Konsekvenser för SIUS när anslaget 1:4 omfördelas
Interpellation 2023/24:52 av Jim Svensk Larm (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-09-29
- Överlämnad
- 2023-10-02
- Anmäld
- 2023-10-03
- Sista svarsdatum
- 2023-10-24
- Svarsdatum
- 2023-10-26
- Besvarad
- 2023-10-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är 20 procent, skriver regeringen i sin budget för 2024. Samtidigt var arbetslösheten för övriga befolkningen 8 procent.
Att ge ett individuellt stöd utefter behov är oerhört viktigt för att ge alla rätt möjligheter till arbete. I Arbetsförmedlingens portfölj finns bland annat möjligheten att använda sig av särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) för att ge människor med en funktionsnedsättning ett extra stöd i sitt arbete. SIUS har utvärderats och visat sig vara en bra metod för att ge stöd i nya arbeten.
I regeringens budget för 2024 så aviseras en omfördelning inom anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. på 1 014 miljoner. Det är pengar som omförflyttas från Lönebidrag m.m. till Samhall.
Anslaget under 1:4 ska förutom lönebidrag och Samhall dessutom användas för SIUS.
I budgeten finns inga konsekvensbeskrivningar över hur omfördelningen av 1 014 miljoner påverkar stödet inom SIUS.
Med anledning av det ovan vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
- Har regeringen gjort någon bedömning av hur stödet för SIUS kommer att förändras när pengarna omfördelas?
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att fler med funktionsnedsättning kommer i arbete?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:52
Webb-tv: Konsekvenser för SIUS när anslaget 1:4 omfördelas
Dokument från debatten
- Torsdag den 26 oktober 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:23
Protokoll från debatten
Anf. 17 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Jim Svensk Larm har frågat mig om regeringen har gjort någon bedömning av hur stödet för SIUS kommer att förändras när pengarna omfördelas. Vidare har Jim Svensk Larm frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att fler med funktionsnedsättning kommer i arbete.
Arbetslösheten och långtidsarbetslösheten är höga trots en stark efterfrågan på arbetskraft sedan pandemin. Arbetsmarknadspolitiken behöver utformas så att fler kommer i arbete och så att den blir mer kostnadseffektiv. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är överrepresenterade bland personer som fastnar i långtidsarbetslöshet. Att åstadkomma bättre förutsättningar för dessa individer är därför en viktig del av en mer effektiv arbetsmarknadspolitik. Här fyller Samhall, som vi just har diskuterat, en viktig funktion.
Samhall har dock i dagsläget ekonomiska utmaningar, bland annat till följd av ökade lönekostnader i kombination med minskad efterfrågan på bolagets tjänster. För att skapa förbättrade ekonomiska förutsättningar för Samhalls verksamhet föreslår regeringen en höjning av den statliga merkostnadsersättningen till Samhall i budgetpropositionen för 2024. Regeringen har i budgetpropositionen också aviserat en översyn av bolagets uppdrag, verksamhet och förutsättningar.
För att få ned arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning behövs arbetsmarknadspolitiska insatser och stöd som kan anpassas efter den enskildes förutsättningar och behov. Arbetsförmedlingen är i sammanhanget en viktig aktör med sin verktygslåda av insatser för arbetssökande, däribland insatser som är riktade specifikt till personer med funktionsnedsättning såsom lönebidrag och SIUS.
Tillskottet till Samhall möjliggörs i huvudsak genom en omfördelning av medel för lönebidrag. Trots minskningen av medel för lönebidrag beräknas det finnas ett utrymme för ett ökat antal lönebidrag jämfört med nuvarande nivåer. Utrymmet för SIUS bedöms inte påverkas av den föreslagna omfördelningen inom anslaget. Det beräknas även fortsättningsvis finnas ett utrymme för att öka stödet för SIUS.
Vidare föreslås i budgetpropositionen för 2024 en förstärkning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag på 200 miljoner kronor 2024 för att möta en ökad arbetslöshet och stärka kontrollarbetet.
För att få ned arbetslösheten och ge fler med funktionsnedsättning möjlighet till arbete eller utbildning krävs också ett proaktivt och effektivt arbetsgivararbete. Under innevarande år har myndigheten ett uppdrag att bland annat fortsätta att stärka och utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter.
