kompensationsstöd för fjällnära jordbruk
Interpellation 2004/05:478 av Tjernberg, Gunilla (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-03-17
- Anmäld
- 2005-03-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2005-04-07
- Sista svarsdatum
- 2005-04-11
- Besvarad
- 2005-04-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 17 mars
Interpellation 2004/05:478
av Gunilla Tjernberg (kd) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om kompensationsstöd för fjällnära jordbruk"Hela Sverige ska leva" är en vision och en målsättning för många. För att vi ska nå dit så krävs det att alla politikens instrument används.
Hela Sverige kan inte leva enbart genom att människor ska pendla till sina arbeten som kan ligga många mil bort, särskilt i norra Sverige. Arbetstillfällena måste i betydligt högre grad än i dag finnas där människor finns.
I Lantbrukarnas Riksförbunds PM om jord- och skogsbrukets betydelse för sysselsättningen år 2004 i Västerbottens län och dess landsbygd står att läsa: "Västerbottens län har jord- och skogsbrukets sammanlagda indirekta sysselsättningseffekter i förädlingsindustrin och andra näringar beräknats till ca 8 600 personer. Varje person sysselsatt i jord- och skogsbruket sysselsätter alltså ytterligare 2 personer i andra näringsgrenar i länet."
Vidare i PM:et står att läsa: "jord- och skogsbruket har stor betydelse för sysselsättningen i många av de mindre landsbygdskommunerna. I tolv av länets femton kommuner är mer en femtedel av sysselsättningen beroende av jord- och skogsbruket".
Jag har tidigare framfört genom motioner krav på regeringen att utforma ett särskilt stöd för fjällnära område. Kompensationsstöd har utgivits men inte till Dorotea. Därför frågar jag statsrådet:
Avser statsrådet att kompensera för det fjällnära området Dorotea?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:478
Webb-tv: kompensationsstöd för fjällnära jordbruk
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:103 Tisdagen den 12 aprilProtokoll 2004/05:103 14 § Svar på interpellation 2004/05:478 om kompensationsstöd för fjällnära jordbruk
Protokoll från debatten
Anf. 114 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Gunilla Tjernberg har frågat mig om jag har för avsikt att låta Dorotea omfattas av den förhöjda kompensationsersättningen till mindre gynnade områden.
I samband med genomförandet av den jordbrukspolitiska reformen 2005 höjs kompensationsbidraget för vall och betesmarksarealer i de mindre gynnade områdena. Höjningen omfattar alla delar av landet där denna ersättning lämnas. Inom de fjällnära områdena är denna höjning av ersättningsnivån särskilt stor, vilket motiveras av de speciella svårigheter som är förknippade med att driva jordbruk i dessa områden. Det fjällnära området har i detta sammanhang definierats som kommuner med gräns mot Norge. Det kan finnas närliggande kommuner med besvärliga förutsättningar för att bedriva jordbruk, som inte inkluderas i den ovannämnda avgränsningen. Detta kan till exempel gälla Dorotea. Jag avser att ytterligare analysera och överväga om den i samband med reformen valda avgränsningen bör justeras.
Jag vill också i detta sammanhang understryka att höjningen av kompensationsbidraget inte är det enda som regeringen gör för att förbättra villkoren för det fjällnära jordbruket. På uppdrag av regeringen pågår för närvarande inom Jordbruksverket ett arbete med att utarbeta en strategi för det fjällnära jordbruket. Uppdraget ska rapporteras till regeringen i juni 2005 och blir ett av de underlag som kommer att ligga till grund för arbetet med ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2007-2013.
Anf. 115 Gunilla Tjernberg (Kd)
Fru talman! Jag vill tacka jordbruksministern för svaret på min interpellation.
I går förmiddag var jag i Dorotea. Jag hade då både förmånen och möjligheten att besöka två av de jordbruksföretag som i dag finns kvar i Dorotea. Jag satt tillsammans med de två personer som driver ett av dessa företag, mannen och hans kvinna. De beskrev för mig sitt företag. De var fortfarande entusiastiska, hade planer, ville utveckla och ta hand om sitt jordbruk, sina djur och sin gård.
Ett moln fanns emellertid på deras himmel, vilket de berättade om, och jag lovade att framföra det i dag. Det handlar om när de skulle göra ansökan om det extra kompensationsbidrag som äntligen kommit till stånd. Med "äntligen" vill jag koppla tillbaka till att det nu är ganska många år sedan som riksdagen fattade ett enhälligt beslut om ett särskilt stöd till de fjällnära jordbruken.
