Invandrares rätt att ta erbjudna jobb
Interpellation 2015/16:600 av Annika Qarlsson (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-04-27
- Överlämnad
- 2016-04-28
- Anmäld
- 2016-04-29
- Sista svarsdatum
- 2016-05-19
- Svarsdatum
- 2016-06-14
- Besvarad
- 2016-06-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Nyligen uppmärksammades fallet med Syed Latif, som nekas arbetstillstånd efter prövning i migrationsdomstolen. Orsaken är att han funnit ett jobb via yrkesnätverket Linked In och att detta jobb har utannonserats via Arbetsförmedlingen. Beslutet innebär ett bakslag för alla människor, företag och organisationer som arbetar för integration av invandrare i det svenska samhället, då det står klart att jobbskapande inte är överordnat byråkrati.
Migrationsdomstolen menar att Syed inte lyckats visa att jobbannonsen på Linked In varit synlig för alla EU-medborgare. Vidare hävdas att Sverige är skyldigt att ge företräde för unionsmedborgare och att vi skulle bryta våra åtaganden gentemot EU om Syeds förfarande godkändes. Principen om gemenskapsföreträde är dock mer komplicerad än den stelbenta tillämpning som görs av svenska myndigheter.
Det första påståendet om synlighet är absurt, då det bygger på att annonser via AF automatiskt är lätt tillgängliga för alla medborgare. Det har förvisso stöd i propositionen Nya regler för arbetskraftsinvandring (prop. 2007/08:147). Regeringen bekräftar i denna att den praxis som då gällde (och fortfarande gäller), där Migrationsverket typiskt sett bedömer att platser som anmälts till AF och därför blir sökbara via EU:s platsdatabas Eures uppfyller kravet på gemenskapsföreträde.
Migrationsverkets policy är att arbetstillstånd för jobb som inte utannonserats via Eures endast kan meddelas om jobbet utannonserats på ett likvärdigt sätt, något som man inte menar är fallet med Linked In. En jämförelse mellan Eures och Linked In för jobb i Europa faller dock inte väl ut för Eures, som synes nedan.
Eures:
Lediga platser (april 2016): 1 155 000 (EU-27)
Anslutna arbetsgivare: 6 238 (EU-27)
Inlagda cv:n: 247 000
Linked In:
Lediga platser (april 2016): 1 236 000 (8 länder*)
Anslutna arbetsgivare: 610 000 (3 länder**), 27 000 (Sverige)
Medlemmar: >120 000 000
* Sverige, Belgien, Frankrike, Nederländerna, Polen, Storbritannien, Tyskland, Spanien
** Storbritannien, Tyskland, Sverige
Linked In är, enligt analyssajten Alexa, den 17:e mest besökta sajten i världen. Eures ligger under EU:s hemsida och kan inte analyseras separat, men enligt Alexa placerar sig Europa.eu på 839:e plats.
Mot bakgrund av webbplatsernas storlek och trafik framstår Migrationsverkets policy som obegriplig och borde förändras.
Den andra aspekten gäller frågan om gemenskapsföreträde. I Sverige har denna kommit att tillämpas mekaniskt, och justitie- och migrationsministern har slagit fast att vi är skyldiga att tillämpa reglerna på grund av vårt EU-medlemskap. Det är en överförenkling.
Gemenskapsföreträdet brukar beskrivas som politiskt, men inte juridiskt, bindande. Däremot förväntas medlemmarna följa den i enlighet med lojalitetsprincipen (Ds 2007:27). Utrymmet att tolka den är därmed förhållandevis stort, även om Sverige är skyldigt att ge företräde åt unionsmedborgare. Det förefaller dock orimligt att denna princip i Sverige kommit att tolkas som att endast arbeten som utannonserats via AF skulle vara i enlighet med våra åtaganden.
Jag vill mot denna bakgrund fråga justitie- och migrationsministern följande:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Migrationsverkets tillämpning av gemenskapsföreträdet inte ska diskriminera dem som finner jobb via andra publika jobbsajter än Arbetsförmedlingens?
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att svenska myndigheter inte tillämpar gemenskapsföreträdet i större utsträckning än vad som är nödvändigt utifrån lojalitetsprincipen?
