Adam Marttinen sa att det handlar om lokal demokrati. Sanningen är att Sverigedemokraterna lokalt i Svedala drev en kampanj mot fängelset som gick ut på att vi inte ska ha något fängelse här i Svedala, för det kommer att bli farligt. Då kommer det hit en massa fångar; dem vill vi inte ha i Svedala. Det var en ren populistkampanj som Sverigedemokraterna bedrev i Svedala.
Återigen - det duger inte att stå här i kammaren och säga att vi måste ha fler platser och sedan lokalt motverka statens konkreta planer på detta. Hade inte Sverigedemokraterna medverkat till att blockera detta i Svedala hade vi haft 300 platser till att fördela. Då hade situationen sett annorlunda ut.
Det kanske är Adam Marttinen som ska besöka fängelset i sin egen kommun. Jag var nämligen i Hällby för bara några månader sedan, nu i våras. Där bygger man; det kommer ytterligare 52 platser till Hällby nu under tredje kvartalet. Och man planerar för en ännu större utbyggnad. Jag var där och diskuterade just utbyggnaden. Jag kan försäkra Adam Marttinen att vi tittar också på Eskilstuna och speciellt när det gäller de fortsatta utbyggnaderna.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.