Konsekvensutredningar
Interpellation 2016/17:189 av Jörgen Warborn (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-07
- Överlämnad
- 2016-12-08
- Anmäld
- 2016-12-09
- Svarsdatum
- 2017-01-10
- Besvarad
- 2017-01-10
- Sista svarsdatum
- 2017-01-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regelförenklingar är angelägna för att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. Jobb skapas av företag som växer och anställer. En viktig förutsättning för att de ska kunna fortsätta att växa och anställa är att vi inte har fler regler än nödvändigt och att de som finns är förutsägbara och tydliga.
Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari 2016 sin årliga granskning av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Resultaten i rapporten är mycket nedslående; endast 36 procent av konsekvensutredningarna godkändes.
Andelen godkända konsekvensutredningar från Finansdepartementet under 2016 går att räkna på en hand. Endast 4 av 49 konsekvensutredningar är godkända. Detta är naturligtvis inte acceptabelt.
Frågan är varför finansministern struntar i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:
Kommer finansministern att inleda ett arbete för att förbättra konsekvensbeskrivningarna i de propositioner som finansdepartementet lämnar till riksdagen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:189
Webb-tv: Konsekvensutredningar
Dokument från debatten
- Tisdag den 10 januari 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:51
- Protokoll 2016/17:51 Tisdagen den 10 januariProtokoll 2016/17:51 Svar på interpellation 2016/17:189 om konsekvensutredningar
Protokoll från debatten
Anf. 1 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jörgen Warborn har frågat finansministern om hon kommer att inleda ett arbete med att förbättra konsekvensutredningarna i de propositioner som Finansdepartementet lämnar till riksdagen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
För att svenska företag ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till omvärlden är det centralt att reglerna är ändamålsenliga för att begränsa den administration som krävs för att följa regelverken. Även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat och för att nå ökad tillväxt och sysselsättning. Det finns en outnyttjad potential i digitaliseringen som hjälpmedel för att göra det enklare för företagen samtidigt som det finns en förväntning från svenska medborgare och företag att fler myndighetskontakter ska kunna skötas digitalt.
Svar på interpellationer
Konsekvensutredningar är centrala i arbetet med att nå mer ändamålsenliga regler, och det är viktigt att de håller en god kvalitet. Tillväxtverket har ett ansvar att ge råd, stöd och utbildning till regelgivare på alla nivåer, och ett intensifierat stöd är av avgörande betydelse för att höja kvaliteten på de konsekvensutredningar som upprättas såväl på myndigheter som inom Regeringskansliet. Den 1 december fattade regeringen beslut om att ge Tillväxtverket ett uppdrag att ta fram en digital handledning för arbetet med konsekvensutredningar vid regelgivning. Handledningen ska fungera som ett konkret hjälpmedel när en konsekvensutredning upprättas.
Det förs en dialog med Tillväxtverket om hur de rådgivande och stödjande insatserna ska inriktas framöver. För att nå framgång måste konkreta stödinsatser sättas in där behoven är som störst. Exempelvis har Regelrådet identifierat att det ofta är beräkningar av kostnaderna för företagen som brister. Det är därför viktigt att de rådgivande insatserna framöver utgörs av ett konkret stöd så att Regeringskansliet och andra regelgivare kan förbättra framför allt kostnadsberäkningarna i sina konsekvensutredningar.
Anf. 2 Jörgen Warborn (M)
Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret. Jag och Mikael Damberg hade en debatt i denna fråga så sent som i slutet av november. Då handlade det lite bredare om konsekvensutredningar. I dag handlar det om konsekvensutredningar som kommer från Finansdepartementet. Eftersom jag hade ställt frågan till finansminister Magdalena Andersson är jag något förvånad över att det är innovations- och näringsminister Mikael Damberg som debatterar med mig i dag. Jag ska strax återkomma till detta.
