IT-företags investeringar I Sverige

Interpellation 2008/09:4 av Astudillo, Luciano (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-09-18
Anmäld
2008-09-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2008-10-02
Svar fördröjt anmält
2008-10-02
Besvarad
2008-10-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 18 september

Interpellation

2008/09:4 IT-företags investeringar I Sverige

av Luciano Astudillo (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Enligt Invest in Sweden Agency går Sverige miste om stora investeringar från multinationella IT-företag till följd av FRA-lagen. Sverige har, genom vårt relativt kalla klimat och vår goda tillgång på energi, fördelaktiga förutsättningar att bli ett centrum för Internetoperatörer.

Sedan debatten om FRA-lagen inleddes har företag som har som affärsidé att hantera andras datatrafik undvikit Sverige, enligt ISA. Dessa företag uppger att de inte kan operera på en marknad där deras kunder kan bli avlyssnade.

Med anledning av detta ställer jag följande fråga till näringsministern:

Hur avser näringsministern att verka för en förändring av FRA-lagen, i syfte att förbättra investeringsklimatet i Sverige?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:4, IT-företags investeringar I Sverige

Interpellationsdebatt 2008/09:4

Webb-tv: IT-företags investeringar I Sverige

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 67 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Låt oss ta upp detta med principer, Ibrahim Baylan. Min princip är att de ramar som vi avsätter för infrastruktur fram till 2021 består av riktiga pengar. Detta är fullt finansierat. Men vad är det för principer som du och Socialdemokraterna har haft, Ibrahim Baylan? Jo, det är de principer som jag möter runt omkring i landet. Det är en massa löften. Men redan när ni gick till riksdagen var det ofinansierat. Vad skapar det för förutsättningar för kommuner runt omkring i landet som planerar för att skapa jobb och bättre företagarklimat i tron att statens roll som finansiär av stora infrastrukturprojekt ska fullföljas? Det är precis det som inte har skett. Låt oss blicka mot väster, mot Göteborg. De åtgärder som vi nu vidtar på E 45:an mellan Trollhättan och Göteborg sker genom att vi tillför 800 nya miljoner till ett projekt som ni försökte kalla för ett kraftfullt paket. Ni plockade bort 13 olika projekt runt omkring i landet. Det tvingades ni naturligtvis till eftersom ni inte hade finansiering för de planer som ni gick till riksdagen med. Men dessutom räckte det inte eftersom detta var underfinansierat från början. Det är socialdemokratiska principer när man talar om att skapa förutsättningar för infrastrukturbyggande runt omkring i detta land. Jag tror att det är oerhört avgörande att vi faktiskt skapar en mycket tydlig dialog mellan den lokala, den regionala och den nationella nivån just, Peter Pedersen, för att göra rätt prioriteringar. Det skapar inga krav eller risker när det gäller att kommuner ska hamna i det läge som du säger, för det är den kommunala nivån som själv avgör om man vill vara delaktig eller inte. Garanten när vi skapar förutsättningar för medfinansiering är att det till exempel som i Motala eller i Sundsvall kommer förslag om att man ska vara överens om att införa brukaravgifter. Framför allt blir det den tunga trafiken som får betala en ny bro eller en ny förbifart. Är ni mot brukaravgifter? Är ni mot att vägtrafiken betalar för transporterna? I så fall är det nya och intressanta uppgifter som jag inte har uppfattat tidigare. Sedan kan det vara intressant att ställa följande fråga till Ibrahim Baylan: Är ni och Vänstern överens om att hitta nya tricksanden där man inte håller sig till budgettak och att man vid ny finansiering av infrastruktursatsningar skickar räkningen till nästa generation? Eller är det med Miljöpartiet som ni krokar arm, där ni inte tänker lägga några pengar till väginfrastruktur runt omkring i detta land? Det är ganska intressant att få veta vilka principer det är som gäller för Ibrahim Baylan.

