Konfessionella friskolor

Interpellation 2005/06:384 av Narti, Ana Maria (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2006-05-03
Anmäld: 2006-05-03
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2006-05-09
Sista svarsdatum: 2006-05-17
Besvarad: 2006-06-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 3 maj

Interpellation 2005/06:384 av Ana Maria Narti (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)

Konfessionella friskolor

Debatten om de fristående konfessionella skolorna har under den senaste tiden blivit alltmer upphetsad. Tunga debattörer går ut och beklagar det faktum att Sverige har skrivit under de internationella konventioner som försvarar religionsfriheten. För dessa debattörer verkar religionsfrihet vara detsamma som frihet från religion. Hela deras argumentering bygger på ett tydligt antagande: att utövande av en viss tro tveklöst leder till en icke demokratisk uppfostran. Egentligen säger denna artikel till alla troende människor i Sverige att de utgör en fara för barnen.

Sådana ställningstaganden uttrycker en oböjlig intolerans. De sätter medvetet barn och föräldrar i ett motsatsförhållande till varandra och blundar inför en hel historisk utveckling. Principen om religionsfriheten har inte kommit till för att ge absolut monopol på sanningen till icke troende individer och grupper utan för att skapa en fruktbar samvaro mellan alla människors och alla kulturers vitt skilda livsuppfattningar.

Religion och tro är inte detsamma som fanatism och stelbenta dogmer. Som troende kristen känner jag mig sårad av den beskrivning av trons ställning i vårt samhälle som förekommer i tidningsartiklar och tv-program. Enligt dessa beskrivningar är religionen enbart en strängt privat och marginell del av livet och något som barnen och de unga bara behöver känna till via kalla teoretiska utläggningar. Låt mig här upprepa alla punkter i mitt principiella försvar av offentligt subventionerade konfessionella friskolor.

1. Den senaste tiden har alltfler polemiska angrepp riktats mot de fria konfessionella skolorna. I olika debatter har jag mött samma grupp kommunister från Irak och Iran som vill att myndigheterna ska övervaka hemmen och förhindra föräldrar att tala med sina barn om religionen eller be tillsammans med barnen! Dessa röda propagandister har under en längre tid bedrivit en riktig hatkampanj mot de konfessionella skolorna. Vi får inte ge stöd till ateismens fanatiker; de är inte bättre än religiösa fanatiker.

2. Varför ska vi över huvud taget ha religiösa skolor? Inte i första hand därför att internationella konventioner kräver det, utan därför att religion utgör en oerhört viktig del i många människors liv. Vi visar inte respekt för människan om skolan inte hjälper föräldrarna att dela identitet och kulturarv med barnen. Religion kan inte läras ut enbart teoretiskt, utifrån, lika lite som musik, skidåkning eller främmande språk kan läras utan praktisk övning. Barnen kan få möjlighet att praktisera tron, men bara om de vill och bara om detta händer parallellt med den vanliga undervisningen enligt skollag och läroplan. Självklart ska vetenskapen styra undervisningen i alla ämnen, men bredvid vanliga lektioner kan tid finnas till för en fördomsfri dialog med troende människor. Alltså: det ska inte finnas tvång att delta i dessa samtal eller i bönestunder, hela den praktiska religionsutövningen ska äga rum frivilligt och utanför den vanliga undervisningen.

3. Den religiösa fanatismen är kanske vår tids största antidemokratiska hot. Om de konfessionella skolorna är offentligt subventionerade kan vi kontrollera dem. Om vi slutar subventionera dessa skolor, kommer vissa grupper att isolera sig i källare och då har vi ingen ingång i dessa aktiviteter. Att inte subventionera fristående konfessionella skolor är detsamma som att förbjuda dem. Fanatikerna får styrka och stöd ur ett förbud, då kan de beskriva sig själva som förföljda offer och hjältar som kämpar för den absoluta sanningen.

4. Glidningar i antidemokratiska riktningar kan äga rum också i kommunala skolor @ kom ihåg Knutby. Skolverkets kontroller har under lång tid varit för slappa, nu verkar de ha förbättrats. Med de tillståndsrutiner som Folkpartiet kräver kommer insynen i de religiösa skolornas vardag att bli ett faktum. Vårt inlägg på DN Debatt den 31 november 2005 har feltolkats: att kräva total öppenhet hos ansvariga för religiösa skolor är inte alls detsamma som att ropa på totalt förbud.