Det är av stor vikt att alla som kan arbeta gör det. Möjligheten till arbete är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att kunna bryta utanförskap och stärka välfärden. Jag fortsätter såklart att noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden samt Arbetsförmedlingens viktiga arbete för personer med funktionsnedsättning.
Anf. 18 Jim Svensk Larm (S)
Fru talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret.
Rubriken på den här interpellationen kanske inte är den mest spännande, har jag förstått när jag försökt få kollegor att komma med i debatten. Den är lite svårbegriplig. Ämnet är dock inte mindre viktigt för det. Detta är en viktig debatt som påverkar många människors vardag och möjlighet till arbete.
Utbildning, subventionerade anställningar och extra stöd i arbete är några av de insatser som kan behövas för att fler ska komma i arbete. Vilken insats som behövs varierar, och därför är det viktigt att det finns olika insatser. Det är helt enkelt viktigt därför att alla som kan jobba ska jobba. Vi socialdemokrater har sagt det förr, och vi fortsätter att säga det eftersom det är en viktig del.
För personer som står långt ifrån arbetsmarknaden är stödet extra viktigt. I den här debatten ska vi fokusera just på stödet för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har en funktionsnedsättning. Vilket stöd finns det för dem, och hur ska vi ge fler rätt förutsättningar för arbete?
Arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är 20 procent, detta samtidigt som arbetslösheten för övriga befolkningen är runt 8 procent. Det är inte en acceptabel skillnad. Skillnaden är inte heller ny. Senast i april hade arbetsmarknadsministern och jag en annan interpellationsdebatt om just denna skillnad. I den debatten sa arbetsmarknadsministern att detta var en viktig fråga för regeringen och att ett av de verktyg som skulle användas var regleringsbreven.
Efter att arbetsmarknadsministern fick tillgång till nycklarna till sitt kontor på Rosenbad har regleringsbreven ändrats fem gånger. Resultatet är inte en starkare styrning för personer med funktionsnedsättning. Statsrådet har tagit bort delar och flyttat över delar till instruktionerna för Arbetsförmedlingen, men en del som jag nu varken hittar i regleringsbreven eller i instruktionerna rör personer med funktionsnedsättning.
När statsrådet tillträdde stod det i Arbetsförmedlingens regleringsbrev att "särskilt fokus bör ligga på arbetet med att förbättra service på distans samt digitala tjänster för arbetssökande med funktionsnedsättning". Det har arbetsmarknadsministern tagit bort. Johan Pehrson har också sagt att skärmhysterin på Arbetsförmedlingen har gått för långt.
Hur ska då fler personer med funktionsnedsättning komma i arbete? Utifrån det som Johan Pehrson argumenterar för och anför ser jag inte så jättemånga alternativ framåt. Det kan vara så att Johan Pehrson menar att den digitalisering som skett på Arbetsförmedlingen har gått för långt och att vi ska sluta upp med digitaliseringen. Då måste kontentan bli att det ska öppnas fler kontor och att det ska finnas mer personal ute i landet. Eller menar Johan Pehrson att vi inte ska ha något av det? Ska vi inte ha vare sig de fysiska kontoren eller den digitala servicen? Är det helt enkelt så att vi inte ska ha någon arbetsförmedling? I och med att anslagen till Arbetsförmedlingen minskas är det nästan den slutsatsen man kan komma fram till. Om skärmhysterin har gått för långt inom den här verksamheten, ska vi ha något digitalt alls eller inte?
För att komma tillbaka till regleringsbreven för Arbetsförmedlingen: Statsrådet fick häromdagen en skrivelse från funktionsrättsorganisationerna om vad de tycker är viktigt. Jag skulle vilja fråga statsrådet om det är några av sakerna i skrivelsen som vi kommer att kunna se i regleringsbrev framöver.
