Järnvägens kapacitetsbehov
Interpellation 2022/23:368 av Carina Ödebrink (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-05-24
- Överlämnad
- 2023-05-25
- Anmäld
- 2023-05-26
- Svarsdatum
- 2023-06-02
- Besvarad
- 2023-06-02
- Sista svarsdatum
- 2023-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
En avgörande faktor för att Sverige ska ligga i framkant när det gäller hållbar tillväxt och grön omställning är att ställa om och investera i infrastruktur. I dag råder det akut brist på kapacitet för mer gods- och persontransporter på järnväg. Robust och tillförlitlig infrastruktur är en förutsättning för svensk ekonomi och konkurrenskraft.
Sveriges Åkeriföretag och Tågföretagen har gemensamt presenterat förslag om att skapa mer transporteffektivitet och klimatanpassning om ökad kapacitet på järnvägen och intermodala transporter prioriteras. Järnvägen, med ökad kapacitet, skulle kunna avlasta åkerinäringen genom att en större andel av det långväga godset transporteras på räls. Det skulle också minska cabotaget och skapa en mer hållbar ekonomisk situation för den svenska åkerinäringen.
I regeringsförklaringen uttrycktes följande: Satsningar på järnvägen ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik, som stärker jobb och tillväxt. Det är välkommet och viktigt, men utgångspunkten måste väl ändå vara att det gäller hela Sverige? Regeringens besked om att slopa byggandet av nya stambanor visar tyvärr på motsatsen.
Resandet med persontåg har mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. De två tågsträckor som har sämst punktlighet de senaste 10 åren är Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg. Detta beror till stora delar på kapacitetsbrist.
Sverige hade 187 arbetsmarknadsregioner 1970; i dag har de ökat i storlek och minskat i antal till cirka 60. Det regionala resandet har ökat med 50 procent på 20 år. Det är bra. Det ger företagen ett bättre urval av arbetskraft och arbetstagaren tillgång till en större arbetsmarknad.
Det är viktigt att understryka att byggandet av nya stambanor främst handlar om att öka kapaciteten och underlätta för arbetspendling.
I den gällande planen för infrastruktur avsatte regeringen 3 miljarder kronor till planläggning för delarna mellan Linköping och Borås och Hässleholm via Jönköping. Med beslutet om att slopa byggandet av nya stambanor plockades dessa resurser bort.
I en interpellationsdebatt i januari bad statsrådet att få återkomma när det gällde de 3 miljarder som plockades bort från den fortsatta planläggningen.
Statsrådet uttalade också att De besked som har givits utesluter inte nya konventionella spår samt att När Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas blir det mer tryck på kapaciteten i vårt eget infrastruktur- och järnvägsnät.
Jag vill därför fråga statsrådet Andreas Carlson:
- Avser statsrådet återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort?
- Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn-Bält tas i drift 2029?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:368
Webb-tv: Järnvägens kapacitetsbehov
Dokument från debatten
- Fredag den 2 juni 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:118
- Protokoll 2022/23:118 Fredagen den 2 juniProtokoll 2022/23:118 Svar på interpellation 2022/23:368 om järnvägens kapacitetsbehov
Protokoll från debatten
Anf. 46 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr ålderspresident! Carina Ödebrink har frågat mig om jag avser att återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort.
Carina Ödebrink har vidare frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn Bält tas i drift 2029.
När det gäller den första frågan kommer regeringen att ta ställning till medel i nationell plan i samband med den kommande infrastrukturplaneringen. Regeringen står i begrepp att inleda en ny infrastrukturplaneringsprocess och avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen.
Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt med en ordnad process med tillräckligt underlag där behov av kapacitetsökande åtgärder är en viktig del.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller den andra frågan vill jag påminna om att regeringen i slutet av 2022 gav Trafikverket i uppdrag att utreda kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne. I det uppdraget ska Trafikverket beakta effekter av att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar kring år 2029.
Anf. 47 Carina Ödebrink (S)
Herr ålderspresident! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaren på mina frågor.
