Klanröstningens inverkan på demokratin
Interpellation 2020/21:343 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-21
- Överlämnad
- 2021-01-22
- Anmäld
- 2021-01-26
- Svarsdatum
- 2021-02-02
- Besvarad
- 2021-02-02
- Sista svarsdatum
- 2021-02-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Under föregående år blossade det upp en debatt om klaners vara eller icke vara i Sverige, samt hur de eventuellt påverkar allt från gängkriminalitet till våra allmänna val. Det var efter att biträdande rikspolischef Mats Löfving deltog i Ekots lördagsintervju den 5 september som debatten tog fart, men allvaret i den är fortsatt aktuellt.
Enligt Löfving försöker klanerna infiltrera såväl myndigheter som politiken med syftet att erhålla makt som kan gagna klanen. Detta tycktes komma som en chock för många trots att det är välbelagt att flertalet partier blivit infiltrerade av personer med egna särintressen som företräder sin grupp – må det vara en klan eller inte – snarare än partiet vars mandat han/hon erhållit.
I SVT:s Agenda den 13 september ville Löfving inte svara på frågan ifall någon klan i dag har representation i riksdagen. Konstateras kan dock att klanliknande röstning fört in företrädare för egna särintressen i riksdagen tidigare och att minst en av dagens ledamöter har beskyllts för det. Även om det kanske skett genom lokala trossamfund snarare än släktnätverk – i den mån dessa ska särskiljas.
Med andra ord är det tydligt att klansamhället påverkar utfallet i de allmänna valen och oberoendet hos våra folkvalda. Ett exempel på detta, som uppmärksammades av bland andra Uppdrag granskning under hösten, är hur Socialdemokraterna i Sigtuna påstods ha skänkt mark till den lokala syrisk-ortodoxa församlingen i utbyte mot dess röster.
Detta är en allvarlig problematik som av allt att döma redan har etablerat sig i områden runt om i landet. Agerar vi inte omgående kommer klanstrukturerna i vårt samhälle att växa sig starkare och så även risken för ytterligare klanröstning, vilket i längden allvarligt underminerar vår demokrati. Svenskarna förtjänar att veta om de röstar på ett parti eller en klan. Ifall partiets folkvalda företräder dem eller någon imam i den lokala moskén. Därför bör åtgärder vidtas omgående för att minimera klanröstningens potentiella påverkan på valen 2022.
Med anledning av det ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind följande:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att säkerställa att klanröstning inte påverkar valen 2022?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:343
Webb-tv: Klanröstningens inverkan på demokratin
Dokument från debatten
- Tisdag den 2 februari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:74
- Protokoll 2020/21:74 Tisdagen den 2 februariProtokoll 2020/21:74 Svar på interpellation 2020/21:343 om klanröstningens inverkan på demokratin
Protokoll från debatten
Anf. 94 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att klanröstning inte påverkar valen 2022.
I Sverige är det en självklarhet att val ska vara fria och hemliga. Att riksdagen ska utses genom fria, hemliga och direkta val följer av regeringsformen. Med fria val avses att ingen annan får bestämma vilket parti väljaren ska rösta på, med hemliga val att väljaren inte är tvungen att visa eller tala om hur han eller hon röstat och med direkta val att det är väljarna som utser de ledamöter som ska företräda dem i riksdagen, utan något mellanled.
I kravet på fria val ligger främst att väljaren ska kunna rösta på vilket parti han eller hon vill utan yttre påverkan. Kravet att val ska vara hemliga motiveras också främst av intresset att skydda väljaren från den påverkan som kan uppkomma om andra får kännedom om hur väljaren röstar. Brottsbalkens straffbestämmelser om otillbörligt verkande vid röstning med mera och om brott mot rösthemlighet är ett skydd för principerna om fria och hemliga val. I januari 2019 införde regeringen också en skärpning av vallagen som stärker skyddet för valhemligheten genom att de platser där valsedlar läggs ut i val- och röstningslokaler ska vara avskärmade från insyn från andra väljare.