Debatt
(12 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:600
Webb-tv: Invandrares rätt att ta erbjudna jobb
Dokument från debatten
- Tisdag den 14 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:119
Protokoll från debatten
Anf. 1 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! Annika Qarlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Migrationsverkets tillämpning av gemenskapsföreträdet inte ska diskriminera dem som finner jobb via andra publika jobbsajter än Arbetsförmedlingens. Hon har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att svenska myndigheter inte tillämpar gemenskapsföreträdet i större utsträckning än vad som är nödvändigt utifrån lojalitetsprincipen. Christian Holm Barenfeld har frågat mig om jag avser att verka för att regeringen öppnar för fler vägar att söka arbete på än via Arbetsförmedlingen.
Svar på interpellationer
Jag har valt att besvara dessa frågor gemensamt.
Som minister kan jag inte påverka svenska myndigheters tillämpning av gällande lagstiftning. Jag kan inte heller ingripa i eller på annat sätt försöka påverka hur en myndighet eller domstol hanterar enskilda ärenden. Det framgår av regeringsformen.
Unionsföreträdet är en princip som baseras på en resolution som EU:s stats- och regeringschefer antog 1994. Den innebär att medborgare i EU och tredjelandsmedborgare som är bosatta i EU ska ha företräde till lediga anställningar. Principen har senare bekräftats vid flera tillfällen, bland annat i samband med EU:s utvidgning 2004. Unionsföreträdet är visserligen inte juridiskt bindande. Men den så kallade lojalitetsprincipen, som innebär att medlemsstaterna inte ska vidta några åtgärder som äventyrar fördragets mål, gäller ändå.
Reglerna för arbetskraftsinvandring infördes av den förra regeringen. Då gjordes bedömningen att unionsföreträdet kräver att personer bosatta inom EU/EES och Schweiz ska få kännedom om vakanser på den svenska arbetsmarknaden. Först därefter står det arbetsgivaren fritt att rekrytera från tredjeland. Ett arbetstillstånd får därför bara beviljas om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen. I förarbeten till den aktuella bestämmelsen slås det fast att en ledig tjänst ska ha annonserats på ett sådant sätt att personer i Sverige, övriga EU/EES och Schweiz har haft möjlighet att söka den lediga tjänsten. Av samma förarbeten framgår tydligt att arbetsgivaren kan anmäla den lediga tjänsten till Arbetsförmedlingen för utannonsering men att det inte finns något som hindrar arbetsgivaren från att välja andra rekryteringssätt. Det avgörande är att det framgår i ärendet att unionsföreträdet har respekterats. Jag ser ingen anledning att göra någon annan bedömning.
Mot den bakgrunden ser jag för närvarande inte heller någon anledning att vidta ytterligare åtgärder i den här frågan.
Anf. 2 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. Det är intressant att vi faktiskt delar uppfattning när det gäller stora delar av svaret. Men svaret är också mycket anmärkningsvärt eftersom vi tydligen med samma uppfattningar kan landa i helt olika slutsatser.
Först konstaterar ministern att han varken kan eller får påverka myndigheter i enskilda ärenden. I det instämmer jag till fullo. Det är inte ministerstyre vi vill ha, någon av oss. Vad ministern väljer att inte nämna i sitt svar, i samma kapitel, är att han som minister däremot tillsammans med mig som lagstiftare har möjlighet att ändra grundförutsättningarna, alltså ändra lagen, vilket skulle ha påverkan i önskad riktning i kommande enskilda ärenden.
Sedan kommer jag till det andra som jag är överens med ministern om. Ministern säger i svaret att det i förarbetet slås fast att man kan men inte måste anmäla den lediga tjänsten till AF och att det i förarbetet inte finns något som hindrar arbetsgivaren att välja andra rekryteringssätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi är alltså överens vad gäller regeringsformen och om vad som gäller i förarbetet till den aktuella bestämmelsen. Det är bra, riktigt bra. Men när ministern sedan landar i slutsatsen att han mot bakgrund av detta inte för närvarande ser någon anledning att vidta några ytterligare åtgärder kan jag konstatera att vi inte är överens.
Menar ministern inget med det han sa i sitt svar till mig om att han ställer sig bakom att arbetsgivare kan välja andra rekryteringssätt, som det var tänkt med lagstiftningen i fråga om den aktuella bestämmelsen? Är det bara läpparnas bekännelse? Eller är det så att utfallet blir så som ministern egentligen önskar, i enlighet med hur Socialdemokraterna röstade när vi införde arbetskraftsinvandringen? Om vi båda står bakom de förarbeten som finns men det sedan inte tillämpas är det upp till oss att faktiskt ändra på lagen.