Infrastruktur och transportsystem har inget egenvärde utan är medel för att vi ska uppnå andra mål som individer och samhälle. Det handlar om företagens möjligheter att transportera råvaror och gods och rekrytera personal. Det handlar också om människors möjligheter att ta sig till jobb, studier och fritidsaktiviteter. Oavsett om det gäller transporter på sjö, väg, järnväg eller i luften behöver de olika transportslagen hänga samman för att vi ska uppnå målet om effektiva transportsystem.
När det gäller svaren på mina frågor är jag undrande över det första. I den nuvarande nationella planen finns eller fanns 3 miljarder kronor för fortsatt planläggning av sträckan mellan Linköping och Borås, där Jönköping ligger emellan. De pengarna plockades bort. Svaret var att man avser att återkomma i den kommande nationella planen. Men min fråga handlade om här och nu, och därför känner jag att jag inte har fått något svar.
Jag frågade också hur regeringen avser att lösa frågan med den stora kapacitetsbrist som i dag finns på järnvägen, mot bakgrund av att man har beslutat att slopa byggandet av nya stambanor. I den interpellationsdebatt som jag hade med statsrådet tidigare i år sa statsrådet uttryckligen att infrastrukturen inte bara ska rustas och underhållas, utan att de besked som har givits inte utesluter nya konventionella spår.
Statsrådet sa vidare att när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas blir det mer tryck på kapaciteten i vårt eget infrastruktur- och järnvägsnät. Enligt min mening är detta något som förpliktar. Regeringen bör redogöra för vad man avser att vidta för åtgärder för att komma till rätta med kapacitetsbristen både här och nu och i ett längre perspektiv. Det räcker inte att hänvisa till utredningar.
Det finns utredningar, kunskap och erfarenhet så att det räcker för att kunna visa på politisk vilja och inriktning, inte minst mot bakgrund av de beslut och åtaganden som Sverige förbundit sig till som medlem i EU. Där har mål satts upp om att till 2050 ska tågtrafiken byggas ut där den är eller kan bli konkurrenskraftig.
Sverige behöver ny järnväg som kopplas samman med de europeiska systemen. EU-ministrarna möttes i Bryssel i december och tog upp frågan om de europeiska transnationella nätverken. Vi är del av ett större system, inte bara i politiken utan faktiskt också i den praktiska verkligheten. Därför vill jag ställa en fråga till statsrådet: Vilka nya konventionella spår anser statsrådet ska byggas som ökar kapaciteten?
Riksdagen kommer förmodligen att fatta beslut om en ny plan för infrastruktur 2026. Då är det tre år kvar tills förbindelsen över Fehmarn Bält öppnas. Vad har regeringen för plan för att möta det ökade behovet? Och borde inte de avsatta medel som finns i dag i nationell plan och de flyttade 3 miljarderna för fortsatt planläggning ha blivit föremål för beslut i riksdagen?
Anf. 48 Arwin Sohrabi (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Tack till statsrådet och särskilt till interpellanten!
Redan 2029 står den fasta förbindelsen under Fehmarn Bält färdig. Den kommer att eliminera behovet av en 160 kilometer lång omväg genom Danmark för godståg, minska transporttiden med cirka två och en halv timme för tåg och cirka en timme för vägtransporter samt bidra till effektiv logistik mellan Skandinavien och den europeiska kontinenten. Förväntningarna är också höga på vad den ska åstadkomma inte minst inom gröna transporter, med fler godstransporter på järnväg och färre lastbilar på vägarna.
Herr ålderspresident! Jag vill hänvisa till en rapport som samarbetet Greater Copenhagen har tagit fram som nyligen presenterade att Sverige ligger efter i utbyggnaden av spår och järnvägsinfrastruktur. Om nödvändiga investeringar inte görs kan vägtransporterna öka med uppemot 120 procent. Skånska europavägar kommer då att få ett kraftigt ökat flöde av långtradare under de kommande åren.
Redan i dag har Skåne landets tyngsta lastbilstrafik, vilket statsrådet säkert är medveten om. Tillskottet riskerar att drabba klimatomställningen, vägnätet samt godstågens konkurrenskraft. Järnvägsinfrastrukturen måste således byggas ut. Annars finns risk att Fehmarn Bält-förbindelsen inte kan användas fullt ut för att generera sina många fördelar.
