information om personvalet

Interpellation 2001/02:57 av Bill, Per (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2001-11-02
Anmäld: 2001-11-13
Besvarad: 2001-11-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 1 november
Interpellation 2001/02:57
av Per Bill (m) till statsrådet Britta Lejon om information om personvalet

Personvalsinslaget i svensk politik är något positivt. Det stärker relationen mellan väljare och valda och ökar möjligheterna för människor att ha ett direkt inflytande över vem som ska representera dem i riksdagen. Vårt personvalssystem fungerar så att partierna fastställer en riksdagslista och för att åstadkomma en förändring i dess rangordning av kandidaterna krävs att mer än 8 % av listans väljare kryssar en specifik kandidat. Denna flyttas då högst upp på listan och blir personvald. I det fall att flera kandidater blir personvalda rangordnas de i fallande skala efter den som erhållit flest kryss.

I valet 1998 gav Riksskatteverket (RSV) ut en valbroschyr som skickades till samtliga hushåll. I den stod följande: "Personröstning är frivillig. Du kan ta en valsedel för ditt parti utan att sätta kryss för någon kandidat. Det innebär att du godtar partiets förslag till ordning av kandidaterna." Det här var grovt vilseledande information som riskerade att förstöra personvalet.

Om 91 % av väljarna är nöjda med förstanamnet på listan och inte kryssar vederbörande kan 9 % kryssa någon annan på listan och den personen blir då förstanamn. 9 % har fått bestämma över 91. Om en stor majoritet av väljare var nöjda med den lista de röstade på 1998 och lydde RSV:s råd att i det fallet inte kryssa den översta kandidaten så riskerade de att bli överkörda av en minoritet av väljare.

RSV försvarade sig med att de inte ville påverka väljarna i någon riktning men den neutraliteten blev så stor att den missade att korrekt beskriva verkligheten för väljarna. Sådant riskerar att urholka människors förtroende för personvalsinstrumentet och på sikt för demokratin. Det är därför en angelägen uppgift för regeringens demokratiminister att verka för att personvalsinslaget stärks i nästa års valrörelse och att väljare inte vilseleds av statliga myndigheter. Ambitionen måste vara att väljarnas preferenser ska avspeglas i den valda församlingen. Då är en förutsättning att väljarna nås av relevant information som möjliggör detta.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att tillse att RSV och andra berörda myndigheter inför nästa års val förser de svenska väljarna med så relevant information som möjligt om personvalssystemen?

Debatt

(4 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:57

Webb-tv: information om personvalet

Protokoll från debatten

Statsråd Britta Lejon (S)

Anf. 18 Statsråd Britta Lejon (S)

Herr talman! Per Bill har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att tillse att Riksskatte- verket (RSV) och andra berörda myndigheter inför nästa års val förser de svenska väljarna med så rele- vant information som möjligt om personvalssystem- en. Bakgrunden till frågan är den valbroschyr som RSV inför valet 1998 skickade ut till samtliga hus- håll. Per Bill menar att broschyren innehöll grovt vilseledande information om personröstning som riskerade att förstöra personvalet. Jag ser ingen anledning att gå in på innehållet i den nu inte längre aktuella broschyren. Jag har dock förstått att RSV tidigare har tagit till sig kritiken och att man valde en annan skrivning i den broschyr som gick ut inför Europaparlamentsvalet 1999. För att stärka den centrala valorganisationen har regeringen den 1 juli i år inrättat en ny myndighet som fått namnet Valmyndigheten. Denna myndighet har tagit över RSV:s tidigare uppgift som central valmyndighet. Det är alltså Valmyndigheten som numera har det övergripande ansvaret för genomfö- randet av allmänna val och folkomröstningar och som också i övrigt fullgör de uppgifter som den centrala valmyndigheten har enligt bl.a. vallagen (1997:157). Av vallagen framgår att den centrala valmyndig- heten ska informera allmänheten om röstningen och vad som i övrigt gäller för valet. Enligt myndighetens regleringsbrev ska informationen till de röstberättiga- de vara utformad så att även personer med funktions- hinder och de som inte behärskar svenska språket ska kunna ta till vara sin rätt att rösta. Valmyndigheten har också fått i uppgift att i sin återrapportering till regeringen redogöra för vilka åtgärder som vidtagits vad gäller information till de röstberättigade. Det kan också nämnas att den centrala valmyn- digheten inför tidigare val har haft en dialog med de politiska partierna angående utformandet av valbro- schyrer. Jag utgår från att detta sker även inför de allmänna valen nästa år. Utöver den centrala valmyndigheten har även länsstyrelserna som regionala valmyndigheter och kommunerna som lokala valmyndigheter en viktig uppgift när de bistår väljarna vid förfrågningar om valförfarandet. De åtgärder som jag nu nämnt i förening med de grundläggande objektivitetskrav som ligger på myn- digheterna anser jag ger en god grund för att väljarna vid nästa års val ska få en korrekt och tydlig informa- tion om personvalssystemet.