Anf. 68 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Nu handlar denna interpellationsdebatt inte om Vänsterpartiets budgetalternativ, eller för den delen om den infrastrukturmotion som vi kommer att lägga fram under någon av de närmaste dagarna som svar på regeringens proposition. Denna debatt handlar om vilka principer som vägleder regeringen när man ska finansiera viktig infrastruktur. Herr talman! Jag måste säga att det som Åsa Torstensson försöker sig på är väldigt dåligt och till och med en usel bluff. Här försöker hon nämligen ge sken av att hon kan garantera att pengarna för den ram som den här regeringen sätter upp för de närmaste 12-13 åren fram till 2021 redan är avsatta. Sanningen är att det tas på anslag ur varje årsbudget. Men ingen av oss - om det inte visar sig att Åsa Torstensson har en riktig spåkula som kan se alla år fram till dess - kan säga hur utvecklingen kommer att vara under de närmaste elva åren. Det kan bli som det har varit på senare år att kostnadsutvecklingen fullkomligt exploderar, där vi har en inflation i landet på 2-3 procent i allmänhet men där anläggningskostnaderna inom infrastrukturområdet ökar med 17-20 procent. Så kan det vara. Då kommer Åsa Torstenssons usla bluff att bli väldigt tydlig. Åsa Torstensson, du gör nämligen på exakt samma sätt som tidigare regeringar har gjort: Du lägger fram en plan och en ram. Sedan ska den ramen finansieras ur varje årsbudget ända fram till periodens slut. Allt annat snack är alltså usel bluff. Jag återkommer till min huvudfråga och anledningen till denna interpellation. Exakt vilka principer är det som vägleder regeringen? Är budskapet från Sveriges borgerliga regering att när det sägs upp lärare eller personal i förskolan ute i kommunerna beror det på att den svenska borgerliga regeringen tvingar kommunerna att ta pengar från viktiga välfärdstjänster för att betala statlig infrastruktur? Är det budskapet, Åsa Torstensson?

Anf. 74 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Jag förstår att Luciano Astudillo känner att han kommer in snett i den här debatten. Han kallar det för ett misslyckande att, som alliansregeringen gjorde, få igenom lagstiftningen i riksdagen den 18 juni. Det är ett misslyckande att man kan stärka och utveckla lagen med kompletteringar som gör att det blir total enighet i alliansens riksdagsgrupper. Snarare är det väl så att bollen nu har gått över till oppositionen. Vad ska ni göra med frågan? Man har kommit överens mellan s och mp om att riva upp lagen. Sedan ska man utreda behovet av en signalspaningslag, det vill säga att man sätter Sveriges säkerhet på spel. Man är inte ens överens om huruvida det ska finnas signalspaning och en lag. Det tog 20 minuter i Almedalen innan Wetterstrand och Sahlin uttolkade överenskommelsen helt olika. Sedan ska man utreda hur en eventuell lag ska se ut. Vi är då framme i en situation med ett antal år av ett oreglerat tillstånd där signalspaningen blir lidande därför att man inte får kabelaccess till hur trafiken i dag går. Men integriteten blir också lidande eftersom s kommer att riva upp ett trettiotal integritetsstärkande åtgärder. Är det någonting marknaden ogillar är det osäkerhet, Luciano. ISA har också konstaterat att den här uppgörelsen förbättrar möjligheten att locka investerare från utlandet. Vidare ingår Vänsterpartiet över huvud taget inte i någon uppgörelse med Socialdemokraterna, i synnerhet inte när det gäller FRA. De vill inte ha någon signalspaningslag alls. Vad uppgörelsen i allianskretsen har lett till är att bollen går tillbaka till Socialdemokraterna. Vad ska ni göra med lagen? Ja, nej, vet inte, kanske är de svar som vi får från oppositionen. Så över till sakfrågan. Signalspaning finns i ett stort antal länder och har gjort så i ett antal decennier. En del av länderna saknar lagreglering av signalspaningen, ett flertal länder har dock en sådan lagstiftning. Den svenska signalspaningen blir till skillnad från andra länders tydligt reglerad, vilket också skapar tydliga spelregler för marknaden. Är det någon osäkerhet som där finns är det vad oppositionen eventuellt vill göra med lagen om de någon gång i framtiden kommer tillbaka till regeringsmakten, oavsett konstellation. Signalspaning mot internationella telekommunikationer går inte att undvika genom att man flyttar verksamheten från ett land till ett annat. Förhållandet för operatörer och annan IT-anknuten verksamhet i Sverige kommer inte att skilja sig från förhållandena i andra länder som bedriver signalspaning i kabel. Möjligen kommer den att bli tydligare reglerad, och den är definitivt öppnare debatterad. De synpunkter som Luciano tar upp handlar om att det skulle finnas en oro för att företag i branschen inte skulle investera på en marknad då deras kunder kunde bli avlyssnade. Men i den överenskommelse som alliansen har presenterat finns det inte något utrymme för Socialdemokraternas gamla påståenden om massavlyssning eftersom FRA inte kommer att ha vare sig teknisk eller rättslig tillgång till hela den elektroniska kommunikation som går över Sveriges gränser. ISA har också konstaterat att investerare ogillar osäkerhet. Det är precis den osäkerheten som blir konsekvensen om man gör så som Socialdemokraterna vill, efter det att man har ställt sig vid sidan av allt seriöst arbete med signalspaningslagen. Kraven på er tiopunktslista är i praktiken uppfyllda. Fortfarande är ni emot allt och ska riva upp. Då skulle vi återgå till situationen med oreglerad signalspaning utan möjlighet för någon i branschen eller på annat håll att förutse hur en framtida reglering skulle kunna se ut. Är det någon som kastar in branschen i en situation med osäkra spelregler är det Socialdemokraterna. Vem ska ni göra upp med, Luciano - Miljöpartiet, Vänstern, ingetdera, både-och? Ska ni ha en lag, eller ska ni inte ha en lag? Är ni klara över om ni tycker att det finns behov av en lag eller inte? Hur ska ni garantera att Sverige får tillgång till den information för att värna landets säkerhet som vi vet att vi behöver?

