kommunala förtroendeuppdrag

Interpellation 2000/01:327 av Kvist, Kenneth (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-16
Anmäld
2001-03-27
Besvarad
2001-04-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 16 mars

Interpellation 2000/01:327

av Kenneth Kvist (v) till statsrådet Britta Lejon om kommunala förtroendeuppdrag

Enligt kommunallagen har alla rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst i samband med kommunala förtroendeuppdrag. Så är emellertid inte fallet. Svenska Kommunförbundet har valt att tolka lagen och förarbetena så att den som är arbetslös blir utan ersättning för förlorad inkomst (dvs. sin inkomstbortfallsrelaterade a-kasseersättning).

Detta är en klar diskriminering riktad mot dem med lägst inkomst. Alla ska ha möjlighet att på lika villkor kunna delta i demokratin. Kommunerna ska inte kunna välja att göra besparingar på dem som lever på marginalen.

Detta har inträffat: En person med kommunala uppdrag som är arbetslös och uppbär inkomstrelaterad ersättning från a-kassa rapporterar till a-kassan de tider som hon inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av kommunalt uppdrag. Avdrag görs från a-kassan och den arbetslösa får intyg från a-kassan om förlorad a-kasseersättning. Till de förtroendevalda i kommunen utgår dels arvode, dels ersättning för förlorad arbetsinkomst. Kommunen vägrar att betala ersättning för förlorad arbetsinkomst och hänvisar till att den förtroendevalda uppbär arvode och att detta väl täcker utgifterna för förlorad a-kasseersättning.

Såvitt jag har förstått innebär den nya kommunallagen att man gör en klar bodelning mellan ersättning för förlorad arbetsinkomst och arvoden som uppbärs för uppdraget. Detta innebär dels att förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst samt de pensions- och semesterförmåner som de förlorar när de fullgör sina uppdrag dels att fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning ska få arvode för det arbete som är förenat med uppdraget. Det framgår också tydligt av proposition 1990/91:117 s. 69 att arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst inte får sammanblandas. "När de förtroendevalda nu får en rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, bör arvodena därför renodlas till att avse bara en ersättning för det arbete som är förenat med uppdragen. Detta bör framgå av en lagbestämmelse. En sådan bestämmelse och kravet på skälighet medför sammantaget att kommunerna och landstingen måste skilja på båda slagen av ersättning. Det blir således inte längre möjligt att lägga in en ersättning för inkomstförluster i arvodena".

Fallet som beskrivs ovan är inte ett enstaka utan exempel finns från flera kommuner. Svenska Kommunförbundets Kommunalrättssektion har gjort en snäv tolkning av lagens betydelse utifrån en skrivning som finns i propositionen (s. 67): "Rätten till ersättning bör omfatta förlorad 'arbetsinkomst'. Därmed avses kontant lön eller motsvarande inkomst av rörelse eller av jordbruksfastighet. Rätten bör också omfatta förlust av pensions- och semesterförmåner. En förutsättning för att ersättning skall kunna betalas är att den förtroendevalda kan påvisa att han verkligen har förlorat arbetsinkomst på grund av uppdraget". Kommunförbundet har tagit fasta på begreppet "kontant lön" och menar att den inkomstrelaterade ersättningen från a-kassa inte är kontant lön.

Förtroendemannautredningen vars förslag låg till grund för propositionen och vars förslag regeringens förslag i stort följde, men där lagtexten utformades annorlunda, menar med förlorad arbetsinkomst, inkomst av jordbruksfastighet, inkomst av rörelse och inkomst av tjänst enligt de definitioner som finns i kommunalskattelagen.

I skattehänseende räknas ersättning från arbetslöshetskassa som inkomst av tjänst. A-kassebestämmelserna reglerar dagersättningen och tar då hänsyn till om biinkomster (andra än de som utgör ersättning för förlorad arbetsinkomst) finns. Principen om lika arvode för lika uppdrag ska gälla enligt kommunallagen. För en logiskt tänkande person är det självklart att när någon kan påvisa att han eller hon går miste om inkomst av tjänst så ska kommunen betala ut ersättning för denna. Det är fråga om diskriminering av arbetslösa att en kommun anser att arbetslösa ska få nöja sig med arvodet eftersom deras inkomstförlust är så liten.

Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen är en inkomstrelaterad ersättning och inte ett bidrag. A-kassa är i skattehänseende lika med inkomst av tjänst (dvs. kontant lön) som den arbetslöse uppbär under den tid han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande och söker nytt arbete.

Men eftersom det uppstått tvist om vad lagstiftaren avsett så är det viktigt att regeringen klargör för kommunerna att arbetslösa har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Jag vill därför fråga demokratiministern:

Avser ministern vidta några åtgärder för att arbetslösa som innehar kommunala uppdrag inte ska diskrimineras vad avser ersättning för förlorad arbetsinkomst?

Debatt

(2 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2000/01:327, kommunala förtroendeuppdrag

Interpellationsdebatt 2000/01:327

Webb-tv: kommunala förtroendeuppdrag

Protokoll från debatten

Anf. 50 BRITTA LEJON (Statsråd)
Herr talman! I detta betänkande behandlar vi mo- tioner från allmänna motionstiden förra året. Den här gången rör det fastighets- och förmögenhetsskatten. Det handlar bl.a. om attraktiva områden, energispar- åtgärder, gränsdragning mellan äkta och oäkta bo- stadsföretag, fastighetsskatt för fastigheter i utlandet, tomträttsinnehavares skattskyldighet och sambeskatt- ning av förmögenhet m.m. Till betänkandet har fogats 13 reservationer. Låt mig inledningsvis yrka bifall till betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Herr talman! Låt oss se tillbaka på vad som har hänt under det senaste året på detta område. Två ut- redningar avlämnade under förra året sina betänkan- den. Fastighetsbeskattningskommittén lämnade sitt slutbetänkande Likformig och neutral fastighetsbe- skattning, där man bl.a. föreslår att fastighetsskatten för privatbostadsfastigheter ska ersättas med en scha- blonintäkt som tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital, att en takregel ska dämpa fastighetsskatteut- taget vid större värdeförändringar samt att en generell och landsomfattande begränsningsregel införs. Som en konsekvens av kommitténs ställningstagande när det gäller hur skattemässig neutralitet bör skapas mellan olika boendeformer föreslår kommittén en modell för avveckling av såväl fastighetsskatten som räntebidragen för hyresbostadsfastigheter. Fastighetstaxeringsutredningen föreslår bl.a. att det årliga omräkningsförfarandet avskaffas och att det i stället ska ske en allmän fastighetstaxering vart sjätte år och en förenklad fastighetstaxering tre år efter den allmänna fastighetstaxeringen. Förra hösten beslutade riksdagen att sänka fastig- hetsskatten för småhus från 1 ½ % till 1,2 % och för flerbostadshus från 1,2 % till 0,7 %. Vidare har för- ändringar skett i förmögenhetsbeskattningen, där fribeloppen har höjts från 900 000 kr till 1 miljon kronor för ensamstående och till 1 ½ miljon kronor för sambeskattade par. Anledningen till dessa föränd- ringar är att fastigheternas taxeringsvärden justerades den 1 januari i år, dvs. frysningen upphörde. Om inget hade gjorts hade det lett till kraftiga förändring- ar i fastighets- och förmögenhetsbeskattningsuttaget i stora delar av vårt land. Ett förslag till begränsningsregel i fastighetsskat- ten har nu presenterats. Förslaget innebär i korthet att ett hushåll ska betala högst 5 % av inkomsten i fas- tighetsskatt för sin permanentbostad - där man är folkbokförd - med några få undantag. På fastigheter med taxeringsvärden över 3 miljo- ner kronor beräknas nedsättningen bara upp till denna gräns. Därutöver får man som vanligt betala 1,2 %. Fastigheter taxerade till mindre än 230 000 kr omfat- tas inte, och hushåll med mycket stora förmögenheter omfattas inte, på så sätt att en del av förmögenheten räknas med vid beräkningen av hushållsinkomsten. Förslaget kommer nu att remissbehandlas, och däref- ter kommer regeringen att ta ställning till de inkomna synpunkterna och sedan lämna en proposition till riksdagen. Förslaget