Hyressättning och kommunala bostadsföretag
Interpellation 2005/06:451 av Lundström, Nina (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-22
- Anmäld
- 2006-05-24
- Sista svarsdatum
- 2006-06-12
- Besvarad
- 2006-06-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 22 maj
Interpellation 2005/06:451 av Nina Lundström (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)
Hyressättning och kommunala bostadsföretag
Bostadspolitiken i Sverige fungerar annorlunda på hyresrättens område sett till länder runtomkring oss. Vi har ett kollektivt förhandlingssystem för hyror i stället för hyresnivåer i lagstiftning. I detta avseende är den svenska modellen bra. Folkpartiet står upp för bruksvärdessystemet och säger nej till marknadshyror.
Kritik har dock förts fram från olika håll vad gäller de kommunala bostadsföretagens roll och agerande. Hyresgästernas företrädare Hyresgästföreningen menar att kommuner låter kommunala bostadsföretag bekosta kommunal verksamhet som borde finansieras med skattemedel. Detta påverkar hyrorna. Privata fastighetsägare riktar kritik och har gjort anmälan till EU-kommissionen då de svenska kommunala bostadsföretagens roll ifrågasätts utifrån icke synliggjorda subventioner. Diskussionerna väcker frågan om kommunala bostadsföretagens roll på den svenska bostadsmarknaden. Är de social housing eller inte? Är de subventionerade eller inte? Hur påverkas hyran?
Om bostäder klassas som bostäder för socialt utsatta personer, så kallad social housing, ger detta i dag bland annat möjligheter att kringgå EU:s regler om statsstöd. Detta argument tillämpades av regeringen för att skattekrediteringen för små hyresrätter skulle vara möjlig att genomföra.
Hyresrätter behövs för valfriheten för bostadskonsumenter och är ett viktigt inslag på bostadsmarknaden. Men det måste vara möjligt för kommuner att få sälja hyresrätter till de boende när många stadsdelar har en fullständig dominans av kommunala hyresrätter ofta ägda av ett bolag @ en effekt av miljonprogrammens planering och byggande. Valfriheten för de boende är i dessa stadsdelar obefintlig. Det är också viktigt att hyresrätten får utvecklas som boendeform utifrån hyresgästernas önskemål.
De kommunala bostadsföretagen konkurrerar på en bostadsmarknad där också privata aktörer verkar. Påståenden om att kommunala bostadsföretag tar ett vidare socialt ansvar har ifrågasatts. I kommuner med kommunala bostadsföretag finns hemlösa. Samt bostadslösa. En ökad kräsenhet finns hos kommunala bostadsföretag, det vill säga allt tyder på att kraven för att bli godkänd som hyresgäst ökar i takt med bostadsbristen.
Det är viktigt att regelverket för hyresrätter fungerar på bästa möjliga sätt. Hyresgästernas trygghet är en angelägen fråga som ska stå i främsta rummet, oavsett om de bor hos ett kommunalt bolag eller hos privat värd. Många av de problem som finns i dag handlar om hur jämförelseprövning av hyror ska kunna ske när det faktiskt inte har byggts hyresrätter i kommunala bolag under en mycket lång tid. Vad ska man jämföra med när underlag saknas? Det bör vara angeläget att få ett så bra underlag för hyressättning som möjligt för att upprätthålla möjligheten till jämförelseprövning. Om dessutom Folkpartiets förslag om offentlig statistik avseende hyror fick genomslag skulle alla boende kunna följa hyresutvecklingen.
Med anledning av detta vill jag fråga samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin följande:
1. Avser samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin att vidta åtgärder avseende de kommunala bostadsföretagens roll som hyresnormerande i och med att dessa bolag är aktörer på en kommersiell marknad med lokaler, köpcentrum och annan riskbaserad verksamhet som påverkar hyran?
2. Vilka åtgärder avser samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin att vidta för att underlaget för jämförelseprövning vid tvister om hyran ska vara så heltäckande som möjligt?
3. Avser samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin att vidta åtgärder genom att ta bort hinder för att boende i hyresrätt ska kunna äga sin hyresrätt i framtiden?
