Inflation och förändrat prissättningsbeteende i näringslivet
Interpellation 2023/24:142 av Mikael Damberg (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-11-07
- Överlämnad
- 2023-11-07
- Anmäld
- 2023-11-08
- Sista svarsdatum
- 2023-11-21
- Svarsdatum
- 2023-11-28
- Besvarad
- 2023-11-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Inflationen i Sverige är fortsatt hög. Särskilt oroväckande är att den underliggande inflationen, rensat för energipriser, ligger högt över en nivå som är förenlig med inflationsmålet. I Penningpolitisk rapport från september 2023 skriver Riksbanken att den kortsiktiga förändringen av tjänstepriserna visar så här långt inte någon entydig trend nedåt och måste sjunka framöver för att inflationen varaktigt ska nå 2 procent.
Riksbanksdirektionen har nämnt ett förändrat prissättningsbeteende hos företagen som en central orsak bakom den höga inflationen. Företagen har vältrat över sina kostnadsökningar på konsumentpriser i högre utsträckning och ökat sina priser mer än förväntat. Direktionen konstaterade vid finansutskottets öppna utfrågning om penningpolitiken att medan 1970- och 1980-talens inflationsspiral var löneledd är dagens inflation prisledd.
Svenska löntagare har tagit ansvar för att säkerställa löneökningar på en nivå som är förenlig med inflationsmålet. Och som en konsekvens av måttliga löneökningar och en prisledd inflation har vinstandelen i näringslivet ökat till en historiskt hög nivå.
En förutsättning för att få ned inflationen till inflationsmålet och säkerställa reallöneökningar för löntagarna är därmed att näringslivet slutar öka priserna på det sätt de har gjort hittills och att prissättningsbeteendet normaliseras.
Riksbankens huvudsakliga vapen är att påverka den aggregerade efterfrågan i ekonomin genom räntehöjningar. Även finanspolitiken har framför allt fokuserat på att reglera efterfrågan. Men förutom klassisk stabiliseringspolitik finns andra ekonomiskpolitiska verktyg för att få ned inflationen.
Med anledning av det anförda vill jag ställa följande frågor till finansminister Elisabeth Svantesson:
- Anser ministern att det är problematiskt att vinstandelen har ökat till rekordhöga nivåer medan löneandelen har sjunkit?
- Vilka ekonomiskpolitiska åtgärder, förutom stabiliseringspolitiska, kommer regeringen att vidta om inflationen blir ihållande på grund av det förändrade prissättningsbeteendet i näringslivet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:142
Webb-tv: Inflation och förändrat prissättningsbeteende i näringslivet
Dokument från debatten
- Tisdag den 28 november 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:37
- Protokoll 2023/24:37 Tisdagen den 28 novemberProtokoll 2023/24:37 Svar på interpellation 2023/24:142 om inflation och förändrat prissättningsbeteende i näringslivet
Protokoll från debatten
Anf. 67 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! har frågat mig om det är problematiskt att vinstandelen har ökat till höga nivåer medan löneandelen har sjunkit samt vilka ekonomiskpolitiska åtgärder, förutom stabiliseringspolitiska, som regeringen kommer att vidta om inflationen blir ihållande på grund av det förändrade prissättningsbeteendet i näringslivet.
Vinstandelen i näringslivet har stigit de senaste åren och var 2022 tydligt högre än normalt. Det finns dock en stor variation mellan olika branscher. En relativt stor del av uppgången i vinstandelen har skett bland företag med stor export, där internationella prisrörelser har varit gynnsamma. Samtidigt har den svenska kronan varit svag, vilket förstärker denna effekt. Även i andra länder har vinstandelen stigit tydligt.
Inflationen har börjat vika nedåt, men kärninflationen är fortfarande hög. Att bekämpa inflationen är fortsatt prioriterat för regeringen, och därför lade vi fram en återhållsam budget för 2024. Men att bekämpa inflationen kräver att fler aktörer tar ansvar: Riksbanken genom penningpolitiken och arbetsmarknadens parter genom en ansvarstagande avtalsrörelse. Även näringslivet har ett ansvar för att inte höja priserna mer än vad situationen kräver.
