Kommunernas ansvar för att bekämpa gängskjutningar
Interpellation 2021/22:545 av Jan Ericson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-06-08
- Överlämnad
- 2022-06-09
- Anmäld
- 2022-06-10
- Svarsdatum
- 2022-06-28
- Besvarad
- 2022-06-28
- Sista svarsdatum
- 2022-06-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I ett uttalande i medierna den 30 maj sa justitieministern att kommunerna måste ta större ansvar för det ökande antalet dödliga skjutningar i Sverige.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vad menar ministern med sitt uttalande om att kommunerna ska ta större ansvar för att stoppa skjutningarna och på vilket sätt menar ministern att det ska gå till?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:545
Webb-tv: Kommunernas ansvar för att bekämpa gängskjutningar
Dokument från debatten
- Protokoll 2021/22:138 Tisdagen den 28 juniProtokoll 2021/22:138 Svar på interpellation 2021/22:545 om kommunernas ansvar för att bekämpa gängskjutningar
Protokoll från debatten
Anf. 40 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jan Ericson har frågat mig vad jag menar med mitt uttalande om att kommunerna ska ta större ansvar för att stoppa skjutningarna och på vilket sätt jag menar att det ska gå till.
Den utveckling som vi har sett när det gäller skjutvapenvåld i Sverige är oacceptabel. För att vi ska lyckas vända utvecklingen räcker det inte med enstaka åtgärder. Hela samhället måste bidra, och satsningarna måste vara långsiktiga.
Under senare år har rättsväsendet tillförts kraftigt ökade resurser, inte minst polisen. Vi jobbar vidare mot målet att ha 10 000 fler polisanställda 2024 jämfört med 2016. Enligt Polismyndighetens personalstatistik hade man nått mer än halvvägs vid årsskiftet. Med mer resurser till Polismyndigheten ökar också trycket på övriga delar av rättsväsendet. Därför genomförs omfattande satsningar även på Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Sveriges Domstolar.
Straffen har skärpts för en rad brott som är tydligt kopplade till skjutvapenvåldet, exempelvis mord, allvarliga våldsbrott, grovt vapenbrott och de allvarligaste narkotikabrotten. Vi arbetar också för att begränsa tillgången till skjutvapen. Vapensmuggling har blivit ett eget brott med betydligt strängare straffskalor än för vanliga smugglingsbrott.
Men för att minska brottsligheten räcker det inte med fler poliser och strängare straff. Det krävs också ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete, inte minst för att stoppa nyrekryteringen till de kriminella gängen och förhindra att barn och unga involveras i kriminalitet.
Regeringen har nyligen beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att kommunerna får ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande. Det har uttalats ett brett stöd i riksdagen för en sådan reform. Kommunerna har ett mycket brett uppdrag och stora möjligheter att arbeta brottsförebyggande inom en rad olika områden. Åtgärder inom exempelvis områdena socialtjänst, skola, fritidsverksamhet och samhällsbyggnad är centrala. Hur kommunerna arbetar med brottsförebyggande frågor har stor betydelse för hur framgångsrikt samhällets samlade brottsförebyggande arbete kan bli.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I många kommuner pågår ett aktivt brottsförebyggande arbete. Samtidigt finns det behov av att ytterligare utveckla och effektivisera arbetet på många ställen i landet. Hur det brottsförebyggande arbetet utförs och prioriteras i dag varierar i kommunerna. Det lokala arbetet behöver utvecklas och intensifieras. Det sätt som kommunerna ska arbeta på enligt den föreslagna lagen utgör centrala delar i ett effektivt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete. Det kan förväntas förstärka samhällets samlade arbete för att förebygga brott och bidra till att minska brottsligheten.
Det behövs ett gemensamt åtagande från hela samhället för att bekämpa gängkriminaliteten. Brottsligheten ska bekämpas med samhällets fulla kraft, och vi ska göra det på bred front genom att bekämpa både brotten och brottens orsaker.