Denna interpellationsdebatt handlar om var jobbet var utannonserat och om gemenskapsföreträdet har iakttagits eller ej. Därför är det intressant att kort beskriva Linkedin. Linkedin är en webbtjänst som är inriktad på att skapa mötesplatser för arbetssökande och företag. De lyckas hyfsat väl. Det är den 18:e mest besökta sajten i världen. Den platsbank som finns under den europeiska portalen för arbetssökande är på plats 839 eller 855 när det gäller antalet besök. Det är intressant i jämförelse med Linkedins 18:e plats.
Migrationsdomstolen hänvisar i domen till att det inte går att bedöma om kravet på utannonsering är uppfyllt, trots att det är många fler arbetsgivare som är anslutna till Linkedin och att det är mångdubbelt fler användare som är anslutna till Linkedin, jämfört med Eures, den europeiska portalen där AF ingår. Om det är ett tungt vägande argument att det ska vara många som kan se att ett jobb är utlyst för att gemenskapsföreträdet ska vara tillgodosett borde det rimligtvis vara AF och jobb via Platsbanken som hade varit diskvalificerade och inte Linkedin.
Min första fråga är om ministern menar något med sitt svar att han ställer sig bakom att man ska kunna välja andra rekryteringssätt. Då har jag en följdfråga. Rättstillämpningen följer inte förarbetet. Alternativa tjänster har mycket större spridning. Och detta får absurda konsekvenser för människor som har skapat sig ett liv här. Vad mer krävs för att ministern ska vidta ytterligare åtgärder?
Anf. 3 Christian Holm Barenfeld (M)
Fru talman! Jag ber att få tacka justitie- och migrationsminister Morgan Johansson för svaret på min interpellation. Liksom Annika Qarlsson kan jag instämma i viss argumentation, men jag tycker inte att det är ett tillräckligt svar på själva frågeställningarna i våra interpellationer. Å andra sidan var det ett väldigt tydligt besked om att ministern inte tänker göra något åt det problem som jag lyfter fram och det som min kollega Annika Qarlsson lyfter fram.
Sverige har stora utmaningar när det gäller integration och migration. Alltför många står utanför arbetsmarknaden. Och etableringstiden är oroväckande lång. Det var den också före den flyktingkris som vi sett sedan hösten 2015.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns dock goda exempel, där vi ser att människor snabbt kommer ut på arbetsmarknaden. Det gäller de som har flytt hit, men kanske framför allt de som kommit hit som studenter eller som arbetskraftsinvandrare.
Det exempel som lyfts fram här och som blev väldigt uppmärksammat i medierna gäller Syed Latif från Bangladesh. Det gäller en person som har studerat i fyra år på universitet, företrädesvis i Östersund. Därefter har han sökt jobb. Och han har fått jobb. Det är ett jobb som han haft i nästan två år innan det beslöts att han ska utvisas, på grund av att tjänsten inte utannonserats via Arbetsförmedlingen utan via Linkedin. Och det godtas inte av svenska myndigheter, då det inte är bevisat att alla inom hela EU, EES och Schweiz har kunnat ta del av annonsen om den utlysta tjänsten.
Det handlar om ett yrkesnätverk som har 2 miljoner användare bara här i Sverige och klart många fler om man lägger till EU, EES och Schweiz. Det har långt över 400 miljoner användare världen över. Det är alltså världens största yrkesnätverk. I går såldes det dessutom för 216 miljarder kronor. Det borde tyda på att det har viss relevans och att det finns ett visst intresse. Men våra myndigheter anser att nätverkets tjänster inte når ut till våra medborgare. Givet svaret på interpellationen måste migrationsministerns uppfattning också vara att nätverket inte når ut.
Dessutom lägger man bevisbördan för om annonseringen har nått ut till medborgare eller inte på den enskilde, i det här fallet på Syed Latif. Migrationsdomstolens försvar är att det här är en bevisfråga. Man säger: "Det här är en bevisfråga. Han får ju visa att det här kommer till tillräckligt många människors kännedom."
Är det ett rimligt krav att ställa på en arbetssökande som har fått ett jobb?
Fru talman! Ministern tar upp i sitt svar att det finns EU-resolutioner. Det finns förarbeten där det slås fast att lediga tjänster ska utannonseras så att personer inom EES, EU och Schweiz ska ha möjlighet att söka tjänsten. Det står också mycket riktigt, som ministern säger i sitt svar och som Annika Qarlsson tog upp, att tjänsten kan anmälas till Arbetsförmedlingen. Men det finns ingenting som hindrar arbetsgivaren från att använda och välja andra rekryteringssätt. Det borde innebära att det är fullt möjligt för arbetsgivaren att till exempel använda sig av Linkedin, ifall man hellre vill det.