Regeringens politik förhindrar att inflationen får möjlighet att bita sig fast. Genom en återhållsam och väl avvägd finanspolitik ser regeringen till att finanspolitiken inte försvårar för Riksbanken att få ned inflationen. Att få ned inflationen snabbt är viktigt. Risken är annars att hushåll och företag börjar förvänta sig högre inflation och anpassar sitt beteende därefter. Det, i sig, kan leda till att inflationen håller i sig.
Anf. 68 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!
Bakgrunden till den här interpellationen är att svensk ekonomi just nu brottas med tuffa utmaningar. Vi är inne i en lågkonjunktur, och bnp väntas sjunka. Sverige sticker ut i internationellt hänseende med dåliga tillväxtutsikter i ett europeiskt perspektiv och högre inflation än många jämförbara länder de senaste åren. Priserna har faktiskt ökat dubbelt så mycket i Sverige som i vårt grannland Danmark. Det här innebär att Sverige just nu blir fattigare och att hushållen pressas väldigt hårt.
Precis som finansministern beskriver är inflationen fortsatt hög, även om den nu sjunker, vilket är bra. Men en reflektion kring den inflationsvåg som vi har drabbats av är att den verkar skilja sig från tidigare inflationsvågor. Vi har haft Riksbanken här i riksdagen och haft en dialog med dem. De har beskrivit det som att tidigare inflationschocker ofta har drivits av löneinflation, det vill säga att lönerörelser har lett till inflation som har lett till nya löneökningar och inflation. Man har alltså hamnat i lönespiraler som har drivit upp inflationen.
Den här gången konstaterar Riksbanken att en central orsak bakom den höga inflationen är att företagen har vältrat över sina kostnadsökningar på konsumenterna i högre utsträckning än vad man kanske trodde och därmed ökat sina priser mer än vad man hade förväntat sig. Det här har lett till att vinstandelen i näringslivet har ökat övergripande och att löneandelen har minskat.
Samtidigt som hushållen har pressats av att deras löner inte har ökat lika mycket som i många andra länder, tack vare ansvarstagande parter som har jobbat för att inflationsmålet ska upprätthållas, har vi också sett en utveckling där företagen har vältrat över kostnaderna på hushållen så att de fått betala den här inflationsekonomin två gånger om.
Då ställde jag frågor om hur regeringen ser på detta. Finansministern är lite väl försiktig, tycker jag, i sitt svar. Hon konstaterar dock att även näringslivet har ett ansvar för att inte höja priserna mer än vad situationen kräver. Det tycker jag är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan var det min andra fråga. Har Finansdepartementet och finansministern gjort någon erfarenhet så här långt? Fanns det saker och ting man kunde ha gjort för att vi inte skulle hamna i en situation där löneandelen är låg och därmed vinstandelen hög i en sådan här krisekonomi? Hade det funnits andra verktyg att ta till från regeringens sida? Detta undrar jag framför allt med tanke på om det skulle visa sig att vi hamnar i en situation där inflationen biter sig fast på en högre nivå. Jag hoppas att det inte blir så. Framför allt har parterna tagit ett stort ansvar för att vi inte ska hamna i det igen.
Min fråga till finansministern kvarstår: Vilka verktyg hade finansministern velat använda för att undvika den situation som Sverige nu har hamnat i?
Anf. 69 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Tack, Mikael Damberg, för en viktig fråga som rymmer mycket! Jag konstaterar just nu att det är många som har en klump i magen. Det närmar sig jul, och för många är det oerhört tufft när de ska se över sin ekonomi. Hur ska man ha råd med julklappar till barnen, och hur ska man ens kunna ha julmat på bordet?
Inflation är ett gift för ekonomin. Jag vet att Mikael Damberg och jag delar den synen. Den drabbar människor hårt på olika sätt. Alla påverkas men på olika sätt.
Det är glädjande att inflationen har börjat vika nedåt. Det handlar om inflationsbekämpningen. Det handlar om det ansvar som parterna tar, som också Mikael Damberg nämner. Det handlar om penningpolitikens roll, om det finanspolitiken gör men också om annat. Inflationen viker nedåt, och det är i grunden väldigt bra.