Anf. 75 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Först och främst kan jag konstatera att det är ni som sitter i regering. Det är ni som har försatt oss i den här situationen. Jag har inte alls kommit in snett i den här frågan. Bollen är fortfarande hos er. Det gäller att stilla den oro som fortfarande finns bland de viktiga IT-företagen och bland viktiga investerare, som är en viktig del i tillväxten och när det gäller den tätposition som Sverige har i den här branschen. Nu säger Tolgfors här att landet är lugnt, vi tänker inte göra något mer. Det tycker jag är allvarligt. Vi är inte överens om historieskrivningen, Sten Tolgfors. Ni hade flera chanser att göra upp i den här frågan över blockgränserna och föra en diskussion om hur en lagstiftning skulle se ut på det här området så att den levde upp till alla krav på integritetsskydd och rättssäkerhet. Men ni har gjort allting bakvänt. Ni har lappat och lagat, och det är ett slarvigt genomfört förslag. Det vet Sten Tolgfors. Det är väldigt få lagar i vårt land som trumfats igenom på det sättet, utan beredning, utan utredning, utan remissförfarande. Det borde den borgerliga regeringen skämmas över. Detta är en studie i regeringsoduglighet. Det vet Tolgfors, för det är han som bär ansvaret. I dag ska försvarsministern i första hand inte agera försvarsminister utan näringsminister. Det i sig är allvarligt och symtomatiskt. Jag hade hoppats på en rejäl diskussion om den här viktiga branschen. Maud Olofsson var här i kammaren tidigare i dag. Hon hade kunnat välja att ta debatten. Ni är alla gemensamt ansvariga för den politik som förs. Jag tycker att det är olyckligt, för det i sig är en signal att man reducerar den här frågan från att vara en viktig näringspolitisk fråga för en stor och viktig bransch i vårt land till att bara bli en fråga om en signalspaningslag och FRA:s verksamhet. Jag vill ändå passa på och ställa regeringen till svars och ställa den "tillförordnade" näringsministern en del frågor: Hur har dialogen förts med bredbandsbolagen och telekombranschen för att säkerställa fortsatta investeringar i Sverige? Vilka åtgärder har vidtagits för att myndigheten Invest in Sweden ska kunna verka för att Sverige ska kunna återvinna det anseende som vi hade som en framtidsinriktad IT-nation? Har man fört dialog med till exempel grundaren av e-postbolaget Momail som i början av juni utsågs till ett av världens hetaste företag inom mobilbranschen, någonting som vi ska över växer fram i vårt land? Så sent som i juli ansåg bolaget sig tvingat att flytta utomlands om FRA-lagen blev verklighet. Har ni kontaktat honom och likasinnade? Kan försvarsministern redogöra för vad regeringen gjort för att säkerställa att det goda anseende vi har som IT-nation inte går förlorat?