4. Vilka åtgärder avser samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin att vidta för att hyresrätten ska kunna utvecklas utifrån hyresgästernas önskemål?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:451
Webb-tv: Hyressättning och kommunala bostadsföretag
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:139 Måndagen den 12 juniProtokoll 2005/06:139 2 § Svar på interpellation 2005/06:451 om hyressättning och kommunala bostadsföretag
Protokoll från debatten
Anf. 1 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Nina Lundström har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder, och i så fall vilka,
1. avseende de kommunala bostadsföretagens roll som hyresnormerande i och med att dessa bolag är aktörer på en kommersiell marknad med lokaler, köpcentrum och annan riskbaserad verksamhet som påverkar hyran,
2. för att underlaget för jämförelseprövning vid tvister ska vara så heltäckande som möjligt,
3. för att ta bort hinder för att boende i hyresrätt ska kunna äga sin hyresrätt i framtiden, samt
4. för att hyresrätten ska kunna utvecklas utifrån hyresgästernas önskemål.
Jag kan konstatera att Nina Lundströms frågor sträcker sig över ett brett fält. När det gäller de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll är detta en grundläggande del i den svenska bostadspolitiken. För att denna ska kunna upprätthållas är det viktigt att det finns klara spelregler och att olika verksamhetsgrenar inte blandas ihop. Den av regeringen tillsatta utredningen om allmännyttans villkor ska - bland mycket annat - se över just den fråga som Nina Lundström tagit upp. Jag föredrar att invänta utredningens resultat och eventuella förslag innan jag uttalar mig mer konkret i den frågan.
När det gäller Nina Lundströms nästa fråga kan jag bara instämma i vikten av att underlaget för jämförelseprövning vid tvister ska vara så heltäckande som möjligt. Detta förutsätter dock att det på enskilda orter finns ett tillräckligt stort och representativt bestånd av bostäder som ägs av kommunala bostadsföretag. Därför är det intressant att Nina Lundström i sin tredje fråga närmast tycks föreslå att det ska vara helt fritt för hyresgästerna, även i de kommunala bostadsföretagen, att medverka till att fastigheten ombildas till bostadsrätt. En sådan tingens ordning skulle dock innebära att underlaget för jämförelseprövning vid tvister blir alltmer begränsat, det vill säga raka motsatsen till vad Nina Lundström tycks vilja med frågan innan.
När det gäller just denna del av interpellationen har jag också nyligen besvarat i stort sett samma fråga från Nina Lundströms partikamrat Gunnar Nordmark (fråga 2005/06:1568 Allmännyttiga bostäder, 15 maj 2006). Jag kunde då konstatera att avsikten med tillståndsprövningen enligt den så kallade allbolagen vid försäljningen av bostäder som ägs av kommunala bostadsföretag är just att vara ett hinder, ett hinder som motiveras av behovet av att hyran i de kommunala bostadsföretagens bestånd ska få tillräckligt genomslag i hyressättningen. Däremot innehåller lagen inget generellt förbud mot sådana försäljningar, utan frågan får prövas särskilt i varje enskilt fall. Men om underlaget för jämförelseprövning vid tvister ska vara så heltäckande som möjligt kan inte den grupp av hyresgäster som för tillfället råkar bo i en viss hyresfastighet ha obegränsad rätt att ombilda denna till bostadsrätt.
För övrigt kan jag även här konstatera att utredningen om allmännyttans villkor även ska se över regelverket kring tillståndsplikten liksom tillämpningen. Jag ser med intresse fram emot utredningens betänkande, och i avvaktan på det avser jag inte att vidta några åtgärder när det gäller tillståndsplikten och de frågor som hör samman med den.
När det gäller nybyggda bostäder har dock riksdagen nyligen antagit regeringens förslag om nytt regelverk (prop. 2005/06:80
Reformerad hyressättning
), vilket bör undanröja de svårigheter som kan uppstå när lämpligt jämförelsematerial saknas i en kommun.
När det gäller Nina Lundströms sista fråga - vilka åtgärder jag tänker vidta för att hyresrätten ska kunna utvecklas utifrån hyresgästernas önskemål - vill jag framhålla att jag anser att hyresrätten i dag utgör en attraktiv boendeform och att hyresgästen har en trygg ställning i hyresförhållandet. Som nyligen har aviserats kommer en utredning att tillsättas för att se över hyreslagstiftningen. Ett syfte med översynen är att modernisera hyreslagen. Ett annat syfte är att stärka hyresgästernas ställning. En fråga som bör ses över är hyresgästernas inflytande över förbättrings- och ändringsarbeten.