5. Hur ska vi kunna vaccinera barn och tonåringar mot fanatism av alla sorter @ inklusive ateistisk intolerans @ om skolan undviker all kontakt med den religiösa praktiken? Min övertygelse är att barn och ungdomar som inte har någon erfarenhet av religiös praktik lättare rekryteras av olika sekter. Viktigast av allt är att vi praktiskt lär barn tolerans, vilket inte går att göra om religionens utövning utestängs från skolans vardag.

Med bakgrund i hatkampanjen mot konfessionella skolor vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att garantera ett klimat som sprider toleransens och samförståndets anda i vårt skolsystem?

På vilket sätt avser statsrådet att bekämpa den ateistiska intoleransens propaganda i utbildningssystemet?

Debatt

(9 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2005/06:384

Webb-tv: Konfessionella friskolor

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2005/06:136 Onsdagen den 7 juniProtokoll 2005/06:136 39 § Svar på interpellation 2005/06:384 om konfessionella friskolor

Protokoll från debatten

Ibrahim Baylan (S)

Anf. 215 Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Ana Maria Narti har frågat mig 1. vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera ett klimat som sprider toleransens och samförståndets anda i vårt skolsystem, samt 2. på vilket sätt jag avser att bekämpa den ateistiska intoleransens propaganda i utbildningssystemet. Enligt interpellanten har den senaste tidens debatt om fristående skolor med konfessionell inriktning blivit alltmer upphetsad. Tunga debattörer sägs beklaga det faktum att Sverige har skrivit under de konventioner som försvarar religionsfriheten. Jag värnar om den sammanhållna skolan som är öppen för alla barn och ungdomar, oavsett etnisk, religiös eller social bakgrund. Jag är kritisk till varje slag av segregerande tendenser, till exempel att dela upp barn efter föräldrarnas religion. I stället ser jag ett omistligt värde i att barn från tidiga år får mötas och utveckla förståelse och respekt för varandra, inte minst för varandras olikheter och särart. All verksamhet i skolan ska utgå från skollagens och läroplanernas värdegrund och allmänna mål. Alla föräldrar ska med förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att de inte blir ensidigt påverkade. Föräldrar måste kunna lita på att undervisningen är saklig och allsidig. En allsidig och saklig skolundervisning i religionskunskap är viktig - inte bara för att förstå vårt eget samhälle och vår egen historia, utan även för att förstå vår samtid och den globala och internationella utvecklingen. Undervisningen i religionskunskap ska ge grundläggande kunskaper om och främja en öppen diskussion kring religioner och livsåskådningar. Andra trosuppfattningar än den egna ska behandlas sakligt och med respekt. Förståelse för andras kultur och religion är en förutsättning för ett fungerande mångkulturellt samhälle. Enligt skollagen (1985:1100) får en fristående skola, inom ramen för de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning i det offentliga skolväsendet, ha en konfessionell inriktning. Den konfessionella verksamheten får dock inte ersätta undervisning i religionskunskap. Det förutsätter att huvudmannen och skolan har förmåga och vilja att skilja på skolans verksamhet och församlingens verksamhet. Därför noterar jag med tillfredsställelse att Ana Maria Narti anser det självklart att undervisningen i skolan ska bygga på vetenskaplig grund. Såväl undervisningen i religionskunskap som utbildningen i övrigt ska leva upp till läroplanens krav på saklighet och allsidighet, öppenhet för skilda uppfattningar, tolerans samt möjligheter till personliga ställningstaganden. Skolan ska inte ta ställning för en viss religion eller ägna sig åt att fostra barn till en speciell tro. En fristående skola ska vara öppen för skilda uppfattningar, hävda skollagens och läroplanens grundläggande värden samt klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Undervisningen får inte i något avseende vara indoktrinerande eller tendentiös. Sedan den 1 januari 1995 gäller Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som lag i Sverige. Det innebär bland annat att föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse ska respekteras. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, fastställer bland annat såväl barnets rätt till utbildning som utbildningens målsättning. Konventionen tillerkänner organisationer eller enskilda rätten att driva utbildningsanstalter, dock under förutsättningen att konventionens målsättning för utbildningen iakttas och att undervisningen överensstämmer med vad som från statens sida angivits som minimistandard. I den proposition om en ny skollag som regeringen avser att lämna till riksdagen efter valet kommer bestämmelserna om icke-konfessionell undervisning och konfessionella inslag i utbildningen att förtydligas ytterligare. Fördomar, intolerans och propaganda bekämpas bäst i en skola där barn och ungdomar med olika bakgrund inte separeras utan i den praktiska verksamheten får lära känna varandra och bygga upp sin förståelse för olika kulturer och olika villkor. I ett samhälle där barn från tidig ålder delas upp efter föräldrarnas tro riskerar vi att klyftorna växer när barn och ungdomar med olika bakgrund inte får möjlighet att lära känna varandra i förskolan och skolan. I ett sådant samhälle ökar risken för att misstänksamheten mot andra fördjupas. En sådan utveckling vore ytterst beklaglig. Att extrema uppfattningar, vare sig de präglas av religiös fanatism eller ateistisk intolerans, kommer till uttryck i den allmänna debatten är en konsekvens av yttrandefriheten. För mig som skolminister är det väsentliga att extrema uppfattningar inte framställs som sanningar i vårt skolväsende. Jag vill värna om alla barns rätt till religionsfrihet och till en allsidig undervisning på saklig grund. De grundläggande och demokratiska värderingar som utgör skolans värdegrund måste utan inskränkning följas i alla skolor.