Bakgrunden till att jag har ställt denna fråga är att detta hänger ihop med företagsklimatet. Har vi bra konsekvensbeskrivningar kan vi riksdagsledamöter ta bra och väl avvägda beslut som säkerställer att den lagstiftning som påverkar företagen ger så lite byråkrati som möjligt för dessa. Därmed kan företagen fokusera på sin kärnverksamhet.
När vi debatterade i november berömde jag Damberg. Vi delar åsikt i ett antal olika frågor. Först och främst tycker vi båda att nivån på konsekvensbeskrivningarna är för dålig. Kvaliteteten måste höjas. Damberg sa att ett bra beslutsunderlag ökar förutsättningarna för att skapa ändamålsenliga regler. Även detta håller jag med om. Vi delar också åsikten att om vi kommer till rätta med konsekvensbeskrivningarna väntas det i förlängningen leda till både ökad sysselsättning och ökad tillväxt.
Tyvärr var endast 36 procent av konsekvensutredningarna förra året godtagbara. Enligt den snabbanalys som jag har gjort verkar det vara som allra sämst på Finansdepartementet. Det är därför jag har ställt frågan om vad finansministern ska göra för att komma till rätta med problemet. Jag är något förvånad över att det är Mikael Damberg som tar debatten.
Låt mig för tydlighets skull upprepa frågan som jag ställde i interpellationen: Kommer finansministern att inleda ett arbete för att förbättra konsekvensbeskrivningarna i de propositioner som Finansdepartementet lämnar till riksdagen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När arbetet nu verkar vara så fördelat i regeringen att det är innovations- och näringsministern som tar dessa frågor måste det betyda att han har ansvar för alla konsekvensbeskrivningar som regeringen lägger fram. Det måste vara ett väldigt tungt arbete. Visserligen kommer det inte jättemånga propositioner, men det kommer ändå några och det måste vara ett tungt arbete att ta ansvar för alla dem.
I Propositionshandboken står det avseende konsekvensanalyser att varje departement har ansvaret för att dessa görs i propositionsärenden som handläggs inom departementet. Jag tolkar detta som att det är finansministern och Finansdepartementet som har ansvar här, inte näringsministern.
Nu säger Damberg att handboken ska göras digital och att detta är lösningen. Jag har ingenting emot att den blir digital, utan tycker att det är bra. Det kommer dock inte att vara en tillräcklig åtgärd. Jag tror att man måste göra fler saker för att komma till rätta med detta.
Jag skulle vilja höra Dambergs åsikt och kommentarer om hur regeringen har organiserat detta arbete. Kommer näringsministern att ansvara för alla konsekvensberedningar?
Anf. 3 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Fru talman! Tack, Jörgen Warborn, för interpellationen och möjligheten att debattera denna viktiga fråga igen! Inte heller jag trodde väl att vi så snart efter den förra debatten skulle debattera detta igen. Jag förväntade mig nog att det skulle ha kommit ny statistik för året därpå för att se hur utvecklingen hade blivit. Det utlovade ju Jörgen Warborn i den förra debatten. Jag ser fram emot en sådan debatt.
Vi har just omorganiserat arbetet med Regelrådet för att komma närmare regelgivarna och komma närmare processen med att utforma reglerna. Det är därför Tillväxtverket nu har fått det här specifika uppdraget men också har fått i uppdrag att jobba med en digital handledning för att man ska tänka rätt från början när man utformar regler och konsekvensutredningar. Att tänka rätt från början är väl det absolut bästa vi kan göra när vi utformar regler.
Det är jag som har huvudansvaret för det här arbetet i regeringen. Sedan måste som alltid alla departement göra sin del av arbetet, men det är jag som är politikansvarig för det här arbetet, och det är därför jag svarar på frågorna.
Vi har just gjort en omorganisation. Detta debatterade vi förra gången också. Man kan ha lite olika uppfattningar om hur fristående en regelmyndighet som Regelrådet ska vara och hur nära kopplad den ska vara till dem som utformar reglerna. Här har vi hittat en balans mellan oberoende och en närmare koppling till dem som de facto utfärdar nya regler. Vi tror att det kommer att ge effekt med utbildningsinsatser, med konkreta hjälpmedel som den digitala handledningen och med andra insatser som gör att vi kan vända den här utvecklingen.
