Jernhusen och de transportpolitiska målen
Interpellation 2013/14:328 av Johansson, Lars (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-03-06
- Anmäld
- 2014-03-06
- Besvarad
- 2014-03-11
- Sista svarsdatum
- 2014-03-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 6 mars
Interpellation
2013/14:328 Jernhusen och de transportpolitiska målen
av Lars Johansson (S)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Riksrevisionen har i sin granskning Tågförseningar – orsaker, ansvar och åtgärder mycket tydligt visat på stora brister i regeringens styrning av järnvägstrafiken. Framför allt visar man på att statliga järnvägsföretag inte har i uppdrag att uppfylla de av riksdagen fastställda transportpolitiska målen.
När det gäller Jernhusen AB har företaget enbart ett finansiellt ansvar enligt regeringen. Detta är anmärkningsvärt eftersom Jernhusen är en dominerande ägare av depåer för underhåll av järnvägsvagnar och lok. Depåerna har en stor betydelse för att trafiken ska löpa smidigt och med väl underhållna tåg.
Enligt Trafikverkets egna bedömningar är dagens kapacitet för depåtjänster, inklusive avisning, inte tillräcklig. Orsaken är att trafiken och fordonsflottan ökat utan att kapaciteten i depåfunktioner ökat i samma takt. SJ anser att det är en brist på upp till 40 procent av depåkapaciteten.
Dagligen kan vi se att underhåll av tågen orsakar tågförseningar. Det är tåg som sliter av kontaktledningar, spårar ur, bromsar ligger på och orsakar rälsbrott med mera. Det är främst godstrafik och små operatörer som genererar flest fel, enligt Riksrevisionen.
Eftersom Jernhusen har en strategisk roll för underhållet av vagnar och lok i Sverige blir min fråga till statsrådet:
Varför är det viktigare att Jernhusen ger kortsiktig vinst till staten än att tillse att det finns tillräckligt med depåer för underhåll?
Avser statsrådet att vidta åtgärder i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer om att skapa en bättre infrastruktur för underhåll?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:328
Webb-tv: Jernhusen och de transportpolitiska målen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:81 Tisdagen den 11 marsProtokoll 2013/14:81 11 § Svar på interpellation 2013/14:328 om Jernhusen och de transportpolitiska målen
Protokoll från debatten
Anf. 53 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Lars Johansson har frågat mig varför det är viktigare att Jernhusen ger kortsiktig vinst till staten än att man tillser att det finns tillräckligt med depåer för underhåll. Lars Johansson har också frågat mig om jag avser att vidta åtgärder i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer om att skapa en bättre infrastruktur för underhåll.
Regeringen kommer inom kort att i enlighet med riksdagsordningen överlämna en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning. Den kommer att innehålla regeringens bedömningar och eventuella åtgärder angående Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer.
Regeringens uppfattning är att det är av stor betydelse att depåtjänster tillhandahålls på ett effektivt sätt. Det är uppenbart att depåverksamhet liksom terminaler och terminaltjänster måste utvecklas i harmoni med utvecklingen av järnvägens huvudinfrastruktur. Annars riskerar transporttjänsterna med tåg att försämras.
Regeringen tillsatte förra året Utredningen om järnvägens organisation, i syfte att säkerställa en fortsatt positiv utveckling av järnvägssektorn. En av de frågor som utredaren har valt att lyfta upp som ett potentiellt område för fortsatt utredning gäller en effektiv tillgång till underhålls- och depåtjänster. Regeringen kommer att precisera utredarens uppdrag att analysera hur järnvägens organisation kan förbättras.
Jernhusen är ett bolag som bland annat verkar på marknaden för depåtjänster på järnvägsområdet. Bolaget agerar i konkurrens med andra företag som vill erbjuda sina tjänster på denna marknad. Bolaget bör inte - bara för att det är statligt ägt - ha vare sig för- eller nackdelar jämfört med konkurrerande företag. Jernhusen ska vara vinstdrivande. Det ska vara ordning och reda i alla statliga bolag, och skattekronorna ska användas på allra bästa sätt. Då är det viktigt att staten har ett avkastningsmål. Såvitt jag känner till har inte Socialdemokraterna ändrat åsikt i den frågan.