Även om vi alltså har en ändamålsenlig lagstiftning för att se till att det inte förekommer otillbörlig påverkan i samband med allmänna val är det en viktig fråga som ständigt behöver ses över. Regeringen beslutade därför i mars 2020 om en parlamentariskt sammansatt kommitté som har till uppgift att se över och överväga förändringar i delar av valsystemet. En av de frågor som ingår i kommitténs uppdrag är att föreslå metoder för att motverka förekomsten av så kallad familjeröstning, det vill säga att två eller flera personer samtidigt ställer sig bakom valskärmen och tillsammans gör i ordning sina valkuvert eller diskuterar sina val. Kommittén lämnade ett delbetänkande, Förstärkt skydd för väljarna vid röstmottagningen, den 27 januari i år.
En utgångspunkt för vår representativa demokrati är alltså att det ska stå var och en fritt att enskilt besluta vilket politiskt parti de ska stödja i allmänna val. Vi ska ha en rik idédebatt där det civila samhällets organisationer fyller en central funktion som arenor för samtal och som verktyg för att kanalisera åsikter till den partipolitiska arenan. Att väljare röstar på partier som i hög utsträckning gynnar deras intressen är en vanlig utgångspunkt i forskningen om väljarbeteende. Men ingen sammanslutning, oavsett inriktning, ska kunna tvinga sina medlemmar att rösta på det ena eller andra sättet.
I samband med att demokratins genombrott i Sverige firar 100 år genomför regeringen flera insatser för att rusta demokratin för framtiden. Flera av dem handlar om att stärka människors förmåga och förutsättningar att delta självständigt. Bland annat har 14 statliga myndigheter fått i uppdrag att genomföra kunskapshöjande och folkbildande insatser.
Sammanfattningsvis ska Sverige ha en rik och levande demokratisk debatt där alla ges utrymme att själva forma sin åsikt och diskutera med andra. Därför är det viktigt att vi fortsätter att utveckla demokratin, vilket regeringen också tagit flera initiativ till under de senaste åren. Otillbörlig påverkan mot individer i samband med röstningen är helt oacceptabel och i strid med demokratins principer.
Anf. 95 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Under föregående år blossade det upp en debatt om klaners vara eller icke vara i Sverige samt om hur de eventuellt påverkar allt från gängkriminalitet till allmänna val. Det var efter att biträdande rikspolischef Mats Löfving deltog i Ekots lördagsintervju den 5 september som debatten tog fart, men allvaret i den är fortsatt aktuellt.
Enligt Löfving försöker klaner infiltrera såväl myndigheter som politiken med syftet att erhålla makt som kan gagna klanen. Detta tycktes komma som en chock för många, trots att det är välbelagt att flertalet partier blivit infiltrerade av personer med egna särintressen som företräder sin grupp - må det vara en klan eller inte - snarare än partiet vars mandat han eller hon erhållit.
I SVT:s Agenda den 13 september ville Löfving inte svara på frågan huruvida någon klan i dag har representation i riksdagen. Konstateras kan dock att klanliknande röstning har fört in företrädare för egna särintressen i riksdagen tidigare och att minst en av dagens ledamöter har beskyllts för att vara en del av det, även om det kanske skett genom lokala trossamfund snarare än genom släktnätverk, i den mån dessa från första början ska särskiljas.
Med andra ord är det tydligt att klansamhället påverkar utfallet i de allmänna valen och oberoendet hos våra folkvalda. Ett exempel på detta som uppmärksammades i Uppdrag granskning under hösten är hur Socialdemokraterna i Sigtuna påstås ha skänkt mark till en lokal syrisk-ortodox församling i utbyte mot dess röster.
Fru talman! Utifrån de uppgifter som framkom i den granskningen står det enligt mig bortom alla tvivel att Socialdemokraterna direkt eller indirekt genom byggbolaget Peab köpte röster av den religiösa församlingen - en religiös församling som, enligt valresultatet i dess berörda bostadsområde, tycks ha haft stort inflytande över hur de enskilda församlingsmedlemmarna röstat. Det tycks alltså vara som så att det inte var tal om hemliga och fria val för de enskilda individerna. I stället togs ett kollektivt beslut om var rösterna skulle placeras utifrån vilka fördelar det skulle generera den egna gruppen. Det är ett agerande som åtminstone enligt mig bör falla inom begreppet klanröstning.