Men fortfarande är inflationen, särskilt den underliggande, för hög. Det tycker jag är en viktig poäng. Den är på en skadlig nivå, och det är väldigt tydligt just nu att detta finns spritt och brett i hela ekonomin. Det är inte en enskild bransch som driver på utvecklingen.
När jag säger att näringslivet också har ett ansvar att ta menar jag det. Det är väldigt viktigt att man inte höjer priser mer än berättigat. Självklart drabbas också många företag, små som stora, av ökade energikostnader och av att insatsvaror blir dyrare. Men det är viktigt att följa detta och se att den ökningen inte blir större än vad man kan förvänta sig.
Då vill jag ha sagt att på en aggregerad nivå, precis som den här interpellationen handlar om, har vi nu sett höga vinstandelar. Vissa företag har av olika skäl knappt kunnat öka priserna även om de fått kostnadsökningar, och de har haft det väldigt tufft. Samtidigt har vi sett andra som har ökat priserna. En del prisökningar är säkert berättigade, andra inte.
I mars kallade jag upp matjättarna till Finansdepartementet och inskärpte att de behövde ta ett ansvar för att inte höja priserna mer än nödvändigt. Det är samma ansvar som löntagarna har tagit. Jag hade också samtal med bankjättarna under sommaren när vi såg att inlåningsräntan och utlåningsräntan inte alls gick i takt. Vi ser att bankerna och många företag gör väldigt stora vinster. Självklart sticker det i ögonen, och man undrar vilket ansvar de tar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men jag vill säga att regeringen inte bara pratar. Det är viktigt att prata med företagen, både banker och matjättar. Men vi backar också upp det med åtgärder. Vi har till exempel skärpt bevakningen av prisbildningen i den svenska ekonomin, särskilt i branscher med bristande konkurrens. Vi har tillfört medel till Konkurrensverket just för ökad tillsyn. Dessutom avser regeringen att utreda möjligheten till ökade verktyg för just detta. Det är viktigt att följa denna utveckling mycket noggrant.
Ja, vi har samtalat och talat. Vi har också sett till att det finns bättre verktyg, och finanspolitiken som sådan har motverkat en ytterligare ökad inflation.
Anf. 70 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag ställde denna fråga också eftersom det finns en fördelningsaspekt i detta. OECD konstaterar i sin granskning av inflation och löneökning över världen att det inte har blivit ett utfall som har varit särskilt rättvist, utan de med de tuffaste förutsättningarna har ofta burit det tyngsta lasset av inflationen.
Faktum är att Sverige sticker ut i denna länderjämförelse. Ungern är det enda land som har haft en sämre fördelningspolitisk utveckling än Sverige kopplat till inflationen och kostnadsökningen. Detta stämmer till eftertanke. Har de åtgärder som regeringen vidtagit räckt? Tycker man att detta har fungerat? Vi kan jämföra prisökningar från januari 2022 och framåt. Då ser vi att vi har haft den sämsta utvecklingen när det gäller ökade kostnader jämfört med våra grannländer och eurozonen. Då måste man ställa sig frågan: Fungerade samtalen med matbranschen? Fungerade samtalen med bankerna, givet den vinstutveckling som bankerna haft och den enorma utvecklingen när det gäller övervinster som har åstadkommits där?
Jag är helt för att ge mer pengar till Konkurrensverket för att de ska granska prissättningen, men än så länge verkar det inte ha gett effekt i fråga om prisökningarna. Jag tror att detta kräver någon form av eftertanke från regeringen.
Vi har krävt flera saker under resans gång. När vi såg att priserna faktiskt ökade snabbare i Sverige än i våra nordiska grannländer föreslog vi en matpriskommission för att sätta ytterligare press. Det skulle vara en statlig kommission som granskar detta. De olika leden i livsmedelssektorn ska inte kunna skylla på varandra. När de gör det kan man höja priserna, och ingen är ansvarig inför slutkund.