Anf. 41 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag konstaterar att justitieministern verkar försöka skyla över lite av det han sagt tidigare i denna fråga i form av kritik mot kommunerna för bristande engagemang när det gäller förebyggande arbete mot kriminalitet. Men faktum är att han i en intervju i slutet av maj sa följande: "Jag kan konstatera att kommunerna fick 52 miljarder i överskott och då kan jag tycka att en del av de pengarna borde de nu satsa på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet."
Uttalandet är häpnadsväckande. Justitieministern antyder att kommunerna inte satsar tillräckligt på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet. Jag undrar om han någonsin talar med sina egna partivänner ute i kommunerna om allt det brottsförebyggande arbete som görs.
Svenska kommuner satsar överlag rekordmycket på förskola, skola, extra resurser för elever med särskilda behov, lovskola, fritidsgårdar och föreningsliv. Man lägger stora pengar på övervakningskameror, larm, trygghetsvärdar, belysning och bevakningspersonal. Man startar lokala brottsförebyggande råd, stöder grannsamverkan, nattvandrare och kvinnojourer och lägger mycket stora resurser på socialtjänsten och ibland på avhopparprogram.
Låt oss ta Stockholm som exempel. Där satsar staden mer på avhopparprogram för gängkriminella än vad regeringen gör för hela Sverige. Problemet i Stockholm är snarare att staden har färre poliser i dag än 2015.
Detta är justitieministerns och regeringens ansvar. Men landets justitieminister beskyller indirekt kommunerna för att inte ta sitt ansvar. Efter åtta års misslyckanden utser han ännu en syndabock, den här gången kommunerna. Allt är alltid någon annans fel, aldrig regeringens och aldrig justitieministerns.
Jag har talat om detta med ett flertal kommunpolitiker från olika partier, även justitieministerns eget parti. De undrar i stort sett samma sak, allihop: Vad konkret ska kommunerna göra för att stoppa gänguppgörelser, kravaller, skjutningar och mord? Detta är och förblir en polisiär uppgift.
Det stora problemet är att det inte finns tillräckligt med poliser. Ute på landsbygden kan det ta timmar för polisen att hinna fram. I många av våra stora städer är det närmast obegripligt få poliser i tjänst, och poliser larmar om att de inte får förstärkning vid behov. Enligt Polisförbundets mätning, som jag berörde i min förra debatt, uppger 70 procent av poliserna att det sällan eller aldrig finns nog med poliser på avdelningen. Många sliter hårt, och det är mycket övertid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I stället för att nyutexaminerade poliser får påbörja sin aspiranttjänstgöring på riktigt placeras många, som jag nämnde, i receptionen för att hantera passkaoset. I region Väst är det 90 sjätteterminare som har fått avbryta sin utbildning eller praktik för att sätta sig på passexpeditionen. Detta går ut över övriga poliser i yttre tjänst - poliser som skulle arbeta med att utreda brott och stötta kommunerna i det här arbetet. Till exempel hinner man från polisens sida nästan aldrig med skolbesök i dag; tidigare var det vanligt att man gjorde detta.
Justitieministerns påstående att antalet polisanställda har ökat är också missvisande. Antalet poliser i yttre tjänst har på många platser inte ökat nämnvärt. Även detta är regeringens ansvar.
För fem år sedan påstod justitieministern att man var på väg att knäcka gängbrottsligheten, men utvecklingen har ju gått helt åt andra hållet med fler skjutningar och fler mord. Samtidigt har rikspolischefen uttalat att enklare brott kommer att nedprioriteras när fler poliser ska hjälpa till att korta passköerna. Poliserna räcker helt enkelt inte till för att hantera vare sig gängkriminalitet, kravaller eller inbrottsstölder. Detta skapar i sin tur en stor otrygghet hos befolkningen. Morgan Johanssons recept för att lösa detta är att kommunerna ska öka sina ansträngningar.