Detta är endast ett exempel, men det är onekligen en allvarlig problematik som av allt att döma redan etablerat sig i områden runt om i landet. Om vi inte agerar omgående kommer klanstrukturerna i vårt samhälle att växa sig starkare, så även risken för klanröstning. Mot den bakgrunden bör därför åtgärder vidtas omgående för att minimera klanröstningens potentiella påverkan på valen 2022.
I sitt svar på min interpellation betonar Amanda Lind att regeringen tillsatt en kommitté som ska "se över och överväga förändringar i delar av valsystemet" och att denna bland annat ska "föreslå metoder för att motverka förekomsten av så kallad familjeröstning". Det är naturligtvis bra. Jag menar dock på att familjeröstning inte är att likställa med den potentiella klanröstning som riskerar att följa i klansamhällets spår.
Fru talman! Jag önskar därför fråga Amanda Lind om hon och regeringen avser att vidta några andra åtgärder på området.
Anf. 96 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Fru talman! Jag vill börja med att slå fast att jag helt instämmer med Tobias Andersson om att otillbörlig påverkan på individer att rösta på ett visst sätt är något oacceptabelt. Det står i strid med demokratins principer och med vår lagstiftning. Det är lika oacceptabelt precis var det än sker - inom ett trossamfund, i föreningslivet, i familjen, i någon annan social struktur eller i något annat sammanhang.
Men det verkar som att Tobias Andersson har missat den andra delen av mitt svar. Jag pratar om två saker, och jag tror att vi måste prata om båda de sakerna.
Den ena handlar om lagstiftningen, som måste vara ändamålsenlig. Vi måste hela tiden skruva åt och justera med tanke på de utmaningar som dyker upp. Vi måste jobba för att stärka säkerheten runt vår demokrati och runt röstningsförfarandet. Tobias Andersson ställde frågan om jag ämnar agera för att motverka påverkan på valet. För mig är detta självklart en viktig del. Otillbörlig påverkan när en person avlägger sin röst är en sak man har pekat på och som kan bli ett problem. Det är naturligtvis fundamentalt att vi minimerar det. Därför är jag glad över de förändringar vi har gjort i vallagen och de förslag som den parlamentariska kommittén lade fram. De kommer att innebära ett mer robust valsystem som minimerar möjligheten för påverkan när själva rösten läggs. Det är jätteviktigt.
Den andra, som jag också ägnade en del av mitt svar åt att berätta om, är att vi naturligtvis behöver fortsätta det demokratistärkande arbetet. Vi ska värna att varje person i Sverige, oavsett vem man är och var man kommer från, ska känna att man har möjlighet att vara en aktiv del i vår demokrati, till exempel genom att kunna vara en del av ett parti och bli förtroendevald, men också genom att kunna göra sin röst hörd i den allmänna debatten och sedan naturligtvis också fritt kunna avlägga sin röst på valdagen.
Det här är ett arbete som regeringen och jag nu har intensifierat i och med att vi högtidlighåller att demokratin firar 100 år. Vi har gett en mängd olika uppdrag till olika myndigheter för att just jobba demokratistärkande. Vi har också ett intensivt arbete mot hot och hat, som vi vet är en viktig faktor när det gäller att vi måste sänka trösklarna för att människor ska våga vara en del av samhällsdebatten.
Vi som tillhör partier har naturligtvis ett väldigt stort ansvar för att se till att alla som står på våra listor faktiskt företräder de idéer som vi står för. Det här är en utmaning som alla våra partier under lång tid har behövt hantera, oavsett vad orsaken är till att det kommer in en person som inte delar de värderingar partiet har. Detta är viktigt. Men det kanske allra viktigaste är att se till att inkludera människor som i dag står långt ifrån vår demokrati och få dem att känna att det finns en röst för dem, att det finns en väg in i den svenska demokratin och att de kan delta i debatten.