Att stötta godstrafiken på järnväg på liknande sätt som görs i andra europeiska länder för att styra om godstrafik från väg till järnväg skulle kunna bidra till att öka tillgängligheten på redan väldigt hårt belastade vägsträckor, bland annat E6:an genom Skåne. Det är en av landets mest trafikerade motorvägar och en viktig pulsåder nationellt och internationellt, vilket statsrådet säkert är medveten om.
Enligt Trafikverkets statistik passerar dagligen cirka 50 000 fordon E6:an i höjd med Löddeköpinge. Mer än vart femte av dessa fordon är en lastbil. Jag vill uppmärksamma statsrådet på att detta är en andel som ökar. Utvecklingen går alltså åt fel håll.
Regeringen förklarar att anledningen till att man inte handlar är att man avvaktar en utredning av de kapacitetshöjande åtgärderna. Vi alla inväntar förstås resultatet av utredningen, men sanningen är att regeringen till viss del redan har agerat. Väldigt snabbt slopade man utbyggnaden av nya stambanor. Redan den 23 december förra året levererade regeringen ett dråpslag mot svensk tillväxt och möjligheterna att framtidssäkra hållbara transporter genom att avbryta de långt gångna planerna på nya stambanor i Sverige samt stoppa utbyggnaden av sträckan Lund-Hässleholm.
En utbyggnad av stambanorna har som bekant planerats i väldigt många år av regeringar av olika färg. Anledningen är att de befintliga stambanorna, som för övrigt byggdes redan på 1800-talet, saknar tillräcklig kapacitet för alla godståg, persontåg och regionaltåg som trafikerar dessa järnvägsspår.
Det gäller inte minst den väldigt hårt trafikerade Södra stambanan som knyter samman Stockholm, där vi befinner oss nu, med Malmö, där jag bor, och sedan leder vidare till kontinenten. Om inget görs kommer kapacitetsbristen på Södra stambanan att öka ytterligare efter att den fasta förbindelsen under Fehmarn Bält står färdig 2029. Det kommer att få allvarliga konsekvenser för svensk klimatomställning och tillväxt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Givet regeringens agerande undrar jag: Är regeringen villig att skjuta till de nödvändiga medel som behövs för att säkerställa att järnvägsinfrastrukturen byggs ut på ett sådant sätt att det skånska vägnätet avlastas efter färdigställandet av Fehmarn Bält-förbindelsen?
Anf. 49 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr ålderspresident! Jag gläder mig över engagemanget för att öka kapaciteten till följd av Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande kring år 2029. Om jag får önska en sak hade jag önskat att det socialdemokratiska partiet hade visat samma engagemang när man hade möjlighet att påverka hur man snabbt hade kunnat bygga bort flaskhalsar för att ta höjd för Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande kring 2029.
Det här var ingen nyhet när man lade fram den nationella planen. Det var heller ingen nyhet att det fanns fyra åtgärder på Malmösidan av Öresundsbron i Trafikverkets remiss till den nationella planen som skulle ha höjt kapaciteten över Öresundsbron från 8 till 14 tåg i timmen.
Det är märkligt att man inte tog det i beaktande. Det handlar om investeringar i storleksordningen 1 miljard kronor i det penningvärde som var då. Detta fanns inte med i den nationella planen, men det hade ökat kapaciteten över Öresundsbron snabbt.
Detta får den nya regeringen nu ta ansvar för. Det ligger i Trafikverkets uppdrag för Skåne att ta fram förslag på kapacitetshöjande åtgärder. Vi pekar också ut Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande som en omständighet som Trafikverket särskilt ska beakta. Regeringen tar alltså ansvar för den uppkomna situationen, men vi hade inte behövt vara här om dessa åtgärder redan funnits med i den nationella planen.
Jag kan inte svara på varför den förra regeringen inte tog ansvar för detta. Kanske kan ledamöterna redogöra för det i den fortsatta debatten.
