It i skolan
Interpellation 2013/14:287 av Green, Monica (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-02-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2014-02-17
- Svar fördröjt anmält
- 2014-02-17
- Sista svarsdatum
- 2014-03-03
- Besvarad
- 2014-03-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 februari
Interpellation
2013/14:287 It i skolan
av Monica Green (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Alla elever borde få möjlighet att använda it i skolan. Det är en självklar del av samhället i dag och i det samhälle barnen kommer att växa upp. Med en genomtänkt pedagogisk idé och med fokus på lärandet kan it vara ett kraftfullt verktyg för undervisningen. Utbildningen inom it har varit otillräcklig för att möta behoven på arbetsmarknaden, enligt Arbetsförmedlingen.
En internationell utblick visar att länder som har en stark it-utveckling och klättrar i internationella rankningar av till exempel FN (ITU), och World Economic Forum har satt höga mål för utbildningssystemet och fått ungdomar att vilja studera vidare på högre utbildningar. Det gäller så vitt skilda länder som Finland, Sydkorea, Storbritannien, Singapore och andra. Flera länder har nu en mer välutbildad befolkning än vi. Det stärker dem i den globala konkurrensen.
På många skolor görs stora insatser för att utveckla ett pedagogiskt förhållningssätt till it på ett sätt som höjer kvaliteten i lärandet. Många utvecklar, använder och delar öppna lärarresurser på ett sätt som tillgängliggör nya metoder för ett större flertal. Men i alltför stor utsträckning hänger det på om eleven råkar gå på en skola som använder digitala verktyg på ett framsynt sätt. En stor utmaning i dag och i framtiden ligger i att öka användningen av it i undervisningen. Fortfarande använder många skolbarn aldrig internet i skolan. Mer än hälften av dem som är yngre än tio år gör aldrig skolarbete på internet och en majoritet i åldern tio till elva år använder internet för skolarbete endast någon gång ibland. Utvecklingen i dag går åt fel håll när kompetensutvecklande insatser riktade till lärare, som till exempel PIM-utbildningen, avvecklas utan att ersättas av något bättre.
1. Vad avser utbildningsministern att göra för att förbättra undervisningen inom it i grundskolan?
2. Vad avser utbildningsministern att göra för att alla elever ska få tillgång till datorer och internet i undervisningen?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:287
Webb-tv: It i skolan
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:77 Tisdagen den 4 marsProtokoll 2013/14:77 4 § Svar på interpellation 2013/14:287 om it i skolan
Protokoll från debatten
Anf. 10 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra undervisningen inom it i grundskolan och för att alla elever ska få tillgång till datorer och internet i undervisningen.
Låt mig börja med att säga att jag delar uppfattningen att det är viktigt att eleverna har en god digital kompetens och tillgång till moderna och bra lärverktyg. Skollagen ställer också krav på huvudmännen att säkerställa att eleverna har tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.
I läroplanen för grundskolan har det dessutom förtydligats att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången skolgång ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Digital kompetens lyfts även fram i flera av grundskolans kursplaner.
Regeringen har vidare gett Skolverket i uppdrag att fortlöpande arbeta med att främja utvecklingen och användningen av it i skolan och även att kontinuerligt följa upp och ge en nationell bild av elevernas it-användning och it-kompetens. Av den senaste rapporten, som Skolverket lämnade i fjol, framgår det att datortätheten har fördubblats sedan 2008.
En granskning som Skolinspektionen genomförde 2012 av användningen av it-verktyg i undervisningen pekade på skolledningens betydelse när det gäller om och hur it används. Det är dock lärarna som mer i detalj planerar vilka metoder och lärverktyg som ska användas så att de nationella målen och kunskapskraven nås. Regeringen har därför skärpt kraven i examensbeskrivningen för den nya grundlärarutbildningen när det gäller lärarnas digitala kompetens.
Slutligen kan jag konstatera att det är huvudmännen, kommunerna, som ansvarar för att läroplanens intentioner uppfylls.
Anf. 11 Monica Green (S)
Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret.
Alla elever borde få möjlighet att använda it i skolan. Det är en självklar del i samhället i dag, även om en miljon människor fortfarande står utanför. Barnen kommer att växa upp i ett digitalt samhälle. Därför behövs en genomtänkt pedagogisk idé med fokus på lärandet, och it är ett kraftfullt verktyg i undervisningen. Och som vi talade om i vår förra interpellationsdebatt kommer behoven på arbetsmarknaden att förändras på det sättet att man kommer att efterfråga den digitala kunskapen.