Ana Maria Narti (Fp)

Anf. 216 Ana Maria Narti (Fp)

Herr talman! En journalist frågade mig i dag vad jag väntade mig av den här interpellationsdebatten. Jag svarade att jag hoppades att statsrådet skulle säga: Nej, vi uppmuntrar inte ateistisk intolerans, och ja, vi vill att barn och föräldrar ska kunna få del av det gemensamma arvet. Jag är besviken, för de svaren har jag inte fått. Jag har fått ett svar som skapar en bestämd hierarki: vetenskap - ja, religion - egentligen nej. Religionskunskap är ju inte detsamma som religionsutövning. Man lär sig inte musik genom att lära sig musikvetenskap. Man lär sig musik genom att praktisera. Jag vill understryka två tankar i det här första inlägget. Den första är: Man kan begå enorma brott mot mänskliga rättigheter på grund av ställningstaganden i vetenskapen. Steriliseringarna i Sverige drevs med vetenskapliga argument. I den fantastiska bok av Zygmunt Bauman som jag håller i min hand - Auschwitz och det moderna samhället - bevisas att Förintelsen är ett resultat av tillämpning av vetenskap utan den minsta moraliska princip. Här finns mycket intressanta citat som direkt har anknytning till Darwin. Man tillämpar Darwins teori om de starka och de svaga på mänskligheten, och då är det självklart att utrotning och räddning är de två poler kring vilka hela rasodlingen rör sig. Vill vi tala om en demokratisk uppfostran kan vi alltså inte bara tala om vetenskap. Vi måste tala om moral. Jag hatar ordet värdegrund. Det är ett påhitt av byråkrater som inte vågar ta ordet moral i sin mun. Det gäller moralprinciper, och när det gäller moralprinciper finns det faktiskt väldigt mycket att hämta i väldigt många religioner. Den andra tanken är att det finns olika sorters kunskap. Det finns en rationell kunskap, och det är den som vi tillämpar inom vetenskapen. Sedan finns också den kunskap, det vetande, som lever i konst, i religion och i fysisk aktivitet - det som filosofen Bengt Molander kallar för kunskap i handling. Jag tror inte att en demokratisk skola har någonting att vinna på att utesluta en sorts utövning av kunskap från skolvärlden. Jag skulle därför gärna vilja att statsrådet under sommaren lite grann läser både Molander och Zygmunt Bauman. Det skulle vara mycket hälsosamt för skolpolitiken.