Vilka nya konventionella spår kan det handla om? I de uppdrag som vi har givit till Trafikverket pekas särskilt sträckan Lund-Hässleholm ut. Man ska fortsätta med sträckan Göteborg-Borås utan att trafikstart påverkas.
De 3 miljarderna för planeringsåtgärder, som nu inte kommer att användas för att planera nya stambanor för höghastighetståg, kommer vi att återkomma om samlat. Vi ser också en avsevärd kostnadsökning för stora delar av infrastrukturinvesteringar. Jag tror att riksdagsledamöterna känner till det väl.
Vi har i nuläget ingen beredning för att utanför planen och ensidigt peka ut vad pengarna skulle kunna användas till. Vi är i startgroparna för att ta fram ett inriktningsuppdrag till Trafikverket inför nästa planperiod. Den jackar i den befintliga, så det här kommer att ske på ett naturligt sätt. Det handlar om medel som kan användas till många angelägna åtgärder. Men framför allt riskerar projektet som helhet att tränga ut andra viktiga kapacitetshöjande åtgärder, också underhållsåtgärder, vilket jag redogjorde för i den tidigare interpellationsdebatten.
Ledamoten frågar om detta inte borde ha underställts riksdagen för beslut. De av riksdagen fastställda ramarna gäller även fortsättningsvis, och det är inom dem som regeringen planerar och beslutar om infrastrukturåtgärder.
Anf. 50 Carina Ödebrink (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Låt mig ge en kort kommentar till statsrådets beskrivning av vad man avser att göra vad gäller konventionella spår. Det är självklart otroligt angeläget med Lund-Hässleholm, Göteborg-Borås och Ostlänken i Östergötland. Sträckorna har funnits med sedan tidigare, men nu gör man ett omtag.
Problemet, herr ålderspresident, är när man inte ser helheten och hela systemet. Den trafik som kommer att öka över Fehmarn Bält och in i Sverige kommer till stor del att fortsätta även ovanför Hässleholm eller upp till Göteborg. Det gäller alltså att se helheten.
Jag vill göra en kort tillbakablick. Frågan om en fast förbindelse över Öresund föregicks av decenniers arbete och utredande. Låt mig citera ur regeringens proposition från 1991: "För att industrin i Sverige skall behålla sin konkurrensförmåga gentemot omvärlden är det av största betydelse att transportsystemen kan förbättras och rationaliseras. Detta gäller både transporterna inom landet samt till och från kontinenten".
I propositionen sägs vidare att "en fast förbindelse över Öresund är ett första steg i en gemensam nordisk transportlösning som ökar förutsättningarna för goda transportlösningar till våra marknader. En komplettering med en fast förbindelse över Fehmarn Bält kommer därvid ytterligare att knyta samma Norden med kontinenten."
När vi blickar tillbaka på järnvägens utveckling de senaste decennierna ser vi att det skett en omfattande utbyggnad av infrastruktur. Det har varit en stark ökning av den samhällsköpta regionala tågtrafiken. Järnvägens konkurrenskraft och attraktivitet har ökat kraftigt. Det är en positiv utveckling, men den för med sig andra utmaningar, bland annat kapacitetsproblem och sämre punktlighet.
Enligt beräkningar från KTH om vad man kan göra med små eller mindre nyinvesteringar i järnväg framgår att det även fortsättningsvis kommer att finnas punktlighetsproblem. Det krävs stora investeringar för att komma till rätta med detta och för att öka attraktiviteten. KTH pekar särskilt ut Fehmarn Bält-förbindelsen.
Vi har en verklighet utanför kammaren som med tydlighet visar vad som behöver göras. Bristande kapacitet på järnväg leder till att tåg med gods som skulle kunna gå på räls i stället går med gummihjul på lastbil. Det är inte bara dåligt för klimatet utan innebär också ett ökat slitage på vägarna.
När de infrastrukturella förutsättningarna är begränsade riskerar näringslivet att avstå från att söka kapacitet beroende på de brister och störningar som finns. I stället söker man sig till andra transportslag, som inte alltid är optimala. Detta är inte acceptabelt. Regeringen inriktar sig på att lappa och laga och mindre på att tänka i system, stråk och helhet. Jag vill fråga statsrådet vad han har fått för synpunkter och medskick från företagen när det gäller behovet av ökad kapacitet på järnvägen.