Sedan jag kom in i riksdagen 1998 har jag haft uppe frågan många gånger i form av skriftliga frågor, motioner och nu som en interpellation. Det tog tid innan beslutet kom, men det kom vid årsskiftet. Jag har också i riksdagens frågestund ställt frågan till jordbruksministern och då fått löftet att det skulle komma, och så har nu alltså skett.
Därmed var jag och många jordbrukare nöjda och tyckte att det kändes bra. Men så kommer detta. Jordbrukaren i Dorotea - som självklart är en fjällkommun - sätter sig ned och ska fylla i ansökan, och vad får han se? Jo, han tror inte det är sant när han upptäcker att Dorotea inte ingår i det stödområde som har rätt till bidraget. Javisst, jag har också läst klausulen. Det finns en beskrivning, och man måste göra en definition av var de fjällnära jordbruken finns. Det inser jag också. Jag kan förstå det resonemanget, men när man tittar på kartan och ser hur det ser ut förstår man inte varför gränsen går vid den norska gränsen.
Jag tog faktiskt med mig en karta dels för min egen skull, dels tänkte jag också visa upp den för jordbruksministern. Det är svårt att se färgerna, men om man tittar riktigt noga kan man se att Dorotea kommun går nästan ända fram till den norska gränsen. Det handlar om någon mil. Där ville gränsen ta slut, vilket nu hårt drabbar de två jordbruksföretag som finns kvar i Dorotea.
Sådana fyrkantiga system ska vi inte ha i vårt land. Vi ska inte ägna oss åt sådant. Det finns en lång tradition av vilka kommuner som räknas till fjällnära. I Västerbotten, som är det län jag i dag lyfter fram, är det Vilhelmina, Storuman, Sorsele och Dorotea. De ligger i Lappland, gränsar till fjällnära kommuner runtomkring och har sådana förhållanden som motiverar att de får ett fjällnära stöd, det vill säga att det är speciella svårigheter förknippade med att driva jordbruk i dessa områden.
Anf. 116 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Jag är också glad över att vi vid årsskiftet kunde bestämma oss för programändringar av miljö- och landsbygdsprogrammet och höja kompensationsbidraget för slåttervall, bete och betesmarker i mindre gynnade områden, och att vi i fjällnära kommuner kunde höja stödet till hela 500 kr per hektar. Det var 14 fjällnära kommuner som fick den möjligheten.
Vi gjorde en avgränsning, och den innebar att man skulle ha sin gräns mot Norge. Skälet var förstås att vi ville ha ett enkelt system som var lätt att hantera, lätt att administrera. Man kan kalla det för ett fyrkantigt system, men man måste alltid göra avgränsningar och se till att ha en bra hantering.
Det här systemet är ju inte cementerat så att det inte går att ändra på. Det kan vara så att vi fått en avgränsning som i vissa avseenden är olycklig och därmed inte kunnat få med alla de jordbruk som vi kan betrakta som fjällnära. Nu är det inte heller bara Dorotea som har det problemet. Vi kan ha liknande problem ännu längre norrut, allra längst i norr. Som jag sade i mitt svar är jag villig att titta på detta och, om vi märker att det finns starka skäl, då också justera indelningen.
Även jag har med mig en karta där jag gjort en röd rand, och det är klart att jag ser att det är nära till Norge. Det kanske är lite mer än en mil, men det är nära till Norge, vilket är ett skäl att titta på detta än en gång.
Anf. 117 Gunilla Tjernberg (Kd)
Fru talman! Jag lyssnar och tar till mig det som jordbruksministern säger - självklart. Jag ska väl tillstå att när jag läste svaret fick jag lite hopp. Jag tänkte att här finns en möjlighet - inte för min skull, inte för jordbruksministerns skull eller för Socialdemokraternas eller Kristdemokraternas skull, utan för dessa jordbruksföretags skull.
Jordbruksministern säger att om det visar sig att dessa förhållanden råder ska man titta på detta. Det gör det. Det är så. Man har precis samma förhållanden i Dorotea som i de gränskommuner som är beviljade stöd eftersom de ligger i en fjällkommun. Jag håller mig kvar i Dorotea. Kommunen ligger i Lappland och är den södra porten i landskapet.
Jag vill kommentera ytterligare en punkt. Det finns en strategi, precis som sägs i svaret, som innebär att Jordbruksverket arbetar med att hitta former för hur man kan stötta de fjällnära jordbruken. Där finns Dorotea med. Där finns Dorotea, Vilhelmina, Sorsele och Storuman med, alltså samtliga fyra kommuner som vi i Västerbotten betraktar som fjällkommuner. Där har Jordbruksverket alltså valt att räkna Dorotea till fjällkommunerna. Det är bra. Det är rätt tänkt. Varför då inte också se över kompensationsersättningen, så att Dorotea som definitivt är berättigat till stödet också får det?