Anf. 75 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Först och främst kan jag konstatera att det är ni som sitter i regering. Det är ni som har försatt oss i den här situationen. Jag har inte alls kommit in snett i den här frågan. Bollen är fortfarande hos er. Det gäller att stilla den oro som fortfarande finns bland de viktiga IT-företagen och bland viktiga investerare, som är en viktig del i tillväxten och när det gäller den tätposition som Sverige har i den här branschen. Nu säger Tolgfors här att landet är lugnt, vi tänker inte göra något mer. Det tycker jag är allvarligt. Vi är inte överens om historieskrivningen, Sten Tolgfors. Ni hade flera chanser att göra upp i den här frågan över blockgränserna och föra en diskussion om hur en lagstiftning skulle se ut på det här området så att den levde upp till alla krav på integritetsskydd och rättssäkerhet. Men ni har gjort allting bakvänt. Ni har lappat och lagat, och det är ett slarvigt genomfört förslag. Det vet Sten Tolgfors. Det är väldigt få lagar i vårt land som trumfats igenom på det sättet, utan beredning, utan utredning, utan remissförfarande. Det borde den borgerliga regeringen skämmas över. Detta är en studie i regeringsoduglighet. Det vet Tolgfors, för det är han som bär ansvaret. I dag ska försvarsministern i första hand inte agera försvarsminister utan näringsminister. Det i sig är allvarligt och symtomatiskt. Jag hade hoppats på en rejäl diskussion om den här viktiga branschen. Maud Olofsson var här i kammaren tidigare i dag. Hon hade kunnat välja att ta debatten. Ni är alla gemensamt ansvariga för den politik som förs. Jag tycker att det är olyckligt, för det i sig är en signal att man reducerar den här frågan från att vara en viktig näringspolitisk fråga för en stor och viktig bransch i vårt land till att bara bli en fråga om en signalspaningslag och FRA:s verksamhet. Jag vill ändå passa på och ställa regeringen till svars och ställa den "tillförordnade" näringsministern en del frågor: Hur har dialogen förts med bredbandsbolagen och telekombranschen för att säkerställa fortsatta investeringar i Sverige? Vilka åtgärder har vidtagits för att myndigheten Invest in Sweden ska kunna verka för att Sverige ska kunna återvinna det anseende som vi hade som en framtidsinriktad IT-nation? Har man fört dialog med till exempel grundaren av e-postbolaget Momail som i början av juni utsågs till ett av världens hetaste företag inom mobilbranschen, någonting som vi ska över växer fram i vårt land? Så sent som i juli ansåg bolaget sig tvingat att flytta utomlands om FRA-lagen blev verklighet. Har ni kontaktat honom och likasinnade? Kan försvarsministern redogöra för vad regeringen gjort för att säkerställa att det goda anseende vi har som IT-nation inte går förlorat?