Vi behöver utvecklas hela tiden, och vi behöver en nationell strategi för it i skolan. Det finns länder som har många goda krafter, till exempel Finland, Sydkorea, Storbritannien och Singapore - länder som har mer välutbildad befolkning än vad vi har. Det visar på hur knivskarp den globala konkurrensen är och hur viktigt det är att vi börjar med it på ett tidigt stadium.
Tyvärr har vi stora klyftor i samhället i dag. En del har mycket goda möjligheter i sina hem. Barnen har egna datorer, läsplattor och så vidare. De kan lätt följa undervisningen, skicka in läxan digitalt och så vidare, medan det finns andra familjer som helt saknar dator eller stora familjer som kanske bara har en dator som barnen får köa till på kvällen för att kunna göra och skicka in sin läxa. Det är väldigt stora skillnader.
I takt med att vi förväntar oss att elever ska kunna jobba digitalt förväntas det också att den möjligheten ska finnas i hemmen. Så är det inte i dag. I många hem finns inte den möjligheten.
Som jag sade är det en miljon människor som fortfarande står utanför. Många av dem är förstås inte barnfamiljer, men den miljonen utgörs även av barnfamiljer. Barnen i dessa familjer kommer att hamna på efterkälken.
Vi måste se till att alla får samma möjlighet. Vi vill att alla ska med in i framtiden. Vi ska inte lämna någon bakom oss, inte ens i det digitala samhället. Man måste få stöd och hjälp, och då behöver vi förbättra it-undervisningen i skolan.
När vi styrde hade vi ITIS, it i skolan, där lärare gick en utbildning, fick med en dator hem och testade det de lärt sig på eleverna under sex åtta veckor. Sedan gick de vidare i nästa steg av utbildningen. Det var
ett
sätt. Det har utvecklats olika metoder för att få alla lärare att känna sig tryggare i sitt sätt att lära.
Mycket digital undervisning saknas fortfarande. Jag vet att det finns många goda exempel och att det finns många "öar" runt om i Sverige som har digital undervisning. Det är bra, och dem ska vi lyfta upp. Det vore dock bra att alla fick chansen och att vi ser till att denna möjlighet finns i alla skolor.
Anf. 12 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Det finns många stora problem i svensk skola. Den digitala kompetensen är inte ett av dem, hävdar jag. I internationella jämförelser sjunker Sverige som en sten när det gäller kunskaper i läsning, skrivning, matematik och naturvetenskap, men vi ligger bland de främsta i världen i digital kompetens. Vi ligger etta när det gäller den vuxna befolkningen, och bland dem som går i högstadiet är vi fyra i världen.
Det PISA-studien och Skolverket har konstaterat är att våra elever behärskar it-verktyget, det vill säga tekniken för att gå in och leta reda på information. Problemet är ett annat, nämligen att svenska elever är sämre på att värdera den information de läser på nätet. Det är problemet i sammanhanget, tycker jag.
Vad handlar detta om? Jo, om allmänbildning och att förstå att allt som står inte är sant. Det är inte den tekniska kompetensen för att hantera en dator vi talar om då utan allmänbildning. Om en webbsida till exempel påstår att förintelsen inte existerat utan är en bluff ska man omedelbart förstå att det är fel. Det har inte med teknisk kompetens att göra, utan det har med kunskap i historia och allmänteoretiska ämnen att göra. Svenska elever är sämre på källkritik och att värdera det som står på nätet.
Jag delar helt Monica Greens uppfattning att vi inte ska luta oss tillbaka. Vi ska fortsätta denna utveckling. Den nya läroplan som alliansregeringen har infört är en kraftig uppskruvning som är långt mycket bättre och mer ambitiös än ITIS, som Göran Persson införde på 90-talet. Det är infört i examenskraven i den nya lärarutbildningen, och varenda lärarstudent har naturligtvis laptop under utbildningen.
Vi har alltså kommit mycket längre än på ITIS-tiden och är bland de främsta i världen, men vi ska som sagt inte luta oss tillbaka utan fortsätta vara ambitiösa. I mitt arbete som utbildningsminister finns det dock andra problem som är större än detta.