Jag tror också att det är viktigt att det även i den här frågan, precis som i den vi diskuterade i den förra debatten, finns en utmaning. Det finns en utmaning i att skilja på å ena sidan tvång och otillbörlig påverkan, vilket är helt fel, och å andra sidan något som redan förekommer i vår demokrati och har gjort det väldigt länge, nämligen att det finns situationer där människor med liknande bakgrund, gemensamma erfarenheter, släktband och gemensamma sociala strukturer röstar på ett likartat sätt. Det som är viktigt för mig som demokratiminister är att säkra att varenda människa i Sverige ska känna att den här demokratin är någonting för den. Den ska kunna göra sin röst hörd och kunna lägga sin röst fritt från otillbörlig påverkan, oavsett vem den människan är.
Anf. 97 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Jag tackar åter för svaret från ministern. Som sverigedemokrat får jag tillstå att jag har viss erfarenhet av vikten av att granska vad våra företrädare på listorna har för åsikter och värderingar och säkerställa att dessa är överensstämmande med våra. Det är jag den första att tillstå.
Ministern väljer att primärt tala om otillbörlig påverkan på valet, något som jag tycker är centralt. Samtidigt noterar jag att ministern inte explicit uttrycker det som klanröstning eller dylikt. Jag återkommer till det.
I mitt förra anförande berörde jag det enligt mig uppenbara fallet av klanröstning i Sigtuna, som tycks vara orkestrerat av Socialdemokraterna. Liknande företeelser har sannolikt skett på många andra orter i landet. Uppdrag granskning har exempelvis även avslöjat att en lokalpolitiker för Miljöpartiet i Botkyrka förmedlade kontakt till en man som inför valet 2018 erbjöd Moderaterna 3 000 röster i utbyte mot att församlingen som han var aktiv i skulle få bygglov för en moské. Centerpartiet fick inför valet 2018 utesluta Mikail Yüksel, vilket av allt att döma skedde för att han annars till synes genom klanröster hade kuppat in sig i riksdagen på ett centerpartistiskt mandat. För Moderaterna gick det så långt att klanröstning förde en klanpolitiker in i riksdagen. Detta föranledde Säpo att kontakta den dåvarande gruppledaren Anna Kinberg Batra, vilket sedan ledde till att personen uteslöts.
Fru talman! Jag kan fortsätta med exempel likt dessa, men jag vill hävda att vi redan nu kan konstatera att detta är ett reellt problem som redan nu underminerar vår demokrati.
Alla vänner av demokratin motsätter sig självklart detta och står redo att bekämpa klanröster och i förlängningen klanstrukturer. Samtidigt tycks det vara som så att vissa partier inte ser lika allvarligt på detta.
Jag beskyller inte Amanda Lind för det. Men Miljöpartiets regeringspartner Socialdemokraterna har satt i system att kampanja med valbudskap på andra språk. Toppolitiker inom partiet har även gått så långt som att värva röster utomlands, vilket uppdagades 2018 när riksdagsledamoten Sultan Kayhan tiggde röster i Turkiet, och partiets ungdomsförbund har kuppats av islamister i Skåne utan att man agerat.
Samtidigt fortsätter miljardrullningen till ytterst tveksamma civilsamhällesorganisationer med kopplingar till islamism. Detta är onekligen, fru talman, något anmärkningsvärt.
Belarus diktator Alexander Lukasjenko påstås ha fått 80-82 procent i det gångna valet. Det är en siffra som alla logiskt resonerande människor förstår är kraftigt överdriven.
I ett flerpartival där fri vilja råder och invånare tillåts att utifrån sin egen logik och sina egna personliga preferenser och intressen landa i vilket parti, eller vilken företrädare, som borde föräras med ens röst, ter det sig osannolikt att invånarna skulle resonera så unisont.