Anf. 75 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Först och främst kan jag konstatera att det är ni som sitter i regering. Det är ni som har försatt oss i den här situationen. Jag har inte alls kommit in snett i den här frågan. Bollen är fortfarande hos er. Det gäller att stilla den oro som fortfarande finns bland de viktiga IT-företagen och bland viktiga investerare, som är en viktig del i tillväxten och när det gäller den tätposition som Sverige har i den här branschen. Nu säger Tolgfors här att landet är lugnt, vi tänker inte göra något mer. Det tycker jag är allvarligt. Vi är inte överens om historieskrivningen, Sten Tolgfors. Ni hade flera chanser att göra upp i den här frågan över blockgränserna och föra en diskussion om hur en lagstiftning skulle se ut på det här området så att den levde upp till alla krav på integritetsskydd och rättssäkerhet. Men ni har gjort allting bakvänt. Ni har lappat och lagat, och det är ett slarvigt genomfört förslag. Det vet Sten Tolgfors. Det är väldigt få lagar i vårt land som trumfats igenom på det sättet, utan beredning, utan utredning, utan remissförfarande. Det borde den borgerliga regeringen skämmas över. Detta är en studie i regeringsoduglighet. Det vet Tolgfors, för det är han som bär ansvaret. I dag ska försvarsministern i första hand inte agera försvarsminister utan näringsminister. Det i sig är allvarligt och symtomatiskt. Jag hade hoppats på en rejäl diskussion om den här viktiga branschen. Maud Olofsson var här i kammaren tidigare i dag. Hon hade kunnat välja att ta debatten. Ni är alla gemensamt ansvariga för den politik som förs. Jag tycker att det är olyckligt, för det i sig är en signal att man reducerar den här frågan från att vara en viktig näringspolitisk fråga för en stor och viktig bransch i vårt land till att bara bli en fråga om en signalspaningslag och FRA:s verksamhet. Jag vill ändå passa på och ställa regeringen till svars och ställa den "tillförordnade" näringsministern en del frågor: Hur har dialogen förts med bredbandsbolagen och telekombranschen för att säkerställa fortsatta investeringar i Sverige? Vilka åtgärder har vidtagits för att myndigheten Invest in Sweden ska kunna verka för att Sverige ska kunna återvinna det anseende som vi hade som en framtidsinriktad IT-nation? Har man fört dialog med till exempel grundaren av e-postbolaget Momail som i början av juni utsågs till ett av världens hetaste företag inom mobilbranschen, någonting som vi ska över växer fram i vårt land? Så sent som i juli ansåg bolaget sig tvingat att flytta utomlands om FRA-lagen blev verklighet. Har ni kontaktat honom och likasinnade? Kan försvarsministern redogöra för vad regeringen gjort för att säkerställa att det goda anseende vi har som IT-nation inte går förlorat?

Anf. 76 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Alla vet hur historien egentligen ser ut. Tomas Bodström vann den interna debatten inom s över Ulrica Messing. Då gjorde Socialdemokraterna exit från varje seriöst försök att nå en bred överenskommelse. Man hade tidigare en tiopunktslista med krav på hur lagen skulle se för att man skulle kunna acceptera den. Jag påstår att dessa i allt väsentligt nu är tillgodosedda. Luciano får gärna förhålla sig till den frågan och hur det egentligen ser ut med det. Likväl står Socialdemokraterna vid sidan av. Tala om bristande ansvar för landet! Om Lucianos definition av regeringsoduglighet är att regeringen får igenom sina propositioner i riksdagen är det en nysvensk uppfinning, kan jag säga, för att definiera det begreppet. Han har fel i sin beskrivning av beredningen. Det var visst en remiss. Han har fel i var han placerar ansvaret. Jag kan ta på mig ansvaret för mycket, men inte för beredningsprocesser som inträffade något år innan jag tillträdde som försvarsminister. Det var min företrädare Mikael Odenberg som skötte den hanteringen, han var då försvarsminister. Däremot är jag ansvarig framåt, och då kan jag försäkra Luciano om att han kommer att få se en alldeles utmärkt beredningsprocess med möjligheter för remissinstanser och andra att säga vad de tycker innan kompletteringspropositionen läggs fram i riksdagen. Dessutom vill jag uppmana Luciano att läsa en artikel i Ny Teknik den 7 oktober, där ISA konstaterar att uppgörelsen, det vill säga alliansuppgörelsen, förbättrar deras möjligheter att locka investerare från utlandet. Man konstaterar från ISA:s sida att företagen vill ha svart på vitt vilka regler som gäller. Investeringsbeslut kommer inte att fattas förrän lagen är klubbad, men det är det klubbslaget som Luciano vill gå emot och förlänga osäkerheten. ISA konstaterar slutligen att det man mest av allt ogillar är osäkerhet. Och det är precis den osäkerhet som Luciano så enträget arbetar för att återföra IT-företagen i. Nu finns det en tydlig och säkrad majoritet, inte bara för lagen som antogs den 18 juni, för den är ju klar, utan dessutom en säkrad majoritet för kompletteringspropositionen med de ca 15 åtgärder som är till för att stärka den personliga integriteten som vi kommer att föra fram. Men så är det, att oavsett hur bra förslagen är, oavsett hur god balansen blir mellan effektiviteten i underrättelseinhämtningen och den personliga integriteten ska Socialdemokraterna rösta nej, och lagen ska rivas upp. Om det ska komma en ny lag över huvud taget vet ingen. Hur en sådan i så fall ska se ut vet ingen. Vi vet inte heller om det ska finnas något integritetsskydd över huvud taget, för man ska riva upp de 30 punkter på vilka signalspaningen har stärkts vad gäller den personliga integriteten. Vi vet inte med vem man skulle återkomma med ett nytt lagförslag, därför att alla oppositionspartierna tycker olika. Detta återspeglar sig också i Socialdemokraternas budget. Där nämns inte FRA-frågan över huvud taget. De accepterar alltså regeringens anslagsökning för FRA helt och fullt, samtidigt som Miljöpartiet, deras nyfunna vän och bundsförvant, lägger fram en besparing på 120 miljoner på FRA nästa år därför att man motsätter sig FRA-lagen. Vänstern gör sin besparing, men Socialdemokraterna accepterar alltså regeringens budgetering vad gäller just FRA. Nu vet vi att man ska riva upp men inte vad som kommer i stället. Det företagen också får som tydligt besked från Luciano är att osäkerheten ska förlängas. Det är det tillstånd som Socialdemokraterna vill hålla dem i. Vi har en konstruktiv uppgörelse, Luciano, i alliansen, och kan på punkt efter punkt redovisa hur lagen nu kommer att kompletteras. Ni har faktiskt ingenting. Ni har inte haft någon motion under behandlingen i riksdagen. Ni har inte haft ett yrkande i utskottet. Ni har inte haft någon reservation i behandlingen i utskottet. Det enda ni har åstadkommit är att ni röstat nej i kammaren och sedan fortsatt osäkerhet.