Fru talman! När ska justitieministern vakna och ta sitt ansvar i stället för att skylla ifrån sig på landets kommuner?
Anf. 42 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! När jag talar med poliser i de utsatta områdena säger de nästan alltid tre saker. De säger att de behöver bli fler, alltså att antalet poliser behöver bli större. De säger att de behöver ha bättre verktyg, till exempel högre straff, mer kameror och bättre avlyssningsmöjligheter.
De säger också alltid en sak till, Jan Ericson. De säger att man ska tänka på att det inte bara handlar om dem, alltså om polisen. Om det här ska fungera måste socialtjänsten fungera och fritidsverksamheten och skolan vara bra. Detta lyfter polisen alltid fram. Alla poliser som jag pratar med i de utsatta områdena säger exakt samma sak.
Det är precis det jag också säger. Om vi ska komma till rätta med detta räcker det inte med att gripa gärningsmännen, utan då måste vi också bryta nyrekryteringen till de här gängen. Det här problemet kan vi inte bara straffa bort. Den insikten borde Moderaterna faktiskt ta till sig.
Vi har nu ett läge då vi har fler poliser än någonsin, högre straff än någonsin i modern tid, bättre verktyg än någonsin och mer kameror och avlyssning. Polisresurserna fördubblas på tio år. Detta har lett fram till att vi tar fler än någonsin. Vi har fler frihetsberövade i häkte och anstalt än någonsin tidigare - nästan 8 000.
Problemet just nu är att för varje kille vi tar står det en bakom som är beredd att kliva i de skorna. Det är precis detta polisen pekar på som problemet. Den problematiken löser man inte bara med repressiva åtgärder, utan den måste man lösa med förebyggande åtgärder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Då måste det finnas en bra skola, så att varenda unge kan få en bra skolgång som förbereder för arbetslivet. Då måste det finnas en bra fritidsverksamhet så att barn och ungdomar till exempel kan få positiva vuxna förebilder, exempelvis inom idrotten, musiken eller något annat som man känner att man kan bli bra på. Det har räddat väldigt många ungdomar från kriminalitet. Åk till Fryshuset och fråga dem! Eller fråga Zlatan, för den delen - vad skulle det ha blivit av honom om inte fotbollen hade funnits?
Det är den helhetssynen man måste ha. Det krävs skola, fritidsverksamhet och socialtjänst som kan fånga upp barn och ungdomar som på något sätt är på väg att hamna snett och som har en familj som kanske inte funkar som den ska.
Poängen i det jag säger - och detta kommer jag att fortsätta säga - är att staten och kommunsektorn måste dra i samma riktning här. Staten gör stora satsningar på det repressiva - på polisen, kriminalvården, domstolarna, åklagarna och Ekobrottsmyndigheten. Alla våra myndigheter har försetts med mycket stora resurser de senaste åren. Då måste kommunsektorn svara upp med de verksamheter man har, som skola, socialtjänst och fritidsverksamhet.
Jag pekade på att kommunsektorn gick med 52 miljarder i överskott förra året. Jag tycker att man bör använda dessa pengar till att förebygga brott. Sänk inte skatten för de pengarna, utan använd pengarna till att förebygga brott!
Här ser man att det går bakåt. Jan Ericson nämnde Stockholm. Just i Stockholm sänkte Moderaterna skatten med 400 miljoner kronor 2019. De drog ned på förskola och socialtjänst och höjde avgifterna på fritis för att finansiera detta. Det är helt fel väg att gå.
Min fråga till Jan Ericson är: Kan Jan Ericson lova mig och svenska folket att man kommer att använda de pengar som kommunsektorn har fått till att prioritera välfärden och den brottsförebyggande verksamheten i stället för skattesänkningar? Det är avgörande, tror jag, för att vi ska kunna vända den här utvecklingen.