Ibrahim Baylan (S)

Anf. 217 Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Jag tror att man över huvud taget ska läsa. Det är bra och förbättrar förmågan. Naturligtvis får man också nya tankar och nya idéer. Men jag måste säga att det i inlägget var i princip obegripligt vad du vill komma åt. Om det är att man ska göra det öppet för religiös indoktrinering i den svenska skolan är jag inte särskilt positivt inställd. Jag tycker att alla elever, oavsett vilken bakgrund de har, har rätt till en allsidig och objektiv undervisning. Den demokratiska uppgift som skolan har handlar naturligtvis också om social fostran, om att också lära sig att respektera och att ta hänsyn till andra, även till dem som är olika en själv. Där ser jag ett värde i att barn med olika bakgrund går i samma skola. Likväl är det så att vi i Sverige har en oerhört liberal syn på etableringen av skolor och på bedrivandet av skolor. Jag tror att Sverige är ett av de länder i världen som mest bidrar till skolor i nästan alla de former. Det är väldigt få länder i världen som med offentliga medel bidrar till så många olika skoltyper som vi i Sverige gör - också till skolor som kan vila på konfessionell inriktning. En fråga som ställs till mig är vad jag ska göra för att jobba för, se till, att inte, som det heter, den ateistiska intoleransen råder. Jag måste säga att jag inte riktigt förstår den frågan. Den debatt som vi under det senaste året haft om de konfessionella skolorna i vårt land har naturligtvis både haft kraftiga övertoner och ibland varit ganska saklig. Ett av de mest kraftfulla inslagen som jag sett i den här debatten är en artikel som skrevs av ett flertal folkpartister hösten 2005, alltså för drygt nio månader sedan. Rubriken på artikeln på DN Debatt var "Inför totalt stopp för nya religiösa friskolor". Denna artikel har bland annat Ana Maria Narti skrivit under. Är Ana Maria Narti inte medveten om vad hon skriver under - på tal om detta med att läsa och lära sig av vad man läser? Eller har man från Folkpartiets sida ändrat syn så att detta nu inte är något problem? Vi håller en konsekvent linje. Det ska också i framtiden vara möjligt att starta fristående skolor. Man ska även ha möjlighet att få offentligt stöd för detta. Men det är viktigt att all undervisning i den svenska skolan är objektiv och allsidig och att det ingår diskussioner om både moral och etik i denna skolgång eftersom det helt klart också handlar om hur vi skapar ett samhälle där människor respekterar varandra. Men att därifrån gå till att säga att skolan ska vara öppen också för religiös indoktrinering är något som jag inte ställer upp på. Skolan finns inte till för att föra vidare en viss religion, utan skolan finns till för att ge alla barn bästa möjliga start i livet, via en bra och allsidig utbildning och undervisning, och också naturligtvis en stark känsla för att människor kan vara olika men i grunden ändå lika mycket värda och ha all rätt att leva det liv man själv bestämmer.

Ana Maria Narti (Fp)

Anf. 218 Ana Maria Narti (Fp)