Titta mellan de olika departementen kan man göra över tid; jag tror att det blir väldigt svårt att bara titta på ett år framåt eller bakåt. Man kan säga att det varierar väldigt kraftigt mellan olika departement men också mellan olika år, vilket tyder på att det inte är det enskilda departementets problem eller utmaningar som är det centrala - vi har ett generiskt problem i Regeringskansliet med att ta stort ansvar för de här frågorna. Det är därför vi har organiserat arbetet på det här sättet. Jag kan till exempel notera att Finansdepartementet är ett av de departement som har deltagit i utbildningsinsatser tillsammans med Tillväxtverket för att se hur man ska kunna bli bättre på att använda de här möjligheterna att utforma konsekvensutredningar på ett bättre sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att vi har ett gemensamt ansvar för att följa den här frågan framöver. Alla har naturligtvis ett eget ansvar i en sådan här process, men Regeringskansliet som myndighet har också ett ansvar för att hålla hög kvalitet i detta. Vi tror att den nya organisationen kommer att underlätta ett mer strukturerat och förebyggande arbete med dessa frågor.
Anf. 4 Jörgen Warborn (M)
Fru talman! Jag förstår att Mikael Damberg har politikansvaret för det här området. Men jag tycker fortfarande att det han säger står lite i strid med det som står i Propositionshandboken. Jag tror att det är farligt om de andra ministrarna tror att det är Mikael Damberg som ska ansvara för samtliga konsekvensbeskrivningar.
När det gäller Regelrådet och dess organisatoriska hemvist har vi väl ingen annan åsikt just i dagsläget. Låt nu detta verka igenom, och se vad som händer med det! Sedan får man väl utvärdera det om ett antal år och se om det blir bättre eller inte. Låt oss återkomma om det!
Fru talman! Låt mig tillåtas bli lite mer teknisk för att efterhöra hur innovations- och näringsministern har resonerat när det gäller några enskilda konsekvensbeskrivningar från Finansdepartementet. Regelrådet har yttrat sig när det gäller växa-stödet. Det är en fråga där vi i och för sig har en politisk konflikt. Vi tycker väl för vår del kanske inte att detta kommer att vara den bästa vägen framåt. Men det handlar om att sänka arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare när de anställer sin första person. I förordningen tror jag att det är ungefär ett tiotal olika punkter - jag kan det inte exakt - som utredaren eller kommittén som gör en konsekvensbeskrivning ska gå igenom. På område efter område får konsekvensbeskrivningen kritik.
I sitt interpellationssvar säger ministern för det första att man ska titta på kostnadsberäkningar och bli bättre på det. Jag tror att det är bra, men jag tror inte att det kommer att lösa hela situationen. För det andra pratar man om det organisatoriska perspektivet. För det tredje ska man, om jag fattar det rätt, göra kapitlet om konsekvensbeskrivningarna i Propositionshandboken digitalt.
Jag tror inte att detta kommer att lyfta. Jag tror inte att det kommer att vara tillräckligt för att möta upp konsekvensbeskrivningar när det gäller till exempel bristfälliga informationsinsatser eller hur man har tittat på småföretagares utsatta situation. Det finns en rad olika punkter som man tittar på i en konsekvensbeskrivning.
Hur ser ministern på detta? Kommer de åtgärder som ni har vidtagit att lösa situationen, så att konsekvensbeskrivningen i ett ärende som till exempel växa-stödet blir bättre? Hur hade en digital handledning löst den här frågan?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man säger att man ska ge rådgivande stöd vid kostnadsberäkningar. Det innebär att innovations- och näringsministern ska ge finansministern råd om hur finansministern ska göra kostnadsberäkningar, om jag tolkar det rätt. Det blir lite märkligt.