Anf. 2 Nina Lundström (Fp)
Fru talman! Skälet till att jag ställde interpellationen är den verklighet vi befinner oss i. För Folkpartiet är hyresgästernas trygghet en viktig fokusfråga i bostadspolitiken. Vi är också måna om att ha ett fungerande hyressättningssystem.
Jag vill påminna om att i den svenska modellen är vi politiker inte de som ska sätta hyrorna. Det ansvaret och den makten har vi överlämnat till aktörerna på marknaden, det vill säga organisationer som representerar hyresgästerna och representanter för fastighetsägarna. Den modellen står Folkpartiet bakom.
De frågeställningar som jag tar upp i interpellationen handlar om att vi just nu har ett läge där fastighetsägarna i Sverige har gjort en anmälan utifrån att de anser att kommunala bostadsföretag har dolda subventioner. Å andra sidan har vi hyresgästorganisationen som påtalar att de kommunala bostadsföretagen får bekosta oerhört mycket mer än att bara ta hand om sina hyresgäster.
Till detta kommer svårigheterna med att bygga nya hyresrätter på grund av att hyressättningssystemet inte har gynnat detta. Vi i Folkpartiet tycker att det är viktigt att vi som politiker tittar på den verklighet som finns och funderar över: Hur ska vi som fattar beslut om ramverket se till att bruksvärdessystemet och hyressättningssystemet fungerar på bästa möjliga sätt och ger möjligheter att fortsätta förhandlingarna? Dessa utmaningar finns.
Just nu har vi alla noterat att det också pågår kampanjer. Man talar om hotbilder, och vissa anses vara utmålade som att de vill ta bort tryggheten för hyresgäster. Det handlar om hyrestak och mycket mer. Jag vill här fokusera på debatten om de frågor som riksdagen avgör och som vi fattar beslut om. Hur ska vi se till att hyresgästerna kan vara trygga i sitt boende? Hur ska vi se till att vårda den svenska modellen framöver?
Därför blir jag väldigt förvånad och fundersam över delar av svaret från statsrådet. Jag förstår delvis inte ett av de svar som finns här. Det är bland annat när samhällsbyggnadsministern säger att genom den proposition som regeringen lade fram för riksdagen och som vi har fattat beslut om har man undanröjt de svårigheter som kan uppstå när lämpligt jämförelsematerial saknas i en kommun.
Det är en märklig kommentar som jag inte förstår och som jag gärna vill att statsrådet vidareutvecklar. Den proposition som regeringen lade fram innebär att man egentligen skapar särregler och att vi faktiskt frångår bruksvärdessystemet. De bostäderna kommer inte att få användas som jämförelsematerial i hyressättningssystemet för befintligt bestånd. De ska så småningom fasas in i hyressättningssystem efter tio år. Vad innebär den kommentar som statsrådet ger?
Man ska också komma ihåg att regeringen inte har presenterat förslag vad gäller det befintliga beståndet, det vill säga de hyresrätter som finns i dag. I utredningen som avslutades och remissbehandlades, och blev en proposition i mycket begränsad omfattning, berör man också problemen i det befintliga beståndet.
Där kan vi konstatera att regeringen har passat och avser att återkomma med förslag någon gång nästa år. Det kunde också bostadsutskottet konstatera i sin behandling. Socialdemokraterna med flera partier markerade också att man här inte hade något att komma med. Ett valår är det ändå viktigt att höra hur statsrådet ser på förutsättningarna för hyressättningen i det befintliga beståndet. Vilket arbete tänker ni fortsätta med?
Jag vill än en gång upprepa att för Folkpartiet är det väldigt viktigt att hyresgästernas trygghet står i fokus. Vi har tagit till oss de synpunkter som kommer från en mängd olika aktörer och representanter för både hyresgästorganisationer och fastighetsägare. Vi ser vikten av att vi skapar och utformar regelverk så att det fungerar och de kan ta sitt ansvar.
Vad menar statsrådet med de svar som är givna här? Jag förstår dem faktiskt inte.
Anf. 3 Rigmor Stenmark (C)
Fru talman! Det är lite ovant att vara i den här kammaren och debattera, men det ska väl gå bra.