Herr talman! Det blir roligt och spännande just därför att den ene inte förstår vad den andre säger. Det visar att perspektivet hos var och en av oss är väldigt långt från den andres perspektiv. Jag har skrivit under en artikel om indoktrinering, inte om religionsfrihet. För mig är religion och religiös fanatism inte ett och detsamma på samma sätt som ateism - avslappnad och tolerant - inte är detsamma som ateistisk intolerans. Statsrådet verkar inte ha läst min interpellation. I själva texten där står det väldigt tydligt hur utövning av religion kan äga rum i en konfessionell skola utan att vara indoktrinering och utan att andra religioner svartmålas. Häromdagen skrev jag en artikel som publicerades i tidningen City. Jag bjöd in imamer och ateister till skolavslutning i Svenska kyrkan. För mig är det en självklarhet att alla dessa uppfattningar i en demokrati finner en plats bredvid varandra. Men vi kan inte betrakta oss som demokratiska om vi i praktiken förbjuder religiösa skolor. Det betyder ju att vi i praktiken lär barnen intolerans: Era föräldrars tro är farlig för små barn. Vi kan inte ge barnen plats i det offentliga rum som skolan är. Detta är ett sätt att stigmatisera. Detta är ett sätt att förnedra och förolämpa. Jag fattar inte hur man kan ha en så intolerant attityd i Sverige, vars demokrati i stort bygger på vad de frisinnade gjort. De trodde på Gud och hjälpte till med att skapa den svenska demokratin. Det finns ingen - för att använda ett marxistiskt begrepp - oförsonlig motsättning mellan religion och demokrati. Däremot finns det en total motsättning mellan intolerans och demokrati. Vill man inte låta människor leva med sin religion både på offentliga ställen, till exempel i skolan, och i privatlivet är man intolerant. Det är dit som de grupper av fanatiska kommunister vill komma som predikar mot religiösa skolor. Jag har hört dem i olika debatter kräva att till och med diskussioner mellan föräldrar och barn om religion och tro ska förbjudas. Detta har systematiskt drivits fram. Jag blev själv väldigt sårad när jag läste Metta Fjelkners artikel om religiösa skolor. Vad är det som ger den här personen rätt att peka ut mig som är troende som en fara för mina barn, som ett slags indoktrineringsmonster, som en häxa som försöker förvränga barnens inre liv? Hur kan en ledare för en lärarorganisation tillåta sig .

Ibrahim Baylan (S)

Anf. 219 Ibrahim Baylan (S)

Ana Maria, tänk på att hon inte är närvarande i kammaren och inte kan replikera! Jag vädjar till dig att inte så i detalj gå in på vad en tredje person säger.

Ana Maria Narti (Fp)

Anf. 221 Ana Maria Narti (Fp)

Herr talman! Det finns ingenting obegripligt. Det var en tidningsrubrik satt av en tidningsredaktör. Vi talade i artikeln om ett tillfälligt stopp tills nya sätt att garantera just en demokratisk uppfostran i alla fria skolor förtydligas i regler och normer. Det är ingenting obegripligt. Vi har precis samma position. Statsrådet har själv skrivit massor med gånger debattinlägg och borde känna till den tyvärr konstiga vanan hos debattredaktörer att hitta på sensationella rubriker. Men man måste läsa också artikeln och titta på vad som står i brödtexten, som det heter på journalistspråk. Där står det "tillfälligt" tills kontrollåtgärderna blir tydliga och klara. Jag vill inte ha vare sig ateistisk eller religiös indoktrinering någonstans, men diskussionen har glidit i en mycket farlig riktning. Jag har hört i våra debatter, som vi har haft flera gånger, folk tala precis såsom nydemokraten Vivianne Franzén talade under den tid då Ausonius började jaga invandrare. Nu skulle hela svenska folket plötsligt vända sig mot Mecka, och islamofobin fick rulla vidare. Jag tycker att det är farligt, och det är därför jag har skrivit den här interpellationen, plus att jag ville påminna om att man kan begå mycket allvarliga brott mot mänskligheten genom att tillämpa vetenskapligt tänkande på ett omänskligt sätt. Räddningen står i moralen, inte någon annanstans.

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 222 Ulf Nilsson (Fp)

Herr talman! Jag ska inte gå in i den här debatten i detalj, men eftersom jag tillhör undertecknarna till den artikel som skolministern refererar till skulle jag bara vilja kommentera och klargöra inställningarna. Vi fick faktiskt frågor om det. När vi röstade i riksdagen om etableringsfrihet för friskolor gjorde vi det bland annat av det skälet att det blev en tydligare koppling till skollag och läroplan. Det är alltså fullt möjligt för en kommunal huvudman och för en kommunal skolnämnd i dag att säga nej om det är uppenbart att den nya friskolan inte arbetar i enlighet med läroplan och skollag och inte heller står öppen för alla. Min bestämda uppfattning är att all undervisning ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är också Folkpartiets uppfattning. Vi vill och tycker fortfarande, och deklarerade det i DN Debatt, att vi vill arbeta för tydligare regler som gör att grundande av en skola ska kunna stoppas i förväg om värderingarna inte stämmer med våra allmänna värderingar om demokrati och jämställdhet och om det gäller grundande av en skola där man inte tänker skilja på tro och vetande. Däremot är vi öppna för, och har alltid varit öppna för, att man ska kunna jämka timplanen i vissa ämnen, även i religion, att man ska kunna erbjuda frivilliga morgonböner och så vidare. Folkpartiets linje är alltså klar. Ana Maria Narti har talat om den ateistiska intoleransen, och jag säger att vår inställning är klar. Skolor som bygger på en värdering att man ensidigt ska undervisa i en viss trosuppfattning eller världsuppfattning behöver vi tydligare regler för än i dag för att kunna stoppa dem i förväg. Det var det vi uttryckte i artikeln. Däremot har vi aldrig sagt att vi vill ha ett definitivt stopp för konfessionella friskolor. Men reglerna behöver bli bättre, det instämmer jag i.