Med det sagt vill jag samtidigt konstatera att statligt ägda bolags ekonomiska mål ses över löpande och revideras när behov uppstår. Jernhusens mål reviderades inför årsstämman 2013 och följs upp inom ramen för ägarstyrningen.
Anf. 54 Lars Johansson (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Jag tycker dock att svaret kunde ha varit betydligt tydligare.
Skälet till min interpellation är bland annat Riksrevisionens rapport, som vi i trafikutskottet fick ta del av för en tid sedan. Där framgår det tydligt på s. 28 hur regeringen ser på sina statliga bolag på järnvägsområdet. Det framgår också att det enbart är ett finansiellt syfte med Jernhusen AB. Det var anledningen till min interpellation. Jag tycker att det är konstigt att vi ska ha statliga företag som inte omfattas av de trafikpolitiska målen.
I interpellationssvaret framgår det tydligt att Jernhusen ska verka på en marknad, att bolaget ska vara vinstdrivande och att det är de statliga ägda bolagens ekonomiska mål som ska se över.
Men min fråga handlar om vilka trafikpolitiska mål som Jernhusen ska omfattas av. I min interpellation pekar jag tydligt på Jernhusens betydelse när det gäller depåer. Depåfunktioner har stor betydelse för att vi kan ha ordentligt underhåll av våra lok och vagnar på järnvägen. I dag är det en stor brist att vi inte har en tillräckligt omfattande depåkapacitet. SJ säger till exempel att det är en brist på upp till 40 procent när det gäller depåkapacitet. Trafikverket påpekar också att det är stor brist på depåkapacitet.
Ett av Jernhusens uppdrag är faktiskt att tillse att det finns depåer som kan ta hand om underhåll och reparation av våra vagnar och våra lok, oavsett vem som är tågoperatör på järnvägen. Det är det som är frågeställningen. Varför kan då inte statsrådet vara tydligare i sitt interpellationssvar om att Jernhusen har ett sådant viktigt uppdrag? Det är ju därför som staten ska äga Jernhusen - inte bara för att ge vinster på insatt kapital. Det handlar också om att bidra till en infrastruktur på järnvägen som fungerar.
Det är tyvärr vanligt att regeringen agerar på det viset och tycker att vinstintresset och marknaden är det viktiga.
Jag har erfarenhet av att leda kommunala bolag inom bostadssektorn. De har ett allmänt ansvar för att skapa bostäder för alla människor i olika delar av en stad eller kommun, samtidigt som de ska vara affärsmässiga. Jag menar att Jernhusen ska vara affärsmässiga, men de har också det andra uppdraget, som är mycket viktigt för att vi ska få en bra infrastruktur på våra järnvägar och kunna se till att vi har underhåll av vårt material.
Det finns en hel del brister i detta, och det är bland annat det som Riksrevisionen har pekat på. Det finns för lite depåer, och det finns också andra brister, som handlar om att man reparerar vagnar på banan i stället för att köra in på depåer. Då tar man kapacitet från Trafikverkets banor, i stället för att se till att man lämnar in vagnarna på verkstad och reparerar dem där. Jag kan naturligtvis reparera min bil på gatan, men det är mycket bättre att jag reparerar den på en verkstad, för då ser man ju till exempel till att det finns en riktig kontroll av arbetsmiljöfrågor och liknande.
Anf. 55 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! I grund och botten tror jag inte att Lars Johansson och jag ser så olika på betydelsen av depåer, utifrån hur och på vilket sätt vi använder kapaciteten bäst. Det är naturligtvis ett problem, eftersom Sverige är ett avlångt land, om vi inte har strategiskt placerade depåer där man till exempel kan svarva hjulen. Då får vi kanske tunga godståg som åker långa sträckor på järnvägen och i värsta fall förstör spåren på sin färd till underhåll, vilket vore svårt för de situationer som kan uppstå.