Anf. 77 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Jag kommer ingen vart med att prata näringspolitik med försvarsministern här. Jag ska försöka formulera frågan så att näringsministern inte väljer att passa nästa gång. Jag ska i och för sig ge Tolgfors ett rätt. Jag ska läsa den där artikeln från den 7 oktober. Den tackar jag för och tar emot. Men jag vill att Tolgfors också tar på sig en del av ansvaret för att nu framöver gå ut och resonera med IT-branschen, för han har ju valt att här passa i alla konkreta svar på hur man kan trygga branschens framtid och de investeringar som riskerar att gå förlorade i landet och därmed också jobbtillfällena. Det är en viktig framtidsbransch nu när vi ser andra branscher som backar i vårt land, branscher som vi var stolta över. Här har vi haft en tätposition som vi riskerar att förlora. Detta beror på - och det kan Tolgfors aldrig slingra sig ur - en regeringsoduglighet i en oerhört viktig fråga. Därav den massiva kritiken. Ni backade in i det här. Ni utredde inte frågorna ordentligt, utan har kastat fram förslag i efterhand i ett illa dolt sätt att rädda ansiktet och försöka få frågan ur världen. Men så lätt kommer ni inte undan, för traditionen är att när man lägger fram förslag som de som ni har tillsätter man utredningar. Man gör ett omtag, gör om det från början. Så fungerar det. Men det gör ni inte i det här fallet. Signalen är tydlig genom att näringsministern väljer att vara frånvarande i en debatt om näringspolitik och IT-branschens framtid. Det är den tydliga signalen här i dag.