Anf. 19 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Den här interpellationsdebatten handlar om två saker. Jag börjar där Jim Svensk Larm slutade, med Arbetsförmedlingen. Det är klart att det digitala är viktigt. Jag brukar säga att det är viktigt för alla utom barn på förskolan. De ska helst lära sig på annat sätt för att öka sin fantasi och sin kreativa förmåga. Tids nog kommer alla barn i Sverige att kunna fastna i skärmar. Samma sak gäller den ordinarie skolan. Men på Arbetsförmedlingen är det speciellt. Många människor är väldigt skickliga och har inte några problem att använda digitala verktyg. Det kan man göra på distans, vilket innebär effektivitet. Det leder till att resurserna används på bästa sätt till fördel för Arbetsförmedlingen, skattebetalarna och individen.
Sedan finns det människor som har svårt med det av olika skäl. Arbetsförmedlingen jobbar intensivt med att snabbt försöka identifiera vilka personer som måste ha hjälp fysiskt eftersom de inte har kapacitet att använda de digitala verktygen för att komma in på en reguljär utbildning, få en subventionerad anställning eller få ett reguljärt arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Det är viktigt.
Fru talman! Jag har budgetpropositionen med mig här. Inom detta utgiftsområde använder vi oss av 92 miljarder. Jag såg att Socialdemokraterna hade en liten ökning i sitt budgetförslag, och det välkomnar jag. Det är bra att man vill satsa ännu mer på detta viktiga område. Det har gjorts en del omfördelningar, som det brukar vara när politiska partier lägger fram förslag. En del är genomförbart, annat inte. Regeringen har här lagt fram förslag som är genomförbara. Det är ett starkt fokus på att hjälpa personer med funktionsnedsättningar som gör att de behöver stöd. Det är Arbetsförmedlingens uppgift att ge det stödet.
Jag vänder mig nu till er som är juridikintresserade. Jag vet inte hur många av er som lyssnar just nu som läser konstitutionell rätt eller statsvetenskap - det kanske finns någon. Ni ger mig säkert stöd i påståendet att budgeten är ett styrdokument, liksom instruktionen och de återkommande regleringsbreven. Dessutom ändrar man ju massor av förordningar.
Det här området är allt annat än underreglerat. Ibland hör jag att det önskas nya enormt stora lagstiftningsärenden från Socialdemokraterna. Det är väldigt bra om man pekar på vad det är i så fall. Om man pratar med andra som agerar för en stark arbetsmarknad, ökad egenmakt för individer, reallöneökningar och så vidare säger de snarare att det finns mycket överreglering som vi ska titta på.
Det är viktigt att det klarläggs här i kammaren att det är tydligt i instruktionen att funktionshindrade personer ska kunna prioriteras. Jag vet att man har haft synpunkter på Arbetsförmedlingen. De kämpar med hur de ska hantera alla medel. Man tycker att det är bra att låta de här pengarna komma till användning. Den förändring och överflyttning som diskuteras i interpellationen är välkommen. Det är som sagt mycket bättre att de pengarna används.
Steg till arbete, som sent omsider kom igång förra månaden, är ett sätt att särskilt rikta in sig på att hjälpa och stödja funktionshindrade ännu bättre. Vi får väl utvärdera det om ett litet tag. Men jag vet att den tillförordnade generaldirektören är väldigt förhoppningsfull om att det här kan ge gott resultat för att få fler människor med funktionsnedsättning i arbete.
Anf. 20 Jim Svensk Larm (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Vi hade den vikarierande generaldirektören i utskottet på förmiddagen och fick höra lite om arbetet med Steg till arbete, som jag tror kan vara viktigt för att få fler med funktionsnedsättning i arbete. Det är inte de jättestora volymerna vi pratar om, men det är en viktig del.
Det är glädjande att statsrådet är glad över vår budget. Jag hoppas att statsrådet kommer att göra vad han kan för att få igenom våra förslag. Vi räknar med hans stöd.
I Arbetsförmedlingens budgetunderlag för 2024 skriver myndigheten att besparingarna på förvaltningsanslaget ger ett ansträngt läge. De skriver även att myndighetens arbete med beslut om anställningar med lönebidrag är personalkrävande. Detta innebär att inte alla medel som avsätts för lönebidrag kommer att kunna användas, eftersom det inte finns personal som kan hantera ansökningarna. Det här använder regeringen till att både dra ned på anslaget till lönebidraget och fortsätta neddragningarna på Arbetsförmedlingen. Det blir helt enkelt en ond spiral.