Debatter ordnas det nu i och med att det är valår. Det märks. Vi är ofta ute och pratar med hyresgästföreningar och med hyresvärdar om just hyresrätten. När jag har varit i mitt hemlän, så sent som i torsdags och i fredags, och debatterat detta har jag kunnat konstatera att det fortfarande finns en obalans på bostadsmarknaden och att det fortfarande är en obalans mellan olika kommuner. I Uppsala län är det brist på hyresbostäder inne i centrala Uppsala, medan det är överskott ute i ytterkommunerna, till exempel Tierp och Karlholmsbruk. Det är tomma lägenheter, och de tomma lägenheterna finns ofta på fel plats i kommunen. Det är ofta vid brukssamhällen där arbetstillfällen har dragits bort och där bostäder helt enkelt inte har behövts. De behövs inte på de platserna, för folk har flyttat. Önskemål är naturligtvis att det ska komma nya arbetstillfällen, och då inte stora arbetsplatser som är väldigt sårbara utan en satsning på mindre småföretagare.
Det är ganska trist med stora tomma hus. Det ger en negativ anda åt en kommun. Om det inte går att hitta hyresgäster är hyresgästerna inte besjälade av att vi har ett hyressättningssystem som är tryggt eller otryggt, utan det handlar väldigt mycket om att man ska kunna ha människor som bor och har arbetsplats där.
Det byggs en hel del trots allt; det måste jag erkänna. Jag är glad när jag ser att det byggs bland annat i Uppsala. Jag ska också säga att det byggs även hyresrätter. Men det som framför allt byggs är bostadsrätter, och då får vi inte heller det som Nina Lundström efterlyser, en fokusering på trygghet för hyresgästerna. Jag tycker att man måste fokusera på trygghet över huvud taget för människor att få en bostad.
Då tycker jag att det är bra att vi har kommit överens över partigränser och över blockgränser, om det nu finns några sådana, om att förändra hyressättningssystemet för nyproduktionen. Men vi har ännu inte kommit överens om att vi också måste se över det befintliga hyresbeståndet.
Jag kan se att det förs debatter också i de olika hyres- och ägartidningarna. Bland annat i Sabos tidning är det en artikel där Sabos vd säger att det mullrar i leden hos de allmännyttiga bostadsföretagen. Man kommer inte överens om hyrorna. Det är också väldigt viktigt, när man pratar om trygghet, att hyresgäster och hyresvärdar kommer överens, de två parterna, för att det ska kunna bli trygghet. Man måste ha förståelse för varandra. Man måste ha förståelse för att hyresgästerna inte vill ha dyra bostäder. Det är självklart. Men man måste ha förståelse för att hyresvärdarna måste klara sin ekonomi och även ha en pott så att de kan rusta husen. Där har vi en tickande bomb.
Det är valår, och det är kampanjer. Jag tycker att det var ganska intressant att vara ute på debatter. Hyresgästföreningen kom efteråt och sade: Ja, det är nog så att vi lite grann pratar förbi varandra. Egentligen är vi ganska överens om att vi alla strävar mot samma mål, att ha trygga hyresgäster men också att se till att det finns bostäder på de platser där de efterfrågas.
Anf. 4 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Låt mig börja med att understryka en sak för Nina Lundström. Det är att jag verkligen delar oron över uppgifterna om vad som händer i olika verksamhetsgrenar när de allmänna bostadsbolagen blandas ihop. Det är det som är den stora och viktiga frågeställningen i interpellationen och som också är en av bakgrunderna till den stora översynen och till den utredning om allmännyttan som nu sitter och jobbar. De uppgifterna är mycket oroande, och det är en mycket central fråga som regeringen och jag tror att samtliga partier som värnar om hyresrätten, ibland på olika sätt men ändå, tar på stort allvar. I den frågeställningen hoppas jag att vi kommer att kunna få ordentligt bra underlag och fakta för att kunna fatta beslut i den stora viktiga frågan senare under nästa mandatperiod.
Tryggheten för hyresgästerna, som Nina Lundström också uttryckte som den stora och viktiga frågan, kräver kanske lite större diskussion än vad som är möjligt här. Trygghet för hyresgästerna betyder förstås väldigt många olika saker - hur själva hyressystemet fungerar, hur bruksvärdessystemet fungerar, hur besittningsskyddet de facto ser ut och så vidare.