Per Bill (M)

Anf. 19 Per Bill (M)

Herr talman! Jag vill tacka för ett snabbt och in- formativt svar. Personvalet är en av flera nymodigheter, får vi väl kalla det, som fördjupar och förbättrar vår demokrati - en demokrati som vi aldrig kan ta för given; det har vi fått lära oss de sista månaderna om inte tidigare. Personval och lokala folkomröstningar är, tycker jag, två av de saker som på sista åren har gjort mest för att stärka banden mellan väljarna och politikerna - eller väljarna och de förtroendevalda. Detta ord speglar bättre den relation som man borde ha med dem som ger en sitt förtroende. Den här relationen väljare-förtroendevald tror jag hindrar att man kan vara ute på gator och torg och lova runt i valrörelsen och hålla tunt när man väl kommer till riksdagen, kommunen eller landstinget. Man är betydligt mer personligt ansvarig. Man kan inte säga: Ja, men partiet ville inte. I så fall får man ha tagit reda på huruvida man kan få igenom sina saker eller om man åtminstone kan arbeta hårt för det man faktiskt går ut och säger i valrörelsen. Vi har ju ett system där vi först låter partiet göra en rangordning. Detta sker ofta via ett provval, i vårt fall också via ett Internetprovval till allmänheten, och sedan på nomineringsstämmor där man fastställer ordningen. Denna ordning kan brytas om väljarna bestämmer så, dvs. om minst 8 % i ett riksdagsval kryssar för en kandidat som kanske inte står överst på listan, går denna kandidat automatiskt upp på första plats. Det var här som jag tror att Riksskatteverket - ab- solut inte av illvilja eller för att missleda oss men kanske genom att vara överobjektiv - gick ut med information om att personröstningen är frivillig: Du kan ta en valsedel för ditt parti utan att sätta kryss för någon kandidat, och det innebär att du godtar partiets förslag till ordning av kandidaterna. Det var väldigt många som kom till mig och sade: Jag har röstat på dig. Jag frågade då: Satte du ett kryss för mitt namn? - Nej, det gjorde jag inte, för du stod överst på listan. Jag tror att jag inte var ensam om detta, utan många som stod först på listan fick inte de kryss som väljarna trodde att de hade givit dem. Här fanns en uppenbar risk att någon som kan- ske hade 80-90-procentigt stöd av sina väljare kunde bli omsprungen av en kandidat längre ned på listan, som lyckades få ihop 8, 9 eller 10 % av rösterna. Jag tycker därför att det är väldigt bra att vi får ett så tydligt besked från demokratiministern att det kom- mer att bli en bättre tingens ordning i det här valet. Jag tror att Valmyndigheten innebär en ytterligare förbättring av vårt sätt att sköta de allmänna valen, och det är bra att man har en dialog med partierna. Kanske skulle vi nu också med den datamognad som finns kunna ta nästa steg redan nu och lägga ut det här materialet på Internet för påseende till väljarna och låta dem komma in med sina synpunkter på vad som är lätt att förstå och på det som de tycker verkar konstigt.

Statsråd Britta Lejon (S)

Anf. 20 Statsråd Britta Lejon (S)

Herr talman! Det är oerhört väsentligt att infor- mation inför allmänna val är korrekt, att den når mål- grupperna och att den utformas så att den inte är svå- rare att förstå än nödvändigt och ger fullödig vägled- ning. Just därför har regeringen i uppdragen till Valmyndigheten, i instruktion och i regleringsbrev betonat informationens betydelse. Vi har också just därför sagt åt Valmyndigheten att senast den 1 febru- ari nästa år komma in till regeringen med en redogö- relse för hur informationsinsatserna kommer att se ut. Inför 1998 års val och dessförinnan hade den då- varande valmyndigheten i sitt arbetssätt inte bara kontakter med de politiska partierna för att på bästa sätt åstadkomma en information kring valet som alla tyckte var klok och till fyllest. Jag kan inom parentes nämna att också den kritiserade valbroschyren fak- tiskt hade varit uppe för information till partierna och att ingen hade lyckats se den formulering som var så olycklig. Jag tror att vi alla har lärt oss av den mycket olyckliga formulering som då gick ut. Vad Riksskatteverket tidigare har gjort har också handlat om att den faktiskt har provat hur valbroschy- rernas innehåll har sett ut och hur det har mottagits av olika väljargrupper, av studenter, förvärvsarbetande, pensionärer osv. Eftersom vi från regeringens sida betonar informationens betydelse i vårt uppdrag till Valmyndigheten, är jag övertygad om att insatserna från de nya valhandläggarna inte kommer att vara mindre på det här området utan tvärtom än mer välö- verlagda inför framtiden. Vi ska göra allt för att skapa de bästa förutsättningarna för väl fungerande och rättssäkra val inför framtiden.

Per Bill (M)

Anf. 21 Per Bill (M)

Herr talman! Vi tycks vara överens i de här frå- gorna, och jag är så nöjd med svaren att vi inte ska behöva prata länge om dem. Jag hoppas verkligen att den nya myndigheten gör just allt det här. Det enda lilla som jag vill skicka med är: Låt oss också lägga ut det här på Internet. Då får vi ytterligare många hundra personer som kan gå in och titta på detta. Ju fler ögon som ser detta, desto större chans har vi att få ett material som verkligen är lättförståeligt för alla. Det blir mer och mer komplext. Vi har bl.a. infört personvalet, som faktiskt väldigt många åtminstone första gången tyckte var en stor förändring. Man var väldigt nervös inför att sätta ett kryss: Satte man det för hårt, och skulle det bli godkänt om det gick ige- nom papperet? Vad skulle hända om man satte två kryss osv.? Väljarna är oerhört konservativa i sina önskemål om hur de vill ha sina valsedlar utformade, och det är naturligtvis bra. Jag tycker att vi dels har en bra av- vägning mellan möjligheterna att rösta på parti och person, dels har sett till att det inte blir alltför krång- ligt. Vi har ju om inte annat så av det amerikanska presidentvalet lärt oss att inte alla länder har system där det är lätt att i efterhand kontrollera vad väljarna verkligen röstade på eller åtminstone ville rösta på. Jag tycker att vi härvidlag redan i dag står väl rustade. Herr talman! Jag behöver ingen ytterligare replik utan förklarar mig mycket nöjd med ministerns svar.

Intressenter

Frågeställare

Bill, Per (m) Moderaterna

Besvarad av

statsrådet Britta Lejon Socialdemokraterna