Trots detta avser alltså ministern och Sveriges regering att stå passiva och handlingsförlamade, utan att vilja agera. Är det på det sättet? Det vore i så fall beklagligt.
Det skulle vara intressant att höra ministern utveckla exakt hur han och regeringen resonerar i de här frågorna. Jag har svårt att förstå logiken och rimligheten både i det som nu inträffat och i ministerns slutsats i svaret.
Anf. 4 Sofia Damm (KD)
Fru talman! Jag arbetar inte dagligdags specifikt med frågor om arbetsmarknad och migration. Men som medmänniska, medborgare och förtroendevald kan jag inte annat än reagera på utvisningen av Syed Latif.
Latif tog egna initiativ och ansvar för att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Han kom hit som student, lärde sig svenska och fick jobb i Malmö. Han engagerade sig i nyanländas situation när Sverige var enormt beroende av just ideella krafter. Han var med och startade språkkafé i Skurup - i mina hemtrakter. Han betalade skatt och bidrog till ett bättre samhälle. Trots detta fick han alltså inte fortsatt arbets- och uppehållstillstånd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är fullt förståeligt att utvisningen av Latif, med motiveringen att han sökt sitt arbete via fel hemsida, har väckt starka reaktioner. Det är också förståeligt att Morgan Johansson i sitt svar betonar att han som ansvarig minister inte kan påverka svenska myndigheters tillämpning av gällande lagstiftning.
Det som jag inte finner förståeligt är att migrationsministern inte tycks se vilka signaler som sänds när regeringen bara är tyst, när regeringen inte med kraft kan bedyra att personligt ansvar och egna initiativ premieras i det här landet. Ni skulle kanske kunna gå bräschen i EU-kretsen för en diskussion om acceptans för nya sätt att söka arbete. Linkedin är, som vi har hört i debatten, trots allt världens 17:e mest besökta hemsida. Trafiken och omfattningen av de olika hemsidorna har tydligt påvisats i Annika Qarlssons interpellation.
I jakten på att nå Europas lägsta arbetslöshet skulle ni kunna signalera att ansträngningar spelar roll i vårt land och att ni ska göra vad ni kan för att systemet inte ska gå före den enskilda människan.
Fru talman! Jag tror att en av anledningarna till att detta fall väcker starka reaktioner är att människor så innerligt vill att integrationen i vårt land ska fungera. Man vill att människor som kommer hit ska vara med och bidra till vårt gemensamma bästa, vara med och bidra till Sveriges gemensamma välstånd och att människor ska tillåtas ta egna initiativ för att trygga sin egen och landets framtid.
Nog måste migrationsministern ha konkreta idéer för hur fall likt Latifs ska kunna undvikas i framtiden.
Anf. 5 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! Den här frågan handlar inte om Linkedin eller Arbetsförmedlingen. Den här frågan handlar om unionsföreträdet, det vill säga den princip som säger att alla EU-medborgare måste ha haft möjlighet att söka tjänsten innan den kan förmedlas till någon annan. Det är ingen nyhet - inte för mig, inte heller för ledamöterna och inte för Sverige som EU-medlem. Principen fanns redan innan vi kom in i EU. Den kom 1994, precis i samband med vårt EU-inträde.
Denna princip har gällt under hela perioden som Sverige har varit medlem i Europeiska unionen. Den har gällt under socialdemokratiska regeringar, och den gällde under alla åtta åren med den borgerliga regeringen. Det var till och med den borgerliga regeringen som förtydligade att unionsföreträdet uppnåddes om man annonserade via Arbetsförmedlingen. De borgerliga förtydligade nämligen det i den proposition från 2008 där ni drog upp regelverket för arbetskraftsinvandring.
Jag kan läsa högt ur propositionen från 2007/08, som jag nu visar för kammaren. Den är underskriven av Fredrik Reinfeldt och Tobias Billström. Det står så här: "Rekryteringen kan inledas av att arbetsgivaren anmäler den lediga anställningen till Arbetsförmedlingen för utannonsering. När en ledig tjänst utannonseras i Arbetsförmedlingens platsbank blir den också synlig i den europeiska internetbaserade platsportalen Eures, varigenom tjänsten görs tillgänglig för medborgare i övriga EU/EES och Schweiz. - - - Vidtas dessa åtgärder torde Migrationsverket typiskt sett kunna bedöma om gemenskapsföreträdet har respekterats. Det finns dock inget som hindrar arbetsgivaren från att välja andra rekryteringsåtgärder."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det var ni som pekade ut Arbetsförmedlingen som det sätt på vilket man kan tillgängliggöra tjänsten och informera om den över hela EU. Det räcker nämligen inte att många kan läsa om tjänsten. Kravet är att alla i EU, EES och Schweiz ska ha haft möjlighet att se platsen utannonserad.