Lukasjenko och andra diktatorer är dock inte ensamma med sådana röstsiffror, utan liknande stöd återfinns för Socialdemokraterna i flertalet invandrartäta förorter. Partiet fick bland annat 79 procent i Herrgården i Malmö och 77 procent i Rinkebysvängen östra i Stockholm.
Fru talman! Jag vill naturligtvis inte tro att vårt största regeringsparti verkar för klanröstning. Men jag anser mig ha tillräckligt på benen för att säga att det åtminstone inte har tillräckligt aktivt har motarbetat det, samt att det i viss utsträckning tycks gagnas av det.
I det ljuset vore det betryggande att höra Amanda Lind explicit erkänna att klanröstning är ett problem som behöver bekämpas och att hon inte bara pratar brett som otillbörlig valpåverkan.
Anf. 98 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Fru talman! Jag tycker att detta är ovärdigt riksdagen. Vill herr riksdagsledamot Tobias Andersson fråga Socialdemokraterna som parti någonting hör det hemma utanför den här kammaren. Det hör inte till mitt ämbete som demokratiminister att kommentera sådana saker.
Fru talman! Nu blev det än mer uppenbart vad det är som Tobias Andersson vill prata om. Detta är en viktig fråga som man ska ta på allvar. Det är viktigt att ta på allvar de problem som finns när det gäller eventuellt tvång om att avlägga sin röst. Det måste vi bekämpa å det yttersta.
Det var ett skäl till att vi tillsatte den parlamentariska utredningen. Det handlar om att på olika sätt undvika risken för så kallad familjeröstning eller andra typer av otillbörlig påverkan som kan ske när rösten ska avlämnas. Det är en viktig del.
Den andra viktiga delen är det demokratistärkande arbetet. Varje fall där någon otillbörligt påverkas när den ska välja och rösta är ett problem för demokratin. Det är naturligtvis ett problem om det handlar om en koppling till någonting som vi definierar som klan, någon annan social struktur, ett trossamfund, eller för den delen en förening eller en familj.
Samtidigt är det också viktigt att inse att det finns en gränsdragning här. Det handlar om att olika grupperingar i samhället naturligt precis som tidigare kan välja att lägga sin röst på ett parti som gynnar deras egna intressen. Det är någonting som är väl belagt i forskning, fru talman. Så ser röstningsmönstren ut, bara för att klarlägga detta.
Sedan noterar jag att Tobias Andersson är väldigt bra på att ställa frågor till mig. Han är väldigt bra på att försöka ringa in en form av problembild. Men han pratar väldigt lite om lösningarna.
Fru talman! Jag är besjälad av att varje person som bor i Sverige ska känna att demokratin är någonting för den. Det handlar om att känna att det är du som själv fritt och utan otillbörlig påverkan kan avlägga din röst på det parti som du tycker bäst stämmer överens med din uppfattning.
Sedan får det naturligtvis vara ett egenintresse som avgör det eller att du känner en person eller en riksdagsledamot. Det är ett ganska vanligt skäl för att lägga sin röst. Man känner sig bekant med en person och litar på den. Vi har ett personvalssystem som möjliggör detta.
Det kan också vara ideologi eller någonting annat som avgör. Det står naturligtvis varje person fritt. Men det ska vara ett informerat val. Man ska kunna känna sig delaktig och också kunna vara en aktiv del av demokratin och ta plats i den på olika sätt.
Det är någonting som jag har jobbat med från dag ett som demokratiminister. Det innebär självklart att allting som handlar om otillbörlig påverkan är fel. Det är helt oacceptabelt. Det hör inte hemma i vårt samhälle vare sig förr, nu eller framåt.
Det som gör mig väldigt bekymrad är Tobias Anderssons genuina, som det verkar, oengagemang för att involvera alla människor i vår demokrati. Tobias Andersson står och säger att det är ett problem att partier kampanjar och ger ut valmaterial på olika språk. Vad är det för syn?
Det är väldigt många partier som jobbar på det sättet. Även de som ännu inte har fullgott lärt sig svenska ska ha möjlighet att ta del av vår demokrati, lära sig om olika partiers ideologier och åsikter och därmed kunna vara en del av vår demokrati.
