Identitetspolitisk diskriminering
Interpellation 2020/21:641 av Markus Wiechel (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-09
- Överlämnad
- 2021-04-13
- Anmäld
- 2021-04-14
- Svarsdatum
- 2021-04-27
- Sista svarsdatum
- 2021-04-27
- Besvarad
- 2021-04-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Rasism är avskyvärt. Det finns ingenting som kan legitimera rasistiska tendenser eller politiska ställningstaganden där människor delas upp baserat på sitt ursprung eller sin hudfärg. Om detta torde det finnas en ganska bred samsyn i Sverige i dag.
Mot bakgrund av just detta är det inte särskilt konstigt att många reagerade på en intervju i Aftonbladet med statsrådet Märta Stenevi där hon sa följande: Ska utlandsfödda kvinnor få makt kommer vita, inrikes födda kvinnor, att behöva flytta på sig. Det nya språkröret för Miljöpartiet, tillika Sveriges jämställdhets- och bostadsminister, tycker alltså att enskilda individer ska flytta på sig, det vill säga diskrimineras, baserat på sin hudfärg.
Identitetspolitik och särbehandling syftar inte till någonting gott, utan kommer enbart att bidra till ytterligare polarisering. Inte minst efter att på nära håll ha sett vad den typen av resonemang som statsrådet slänger sig med leder till är det bara att beklaga att dessa tendenser finns representerade i vår regering. Sverige förtjänar bättre än så.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
- På vilka omständigheter och fakta baserar statsrådet sitt uttalande att vita, inrikes födda kvinnor ska flytta på sig till förmån för utlandsfödda kvinnor?
- Har ministern, mot bakgrund av sitt uttalande, för avsikt att utgå från exempelvis hudfärg eller ursprung vid tillsättandet av olika poster i samhället?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:641
Webb-tv: Identitetspolitisk diskriminering
Dokument från debatten
- Tisdag den 27 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:114
- Protokoll 2020/21:114 Tisdagen den 27 aprilProtokoll 2020/21:114 Svar på interpellation 2020/21:641 om identitetspolitisk diskriminering
Protokoll från debatten
Anf. 99 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Markus Wiechel har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag baserar mitt uttalande att vita, inrikes födda kvinnor ska flytta på sig till förmån för utlandsfödda kvinnor och om jag mot bakgrund av mitt uttalande har för avsikt att utgå från exempelvis hudfärg eller ursprung vid tillsättandet av olika poster i samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetet med att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället är viktigt. Det skapar förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige. Diskriminering på grund av bland annat kön eller etnisk tillhörighet är förbjuden enligt diskrimineringslagen. Skyddet gäller bland annat arbetslivet och vid rekrytering.
Det jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det är då självklart alla kvinnor som åsyftas. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är dock lägre än mäns, och arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Regeringen har tillsatt en kommission för jämställda livsinkomster som bland annat har i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som bidrar till en jämställd fördelning av det offentligas stödåtgärder till kvinnor och män samt jämställda arbetsplatser.
Jag tycker inte att tillsättandet av olika poster i samhället ska utgå från etnicitet och har inte heller uttalat någon sådan avsikt. Alla förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska enligt regeringsformen i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet. Vid beslut om statlig anställning ska avseende fästas enbart vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.
Anf. 100 Markus Wiechel (SD)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Skälet till att denna interpellation över huvud taget skrevs och till den här debatten är naturligtvis att det är ganska många, undertecknad inkluderad, som med rätta, skulle jag vilja påstå, blev ganska upprörda när de hörde uttalandet från statsrådet.
Statsrådet har alltså sagt: Ska utlandsfödda kvinnor få makt kommer vita inrikes födda kvinnor att behöva flytta på sig.
Jag har försökt analysera uttalandet och se vad det egentligen är statsrådet vill komma med.
Tyvärr har jag sett en hel del identitetspolitiska tendenser i det svenska samhället, där man alltmer utgår från saker som en enskild individ inte kan påverka, exempelvis vilken hudfärg man föds med och så vidare. Detta är något som oroar mig, inte minst med tanke på att jag har sett vad det leder till.
Fru talman! Jag har själv till stor del vuxit upp i USA, ett land där den här typen av tendenser är ganska vanligt förekommande. Det är ingenting vackert. Det är ingenting som främjar arbetet mot rasism, segregation eller utanförskap. Det är ingenting som vi skulle vilja ha här i Sverige. Det här leder bara till mer segregation, mer rasism och större problem. Det är därför som jag tycker att denna fråga är väl värd att lyfta.