Mot den bakgrunden är det som domstolen och Migrationsverket har kommit fram till inte orimligt. För att unionsföreträdet ska vara uppnått måste man kunna visa att rekryteringen till tjänsten har gått till på ett sådant sätt att alla har kunnat se den. Det är det som domstolen och Migrationsverket har kommit fram till. Man måste kunna garantera det. Privata förmedlingar kan inte göra det. Jag kan inte utesluta att det skulle kunna finnas andra sätt som man skulle kunna annonsera om tjänsten på. Men inga andra sådana sätt är prövade.
Jag menar att om diskussionen ska kunna föras vidare måste man fråga er som kritiserar ordningen varför ni plötsligt menar att arbetsgivaren inte ska behöva följa regler som ni drog upp eller så att säga är pappa till.
Jag tycker också att man kan ställa en principiell fråga: Vad är det egentligen som är svårt för en arbetsgivare i fråga om att annonsera också via Eures och Arbetsförmedlingen? Eures är EU:s platsbank. Vad är det som hindrar arbetsgivarna från att göra det också? Man kan använda tusen olika rekryteringssätt. Men vad är det som är så svårt med att använda just de två? Det finns väl ingenting som kan hindra det? Ibland undrar jag varför man tvunget vill använda ett sätt, som mot den här bakgrunden, inte uppnår de legala förutsättningarna.
Vi är självklart helt eniga med alla som säger att personligt ansvar och att man tar egna initiativ ska premieras. Men vi måste också kunna kräva av arbetsgivarna att de lever upp till det regelverk som finns.
Anf. 6 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Det är spännande att debattera med migrationsminister Morgan Johansson i just de här frågorna. Det är nämligen ett område där Alliansen drev igenom och fick en lagstiftning på plats. Det hade inte skett om det inte hade blivit ett regeringsskifte 2006.
Precis som ministern mycket riktigt påpekar var det vi som genomförde detta och har satt upp de regler som finns. I fråga om det har jag inte påstått någonting annat.
Det som jag däremot har en önskan om och har ett driv i fråga om är att man ser över hur det har fungerat. Vad är det som får helt orimliga konsekvenser, och vad kan man i så fall göra åt det?
I denna fråga är det en så tydlig del som ändå blir personifierad när det är enskilda personer som råkar ut för detta, även om det inte är enskilda fall som vi står och diskuterar i denna kammare. Här diskuterar vi principer och lagar.
Men sättet att söka arbete för att sedan ha rätt att få stanna i Sverige som arbetskraftsinvandrare är i dag begränsat. Men egentligen är det inte det, och det är det som någonstans blir så otroligt konstigt. Den princip som finns fastslagen öppnar ändå upp för möjligheten att söka arbete eller rekrytera på andra sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som sedan gör det besvärligt och svårt är att leda detta i bevis. Alltså på vilket sätt ska man kunna bevisa att någonting har varit synligt för tillräckligt många? I den delen kan jag se att det ändå finns en stor skillnad när det gäller flödet på de sajter där Arbetsförmedlingen finns jämfört med den sajt där Linkedin finns. Skulle man titta på flödet skulle det vara en självklarhet att det är Linkedin som man skulle skifta till eftersom det är den som når så oerhört många. När det gäller ett företräde för dem som tillhör den europeiska gemenskapen vore Linkedin en rätt naturlig del snarare än att följa andra.
Ministern ställer sig i svaret ändå bakom att arbetsgivare ska ha möjlighet att rekrytera på andra sätt. Då blir det lite underligt att han sedan konstaterar att det inte fungerar och att utfallet inte blir på det sättet. Ministern säger sedan att han inte tänker vidta några åtgärder eftersom han inte anser att det behövs. Denna koppling blir inte helt logisk. Där saknar jag fortfarande svar på om han anser att detta inte är så att säga hans lagstiftning i grund och botten utan att det är Alliansens lagstiftning eller att det handlar om principiella frågor och att detta faktiskt ska vara tillgängligt för en större gemenskap och att man ska kunna se annonser och söka jobb.