Anf. 78 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Jag konstaterar att vi inte har fått svar på någon punkt vad gäller vad Socialdemokraterna ska göra, med vem man ska göra det eller hur framtiden kommer att se ut. Man ska bara riva upp beslutet och sedan osäkerhet. Ni vet inte ens om det ska finnas en lag. Vårt tydliga besked är att nu finns det klart utsagt i riksdagsbeslut den 18 juni och i alliansuppgörelsen hur den framtida regleringen kommer att se ut. Det är tydligheten och den borttagna osäkerheten som är väldigt viktig, och det framgår i den artikel i Ny Teknik som jag just lämnade över till Luciano. ISA menar att uppgörelsen, de 15 punkterna, förbättrar möjligheten till investeringar i Sverige jämfört med den tidigare situationen. Företag ogillar osäkerhet. De vill gärna ha fasta spelregler. Det är då som Socialdemokraterna vill riva upp och ha en oreglerad eller halvreglerad situation och sedan utreda behovet av en ny lag med Miljöpartiet. Vart Vänstern tar vägen vet vi inte. Om man därefter finner att det finns behov ska man utreda hur en ny lag ska se ut med en mycket tveksam majoritet, eftersom Vänstern inte vill ha någon lag över huvud taget. Jag har kvar och har läst det pressmeddelande som Maria Wetterstrand och Mona Sahlin sände ut i Almedalen i somras. Jag stod där och konstaterade att inom bara några minuter gjorde man helt olika tolkningar av vad uppgörelsen innebar. Och Lars Ohly var också då utesluten från diskussionerna. Sedan tycker jag att Luciano ska titta tillbaka också på den egna historiken när han angriper beredningsprocessen. Jag råkar veta att flera av de mycket integritetspåverkande åtgärder som Thomas Bodström föreslog icke föregicks av parlamentariska utredningar. Jag har återkommande den debatten med honom, men han liksom Luciano Astudillo hänvisar till att det krävs parlamentariska utredningar för att göra större förändringar. Det var inte så Socialdemokraterna själva jobbade. Nu skapar vi en situation där vi får bort osäkerheten kring hur lagen ser ut, får bort utrymmet för spekulation och ger därmed en god grund för företag när man ska fatta sina investeringsbeslut. Väljer man den röda sidan kastas man tillbaka i en långsiktig osäkerhet igen, och det är det värsta företag vet.

Anf. 78 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Jag konstaterar att vi inte har fått svar på någon punkt vad gäller vad Socialdemokraterna ska göra, med vem man ska göra det eller hur framtiden kommer att se ut. Man ska bara riva upp beslutet och sedan osäkerhet. Ni vet inte ens om det ska finnas en lag. Vårt tydliga besked är att nu finns det klart utsagt i riksdagsbeslut den 18 juni och i alliansuppgörelsen hur den framtida regleringen kommer att se ut. Det är tydligheten och den borttagna osäkerheten som är väldigt viktig, och det framgår i den artikel i Ny Teknik som jag just lämnade över till Luciano. ISA menar att uppgörelsen, de 15 punkterna, förbättrar möjligheten till investeringar i Sverige jämfört med den tidigare situationen. Företag ogillar osäkerhet. De vill gärna ha fasta spelregler. Det är då som Socialdemokraterna vill riva upp och ha en oreglerad eller halvreglerad situation och sedan utreda behovet av en ny lag med Miljöpartiet. Vart Vänstern tar vägen vet vi inte. Om man därefter finner att det finns behov ska man utreda hur en ny lag ska se ut med en mycket tveksam majoritet, eftersom Vänstern inte vill ha någon lag över huvud taget. Jag har kvar och har läst det pressmeddelande som Maria Wetterstrand och Mona Sahlin sände ut i Almedalen i somras. Jag stod där och konstaterade att inom bara några minuter gjorde man helt olika tolkningar av vad uppgörelsen innebar. Och Lars Ohly var också då utesluten från diskussionerna. Sedan tycker jag att Luciano ska titta tillbaka också på den egna historiken när han angriper beredningsprocessen. Jag råkar veta att flera av de mycket integritetspåverkande åtgärder som Thomas Bodström föreslog icke föregicks av parlamentariska utredningar. Jag har återkommande den debatten med honom, men han liksom Luciano Astudillo hänvisar till att det krävs parlamentariska utredningar för att göra större förändringar. Det var inte så Socialdemokraterna själva jobbade. Nu skapar vi en situation där vi får bort osäkerheten kring hur lagen ser ut, får bort utrymmet för spekulation och ger därmed en god grund för företag när man ska fatta sina investeringsbeslut. Väljer man den röda sidan kastas man tillbaka i en långsiktig osäkerhet igen, och det är det värsta företag vet.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.