Vi kan då titta på det här uttalandet. Jag kan konstatera att statsrådet ser detta som någon form av nollsummespel. Är det så att några ska ha makt måste några andra flytta på sig. Det kan helt enkelt inte vara så att alla har det någorlunda bra eller att alla kan leva sida vid sida i harmoni. Statsrådet får såklart rätta mig om jag har fel, men jag kan inte tolka det på något annat sätt.
Sedan säger hon dessutom att vita inrikes födda kvinnor ska flytta på sig. Ursäkta, fru talman, men vad har hudfärg att göra med någonting över huvud taget? Det spelar väl ingen roll vilken hudfärg en person har för om den personen ska ha en viss position eller inte - i det här fallet makt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta talar ju direkt emot det som statsrådet kom med i interpellationssvaret: Arbetet med att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället är viktigt.
Uttalandet motverkar ju inte rasism eller polarisering. Tvärtom är det näst intill rasism, och det polariserar definitivt.
Fru talman! Jag skulle därför gärna vilja ha ett tydligare svar från statsrådet. Vad menar hon egentligen med att vita inrikes födda kvinnor ska flytta på sig?
Anf. 101 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Då ska jag göra saken väldigt enkel och väldigt tydlig, precis som jag har svarat ledamotens kollegor vid tidigare tillfällen.
Varken jag eller regeringen har föreslagit eller kommer att föreslå någon som helst kvotering, diskriminering på grund av etnisk härkomst eller att poster i samhället ska tillsättas med etnicitet som grund. Punkt.
Enligt regeringsformen ska vid beslut om statliga anställningar avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Förvaltningsmyndigheterna ska i sin verksamhet, däribland anställningsärenden, beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
Jag har inte på något sätt gett uttryck för att jag eller regeringen skulle ha någon som helst ambition att ändra på det här.
De problem jag tar upp handlar däremot om diskriminering. Det handlar om skillnader i livsmöjligheter. Det handlar om att vissa kvinnor har sämre förutsättningar att fullt ut ta del av sina demokratiska rättigheter. Det handlar om att vi i Sverige har en strukturell rasism, baserad på hudfärg, som drabbar enskilda personer.
Jag och regeringen kommer att arbeta outtröttligt mot rasism och för kvinnors och mäns lika möjligheter och rättigheter. Ingenting jag eller regeringen har sagt kan, bör eller ska tolkas på något annat sätt.
Anf. 102 Markus Wiechel (SD)
Fru talman! Jag hör vad statsrådet säger här, men det går fortfarande inte ihop med det uttalande som är grunden till den här interpellationen och till den debatt som förs.
Det är klart och tydligt: Ska utlandsfödda kvinnor få makt kommer vita inrikes födda kvinnor att behöva flytta på sig. Jag tycker inte att det går att förklara det uttalandet som något annat än att man menar att vissa kvinnor, baserat på hur de ser ut, ska behöva flytta på sig. Det går inte ihop med det svar som statsrådet ger här, och jag förstår inte att man inte bara kan säga nej, jag uttalade mig fel.
Det skulle vara enkelt att göra, men det värsta av allt, fru talman, är ju att statsrådet står fast vid uttalandet och sedan hävdar att man står för någonting helt annat. Det här handlar om vissas hudfärg. Därför tycker jag inte att svaret är tillräckligt, fru talman.
Anf. 103 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! En sak vill jag återigen vara väldigt tydlig med: De jämställdhetspolitiska målen omfattar alla kvinnor och alla män. Regeringen arbetar för jämställdhet mellan alla kvinnor och alla män.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men en människas möjligheter i livet påverkas inte bara av kön. Möjligheterna kan också påverkas av en persons ekonomiska situation, om man är född i Sverige eller utomlands, ens etnicitet, ålder och funktionsvariation och annat som faller inom ramen för diskrimineringsgrunderna.
I arbetet med jämställdhet behöver vi ta hänsyn till hur alla dessa kategorier samverkar med varandra. Det är bara på det sättet som vi på allvar kan förstå hur ojämlikhet och ojämställdhet skapar olika förutsättningar för grupper och individer. Det är bara på det sättet som vi kan motverka diskriminering mot grupper som möter särskild utsatthet.
Det här är, eller borde vara, en självklarhet, och det innebär inte att vi slutar att arbeta för jämställdhet mellan alla kvinnor och män.