Vi föreslog förra året att en del av övervinsterna från energisektorn skulle föras tillbaka till hushållen. Där blev Sverige sist och sämst i implementeringen av EU-lagstiftningen. Därmed missade man egentligen vid vinterns prisuppgång förra året chansen att föra tillbaka pengar till hushållen. Det var en missad chans från regeringens sida.
Nu har vi på banksidan föreslagit att SBAB kan jobba ännu tydligare med att öka konkurrensen. Vi har också föreslagit en bankskatt på övervinsterna så att pengarna kan föras tillbaka direkt till hushåll för att underlätta i denna tuffa ekonomiska miljö.
Men regeringen tror att det ska leda till ett bra resultat om man är passiv och inte motverkar Riksbanken. Än så länge har inte den politiken varit väldigt framgångsrik. Vi har haft en högre prisökning än vår omvärld. Vi har haft en sämre fördelningseffekt jämfört med omvärlden. Sverige sticker ut i fråga om sämre tillväxt än övriga Europa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Finns det någon form av självkritik hos finansministern? Har man kanske varit för passiv och därmed missat chansen att faktiskt få en bättre utveckling i Sverige under denna kostnadskris?
Anf. 71 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag är ofta självkritisk när jag upptäcker, vilket jag gör ibland, att jag har fel. Det händer då och då. Men just när det gäller inflationsbekämpningen och det vi nu gör i svensk ekonomi menar jag att regeringen har agerat rätt.
Låt mig nämna ett par saker:
För det första spelar det roll att vi samtalade med till exempel matjättarna. Vi såg en brytning då. Just nu är det inte matpriserna som driver inflation. Det är tjänstepriser. Just nu är det till exempel hotellen eller veterinärkostnader och lite annat som driver upp inflationen. Jag följer detta oerhört noggrant nu. Detta är en del av inflationen.
Den andra delen av inflationen handlar om att vi har en svag krona. Vi har haft det under en lång tid, trendmässigt sedan 2013, men särskilt nu när det är en ekonomisk osäkerhet. Vi har en liten ekonomi och en liten valuta. Då ser vi också att vi importerar en del av inflationen, vilket är oerhört problematiskt. Det är därför som vi måste fortsätta med den politik som handlar om att vara återhållsam samtidigt - här vill jag svara vad gäller fördelningsfrågan - som vi stöttar hushåll.
Det här året, 2023, har 40 miljarder kronor gått tillbaka till hushållen - genom elstöd men också genom drivmedelsskattesänkningar och andra typer av stöd. Det är 40 miljarder. Trots att vi har lagt fram en återhållsam och neutral budget i den bemärkelsen är det stora stöd.
För det andra har Sverige till skillnad från många andra OECD-länder ersättningssystem som indexeras rätt ordentligt. De följer helt enkelt inflationen. Det betyder att den som har försörjningsstöd eller garantipension faktiskt i hög utsträckning kompenseras för inflationen. Den som är undersköterska eller den som jobbar som byggnadsarbetare kompenseras inte på det sättet utan har tvärtom nu sett reallönen gå ned ordentligt. Det är också därför som vi sänker skatten nästa år.
Jag menar att det finns en rätt gedigen fördelningstanke i våra indexeringssystem som vi kanske inte har tänkt på så mycket förrän inflationen blev väldigt hög.
Är det något som regeringen inte är så är det passiv. Detta är en fråga som jag har jobbat med från morgon till kväll, 24:7, sedan jag fick det här jobbet. Och jag är oerhört beslutsam när det gäller att vi ska vända utvecklingen.
Vi ser nu att inflationen går ned och goda tecken på detta. Jag kommer att fortsätta att följa frågan. Det är alldeles självklart. Dessvärre ser vi också nu att den globala efterfrågan börjar dämpas. Vi är i en lågkonjunktur som riskerar att bli djupare.
Konjunkturinstitutet bedömer i sin prognos, som kom bara för några månader sedan, att vinstandelen av den anledningen kommer att sjunka både i år och nästa år, det vill säga att inflationen kommer att fortsätta att sjunka.