Man kan då fundera på utfallet, att Syed fick lämna landet och åka hem. Någonstans finns en misstanke i fråga om detta som går tillbaka till vad vi gjorde för ställningstaganden när lagstiftningen antogs 2007/08. Är det det önskade utfallet som ministern nu ser, och är det därför som han inte är beredd att vidta några åtgärder? Eller finns det andra skäl?
Anf. 7 Christian Holm Barenfeld (M)
Fru talman! Det som sker genom åren är utveckling. Denna lagstiftning gällande arbetskraftsinvandring antogs efter förslag från alliansregeringen under de första åren. Det har hänt mycket sedan dess. Det har gått närmare tio år. Vi vet att när det gäller it-sidan, när det gäller sociala medier och när det gäller nätverk online har mycket hänt. Men det känns som om regeringen och ministern är ur fas med tiden och att teknikutvecklingen har sprungit förbi såväl regeringen som helhet som migrationsministern.
Det handlar inte om att jag anser att ministern ska detaljstyra eller ägna sig åt ministerstyre. Däremot har både regering och riksdag möjlighet att justera och korrigera lagstiftning och regelverk som får oönskade konsekvenser.
Vi kan vara ärliga med att säga att oavsett om det är en alliansregering eller en socialdemokratisk regering som har en god intention med lagstiftningen kan det finnas vissa delar som behöver justeras för att allt ska bli korrekt. När vi inser att det blir helt obskyra konsekvenser av vissa delar, kanske beroende på att myndigheter och Regeringssverige inte hänger med i utvecklingen, är det fullt möjligt, fullt rimligt och i många fall helt nödvändigt att en regering faktiskt följer med i tiden.
Om man googlar och kollar på Linkedin har Migrationsverket och Arbetsförmedlingen egna profiler där, eftersom det är en så viktig och stor sajt. Linkedin har, som Annika Qarlsson också har tagit upp, fler användare registrerade än vad både Arbetsförmedlingen och den europeiska sajten har.
När vi diskuterade att införa den lagstiftning för arbetskraftsinvandring som vi nu har var faktiskt Alliansen och Miljöpartiet överens i denna fråga därför att vi tror att det är bra att folk kan migrera, röra sig över gränserna och arbeta. Vi vill ju att folk som flyttar ska arbeta. Men vi vet också att det fanns ett stort motstånd i riksdagen från Vänsterpartiet, från Socialdemokraterna och migrationsministern och från de socialdemokratiska LO-facken, som var mycket tydliga med att detta inte var någonting som de ville ha. Nu har de också fått bra support från Sverigedemokraterna, som inte heller tycker om arbetskraftsinvandringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Frågan är hur det står till i regeringen, mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna, i frågor som rör lagstiftningen om arbetskraftsinvandring.
Givet det svar som jag har fått på interpellationen från migrationsministern har jag återigen svårt att se hur det skulle kunna vara ministerstyre att justera sådant som inte fungerar, om man har den viljan. Har migrationsministern inte viljan? Står man fast vid den åsikt som Socialdemokraterna hade när lagstiftningen infördes, nämligen att arbetskraftsinvandring inte är något bra förrän alla LO-medlemmar har arbete? Är det ideologin, politiken och facken som styr? Eller vad är anledningen till migrationsministerns motstånd mot att följa med i tiden och följa med i utvecklingen och faktiskt göra nödvändiga justeringar, så att Sverige är ett modernt land som följer med i tiden?
Anf. 8 Sofia Damm (KD)
Fru talman! Ja, Linkedin är ett relativt nytt verktyg. Men det blir viktigare och viktigare. Då måste vi också våga se över konsekvenserna av att denna hemsida inte är så att säga godkänd, trots att den når så många medborgare i världen. Jag önskar bara att migrationsministern kunde säga att detta är värt att agera för.
Arbetslösheten bland utrikes födda är hög i vårt land. Då måste vi lyfta fram fler goda exempel och inte motarbeta de som finns.
Anf. 9 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! Som jag sa är detta era regler. Det var ni som lade fram förslag om denna lagstiftning och satte upp regelverket. Jag har i dag sagt att den tolkning av regelverket som är gjord inte är orimlig mot bakgrund av hur unionsföreträdet ser ut.
På något sätt är det kanske typiskt för moderater, centerpartister och kristdemokrater att när de har förlorat valet ska arbetsgivarna plötsligt inte följa de regler som ni själva har varit med att sätta upp. Det tycker jag är egendomligt.