Jordbruksministern tog upp att det ska vara lätt att hantera, lätt att administrera. Jag förstår det, men tänk inte bara ur ett myndighetsperspektiv. Jag vädjar: Tänk också på att det ska gå att bedriva det här jordbruket som ser till att det finns öppna landskap. Den bonde jag träffade håller öppet en mil runtomkring sig. Han arrenderar av ungefär 80 olika personer och ser till att landskapet hålls öppet. Det finns alltså många skäl för att stödet bör komma till stånd. Jag har tagit fasta på det som jordbruksministern säger om att ytterligare analysera, överväga och se om det går att ändra på detta.
Jag skulle vilja fråga: Vad innebär det i praktiken i tid? Hur ser jordbruksministerns analyseringsarbete ut? Hur ser skälen ut för att överväga en ändring? Jag skulle vilja veta det i kväll, för min förhoppning är att det mycket snart kommer ett besked om att vi inte ska ha det så fyrkantigt utan att vi nu ska se på den verklighet som råder. Hur ser analyseringsarbetet ut? Hur tänker sig ministern tidsplanen för detta?
Anf. 118 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Som Gunilla Tjernberg själv refererade till arbetar Jordbruksverket nu med en studie om bredare åtgärder för det fjällnära jordbruket. Den studien ska rapporteras till Jordbruksdepartementet i juni. Jag menar att det är rimligt att avvakta det arbete som Jordbruksverket gör. Det kommer ju snart, och det är ingen tidsutdräkt.
Rent tekniskt är det inga svårigheter för oss att göra en sådan förändring. Det blir inga långa notifieringar i Bryssel eller liknande. Det är någonting som vi nationellt har i vår hand. Men jag vill gärna avvakta den utredning som Jordbruksverket gör innan vi kan ta ställning i frågan.
Anf. 119 Gunilla Tjernberg (Kd)
Fru talman! Jag håller på att bli ganska allergisk mot utredningar. Jag hade inte hoppats att den här frågan skulle kunna hänvisas till utredningen. Det hade jag verkligen inte väntat mig i kväll. Det känns som en riktig tillbakagång utifrån det svar som jag ändå fick skriftligt.
Jag vet hur det är med utredningar. Utredningar ska remissbehandlas och diskuteras. Det tar tid. Ska vi behöva ha en utredning i en sådan självklar fråga som detta är? Jag såg en öppning, och jag vill hålla kvar vid öppningen. Men inte hade jag hoppats att höra att vi ska vänta till att utredningen är klar.
Rent tekniskt är det inga problem, fick jag veta. Det går att lösa. Jag hade hoppats på att den här debatten skulle ge ett besked att vi kan ta tag i detta. Ministern borde säga: Det här kan jag överväga kraftfullt. Vi behöver känna den viljan. Det är så viktigt.
Det handlar inte heller om mycket pengar. Det rör sig om under 80 000 kr enligt länsstyrelsens utredning. Det kan inte heller handla om det. När det gäller Västerbotten och Dorotea rör det sig om ungefär 80 000 kr till de två jordbruken.
Jag vill avsluta med att säga att jordbruksministern har ett stort ansvar i den här frågan. Jag förstår att det möjligtvis finns fler kommuner. Så kan det vara. Men i Västerbotten handlar det i dagsläget om två jordbruk.
Min förhoppning är att det är interpellationssvarets andemening som ändå är fokus i den här debatten och att vi inte inväntar utredningar och remissvar och behandlingen av dessa. Då tar det tid. Det vore det sämsta för den här frågan.
Anf. 120 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Gunilla Tjernberg tolkar mig alldeles fel. Det jag sade var att det kommer en utredning mycket snart. Det är den utredning som Jordbruksverket just nu gör som gäller en strategi för statliga åtaganden för lantbrukets och rennäringens företag i fjällregionen och dess närhet.
Det handlar inte om att göra långa utredningar och att det ska bli en lång remissbehandling. Det är en utredning som har en bäring på den här frågan, och den kommer mycket snart. Det var ett besked att vi kommer att inom kort överväga om ändringarna kan göras.
Jag delar Gunilla Tjernbergs uppfattning att stöden är mycket viktiga för att vi ska uppnå ett av målen för vår jordbrukspolitik, den levande landsbygden, och den levande landsbygden i hela Sverige. Vi har samma uppfattning i den frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.