Anf. 13 Monica Green (S)
Fru talman! Jag vet att Jan Björklund har stora problem med att resultaten i skolan sjunker som en sten. Jag lider med skolministern eftersom skolresultaten bara fortsatt att sjunka sedan han blev skolminister, och han har ju varit skolminister längst nu.
Men låt oss vända på det och säga att it i skolan skulle kunna vara ett sätt för eleverna att lära sig också de andra ämnena. De kan lära sig genom det digitala lärandet, och så sker på många håll i landet.
Givetvis måste elever vara källkritiska. Det hade ministern och jag en särskild debatt om för något år sedan, och det är mycket viktigt. Man kan dock använda sig av den digitala tekniken i det pedagogiska lärandet om historia, matematik, läsförståelse och skrivande. Många skolor använder sig av denna teknik, och vad jag efterfrågar är att fler skolor och barn ska få denna möjlighet.
Vi måste stärka oss i den globala konkurrensen. Som jag sade har flera länder en befolkning med högre utbildningsnivå och har kommit långt med den digitala undervisningen. Här har vi stora utmaningar framför oss.
Jag förstår att Jan Björklund tycker att de andra problemen han har är större, och jag delar den uppfattningen. Men använder vi oss av det digitala lärandet och den digitala pedagogiken slår vi två flugor i en smäll. Eleverna kan lära sig svenska, läsförståelse, källkritik, historia, matematik och så vidare genom den digitala tekniken, om vi använder oss av rätt undervisning.
Det är rätt, Jan Björklund, att vi har kommit mycket längre än ITIS. Samhället har förändrats. Det var
ett
sätt, som jag sade. Givetvis har utvecklingen gått vidare. Det hade varit bedrövligt om det stått still och inget hänt. Vi måste hela tiden flytta fram positionerna, och jag saknar kompetensutveckling och insatser riktade till lärare. Man skulle kunna göra på ett annat sätt.
Anf. 14 Cecilia Dalman Eek (S)
Fru talman! Det är sant att Sverige är bra på det som kallas för digital läsförståelse. Det är tur, för det är bra för Sverige att vi har den förmågan. Den kommer att vara nyttig i utvecklingen av vår arbetsmarknad och vårt samhälle.
Det finns dock en sak som jag undrar över varför ministern inte är lite mer arg på, och det är att klyftorna har ökat så mycket. Den digitala kompetensen speglar PISA-resultaten. Det kompensatoriska uppdragets genomförande, som var en av svensk skolas stora stoltheter, har rasat.
Skolverket visade i en utvärdering 2013 att det är långt från likvärdigt och jämlikt. Det handlar inte bara om tillgången utan också om möjligheten att delta i pedagogiskt utformad it-stödd undervisning. Att använda informations- och kommunikationsteknik, IKT, handlar inte bara om att ha datorn som en avancerad skrivmaskin, att skicka mejl och att administrera meddelanden till familjer eller mellan elever och lärare, utan det handlar om att samarbeta och dela med sig.
Sharing is caring, säger man. Det handlar om att dela med sig mellan skolor, lärare och elever. Det handlar om att agera med hela världen och att kunna förstå tjusningen i att lära sig geografi genom att samarbeta med skolor i Australien. Det gör man inte genom att sitta i en datasal någon gång ibland.
Det behövs en tydligare ämnesdidaktisk utveckling för detta, och det efterfrågar lärosätena. Det behövs något gemensamt för att kunna få till det. Utvecklingsperioden för detta har inte varit så lång, men Sverige vill och ska ligga i framkant. Det är nyttigt för oss och för eleverna.
Ulli Samuelsson har nyligen doktorerat på IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. Hon har visat att det som Skolverket visade 2013 i undersökning bakåt i tiden fortfarande är likadant. Det är föräldrarnas förmåga och framför allt användningsmönster som avgör elevers möjlighet att använda IKT och utveckla en egen digital kompetens. Det finns en könsaspekt på detta också.
Jag skulle önska att ministern var lite mer arg och inte lika nöjd med detta, även om det finns en del bra saker att säga i sammanhanget.
Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser. Det handlar inte bara om att kunna behärska datorn. Det handlar om att kunna navigera i det samhälle som har växt fram. Det är inte ens ett nytt samhälle. Den nya generationen har levt i detta. Skolan måste vara först och relevant för dem som växer upp i dag.