Jernhusen har helt klart ett uppdrag, och i det ingår att vara affärsmässig, som jag förstår att Lars Johansson tycker är bra. I bolagsordningen, som ägaren och regeringen har för att bland annat kunna styra bolagen, står det att bolaget "ska, inom ramen för kravet på affärsmässighet, vara ett ledande företag i utvecklingen av den svenska transportsektorn med anknytning till järnväg i syfte att främja och stödja kollektivt resande och godstransporter på järnväg".
De har indirekt en mycket tydlig del i hela järnvägssystemet.
För att vi ska ha punktlighet på järnväg - det är egentligen vad det i grunden handlar om, och det är också utifrån det perspektivet som Riksrevisionen gjorde sin utredning - handlar det om vilket skick fordonen är i men också om infrastrukturen i sig, och det ena kan ju förstöra för det andra. Därför är det viktigt med depåer och med avisning.
Många olika operatörer, större och regionala, exempelvis SJ, Skånetrafiken eller Norrtåg som finns över landet bygger numera upp egna depåer.
Jernhusen ska också vara icke-diskriminerande. Vad jag förstår har Lars Johansson haft möjlighet att träffa Jernhusen ett flertal gånger och vet säkert att efterfrågan inte är så stor och att det inte är direkt någon kö av aktörer som vill att Jernhusen ska bygga.
Jag tror att det är oerhört viktigt att Jernhusen samtidigt som man ska ha ett långsiktigt arbete måste göra arbetet utifrån kundernas perspektiv, annars kommer man inte heller långsiktigt att kunna vara vinstdrivande.
Den frågeställning som Lars Johansson först tog upp om att regeringen underförstått skulle tycka att det var bättre att Jernhusen gav kortsiktig vinst än att det fanns tillräckligt med depåer blir lite motsägelsefull eftersom det inte är långsiktigt alls på något sätt.
Det som jag tycker är viktigt - det ligger ändå i Lars Johanssons frågeställning, och det är också därför som vi har haft med det i Gunnar Alexanderssons uppdrag - är att man tittar på framtidens järnvägssystem, som ska vara effektivt och hållbart, och också pekar ut det strategiska för till exempel depåer av olika slag. I delrapporten lyfts också frågeställningar fram som kommer från olika operatörer om vilken roll som Jernhusen ska ha framöver. Det tål verkligen att ses över.
Herr talman! I den bolagsordning som finns för Jernhusen står det också vilken roll som man har kopplat till effektivare godstransporter på järnväg och kollektivt resande.
Anf. 56 Lars Johansson (S)
Herr talman! Jag tackar för det konstaterandet. Jag noterar att det i Riksrevisionens rapport talas om att regeringen anser att man har enbart ett finansiellt mål för Jernhusen. Att det råder en oklarhet enligt Riksrevisionen kan man läsa på s. 28, där det hänvisas till att samtalen med Näringsdepartementet och Finansdepartementet tyvärr tyder på det som jag säger och att man då inte har lyft fram att Jernhusens mål ska omfattas av de trafikpolitiska målen. Det står så rakt upp och ned: De statliga bolagen har precis som privata marknadsaktörer inget uppdrag att uppfylla de transportpolitiska målen.
Det är bra om ni rättar till det och att de ska ha det i fortsättningen eftersom olika bolag inom järnvägens område har en mycket viktig roll.
Jag kan nämna att när det gäller depåerna har vi kunnat konstatera att en hel del av de fel som uppstår av olika teknisk art på järnvägen beror på att inte minst godstågen har en dålig standard. Det visar sig att det är främst de mindre operatörerna som står för de flesta felen, enligt rapporten från Riksrevisionen. Det har att göra med att materielen inte alltid är i bästa skick. Det är äldre vagnar och lok, och de har inte underhållits tillräckligt. Det handlar därför om att bygga ut detta.