Jag vill ändå nämna att en av de diskussioner som kommer att föras just handlar om den hyresnormerande rollen, som är en av baserna för trygghetsfrågorna. Regeringen har ganska nyligen tagit initiativ till en översyn av hyreslagen. Det kommer upp frågeställningar som till exempel handlar om hur hyresgästernas ställning blir vid till- och ombyggnad och hur tryggt besittningsskyddet de facto är i de lägena. Det är en frågeställning som nu kommer att få en ordentlig översyn.
Beträffande den fråga som Nina Lundström ändå inte förstod vill jag understyrka det som står i svaret: nybyggda hyreslägenheter. Där har vi ett förslag, som också Rigmor Stenmark nämnde. Det är en av delarna i den hyressättningsutredning som riksdagen fattade beslut om ganska nyligen. Jag vill understryka, som Rigmor Stenmark också sade, att det byggs nu, och det är bra. Det är sannolikt så att vi behöver försöka få upp den takten ännu mer. Men bostadsbyggandet har verkligen satt fart på allvar.
Jag vill också understryka att utan investeringsstödet till hyreslägenheter hade sannolikt inte så många hyresrätter kommit till stånd inom nyproduktionen, vilket också Boverket har visat i sina undersökningar.
De saker som för mig är basen för att gå vidare är att försäkra oss om att allmännyttan fungerar precis så som den är tänkt att göra, att modernisera lagstiftningen så att den svarar upp mot de moderna krav som i dag ställs, att vi hela tiden bevakar hyresgästernas trygghet bland annat genom deras ställning vid till- och ombyggnad och också att investeringsstödet blir kvar även i fortsättningen.
Anf. 5 Nina Lundström (Fp)
Fru talman! Det är det jag menar att jag inte förstår, och jag ska återkomma till det jag inte förstår. Det är diskussionen med att den nya hyresmodellen för hyresrätter i nyproduktion, vilken Folkpartiet står bakom, så att säga skulle lösa problemet med jämförelsematerial. Saken är den att de inte får ingå i jämförelsematerialet. Regeringen och Folkpartiet är ju överens om att de under tio år ska vara undantagna från att vara med i jämförelsematerialet. Sedan ska de så småningom fasas in och vara under bruksvärdessystemet. Det är infasningen som har varit ett stort frågetecken. I utredningen behandlas den typen av frågeställningar. Men regeringen valde att inte lägga fram några förslag utan har sagt att man återkommer.
Just nu finns det en rad påfrestningar för hyressättningssystemet. Därför tycker vi att politiker måste tala om vad målsättningen och ambitionen är. För oss i Folkpartiet är det verkligen att nå trygghet men också som Rigmor Stenmark sade att ha en fungerande hyresmarknad, det vill säga att man åtminstone ska ha täckning för sina kostnader. Annars kommer ingen att våga bygga. Man vågar inte ta risker med att bygga om man inte vet att man kan både hyra ut och få täckning för sina kostnader etcetera.
Därmed har vi det nya systemet. Men man kan också välja att kvarstå i det gamla systemet. Det kommer att vara en utmaning med vad som händer de här hyresrätterna som i så fall byggs i det nya systemet.
Prövningen av hyresrätterna, att hitta jämförelsematerial, är en fråga för statsrådet att verkligen fundera över. Kommunala bostadsföretag har under de senaste tolv åren byggt oerhört lite. Det där anser utredningen också vara ett bekymmer. Man bygger inte någonting och är ändå den som ska vara hyresnormerande. Vad är det man ska jämföra då? Ja, då säger man i utredningen att hyresnämnderna får fundera över att göra en allmän bedömning av hyresutvecklingen utan att ha ett jämförelsematerial. Det är också ett bekymmer.
Då har vi i Folkpartiet sagt så här. Ta med ett bredare underlag av hyresrätter. I och med att vi säger nej till marknadshyror har vi ett hyrestak. Men se till att ha ett bredare underlag. Vi ska komma ihåg att definitionen av allmännyttan såsom lagen är skriven är att privata allmännyttiga företag inte får ingå i underlaget.
I utredningen säger man att allmännyttan definitionsmässigt är kommunala bostadsföretag. Jag hävdar att kommunala bostadsföretag är en diversehandel som håller på med evenemang, som har kommersiell yta, som har köpcentrum och annan riskverksamhet. Att då säga att kommunala bostadsföretag är liktydigt med att det är låga hyror är en mycket långdragen slutsats som i vart fall inte jag ställer mig bakom. Varför kan inte privata förvaltare som är effektiva och fokuserar på bostadsförvaltning få vara med i ett sådant underlag för att visa att det går att förvalta effektivt och att det går att pressa hyrorna? Jag ställer mig inte bakom slutsatsen att det är kommunala bostadsföretag som pressar hyrorna och håller hyrorna nere.