Det finns många lärare som jobbar för detta och som sliter hårt för att kunna få förutsättningar för det. Kanske är det detta vi ser i PISA-undersökningen.
Många elever säger att skolan inte är verklighetsförankrad och att den inte ger dem vad de behöver. De vet att de behöver skaffa sig detta någon annanstans. Jag tror att digital kompetens är ett område där svensk skola skulle behöva utvecklas.
Anf. 15 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Monica Green sade att jag har varit skolminister längst tid. Jag har hört det några gånger, men ni osynliggör Bengt Göransson när ni säger så, Monica Green. Han var utbildnings- och skolminister i nio år. Jag räknar med att slå det, men jag har inte gjort det än. Att socialdemokratiska skolministrar - Wärnersson och allt vad de hette - har suttit kortare tid beror uppriktigt sagt på att de oavbrutet fick sparken.
Jag förstår det här. Monica Green blev utsedd till it-talesman i sitt parti och har som huvuduppgift att mucka med alliansregeringens ministrar på it-området. Det är otacksamt, för vi är bäst i världen på det området. Det är lite synd om Monica Green på det sättet.
Jag lyssnar naturligtvis på den kritik som finns, men uppriktigt sagt finns det många områden där vi inte är bäst i världen och som vi fokuserar mycket på nu för att lyfta Sverige. När det gäller it är vi dock bäst. Bland dem som har gått ut skolan är vi etta inom digital kompetens, och bland dem som nu går i skolan är vi fyra. Vi är bland de absolut bästa i världen.
När det finns kritik mot vår förmåga i skolan gäller den inte tekniken utan förmågan till källkritik. Det handlar om att man ska vara kunnig inom allmänbildande ämnen så att man förstår när något man läser på nätet inte är korrekt. Det är vad det handlar om när det gäller att förbättra den digitala kompetensen. Det är vad som kom ut av PISA-undersökningarna beträffande digital förmåga.
Om det finns någon kommun i Sverige i dag som inte låter sina elever använda it och digitala hjälpmedel under undervisningstid i grundskolan gör de ett allvarligt fel. Jag tror inte att det finns. Jag tror att alla gör det.
Det betyder inte att alla oavbrutet sitter framför datorn. Det ska de inte göra. Men alla elever har detta i sin undervisningstid i grundskolan i dag. Så var det inte för tio år sedan, men så är det i dag. Kompetensen ökar hela tiden. Ny teknik, till exempel plattor, blir ännu mer tillgänglig och lätt att använda.
Jag är starkt engagerad i detta, men jag har svårt att förstå den fruktansvärda kritik som ni uppbådar mot sakernas tillstånd. Vi är bland de bästa i världen, och utvecklingen går åt rätt håll på punkt efter punkt. Fler söker in på dessa utbildningar på högskolor, och vi utökar platserna. Andelen kvinnor ökar.
När det gäller användandet av it i skolan ökar kompetensen och förmågan. Det finns dock en stor plump i protokollet, och det är förmågan till källkritik. Där handlar det om att elevernas allmänbildningskunskaper är för låga i många av de viktiga ämnena. Men det avhjälps inte med ytterligare datorer, utan det handlar om en undervisning där eleverna i högre utsträckning når målen i de traditionella kunskapsbärande ämnena i skolan.
Anf. 16 Monica Green (S)
Fru talman! Utvecklingen går framåt. De som har vunnit OS nu nöjer sig inte med sin guldmedalj. De hänger inte upp den och tänker: Yes, nu är jag bäst i världen, nu kan jag luta mig tillbaka. De tränar vidare och vet att konkurrenterna kommer att träna ännu hårdare till nästa gång det är tävling.
Så är det med allting, också när det gäller politik. Vi kan vara bäst i världen och blev det också redan på 90-talet när vi blev utsedda till världens bästa it-nation. Jag brukar hävda att skälet är de kommunala bredbandspengarna, it i skolan och hem-pc-reformen. Jag vet att Jan Björklund har en annan syn på det, men det var därför vi fick priset. Det redogjorde man för när vi blev världens bästa it-nation.
Vi har legat kvar i topp, och vi ligger fortfarande bland de bästa. Men vi ska veta att många länder tränar inför OS-medaljen och kommer i kapp på område efter område. Det gäller digital kompetens, utbildning och it över huvud taget.