Anf. 51 Arwin Sohrabi (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet för svaret.
Jag hoppas verkligen att regeringen är införstådd med att det här inte enbart är en regional utmaning och att väntan och brist på handling kan få oerhörda konsekvenser. Det som riskerar att bli följden är en trafikinfarkt som lamslår inte bara skånsk infrastruktur utan även kritisk nationell infrastruktur, vilket skulle få stora konsekvenser, inte minst för svensk industri. Då talar vi om hela landet.
År 2029 beräknas som sagt förbindelsen vara färdig. Det är inte så långt bort. Det enda som vi vet i dag är att den här regeringen bevisligen inte vill ha stambanor. Att regeringen inte klarar av att visa det nödvändiga ledarskapet i en tuff tid skapar tyvärr en högst ovälkommen osäkerhet. Det hade därför varit väldigt behjälpligt om statsrådet i dag åtminstone hade kunnat garantera att man är villig att göra de nödvändiga investeringarna för att säkerställa att järnvägsinfrastrukturen byggs ut på ett sådant sätt att det skånska vägnätet kommer att avlastas efter färdigställandet av Fehmarn Bält-förbindelsen.
På tal om helhet, som interpellanten Carina Ödebrink var inne på, vill jag för övrigt tillägga att det finns sådant som kan göras parallellt för att avhjälpa de kommande kapacitetsutmaningarna, inte minst att samtala med sin danska motpart om hur man kan gå vidare med en Öresundsmetro. Den tidigare infrastrukturministern har som bekant sagt att det krävs två för att dansa tango. Det återstår att se om statsrådet är villig att bjuda upp till dans.
Anf. 52 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr ålderspresident! Låt mig först notera att jag inte får något svar på frågan varför de åtgärder som fanns i Trafikverkets remiss inte lades in i den nationella planen. Då hade vi varit i ett betydligt bättre läge beträffande kapaciteten på Öresundsbron, framför allt på den skånska sidan, i Malmö. Det är någonting som Trafikverket nu får titta på särskilt i det snabbuppdrag som de har.
Vi kommer förstås att återkomma till hur regeringen tar frågan vidare. Men vi har pekat ut att Fehmarn Bält-förbindelsen är en viktig omständighet som kommer att påverka det svenska transportsystemet och hur vi behöver planera. Även den nationella plan vi har nu hade behövt påverkas. Det skedde inte i tillräckligt stor utsträckning. Jag kommer inte att ta upp den frågan igen, men för Socialdemokraterna är det lätt att tycka att den nuvarande infrastrukturministern ska lösa saker på åtta månader som den tidigare egna infrastrukturministern inte lyckades lösa på åtta år. Regeringens prioritering handlar om arbetspendling och godstrafik.
Jag fick frågan från Carina Ödebrink vad medskicket är från näringslivet när det gäller kapaciteten. Det ser förstås lite olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Det som är samlande för alla delar är att kapaciteten behöver höjas. Det är därför kapacitetshöjande åtgärder finns med i de uppdrag som vi har gett. Man ska göra det snabbare och mer träffsäkert för att bygga bort flaskhalsar, men utan de undanträngningseffekter som nya stambanor för höghastighetståg hade givit vid handen.
En annan del, som jag tror har lyfts i alla samtal jag haft, är att läget för underhållet påverkar näringslivet negativt. Det är en del av förklaringen till att underhållet är så prioriterat för regeringen. Och det påverkar inte bara näringslivet. Det påverkar även barnfamiljer i deras vardag, när de inte vet om tåget går eller inte. Barnfamiljer påverkas i sin vardag när de ska skjutsa till träningar, hämta efter jobbet eller hälsa på någon sjuk anhörig och är beroende av bilen men underhållet av vägarna är så dåligt att det finns risk för påverkan på trafiksäkerheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ska ge Carina Ödebrink 50 procent rätt. Hon beskriver regeringens arbete som "lappa och laga". "Laga" är helt rätt. Vi kommer att prioritera att laga den svenska infrastrukturen, för den är sannerligen trasig. Vi har en underhållsskuld som tillåtits växa under väldigt lång tid. I det arbetet är det viktigt att se i stråk vilka åtgärder som behöver vidtas för att höja kapaciteten. I det sammanhanget behöver vi möta investeringsbehoven med ingången att arbetspendling och godstrafik är prioriterat, och vi ska underlätta för den trafiken för att hela Sverige ska fungera.