Anf. 43 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag vet inte var jag ska börja. Jag vill konstatera att justitieministern just har krävt ett löfte från mig om att jag ska gå in och styra vad de svenska kommunerna ska använda sina överskott till. Justitieministern struntar alltså helt i grundlagens regler om det kommunala självstyret. Det här är helt otroligt; jag avstår från att kommentera det vidare.
Låt mig upprepa det jag sa i mitt tidigare anförande om polisen. Under alliansregeringens tid satsade vi stort på polisen, rättsväsendet och kriminalvården. Vi utbildade fler poliser än någonsin tidigare och ökade antalet aktiva poliser från 17 000 till 20 000. Hade vi inte gjort denna upprustning av polisen och rättsväsendet hade situationen i dag varit många gånger värre.
Nu, i det allvarliga läge som råder, måste man förstå att det behövs ännu större satsningar än dem som redan har gjorts. Det fanns en chans med den vårbudget som vi presenterade tillsammans med tre andra partier, som innehöll ytterligare 500 miljoner till polisen, men regeringen och vänsteralliansen röstade ned detta. Förklaringen kom i den förra interpellationsdebatten: Justitieministern anser att polisen redan har för mycket pengar; de ska inte ha mer resurser. Det här vill vi ändra på om vi vinner valet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Självklart måste det förebyggande arbetet gå hand i hand med en stark polis och ett starkt rättsväsen; jag tror inte att jag och Morgan Johansson har olika syn på den saken.
Innan jag kom in i riksdagen 2006 var jag kommunpolitiker i min hemkommun Mark. Jag fick då äran att vara ordförande för kommunens nystartade brottsförebyggande råd, som startades 2002. Det är alltså 20 år sedan vi startade detta. Det var ett intressant uppdrag. Vi lyckades verkligen samla alla möjliga goda krafter, som nattvandrare, kvinnojourer, grannsamverkan, polis, räddningstjänst, skola, socialtjänst med flera. Det är såklart utmärkt om det här finns i alla kommuner, och det gör det i de flesta av grannkommunerna hemma. Det råder nog ingen skillnad mellan Morgan Johansson och mig i synen på detta.
Skillnaden är att justitieministern försöker att skuldbelägga kommunerna bakvägen i stället för att ta eget ansvar för att bekämpa den grova brottsligheten. Han plockar också in att vi har sänkt skatten. Men under 2002 både sänkte vi skatten och startade ett brottsförebyggande råd; det finns inga motsättningar i detta. Stockholm sänkte skatten, men de har samtidigt ökat resurserna till socialtjänsten. De satsar också, som sagt, mer pengar på avhopparprogram än vad regeringen gör totalt i resten av landet.
Förebyggande arbete är ju extremt viktigt, men då måste också förutsättningarna finnas. Det är exempelvis dags att ge lärarna i skolan ett tydligare mandat att vara de som bestämmer i klassrummen och på skolorna. Det är också dags att ta tag i unga brottslingar och se till att även yngre kriminella kan dömas. Detta är två exempel där det krävs stöd av lag, och det är där regeringen borde lägga krutet om man vill underlätta kommunernas förebyggande arbete mot kriminalitet.
Moderaterna har lagt fram ett flertal förslag för att komma åt ungdomsbrottsligheten, men alltför mycket av detta har Socialdemokraterna röstat ned med hjälp av Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Några exempel är sänkt gräns för häktning av unga, införande av ungdomshäkten och ungdomsfängelser, drogtest av unga, ungdomsdomstolar, åtgärder mot ungdomsrån och en mer omfattande slopad straffrabatt för unga lagöverträdare. Allt är nedröstat av vänstersidan, och i stället försöker man att rikta ljuset på våra kommuner och ge dem ökade uppgifter utan att lagstiftningen på andra områden hänger med.
Jag tycker verkligen att justitieministern noga borde begrunda sitt eget ansvar för att stötta kommunerna i stället för att kritisera. Ska kommunerna kunna arbeta med detta måste de ha den lagstiftning som krävs som stöd, exempelvis i skolan. Det finns väldigt många brister där.