är att begränsningsregeln ska gälla retroaktivt från den 1 januari i år. Herr talman! Flertalet av de frågor som tas upp i reservationerna har behandlats i Fastighetsbeskatt- ningskommittén eller Fastighetstaxeringsutredningen, och är nu föremål för beredning i regeringen. Ut- skottsmajoriteten anser att resultatet av denna bered- ning ska avvaktas. Utifrån detta avslås reservationer- na. När det gäller frågan om förmögenhetsbeskatt- ningen finns det två gemensamma reservationer från de borgerliga partierna. I den ena reservationen vill man ha slopad förmögenhetsskatt, och hänvisar bl.a. till att många av de största ägarna inte betalar någon förmögenhetsskatt för sitt aktieinnehav, medan lågin- komsttagarna med småhus nu tvingas lämna sina hem på grund av kombinationen av fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Låt mig säga att det aldrig har varit socialdemokraternas mening att personer i van- liga inkomstgrupper som bor i egna hem ska betala en betungande förmögenhetsskatt. Utifrån detta har vi höjt fribeloppen. När det gäller den totala skatten på boendet kommer begränsningsregeln att bli mycket bra för hushåll med låga och normala inkomster. Ni tar alltid upp att många av de största ägarna av aktieinnehav inte betalar förmögenhetsskatt på dessa. Nej, det finns en olikformighet på detta område som vi är medvetna om. Vi är också beredda att diskutera den för att försöka hitta en lösning så att även denna förmögenhet, som brukar betraktas som arbetande kapital i företagen, kan beskattas på ett rimligt sätt. I den allmänna debatten verkar det ibland som om dessa personer inte betalar någon förmögenhetsskatt alls, vilket inte stämmer. De betalar skatt på andra delar av sin förmögenhet. I den andra reservationen tas sambeskattning av förmögenhet upp. Från utskottsmajoritetens sida anser vi att det är viktigt att jämställdhetsaspekten beaktas när skatteregler utformas. Det viktiga är att vi ska sträva efter likformighet när det gäller olika sam- levnadsformer. I och med att fribeloppet höjs anser vi att denna viktiga aspekt nu har fått en större tyngd än tidigare. Utifrån detta avslås även denna gemensam- ma borgerliga reservation. Herr talman! Som jag sade i den förra debatten är det inte svårt att föreslå skattesänkningar. Det svåra är att hitta något annat att finansiera vår välfärd och våra gemensamma intressen med. Utifrån detta anser vi socialdemokrater att vi ska ha kvar beskattningen både när det gäller fastigheter och förmögenhet. Men som jag också sade i mitt förra anförande behöver skattesystemet alltid ses över, diskuteras och föränd- ras. Självfallet ska vi inte ta ut mer skatt än vi har behov av. Än en gång yrkar jag bifall till förslaget i utskot- tets betänkande och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 51 KENNETH KVIST (V)
Herr talman! Jag redogjorde i mitt anförande för tre hushåll som av olika skäl inte kommer att omfat- tas av det av socialdemokraterna i debatten om fas- tighetsskatten så ofta använda argumentet begräns- ningsregeln. Jag försökte också förmedla den ovisshet som det fåtal som kommer att omfattas av begränsningsregeln känner inför de höjda boendekostnader som blir re- sultatet av de upptinade taxeringsvärdena. De kom- mer ju att slå igenom på både fastighetsskatten och förmögenhetsskatten nästa år. Herr talman! Jag undrar vad Lisbeth Staaf- Igelström skulle ha sagt till de personer som jag träf- fade den där kafékvällen för drygt en vecka sedan i en av Stockholms förorter. Vad har hon att säga till den man som får höjda boendekostnader med 92 % i form av höjd fastighetsskatt och förmögenhetsskatt? Vad säger hon till den barnfamilj som köpte sitt hus för fyra år sedan? Familjen gjorde en kalkyl, och tyckte att man hade köpt sitt drömhus. Nu drabbas familjen av ökade kostnader med 2 000 kr i månaden. Herr talman! Det är mina frågor till Lisbeth Staaf- Igelström.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.