Det är inte utan att jag funderar på om regeringen verkligen vill att personer med funktionsnedsättning ska få det här stödet för att komma i arbete. Utifrån tidigare debatter med arbetsmarknadsministern verkar regeringens syn vara att människor inte behöver stöd för att komma i arbete utan behöver få det mycket värre. Bidragstak har lyfts fram som en av de viktigaste åtgärderna för att få människor i arbete. När det gäller gruppen vi diskuterar i dag kanske vi ska lägga till funkisskatten som en av de viktigaste åtgärderna för regeringen. De som har det tungt ska helt enkelt få det tyngre. Det är den väg som SD-regeringen tar för att få människor i arbete.
Jag tycker, fru talman, att det är ett stort snedsteg i tankebanan att tro att människor ska få det bättre genom att man gör det mycket sämre för dem. Jag har under mitt år här i riksdagen mött många funktionsrättsorganisationer som berättat om hur deras medlemmar inte vill annat än att arbeta men inte får den möjligheten. Det kan handla om åtta timmar per vecka, åtta timmar per dag eller vad som helst däremellan. Det är helt enkelt upp till individen hur mycket den kan bidra med. Det här är människor som vill vara en del av samhället och bidra till utvecklingen. Men då behöver de stöd för att komma i arbete eller studier.
Vilka åtgärder är det då som pekas ut som fungerande? I Arbetsförmedlingens återrapporter från tidigare år lyfts flera åtgärder som ökar chansen att övergå till arbete eller studier: praktik, arbetsmarknadsutbildning, subventionerade anställningar, förstärkta förmedlingsinsatser och även SIUS. Det är saker som räknas upp som framgångsrika. Det är alltså de här åtgärderna som regeringen går åt, både genom att direkt minska anslagen och genom att minska Arbetsförmedlingens resurser att besluta om åtgärder till personer som behöver dem.
Fru talman! I den förra interpellationsdebatten med arbetsmarknadsministern om det här ämnet påtalade jag att det i snitt tog 311 dagar för en person med funktionsnedsättning att få den registreringen hos Arbetsförmedlingen. Det är alldeles för lång tid. Någonting behöver göras. Men den nya statistiken visar tyvärr att det går åt fel håll. Nu är snittet uppe i 350 dagar för män och 380 dagar för kvinnor. 380 dagar får kvinnor i snitt vänta för att få koden funktionsnedsättning i Arbetsförmedlingens system och därigenom få tillgång till rätt insatser.
Det här har vi socialdemokrater lyft fram i vår kommittémotion, för vi ser att någonting behöver göras. Att behöva gå och vänta så lång tid på att få rätt insatser gör inte att man kommer snabbare i arbete. Vad tänker regeringen göra för att få ned den här tiden? Är det genom att fortsätta minska anslagen till Arbetsförmedlingen?
Anf. 21 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Det är glädjande att den tillförordnade generaldirektören för myndigheten vi nu pratar om besökte utskottet i dag på förmiddagen. Då måste även Jim Svensk Larm, för att tala klartext, göra kopplingen till det han säger om att det blir fler lönebidrag och att man ser positivt på att det är chans att det blir fler lönebidrag också nästa år, till exempel. Man har med sig ett helt nytt program som nu äntligen är sjösatt.
Det är beroende på, hör och häpna, regeringens vilja att så ska ske. Det ska göras bättre, effektivare och mer samlade insatser för människor med funktionsnedsättning. Det är en beställning. Det är en beställning som jag förutsätter att Socialdemokraterna håller med om. Annars får ni gärna här i kammaren när vi debatterar säga: Vi vill ha en annan insats än det som Arbetsförmedlingen nu berättade om i dag på utskottsmötet. Kom och berätta om det!
Sedan måste man väl ändå vara lite försiktig. Socialdemokraterna börjar svavelosande tala om de förändringar som görs för att både skapa möjligheter och öka det personliga ansvaret för integration. Det handlar till exempel om hur det alltid ska löna sig att arbeta i stället för att få offentliga ersättningar. Det brukar talas om bidragstak. Det är någonting som Jim Svensk Larm tycker är helt häpnadsväckande.
Det är väldigt viktigt att du berättar om det när du knackar dörr i din hemstad eller i ditt län, Jim Svensk Larm. Du tycker att det inte är så viktigt att det alltid ska löna sig att arbeta.