Jag vill också påpeka för justitieministern att det nog är få ställen som har fler fritidsgårdar än just våra mest utsatta utanförskapsområden. Det är nog inte så enkelt som att den grova kriminaliteten försvinner om man bara bygger fler fritidsgårdar - historien har väl ändå visat att detta inte fungerar.
Anf. 44 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag bad Jan Ericson om ett löfte eller om att han skulle uttala en politisk åsikt som moderat. Jag bad honom att uttala att han vill att välfärden ska prioriteras före skattesänkningar, men det gjorde han inte. Jag förstår varför - så är det ju inte i Moderaterna. De prioriterar alltid skattesänkningar före välfärd och brottsförebyggande arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu tar Jan Ericson återigen upp Stockholm. Jag tog upp att man sänkte skatten i Stockholm 2019 med 400 miljoner kronor. Hur har man finansierat det? Jo, man har lagt ut sparkrav på förskolan tre år i rad. Man har lagt ned fritidsgårdar, så att det finns färre nu än 2018. Man har på två år höjt avgifterna med 50 procent till de så kallade fritidsklubbarna för dem som går i fyran till sexan. Därmed har också inskrivningsgraden minskat, för alla familjer har inte råd att betala de avgifterna. Man kan undra var de barnen är nu, när man inte längre har råd att delta i den verksamheten.
Det var detta jag kritiserade. Stockholm har under senare år haft väldigt stora problem med skjutningar, och man måste bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Där väljer man att sänka skatten med 400 miljoner och finansiera det genom sådana här nedskärningar på barnen och ungdomarna. Det är den kritiken som jag och mina partivänner i Stockholm riktar mot de borgerliga i Stockholm som har bedrivit den politiken, och det kommer vi att fortsätta att göra. Det kan jag försäkra Jan Ericson om.
Jan Ericson nämnde att han var med och bildade ett brottsförebyggande råd lokalt i Mark 2002. Jag var ordförande i Brå centralt då, för 20 år sedan, och var med om att driva fram just den utvecklingen och se till att fler kommuner med stöd av Brottsförebyggande rådet fick genomföra den typen av organisationsförändringar och skapa lokala brottsförebyggande råd. Detta tycker jag är väldigt bra.
Nu följer vi upp det här med en reform. Vi kommer att gå till riksdagen med en proposition om att alla kommuner ska få ett lagstadgat ansvar att jobba brottsförebyggande. Alla kommuner ska ta fram en lägesplan över brottsligheten. Alla kommuner ska också ta fram en åtgärdsplan för att förebygga brott. Det är en mycket efterfrågad och viktig reform, skulle jag vilja säga, för att se till att det här kan utvecklas i hela Sverige. Men än en gång - det räcker inte att bara tillskapa en organisationsstruktur. Man måste också se till att det finns pengar avsatta till verksamheterna.
Vi är i ett läge där kommunsektorn har väldigt stora överskott, över 50 miljarder kronor. Då förutsätter jag att man avsätter mer resurser till skola, socialtjänst och fritidsverksamhet, särskilt i de kommuner där man har haft problem. Det finns kommuner som har jobbat väldigt aktivt och bra på det här sättet.
Malmö är en sådan kommun. Där har skjutningarna gått ned med två tredjedelar sedan 2017. Det finns många olika orsaker till det. Polisen har kraftsamlat i Malmö och lyckats ta många av de mest brottsaktiva individerna. Men det finns också ett väldigt bra samarbete mellan polisen och kommunen lokalt. Man samarbetar mellan inte minst skola, socialtjänst och polisverksamhet, vilket enligt min uppfattning har lett fram till de här resultaten.
Om vi ska klara detta måste som sagt stat och kommunsektor gå hand i hand och jobba tillsammans. Man kan inte bara straffa bort den här kriminaliteten.