Jag menar att Jernhusen där ska ha en strategisk roll. Även om de har ca 45 procent av depåerna i dag på järnvägen är det viktigt att de bygger ut sin kapacitet. Det är också viktigt att de får ett sådant tydligt uppdrag av regeringen att de ska göra det och att Transportstyrelsen i sin tur naturligtvis ska tillse att alla de vagnar och lok som rullar på järnvägen har en tillräckligt bra standard så att man inte river ned kontaktledningar eller har dåligt svarvade hjul som gör att det blir brott på rälsen och så vidare. Där anser jag att Transportstyrelsen ska ha ett samlat ansvar att tillse och kontrollera att regelverket fungerar. För att det ska bli en bra standard krävs det att det finns verkstäder, underhållsdepåer och liknande som gör att man kan upprätthålla en god ordning för de olika trafikutförarna på våra järnvägar.
Det är bakgrunden till att jag tycker att det är väsentligt att man inte bara talar om finansiella mål för Jernhusen utan att de också har ett annat mål, nämligen att vara med och se till att vi får en bra infrastruktur på våra järnvägar.
Därför undrar jag, som var min andra fråga, vad regeringen nu kommer att göra med Riksrevisionens rekommendationer, som faktiskt är ganska skarpa på denna punkt, om att se till att förbättra infrastrukturen för underhåll.
Anf. 57 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Vi kommer inom kort att återkomma med svar till riksdagen i vederbörlig ordning med anledning av Riksrevisionens skrivelse.
Det som Lars Johansson nämner är alldeles riktigt kopplat till Kapacitetsutredningen som gjordes innan regeringen kunde fastslå ramen om att vi behöver ha 522 miljarder kronor till infrastruktur i den nationella planen de kommande åren. Då togs också depåernas betydelse för kapaciteten upp, därför att varje gång som man måste ge sig ut på spåren för att åka till en underhållsdepå som ligger långt bort tar man samtidigt kapacitet i anspråk.
Här handlar det mer övergripande om hur vi använder järnvägssystemet på det mest effektiva sättet och hur vi får ut mest av kapaciteten för det som vi behöver. Då kanske det inte i första hand handlar om långa resor till en depå, i värsta fall med dåligt svarvade hjul som förstör den räls som man åker på.
När det gäller Jernhusen och uppdraget att man borde bygga ut kan jag säga följande. Det finns ett behov av och förståelse för att nya och modernare tåg som kommer och som har helt andra typer av vagnsätt kräver andra byggnader än de som har funnits tidigare. Att bygga helt nytt är också förknippat med mycket stora kostnader. Jernhusen jobbar en hel del med gamla depåer, och framför allt renoverar man och bygger om dem. Ett exempel är Hagalund, där SJ nu håller till och där man numera kan få in ett helt tågsätt. Förut fick man möjligtvis in ett halvt därför att depån inte var tillräckligt lång. Det är också viktigt hur man moderniserar depåer som finns och använder tiden för tågen på ett bra sätt. Vi har sett hur SJ:s tåg när det gäller till exempel avisning tidigare vintrar behövde vara inne sex till åtta timmar. Nu klarar man samma sak på kanske två timmar. Det gör att man får ut tågen mycket snabbare och ställer till det mindre för människor. Det är alltså klart att depåer för underhåll, avisning och så vidare är strategiskt viktiga inte minst för punktligheten men också för att kapaciteten ska användas på ett bra sätt.
Lars Johansson nämner den tillsyn som Transportstyrelsen ska ha. Det är alldeles riktigt att Transportstyrelsen ska ha precis den uppgiften, att utifrån en säkerhetskultur och annat göra det som man ska göra.
Man skulle också kunna koppla detta arbete till säkerhet, inte minst sedan vi hade de urspårningar som var extra medialt intressanta i Stockholmsområdet. Där gäller det också att se över hur vi inom hela järnvägssektorn kan jobba kopplat till en säkerhetskultur. I det ligger både hur man vårdar och underhåller fordon och hur man vårdar och underhåller själva infrastrukturen som sådan.