Det har gått åtta år, men unionsföreträdet har inte förändrats. Det är fortfarande kvar. Man måste kunna visa att en tjänst har utlysts i hela EU. Det var det som ni skrev i er proposition, och det är så unionsföreträdet är utformat. Det är svårt att komma undan det.
Det räcker inte att många har kunnat se annonsen. Man måste säkerställa att alla har haft chansen att se annonsen. Det är dessa kriterier som man ska mäta mot.
Jag ställde tidigare en fråga. När vi nu vet utfallet, vad är det då som är så svårt för landets arbetsgivare när det gäller att utlysa en tjänst på ett sådant sätt att de lever upp till regelverket? Vad är det som hindrar dem från att lägga ut en tjänst på Arbetsförmedlingens sajt, så att den finns med i hela Euressystemet? Kostar det pengar? Är det några oöverstigliga trösklar? Det finns väl ingenting som hindrar att de också använder Linkedin eller alla andra möjliga hemsidor eller annat?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men domstolen har sagt att den process som man prövade inte var tillräcklig för att leva upp till unionsföreträdet i enlighet med det regelverk som ni var med och satte upp.
Sedan öppnas det här upp en större diskussion om synen på arbetskraftsinvandring. Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi nu koncentrerar oss på att se till att alla de människor som redan befinner sig i Sverige som asylsökande - vi tog emot 160 000 människor förra året - kommer ut på arbetsmarknaden. Det kommer att bli en jättesvår och stor utmaning för oss. Visserligen har vi ganska bra skjuts på arbetsmarknaden just nu - över 100 000 nya jobb sedan den här regeringen tillträdde och mycket hög tillväxttakt, vilket gör att vi har goda förutsättningar - men jag tycker ändå att detta är oerhört viktigt.
När det gäller arbetskraftsinvandringssystemet har ni rätt om ni tror att jag ser stora problem med det. Det gör jag, men kanske inte så som ni tror. De stora problemen tycker jag är att man har varit alldeles för dålig på att säkerställa att de som kommer hit som arbetskraftsinvandrare också har bra arbetsvillkor. Det brydde sig den gamla regeringen inte om. Den brydde sig inte ens om att säkerställa att avtal och löften som gavs i utlandet skulle vara juridiskt bindande här i Sverige när man kom hit. Det har vi en utredning som tittar på nu, för så måste det vara. Det ville ni inte göra då.
Ni brydde er heller inte om att titta på kontroller eller sanktionsmöjligheter mot de arbetsgivare som utnyttjar människor som ofta är i en ganska svår och svag situation. Det har vi sett många uppseendeväckande exempel på.
När vi tittar på arbetskraftsinvandringsfrågan ska vi ställa oss de här frågorna. Hur ser vi till att löften som ges i utlandet blir juridiskt bindande? Hur ser vi till att kontroller och sanktioner blir bättre så att man slipper jobba för 10 kronor i timmen och bo i en källare? Vi har precis sett den typen av exploatering.
Nu har vi en utredning som tittar på detta, arbetskraftsinvandringsutredningen. Den kommer att vara färdig i september, och jag ser fram emot den. Det är vad jag skulle vilja inrikta resten av den här mandatperioden på när det gäller arbetskraftsinvandring - att se till att villkoren blir bättre för dem som jobbar.
Anf. 10 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Jag kan bara konstatera att i slutet av ministerns inlägg kom den fram, den linje som vi mer än en gång har sett att regeringen har och den agenda den jobbar efter: Hur kan vi göra det så svårt som det bara går att komma hit, vare sig man vill söka asyl, komma hit och arbeta eller arbetskraftsinvandra?
Det är helt klart att uppmärksammandet av att jobb behöver annonseras via Arbetsförmedlingen kopplat till Syeds utvisning har gjort att väldigt många fler är medvetna om detta och lägger ut dubbla annonser - inte för att man får sökande via Platsbanken men för att man senare ska kunna hänvisa till den delen.
Migrationsministern har fokus på hur han ska klämma åt företagarna och tycker att de är lite klantiga, dumma och allmänt hopplösa. Mitt fokus är på de arbetskraftsinvandrare som har kommit hit och sett en möjlighet att faktiskt få en framtid här i Sverige. De har investerat i sin utbildning, i språket och i ett nytt liv här men får vända tillbaka hem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I riksdagen stiftar vi lagar. Det är domstolarna som tolkar. I det här fallet upplever jag att man inte har använt de tolkningsmöjligheter som finns, givet de förarbeten som finns. När juridiken och politiken inte är i samklang är det inte domstolen som ska klandras, utan då är det vi i politiken som får göra om och i det här fallet göra tydligare.