Anf. 45 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag har väl inga direkta synpunkter på det här förslaget om att utveckla Brottsförebyggande rådet. I sak låter det vettigt. Jag vill gärna se förslaget först innan jag tar ställning till det, men jag har svårt att se att vi skulle gå emot det. Jag tror att vi kommer att stödja det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men det räcker inte att bara införa olika planer och annat, som justitieministern talar om. Det har vi sett väldigt mycket av. Vi behöver se konkreta åtgärder.
Det är två saker som behövs för att komma åt ungdomarna som är i riskzonen. Det ena är att poliserna måste få bättre verktyg och bli fler, så att de verkligen kan synas, besöka skolor och vara synliga i samhället som förebilder för unga människor. Det andra är att kommunerna behöver ett starkare lagstöd för att till exempel kunna hålla ordning inne på skolorna. Man behöver ge lärarna ett starkare mandat att hålla ordning i klassrummet. De här sakerna behöver lagstöd, och detta är faktiskt justitieministerns och regeringens ansvar.
Justitieministern säger att polisen redan har för mycket pengar. Han säger också att kommunerna har för mycket pengar och att man borde lägga dem på andra saker. Detta är det stora problemet för justitieministern: Samtidigt som han hävdar att vi måste höja alla våra skatter har ändå alla aktörer i samhället för mycket pengar, både polisen och kommunerna. Varför behöver vi då höja skatten?
Det här är ett recept som Socialdemokraterna har. Att vi måste höja skatten är alltid svaret på allting. Men vi har redan världens nästan högsta skatter, samtidigt som vi har ett väldigt stort problem med kriminalitet och ungdomsbrottslighet. Varför har vi det problemet, när vi redan har världens nästan högsta skatter? Detta borde justitieministern och regeringen ta en diskussion om. Man borde sätta sig på sin kursgård eller någon annanstans och fundera över varför detta inte går ihop.
Återigen: Jag tänker inte lova hur kommunerna ska använda sina pengar. Alliansen ökade resurserna till välfärden rekordmycket och sänkte skatten. Det kan man säkert göra även i våra kommuner. Jag har stort förtroende för att kommunerna hanterar den frågan själva.
Anf. 46 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Sanningen är ju att Alliansen lånade pengarna från utländska bankkonton. Vi hade stora statsfinansiella underskott när vi tillträdde 2014. Det första vi fick göra var att städa upp i statsfinanserna. Över 60 miljarder i underskott hade vi att hantera då. Ni sänkte skatten och finansierade det genom att låna i utlandet. Det är faktiskt ingen hållbar politik på något enda sätt. Vi ordnade sedan upp det där och fick ordning på statsfinanserna. Därmed kunde vi också börja trappa upp våra satsningar på rättsväsendet. Vi har gjort satsningar i hela rättsväsendet, inklusive polisen.
Nej, det är inte så att jag tycker att polisen har för mycket pengar. Jag säger bara att polisen i dag har de pengar de har begärt för att kunna expandera på det sätt som de planerar att göra. Men för varje år skjuter vi till mer pengar. Vi fördubblar anslaget till polisen på tio års tid, från 2014 till 2024, från lite drygt 20 miljarder kronor upp till nästan 40 miljarder. Det finns nog ingen verksamhet - det skulle vara försvaret i så fall - som har växt lika mycket som polisen och fått större anslagsökningar än polisen under de här åren. Vi har fler poliser än någonsin, och de börjar nu komma ut från utbildningarna i ökad utsträckning. Vi kommer med all sannolikhet att nå vårt polismål.
Vad jag säger är att kommunsektorn måste vara beredd att svara upp till de stora satsningar som polisen gör. Det vet jag att de allra flesta kommuner är beredda att göra. Men många gånger är det också en partipolitisk fråga. Det var därför jag ställde den här frågan till Jan Ericson. Vad tycker han om en kommun som i stället för att satsa på socialtjänst, fritidsverksamhet och skola sänker skatten för de pengarna? Det har jag inte fått några särskilda svar på, och det beror naturligtvis på att skattesänkningar för Moderaterna alltid går före allting annat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.