Ytterst handlar det nämligen om att man ska kunna jobba säkert på och vid spår, kunna åka säkert på spår, men också veta att man som resenär eller godstransportör kommer fram i tid. Detta uppdrag har Transportstyrelsen. Vi följer att de verkligen utför detta uppdrag.
Det som står i bolagsordningen och som jag läste upp är faktiskt inte särskilt nytt. Den ändringen gjordes 2009 i bolagsordningen. Där står det tydligt vilket ansvar som Jernhusen ska ha med anknytning till järnväg i syfte att främja och stödja kollektivt resande och godstransporter på järnväg.
Anf. 58 Lars Johansson (S)
Herr talman! Det är naturligtvis bra att det nu sägs mycket tydligt att man inte bara har ett uppdrag att få avkastning på det egna kapitalet - en avkastning på ungefär 12 procent - utan att det handlar om att man har ett trafikpolitiskt mål. Det är bra att det har tydliggjorts i denna interpellationsdebatt. Min avsikt var att få regeringen att göra denna tydliga korrigering. Det framgick inte av det material som Riksrevisionen hade lämnat till trafikutskottet.
Som vi kan se framför oss är det väldigt många uppgifter som måste göras av bland andra Jernhusen. Det finns även andra inom järnvägen som måste göra en massa saker. Men framför allt tror jag att denna utbyggnad är mycket central eftersom vi har en ökning av trafiken på järnvägen. Därmed får vi fler vagnar och lok som slits, och därmed ökar också underhållsbehoven, inte bara när det gäller räls och kontaktledningar utan också när det gäller den rullande materielen. Därför är detta mycket viktigt. Det har framkommit med önskvärd tydlighet att det finns mycket som är eftersatt, och takten i underhållsarbetet måste öka betydligt.
Sedan vill jag bara säga att jag tror att Transportstyrelsen inte har ett tillräckligt tydligt uppdrag. Enligt den information jag har fått från Jernhusen och Trafikverket kan fortfarande olika tågoperatörer serva sina vagnar på rälsen. De behöver inte åka in på någon depå, och då är det gratis. Då kan man stå på rälsen och göra sitt underhåll. Det är otidsenligt. Man måste köra in på de särskilda terminalerna eller depåerna där man ska göra underhållsarbete. Där måste man skärpa uppdraget till Transportstyrelsen, så att det blir tydligare och så att Transportstyrelsen tillser att så också sker. Om det inte sker ska de olika tågoperatörerna bötfällas eftersom de tar kapacitet från annan tågtrafik.
Anf. 59 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! När frågeställningen kom till Regeringskansliet skulle den lika väl ha kunnat hamna hos Peter Norman, som ansvarig för statligt ägande. Då skulle den här diskussionen ha blivit tydligt kopplad bara till frågan om avkastningskrav eller vinst för det statliga bolaget.
I min roll har jag ansvar för det transportpolitiska. Där landade också frågeställningen. Jag tolkade Lars Johansson i den här interpellationen som att det gällde hur depåerna kan spela roll för det strategiska för att vi ska få bra järnvägsstruktur med punktlighet för de människor som behöver resa och för det tunga godset, som sliter på våra järnvägar.
Jernhusen har ett uppdrag. Man ska ha god ordning och reda och ska inte ha vare sig för- eller nackdelar i förhållande till andra aktörer på marknaden. Givet den enorma ökning av behov av tågresande och att allt fler tåg nu beställs på regionalt håll behövs det mer samordning mellan operatörer som bygger ut anläggningar och Jernhusen, som spelar en roll i detta. Var är det strategiskt mest lämpligt att ha underhållsanläggningar och olika typer av depåer?
Det uppdrag som vi jobbar vidare på med Gunnar Alexandersson kommer att vara ett viktigt steg framöver, men jag tror i grunden att vi inte har någon skillnad i åsikt om behoven och om den roll som depåerna spelar för att man ska kunna använda järnvägen. Det finns en betydande och bra fördel nu i alla fall - det finns nämligen bra med pengar till järnvägens underhåll. Vi behöver ha fokus både på fordonen och på infrastrukturen i form av spår.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.