Ibrahim Baylan (S)

Anf. 223 Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Under den här debattens gång kom jag att tänka på ett program som gick på 80-talet. Det var ett skämtprogram där ett av inslagen just handlade om Folkpartiet. Jag vill framhålla att det var ett skämt som handlade om att Folkpartiet frågade: Vad tycker du? Så tycker vi med, var då svaret. Detta skulle vara roligt. Jag kom att tänka på det skämtet, för jag tycker mig se att Folkpartiet under den här debatten har intagit alla hållningar man kan tänkas ha. De är för ett, om än tillfälligt, stopp för alla konfessionella skolor, för att det kan finnas religiös undervisning och för att det ska vara vetenskaplighet, som Ulf Nilsson slutligen har fört fram. Jag tycker att detta för min del är väldigt enkelt. Skolan finns till för barnen, för att se till att barnen får bästa möjliga start i livet, en gedigen och bra utbildning. Barnen har rätt till en allsidig och objektiv undervisning. Det kan finnas konfessionella inslag. Det pratas om frivilliga morgonböner, och det finns, så är det. Men det viktiga för mig är att dessa inte är obligatoriska. Är de obligatoriska utesluter man andra elever från att kunna gå i den skolan. Jag tycker att alla skolor som vi finansierar gemensamt i Sverige faktiskt ska vara öppna för alla. Jag tycker att det kan vara ett ganska bra krav att ställa. Det finns i dag bekymmer med den lagstiftning vi har. Vi skulle behöva skärpa upp den. Till exempel finns det bekymmer i fall där Skolverket konstaterar att en skola kanske kränker de åtaganden man har enligt läroplan med mera eller ibland till och med kränker eleverna och Skolverket drar in tillståndet. Så har det visat sig att det inte har varit verkningsfullt, utan man kan genom överklaganden ändå driva vidare en bristfällig verksamhet. I detta fall skulle jag vilja ge Skolverket möjlighet att omedelbart stänga verksamheten, antingen vid grova överträdelser av läroplanen eller för den delen vid grova kränkningar av elever, för det finns inget ändamål om den kränker eleverna och deras rätt.

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 224 Ulf Nilsson (Fp)

Herr talman! Jag ser inte riktigt motsättningen som skolministern talar om. Vi kanske uttrycker oss på olika sätt eftersom vi är individer. Men för mig är det helt klart att man inte automatiskt ska kunna förbjuda en skola på grund av huvudmannaskap. Däremot ska man kunna stoppa en skola eller inte godkänna en skola om huvudmannen uttrycker uppenbara intoleranta värderingar och kan misstänkas medvetet inte följa läroplanen, oavsett om det är en konfessionell huvudman eller om det är någon annan huvudman. Det är därför som vi i Folkpartiet kommer att fortsätta driva, även i en framtida borgerlig regering, att regelverket ska ses över. Vi i oppositionen röstade ju tillsammans med Miljöpartiet igenom en annan skärpning, nämligen att Skolverket ska få rätt att utfärda ett föreläggande som kan åtföljas av böter gentemot både kommunala skolor och friskolor. Så det var en hel del som beslutades den där eftermiddagen när Miljöpartiet och de borgerliga röstade igenom ett antal beslut om fristående skolor.

Intressenter

Frågeställare

Ana Maria NartiFP

Besvarad av

Ibrahim BaylanSocialdemokraterna