Det är också så att om fler ska kunna använda sina demokratiska rättigheter och om fler ska kunna göra sin röst hörd på det sätt som hela vårt demokratiska system bygger på kommer fler individer som tillhör grupper som i dag är underrepresenterade att på olika sätt också ta större utrymme i olika rum, vilket ju är både önskvärt och syftet med att ha en allmän och lika rösträtt.
För att ingen i fortsättningen ska missuppfatta eller förvränga vill jag avsluta med att återigen understryka: Nej - varken jag eller regeringen vill införa kvotering. Nej - varken jag eller regeringen vill diskriminera någon. Nej - inga poster i samhället ska tillsättas efter etnicitet. Jag har aldrig gett uttryck för att det borde vara så.
Ja - regeringen kommer att fortsätta att styra mot de jämställdhetspolitiska målen så att alla kvinnor och alla män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv oavsett sin bakgrund.
Jag skulle däremot vilja ta tillfället i akt, fru talman, och fråga, mot bakgrund av ledamotens fråga, hur han försvarar den skuggbudget som hans parti har lagt fram, där barns ekonomiska möjligheter kommer att styras av vilken etnicitet de har. Hur försvarar ledamoten den diskriminering som det skulle innebära att barn med uppehållstillstånd som lever här och som har gått hela sin skoltid i det här landet skulle få mindre pengar än andra barn enbart baserat på var deras föräldrar är födda? Det tycker jag är en fråga som vi kan passa på att ta upp i den här debatten.
Anf. 104 Markus Wiechel (SD)
Fru talman! Jag kan börja med frågan som statsrådet ställde i slutet. Det är naturligtvis så att om man har riktade incitament för att försöka få personer som vistas i landet i arbete eller försöka få personer som i dag lever i utanförskap att bli inkluderade så är det positivt. Därför tycker jag att vi har en väldigt bra budget. Jag tycker att detta är väldigt bra förslag just för att försöka stoppa det utanförskap som den här regeringen har skapat.
Utöver det måste jag säga att jag gläds åt att statsrådet säger att man inte kommer att föreslå någon form av kvotering eller diskriminering baserat på till exempel hudfärg eller etniskt ursprung. Men det är fortfarande så att uttalandet som statsrådet har kommit med är problematiskt. Inte nog med begreppet att just vita inrikes födda ska flytta på sig, där hon går in direkt på hudfärg - det finns dessutom en underton av att man på något sätt tycker synd om utlandsfödda kvinnor, som om de inte har samma möjlighet att kunna ta sig fram i samhället, som om de inte är starka nog.
Vad är det egentligen för syn på människor? Är de inte lika kapabla som vita inrikes födda kvinnor? Jag tycker att det i sig är häpnadsväckande.
Anf. 105 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag konstaterar att parallellt som vi återigen diskuterar ett uttalande som jag nu har svarat på i, tror jag, fyra interpellationsdebatter lägger Sverigedemokraterna fram ett förslag som skulle diskriminera barn i Sverige ekonomiskt enbart på grund av deras etnicitet.
Jag och regeringen kommer att fortsätta att arbeta stenhårt mot mäns våld mot kvinnor och för kvinnors ekonomiska självständighet. Men kampen i dag handlar också om att alla kvinnor ska inkluderas och att alla kvinnor i dag inte kan utnyttja sina demokratiska rättigheter fullt ut.
Jag som kvinna engagerad i politiken får min beskärda del av kritik, hot och hat - absolut, och det är rimligt. Men det är ingenting jämfört med de vågor av hat och direkta hot som mina kvinnliga muslimska, judiska och/eller rasifierade kollegor på lokal, regional och nationell nivå får.
Hatet mot kvinnor är grovt, hoten ofta sexuella. Hatet har ett enda syfte: att tysta, skrämma och hejda kvinnor från att ta sin plats i samhället. Detta är rasismen i dag. Om fler ska kunna använda sina rättigheter måste rasismen motas och diskrimineringen motverkas så att etnicitet inte ska spela roll för dina möjligheter eller när poster i samhället tillsätts. Det är meritokrati - inte kvotering.
Jag kommer aldrig att acceptera ett samhälle och en demokrati där inte alla kan engagera sig politiskt på lika villkor. Vi kan inte vara nöjda förrän alla kvinnor fullt ut kan utnyttja sina demokratiska rättigheter oavsett hudfärg och oavsett härkomst. Ingen kvinna är fri förrän alla är fria.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.