Det är naturligtvis jättebra att andra länder jobbar på, men vi kan inte leva på gamla meriter utan måste hela tiden flytta fram positionerna. Vi måste ständigt se till att vi är med i samhällsutvecklingen. Det går oerhört snabbt nu när det gäller den digitala utvecklingen.
För tre fyra år sedan trodde vi inte ens att vi skulle ha plattor över huvud taget nu. Det går väldigt snabbt. Vi måste hänga med, undervisningen måste hänga med och vi måste ge fler chansen. Vi får inte lämna någon bakom oss när vi går vidare in i det digitala samhället, vilket vi gör med väldig fart just nu.
Anf. 17 Cecilia Dalman Eek (S)
Fru talman! Vi har tidigare debatterat behovet av en nationell it-strategi för skolan.
Jag är alldeles övertygad om att ministern är besjälad av det han berättade om: att man behöver arbeta med digital kompetens i skolan och att vi är bra i Sverige. Det är sant, men det ministern inte har gjort är att sätta i gång. För sju och ett halvt år sedan hade man kunnat börja på ett arbete som kunde ha lett fram till en nationell it-strategi för skolan.
Det har OECD-länderna, som vi jämför oss med i PISA-undersökningen, gjort för flera år sedan. Alla länderna har gjort detta, utom Sverige som har sagt att vi definitivt inte ska göra det. De har ett arbete för en statlig strategi när det gäller it i skolan. Detta leds från Finland - ett land där staten generellt har lite att säga till om i skolan. Det är en finsk professor som leder arbetet.
I dagarna är det påtagligt att detta behövs. Nu sliter kommunerna och friskolorna i Sverige med att försöka få ordning på avtal med Google och andra leverantörer av molntjänster och öppna lärresurser för att kunna ge sina lärare och elever möjlighet att använda den nya tidens verktyg på ett säkert sätt.
Men till skillnad från i Finland finns det i Sverige inget arbete för att skapa den typ av kunskap om avtal och licenser som behövs. Detta är ett typexempel på vad en nationell it-strategi skulle kunna göra. Det har vi föreslagit, men ministern har motarbetat det vid flera tillfällen. Det är inte lyckosamt för Sveriges elever eller för Sveriges framtid.
Anf. 18 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Sverige blev tidigt ett av världens ledande it-länder. Orsaken till det var inte de statliga bidragspengarna, som Monica Green hävdar. Orsaken var att vi var först med att avreglera telekomsektorn. Det var det som drev fram ett antal kommersiella tv-företag, Ericsson, mobiltelefoni och allt möjligt. Detta gjorde att Sverige blev först, och vi nådde den så kallade it-boomen för ungefär 10 år sedan.
Vi är fortfarande ett av de ledande länderna, men det är klart att andra länder kommer i fatt. Det är självklart.
It är ett otroligt viktigt verktyg i skolundervisningen. Som ni har påpekat är detta också viktigt för att kunna ha en it-kompetens och digital kompetens med sig ut i livet.
Utvecklingen går så snabbt att de problem vi diskuterar är gårdagens problem. I dag har alla elever i svensk skola tillgång till digitala verktyg, om än inte hela tiden och inte i varje årskurs - kanske inte alla årskurser i lågstadiet.
Alla har under sin skoltid tillgång till digitala hjälpmedel, även elever från det mindre antal hem som inte har dator. Detta var relevant för 15 år sedan, då huvuddelen inte hade datorer i hemmet. Nu har de det. Men alla har naturligtvis inte det, och alla har det inte på en tillräckligt kvalificerad nivå. Därför är det viktigt att de har det i skolan, som en kompensatorisk åtgärd så att alla kan hantera it-verktyg när de går ut skolan.
Detta är tydligt i alliansregeringens läroplan, och det ingår i alliansregeringens nya lärarutbildning. Det finns fler datorer i svenskt skolväsen än någonsin förut. Den tekniska utvecklingen gör att de nya plattorna är mycket billigare än datorerna var för tio år sedan. Det gör det också lättare att göra dessa investeringar i dag.
Utvecklingen är fantastisk, och jag upplever att skolväsendet hänger med. Ofta är det snarare personalens förmåga att hänga med i den tekniska utvecklingen än tekniken i sig som är utmaningen. Vi ligger verkligen i framkant på detta område, och det ska vi fortsätta att göra.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.