Men det sker inte per automatik. Det sker genom aktiv politik. Det sker genom att alla tar sitt ansvar. Mikael Damberg kan vara lugn. Jag kommer att följa utvecklingen. Men jag kommer också att agera som jag har gjort hittills i politik och med pengar.
Anf. 72 Mikael Damberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tvivlar inte på att finansministern inte gillar inflation och vill bekämpa den. Det tror jag att vi är helt överens om.
Min poäng var att än så länge har Sverige inte lyckats lika bra som sina grannländer och inte lika bra som eurozonen. Jag hoppas att det nu viker ned, inte minst för att vi långsiktigt borde ha bättre förutsättningar att klara det.
Det har vi först och främst för att vi går in i en sämre konjunktur än i många andra europeiska länder. Vi har en väldigt dålig konjunktur framför oss. Dessutom har vi ansvarstagande parter som ser till att inte löneökningarna trissar igång inflationen. Vi borde långsiktigt ha goda förutsättningar.
Men fram till nu har vi haft högre prisökning än i våra grannländer och eurozonen. Det verkar inte som att de samtal som Svantesson talar om har fungerat så bra.
Det är lite roligt att säga att samtal fungerar. På vilket sätt har bankernas vinstmarginaler påverkats av samtalen? Jag kan inte riktig se det. De tre första kvartalen i år har bankvinsterna varit 120 miljarder kronor.
De som betalar bankvinsterna är hushållen i form av skillnad i räntemarginal mellan den ränta vi betalar på lånen och den vi får på sparkontona. Det är hushållen som betalar även dessa vinster.
Jag menar att regeringen har varit väldigt passiv också i fördelningspolitiken. Det finns saker och ting som inte indexeras, till exempel barnbidrag. Där har vi föreslagit extra satsningar på barnbidrag.
I vår budget föreslår vi nu en extra utbetalning av barnbidrag. Vi har föreslagit höjt underhållsstöd som går till de ensamstående föräldrarna. Det går att göra mer om man tar den här frågan på allvar och är aktiv.
Jag menar att regeringens passivitet genom kostnadskrisen har lett till att Sverige har haft en sämre och dyrare utveckling än många av sina grannländer. Det har inte varit bra för Sverige. Framför allt har Sverige blivit fattigare, och många hushåll har sett sin ekonomi bli mycket mindre.
Anf. 73 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Tack återigen, Mikael Damberg, för interpellationen! Det är viktigt att diskutera de här frågorna. De är minst sagt högaktuella. Dessvärre är det inte över än.
Vi har inte gått sista ronden mot inflationen. Det gläder mig att vi delar den bilden. Det är många som nu pockar på och tycker att vi borde vara mer expansiva på olika sätt.
Jag träffade matjättarna. Vi märkte skillnad i priserna. Så var det. Vi har träffat och talat med bankerna. Jag delar helt bilden att deras vinster sticker brutalt i ögonen.
Det vi kan göra nu är att underlätta att man byter bank. Tyvärr finns det en tröghet. Många upplever det som svårt. Det är därför vi nu ser till att ändra reglerna för ränteskillnadsersättningen. Det blir lättare och billigare att byta bank om man har lån på ett ställe. Man tar helt enkelt med sig lånet till en annan bank.
Som jag sa ser vi också till att våra myndigheter har rätt resurser för att verkligen granska branscherna. De och bankerna har väldigt mycket mer att göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Avslutningsvis, så här sent på dagen, jobbar vi med att underlätta för människor att klara den här tiden. Det är en svår tid. Det viktigaste vi gör, som jag började med att säga, är att pressa ned inflationen, och fler måste göra det.
Det gäller självklart att se till att de som har det allra tuffast får det stöd som de behöver. Även i den budget som kommer nästa år underlättar vi för hushållen genom en skattesänkning. Det blir sänkt skatt för alla som arbetar och alla pensionärer som har arbetat så att man ska kunna klara situationen lättare.
Det kommer att vara tufft ett tag till. Men vi jobbar aktivt med att pressa inflationen och att underlätta för hushållen så att vi kan ta oss igenom den här tiden tillsammans.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.