Anf. 53 Carina Ödebrink (S)
Herr ålderspresident! Ja, vi behöver lappa och laga hela tiden. Men man måste också ha en vision, en vilja och en tanke. Hur vill vi att det ska se ut i vårt land om 10, 20, 30, 40 och 50 år? Det är precis lika viktigt.
Jag har med mig en hälsning från kommunerna och regionen hemmavid, i Jönköpings län, där man, i likhet med det vi hört tidigare under andra interpellationsdebatter, efterfrågar en dialog med statsrådet, inte minst efter beskedet om att byggandet av nya stambanor skrotas. Jag vet att samma önskan om närvaro av statsrådet finns även på andra håll i landet. Näringslivet är också väldigt angeläget. Tyvärr har det, i alla fall hemmavid hos mig, inte alltid varit så att statsrådet kunnat besöka länet i den utsträckning man velat. Kanske beror det på kapacitetsbristen, herr ålderspresident, att det inte varit möjligt - jag vet inte.
För nästan exakt 166 år sedan stod finansminister Johan August Gripenstedt i riksdagen och argumenterade för behovet av att nya stambanor byggdes snabbt. Han argumenterade så väl att hans tal kom att kallas för "blomstermålningarna" på grund av att man tyckte att han överdrev. Men det visade sig att verkligheten överträffade hans beskrivningar. De visioner och den framtidstro som föregått Sveriges stora infrastrukturinvesteringar - när järnvägarna byggdes, när Öresundsbron byggdes och när nu Fehmarn Bält-förbindelsen byggs - är en förutsättning för de här stora projekten. Jag undrar därför: Var är statsrådets visioner och framtidstro när det handlar om att rusta Sverige för framtidens järnvägstransporter? Jag ser dem nämligen inte.
Anf. 54 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr ålderspresident! Jag talar gärna om de stora visionerna och de långsiktiga planerna. Men låt oss gå ned på backen och fråga den som färdas på en väg där underhållet brister vad den stora visionen är. Ja, det är att vägen ska hålla. Fråga den som försöker boka en tågbiljett vad den stora visionen är! Ja, det är att man ska få tag i biljetten, så att man kan åka med tåget. Vad är den stora visionen för näringslivet, som är beroende av fungerande godstransporter, när det är brister i kapaciteten och tågplaneringssystemet? Ja, det är att det ska funka och att uttrycket "att gå som tåget" inte ska vara ett uttryck för att komma sent utan för punktlighet, som det en gång i tiden var.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kanske återkommer med visioner, men det viktigaste i mitt arbete nu är att vi börjar beta av underhållsskulden och att vi har tillräckligt med resurser för det, så att inte vägar spricker och trafiksäkerheten försämras. Vi ska ha ett transportsystem som fungerar och hänger ihop och där varje del är lika viktig. Vi ska ställa om snabbt för att klara de utmaningar som vi alla möter i omställningen.
Vi kan ha visioner, och det har vi. Det är att det ska fungera. Det har varit eftersatt alldeles för länge. Därför kommer det att vara den viktigaste uppgiften att ha tillräckligt med resurser för det mest basala, vilket är underhållet.
De åtgärder som beslutas i investeringar handlar om att bygga bort flaskhalsar och öka kapacitet. Det kan man göra på ett mer effektivt och hållbart sätt än vad den tidigare regeringen planerade för.
När det kommer till dialogen tackar jag för medskicket. Vi hade Handelskammaren Jönköpings län på departementet för någon vecka sedan. Jag har gärna dialog med så många som möjligt. Det är bara tiden som är en faktor. Det ser jag att den är även i den här interpellationsdebatten, herr ålderspresident.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.