När det gäller investeringsbidragen vill jag säga att där gjorde regeringen ett avsteg från bruksvärdessystemet genom att sätta en hyresnivå kopplat till bidraget. Det tyckte jag var lite förvånande. Folkpartiet har inte ställt sig bakom det. Vi vill avveckla fastighetsskatten på hyresrätter. Nästa år kommer en ny upptaxering av flerbostadshusen. Vi menar att man ska titta på skattesidan och inte fokusera på investeringsbidragen. Det är vår modell för att skapa förutsättningar för att pressa bostadskostnaderna för boende i hyresrätter.
Jag menar att det är en viktig fråga vilka hyresrätter som ska ingå i jämförelseprövningen. Här har jag presenterat Folkpartiets uppfattning. Vad är statsrådets förslag i de här frågorna? Vad kommer regeringen att fortsätta att arbeta med för att infria löftet om nya förslag nästa år, det vill säga om det är samma regering?
Anf. 6 Rigmor Stenmark (C)
Fru talman! Hyresgästföreningen har just nu en kampanj där man bland annat har en varningstriangel, och på den står det: Takras. Det kan man tolka lite olika. Jag vet inte riktigt vem de vänder sig till heller. Men jag vet att man har saknat svar från allianspartierna om var de står någonstans när det gäller hyressättningssystemet och hur de vill åstadkomma det trygga boende för hyresgästerna som Nina Lundström efterfrågar i den här interpellationsdebatten. Då vill jag ge ett klart svar från Centerpartiet. Vi vill absolut inte att hyrorna ska åka i taket och att det ska bli ett takras för hyresgästerna med en ny regering. Tvärtom arbetar vi för att se till hyresgästerna verkligen blir trygga och att vi får ett starkt besittningsskydd. Vi vill ha mer lokalt anpassade hyror som människorna själva är med och beslutar om.
Jag tycker att det är intressant att alla parter på marknaden nu för en debatt. Jag önskar att den debatten fortsätter.
När det gäller investeringsstödet skulle jag vilja säga att jag också trodde att det var en bra modell. Men vi fick en redovisning från Boverket där det visade sig att det här investeringsstödet inte har fått den effekt som man hade trott. Det har bara gått till alltför små bostäder. Vi trodde också att det skulle vara bra med investeringsstöd för studentlägenheter, men även där visar informationen från Boverket att det nog inte har varit så bra.
Nu önskar jag till sist säga ett varmt tack till Mona Sahlin och även till Nina Lundström, två kvinnor som naturligtvis även fortsättningsvis kommer att debattera de här frågorna. Jag hoppas också att ni är en garant för att bostadspolitiken kommer att vara i fokus även den kommande mandatperioden. Själv kommer jag att dra mig tillbaka lite grann, men jag kommer ändå att engagera mig i bostadspolitiken.
Tack så mycket!
Anf. 7 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Låt mig börja med att understryka vad det nya hyressättningssystemet handlar om, eftersom det var en av frågeställningarna som Nina Lundström tog upp i interpellationen och också håller sig kvar vid här i de efterföljande inläggen. En förutsättning för att hyran ska anses vara skälig - och det här vet vi alla som har debatterat det här under lång tid - är att den hyresgästorganisation som är part i överenskommelsen är etablerad på orten, det är oerhört viktigt, att förhandlingsöverenskommelsen omfattar samtliga bostadslägenheter i huset, vilket också är viktigt, innan det har ingåtts hyresavtal för någon av lägenheterna och att det här gäller för tio år. Det är grundförutsättningarna.
Om det uppstår diskussioner under den här tiden kan hyresnämnden beakta hyresläget på likartade orter men också läget på orten generellt, det vill säga inklusive de privata sektorerna.