Jag hoppas att vi ska komma dithän att vi kan öppna upp möjligheten för fler människor att komma hit och vara med och bidra. Jag tror att Syed tillsammans med många andra kan vara viktiga delar i det arbete som vi har framför oss. Med många människor som kommit hit på flykt och nu ska söka sig in på arbetsmarknaden behöver vi alla goda krafter som kan vara med och hjälpas åt - även arbetskraftsinvandrare.
Anf. 11 Christian Holm Barenfeld (M)
Fru talman! Jag har tydligen lite svårt att nå fram till migrationsministern med mina frågeställningar. Det är vår lagstiftning, säger migrationsministern och hänvisar till alliansregeringen 2007. Jag önskar att det fortfarande var en alliansregering som satt, för då kanske vi kunde få ordning på det här. Det är ju faktiskt migrationsministern som sitter på möjligheten att justera lagstiftningen om den får oönskade konsekvenser.
Det vi har tagit upp här är att vi i världen och även i Sverige - möjligtvis inte i Regeringskansliet - har utveckling. Vi har sociala medier som växer och får fler användare, Arbetsförmedlingen har långt färre registrerade hos sig och så vidare. Någon gång i framtiden skulle vi till och med ha kunnat avveckla Arbetsförmedlingen, som står med i lagstiftningen, och infört något annat. Skulle ingen kunna komma hit i det läget, eftersom det står Arbetsförmedlingen?
I de uttalanden som migrationsdomstolen har gjort har man inte sagt att Linkedin absolut inte får användas. Det står att andra saker får användas men att det är upp till den enskilde att bevisa att de här personerna har haft möjlighet att ta del av det. Det är kanske ett orimligt krav att ställa på en enskild person.
Vi behöver anpassa lagstiftningen till utvecklingen. Jag kan konstatera att tiden har sprungit förbi både regeringen - åtminstone den socialdemokratiska delen - och Morgan Johansson.
Jag konstaterar att det tyvärr inte förefaller finnas någon vilja hos ministern att ens utveckla lagstiftningen, att justera den och få bort oönskade konsekvenser. Någonting är ju galet i systemet när en person har utbildat sig i Sverige, fått jobb i Sverige och jobbat i nästan två år i Sverige innan personen sparkas ut för att den inte har gått genom statliga Arbetsförmedlingen.
Vi borde vara glada när personer får jobb utan att gå till Arbetsförmedlingen, för då kan Arbetsförmedlingen fokusera på dem som står längst från arbetsmarknaden.
Anf. 12 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag ställde frågan två gånger: Vad är det som är svårt för en arbetsgivare med att lägga ut sin annons också på Arbetsförmedlingen? Jag fick inget svar alls.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet ju mot bakgrund av både den här domen och förarbetena att om man ska vara säker på att klara unionsföreträdet är det så man ska göra. Det kan säkert finnas andra sätt, men om man ska säker på det är det så man ska göra.
Det är som sagt inget nytt regelverk, utan det här är någonting som den gamla regeringen utformade. Då säger man att vi ska ändra på regelverket nu. Ja, men unionsföreträdet måste fortfarande respekteras. Man måste fortfarande kunna göra troligt att tjänsten har kunnat ses av alla i EU- och EES-området. Det är det som är kruxet.
Christian Holm Barenfeld talar i en bisats om att vi någon gång skulle avskaffa eller privatisera Arbetsförmedlingen. Då förstår jag att det kanske är det som ligger i förlängningen av Moderaternas politik. Men jag kan säga att om vi skulle splittra Arbetsförmedlingen och bara ha en massa privata arbetsförmedlare tror jag att det skulle vara ännu svårare att i domstol kunna visa att man har klarat unionsföreträdet. Då skulle den gemensamma plattformen i EU över huvud taget inte finnas.
Jag återkommer hela tiden till frågan: Vad är det som är så svårt? Varför kan man inte, för att försäkra sig om att leva upp till regelverket, använda sig också av Arbetsförmedlingens sida?
Sedan lyfter man fram den stora frågan om arbetskraftsinvandring. Min inställning är inte att vi ska göra det svårare att komma hit till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Min inställning är att de som kommer hit ska garanteras bra arbetsvillkor. De ska inte utnyttjas på olika sätt, inte jobba för väldigt låga löner under väldigt dåliga förhållanden. Problemet med er lagstiftning var att ni inte såg det och inte byggde in tillräckliga kontrollfunktioner. Det är något vi måste arbeta med.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.