Jag undrar hur Tobias Andersson menar här. Menar han att det är fel och farligt att alla människor i Sverige blir en aktiv del av vår demokrati?
Anf. 99 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Tack för det något bitska svaret från ministern! Det förtjänade jag säkerligen.
Jag vill betona att det viktiga är att vi säkerställer att de som kommer till Sverige och som successivt ska bli en del av vår nation genomgår en fullgod process för att bli svenska medborgare. Den dagen de väl går och röstar hoppas jag att de har tillgodogjort sig det svenska språket i sådan utsträckning att de kan ta del av den allmänna valkommunikationen och informationen som ges ut på det svenska språket.
Jag beskriver ett problem som drabbar alla partier eller åtminstone flera partier, sett till empirin som finns. Därför blir det något märkligt när Amanda Lind tycker att mina frågor snarare skulle riktas till det socialdemokratiska partiet.
Jag instämmer i Amanda Linds bild av att det är Socialdemokraterna som till syvende och sist i störst utsträckning har drabbats av klanröstning eller gagnats av densamma, hur man nu ser på problematiken. Det är onekligen så, vilket jag redogjorde för i mitt tidigare inlägg, att flertalet partier har drabbats av klanröstning och inte bara Socialdemokraterna.
Det hör lite till sakens natur att jag ställer frågor till ministern. Det ligger inom min granskningsmakt i förhållande till regeringen att göra just så.
Fru talman! Jag får vara ärlig att tillstå att jag har ett stort intresse av att även diskutera lösningar med ministern. Det hade naturligtvis varit positivt för såväl mig som mina partikollegor som också jobbar med frågorna att sitta ned med ministern i något sammanhang och diskutera dessa frågor.
Jag anser inte på något sätt att det faktum att jag här och nu ställer frågor till Amanda Lind och försöker att få besked om hur man avser att agera för att begränsa klanröstningens påverkan på nästa års val skulle stå i konflikt med att ha ett konstruktivt idéutbyte om lösningar. Just lösningar är något som jag uppmärksammat har saknats i den här interpellationsdebatten.
Anf. 100 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Fru talman! Jag uppskattar om inte riksdagsledamoten lägger ord i min mun. Tobias Andersson sa här: Det tycks vara orkestrerat av Socialdemokraterna. Den typen av konspirationsteorier och idéer får Tobias Andersson ta med Socialdemokraterna om det är viktigt att reda ut det. Han ska inte stå och sprida sådant i kammaren. Jag tycker att det är ovärdigt.
Med det sagt vill jag ändå tacka Tobias Andersson för en intressant debatt. Det är en viktig fråga att val till riksdagen sker genom fria, hemliga och direkta val, att det följer regeringsformen och att vi säkrar de utrymmen där valen sker så att man kan avlägga sin röst på ett sätt där man inte riskerar att bli påverkad när rösten läggs. Det är grundläggande i detta.
Sedan bygger de allmänna valens legitimitet i hög grad på att det finns en tillit till valsystemet. Det är också viktigt. Det bygger också på att det finns en tillit till vår demokrati att involvera alla grupper i samhället och att alla ska känna att demokratin är någonting för dem.
Jag vill vara tydlig med att jag instämmer helt med Tobias Andersson. Otillbörlig påverkan på individer att rösta på ett visst sätt är helt oacceptabelt. Det står i strid med demokratins principer. Vi måste jobba både med lagstiftning och med det demokratifrämjande och demokratistärkande arbetet. Där får vi aldrig slå oss till ro. Det är själva grunden i demokratijubileet som vi har. Demokratin är någonting som vi måste försvara varje dag.
Jag vill återigen säga att jag tycker att det är beklämmande att Tobias Andersson ger uttryck för att valinformation på olika språk skulle vara ett problem för vår demokrati. Jag menar att det är tvärtom så att fler som involveras i vår demokrati gör den starkare och bättre oavsett vem du är, varifrån du kommer eller var i landet du bor.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.