Det är viktigt att ha alla de här förutsättningarna klara för sig. Vi ska också komma ihåg att hela grundprincipen bakom den här förändringen av hyressättningssystemet har handlat om att modernisera hyressättningssystemet. Vi har inte gått lika långt som Nina Lundströms parti hade velat gå, men tillräckligt långt, tycker jag, för att visa att man kan och bör göra förändringar i systemet utan att slå undan det jag menar är hela grunden för bruksvärdessystemet och den hyresnormerande rollen, som jag tror är viktig som bas för trygghetssystemet för hyresgästerna på vår bostadsmarknad.
Sedan vill jag också säga till Rigmor Stenmark att jag verkligen ser fram emot en diskussion, både i valrörelsen och under många år framöver, om bostadspolitiken, och inte minst då hyresgästernas ställning, frågeställningar om diskriminering och hur man förändrar befintliga system.
Jag tycker om mycket salt i maten. Rigmor Stenmark har varit väldigt mycket gott salt i debatten i bostadsfrågorna här i riksdagen. Jag kommer att sakna de debatterna framöver, men jag hoppas att vi kommer att stöta på varandra i andra sammanhang i politiken.
Jag hoppas också att vi kvinnor som verkligen har dominerat bostadsdebatten i riksdagen under de senaste åren kommer att se till att bostadsfrågorna får en ännu starkare ställning i den allmänpolitiska diskussionen. Det tycker jag att de förtjänar att få.
Tack, Rigmor Stenmark, för den här tiden i riksdagen!
Anf. 8 Nina Lundström (Fp)
Fru talman! Då återstår verkligen frågan om vad en jämförelseprövning ska innehålla och vilka lägenheter som ska finnas där. Vi i Folkpartiet har aldrig sett till exempel ombildningen som ett problem. Ombildning i stadsdelar med i princip 100 % hyresrätter har aldrig varit ett problem därför att det finns ett jämförelsematerial.
Jag tror också att det är viktigt att komma ihåg att det hela tiden finns en risk för att man inte talar om definitionen när man talar om allmännyttan och kommunala bostadsföretag. Enligt det regelverk som finns innefattar inte allmännyttan privat allmännytta exempelvis. Jag tycker att målet borde vara att hitta bra och effektiva bostadsförvaltare som skulle kunna visa att man kan både ta hand om sina hyresgäster och förvalta effektivt. Det är så man skapar ett tryck på att också pressa boendekostnaderna. Dessutom ska vi som lagstiftare se till att upprätthålla den svenska modellen och pressa genom att exempelvis avveckla fastighetsskatten. Det tror jag är en väldigt viktig fråga. Men jag känner att statsrådet fortfarande passar i den frågan. Jag vill läsa upp vad majoriteten, socialdemokraterna, i bostadsutskottet skrev när vi behandlade en reformerad hyressättning. Det står så här: Förslaget om hyressättningen i det befintliga beståndet bereds vidare inom Regeringskansliet.
Vad innebär det? Det vet jag inte. Det är någonting som statsrådet behöver svara på. Jag kan konstatera att ni inte har behandlat en sådan fråga som skyddsregler för hyresgäster i befintligt bestånd, det vill säga det som finns i Malmö där man vill skydda befintliga hyresgäster från hyreshöjningar eller ha möjlighet att ge rabatt. Den regeln är inte behandlad av regeringen.
Jag tänker inte tacka statsrådet än, för vi har några debatter kvar, men jag vill också varmt tacka Rigmor Stenmark som har funnits med länge här i bostadsutskottet. Rigmor Stenmark har verkligen bidragit till trevliga debatter och sett till att vi nya ledamöter i utskottet har fått en god inblick i vad som har förevarit.
Tack Rigmor!
Anf. 9 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Jag har två kommentarer på slutet. Den ena är att det här visar hur viktig och avgörande hela översynen av allmännyttan och allbolagen är. Det visar också att det finns en väldig skillnad i den ideologiska inställningen mellan Nina Lundström och mig.
Frågeställningen om ombildning är inte bara en fråga om när det finns jämförelsematerial och inte. För mig är också ombildningen ett politiskt ställningstagande i sig, att säga nej till respektive att bejaka, som gäller för andra partier. Det är väl den utgångspunkten som kommer att vara den stora, hoppas jag, både i diskussionerna här och i valrörelsen. Jag tror att vi alla skulle tjäna på om bostadsfrågan blev en större fråga där än den hittills har visat sig vara i den allmänpolitiska debatten men också inför de ställningstaganden som kommer successivt under nästa mandatperiod när vi har Allboutredningen på bordet.
Tack för den här diskussionen!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.