Vi sänker skatten för alla som arbetar. Vi sänker skatten också för dem som har en funktionsnedsättning och som går till jobbet, sliter och bidrar och blir samhällsbyggare, kanske med ett visst stöd. Det är en väldigt viktig insats.
Jag har noterat att också Socialdemokraterna står upp och säger: sänkt skatt på arbete. När jag hörde det, fru talman, kände jag att efter alla dessa år som jag har haft förmånen att vara i riksdagen har polletten trillat ned även hos Socialdemokraterna. Skatt på arbete, de välståndsskapande krafterna, har inget egenvärde.
Det är jag mycket glad att höra. Jag blir förvånad om Socialdemokraterna nu vill frångå detta. Det verkar som att det är ett problem att vi ska sänka skatten på arbete oavsett om du har ett stöd eller inte.
Anf. 22 Jim Svensk Larm (S)
Fru talman! Jag tror att jag ändå säger: Tack, statsrådet, för svaret!
Vi berörde en bredd av olika saker i inläggen. Det brukar bli så i interpellationsdebatter med arbetsmarknadsministern. Vi delar ut medaljer. Vi talar om sagofigurer. Vi talar om både det ena och det andra i olika debatter.
Jag tycker mig känna igen virvlandet åt alla möjliga håll. När jag sitter där hemma på bryggan ser jag min fågelskrämma däröver flyga åt alla möjliga håll i vinden, samtidigt som fåglarna sitter därunder. Den gör inte sitt jobb. Det tycker jag inte heller att statsrådet gör.
Det här är mitt sista inlägg i debatten. Jag tänkte inte gå in på så mycket mer. Detta är oerhört viktigt. Jag hoppas att statsrådet ändå har rätt i att vi ska fortsätta med att fler får lönebidrag och fler får SIUS-hjälpen. Det är viktiga verksamheter.
Det finns såklart fler saker inom anslaget. Vi har hjälpmedel och också lite andra stöd som är viktiga för att personer med funktionsnedsättning ska komma i arbete.
För mig blir detta sista debatten med arbetsmarknadsministern i de här frågorna. På måndag tar jag på mig mina arbetskläder på bruket. Måndag morgon klockan 05.00 ska jag vara en av dem som går tillbaka till arbetet. Jag hoppas att arbetsmarknadsministern fortsätter att driva de här frågorna och att mina kollegor driver de här frågorna. Det är viktiga frågor.
Personer med funktionsnedsättning förtjänar möjligheter att komma i arbete. De förtjänar att vara en del av samhällsbygget. Jag vill tacka statsrådet.
(Applåder)
Anf. 23 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Jag vill tacka Jim Svensk Larm. Du är beredd att ta ansvar, Jim. Du går in och tjänstgör. Du tar ett uppdrag att företräda medborgarna i en tid när polarisering, vanföreställningar och ganska grov retorik präglar det politiska samtalet som är så viktigt.
Vi vet några saker som är grundläggande för svenskt välstånd och medborgarnas frihet och möjlighet att leva anständiga liv. Det är demokrati, fungerande institutioner, tillit och marknadsekonomi. Det nickas här framme, och det gläder mig.
Allt det är viktigt. Men då krävs det människor som Jim Svensk Larm och flera härinne, ingen nämnd och ingen glömd. Det är ändå några här som innan läslovet i riksdagen kämpar på här. Tack för det du har gjort, Jim! Vi har inte alltid tyckt lika. Jag kan konstatera att även min retorik ibland kan vara hård. Jag tycker att Jim Svensk Larms retorik ibland är väldigt hård.
Jag har redovisat 92 miljarder till den breda arbetsmarknadspolitiken. Det är skattebetalarnas pengar. Det finns några som sitter här uppe på läktaren. Det är deras pengar som vi försöker att använda klokt och effektivt och se till att de inte går ut i onödan. Man ska vara varsam med andras pengar.
Det finns andra förslag från Socialdemokraterna. Vi tycker inte lika om alla dessa. Men jag vill än en gång tacka Jim Svensk Larm för hans insatser i Sveriges riksdag och för svensk arbetsmarknadspolitik.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.