Jag har ett annat exempel på ett yttrande. Det gäller Europeiska kommissionens direktiv om en gemensam bolagsskattebas. Det är ett stort ärende som påverkar väldigt många företag. I det fallet gavs inte Regelrådet tillräcklig tid att yttra sig. Då löser inga digitala handböcker den frågan. Några rådgivande insatser med fokus på kostnadsberäkningar lär inte heller lösa frågan.
Hur ser ministern på det här? Finns det andra åtgärder som man överväger från regeringens sida för att komma till rätta med detta?
Anf. 5 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Fru talman! Konsekvensutredningar är ett viktigt verktyg för att fatta klokare beslut och komma fram till en bra lagstiftning som stöder både tillväxt och andra samhällspolitiska mål som vi kan ha i den här kammaren och i regeringen. Men detta verktyg löser inte alla problem. Det handlar om beslutsunderlaget och en analys av situationen.
Jag tar den sista frågan först. I vissa fall - det vet vi i den här kammaren - hamnar vi i en tidssituation där annars normala processer inte riktigt kan gå till på samma sätt som vanligt. Det finns undantagsbestämmelser för vilket förarbete som måste till för sådan lagstiftning och sådana regler. Sverige som nation kan behöva införa regler snabbt. Det kan handla om icke förväntad lagstiftning eller en förordning som behöver tas fram för att hantera inte minst internationella situationer. Då kan det behöva gå snabbare.
En del av arbetet med konsekvensanalyser är också att sortera ärenden och rikta in konsekvensutredningarnas kvalitet framför allt på de områden som har stor betydelse för små och medelstora företags möjligheter att agera. Det är nämligen ofta de som drabbas av snåriga regler och tids- eller kostnadsfrågor i sitt arbete. Större organisationer har ofta lättare att sätta sig in i nya regelverk.
Jag tror att ambitionen hos alla i den här kammaren är att reglerna ska vara så bra som möjligt, alldeles oavsett vilken storlek det är på verksamheten de berör. Men det är klart att de regler som har en direkt koppling till verksamheter som berör väldigt många till exempel företag har en större betydelse i konsekvensutredningssammanhang än andra regler. Det är viktigt att man när man jobbar med konsekvensutredningar har den rangordningsdiskussionen klar för sig. Vi måste ju rikta insatserna mot det som gör mest skillnad.
Den digitala handledningen har vi gett ett uppdrag om. Exakt vilken effekt den kommer att få får vi väl se när allt arbete är färdigt och den har prövats. Men min erfarenhet är att när man jobbar med handledningar som också hjälper en att följa olika steg och processer så missar man inte olika moment i konsekvensutredningarna. Det gör det lätt att till exempel få in frågan om små och medelstora företags situation och om det kostar tid och pengar för företag att implementera ny lagstiftning. Jag tror definitivt att ett sådant arbete, om det används, kommer att få betydelse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror däremot inte att man kan se konsekvensutredningarna som det enda att diskutera när det gäller vilken typ av politik vi ska föra eller fatta beslut om. Konsekvensutredningar kan man ju tolka på olika sätt. Man kan också ha olika politiska bedömningar av vilka insatser som ger stor effekt eller inte.
Det här kommer att vara ett verktyg. Det kommer inte att lösa alla frågor, och jag tror inte heller att man kommer att kunna titta i statistiken och få alla svar om vilken lagstiftning som ska gälla framöver. Men det vi är helt överens om är att konsekvensutredningar är ett eftersatt arbete vars kvalitet behöver höjas. Ingen tjänar på att utredningsmaterialet från början är för bristfälligt för att man ska kunna fatta riktiga och kloka beslut framöver.
Anf. 6 Jörgen Warborn (M)
Fru talman! Jag tror att regeringen är på fel spår. Man lägger kraft och tro på att digitaliseringen ska lösa det här.
Jag har absolut ingenting emot att man digitaliserar handboken eller gör andra checklistor. Men förordningen är egentligen glasklar. Där står ju ett antal punkter som man ska titta på i en konsekvensutredning. Problemet är att utredarna inte gör det. De går inte igenom det arbetet tillräckligt bra.
Handledningen, Propositionshandboken, finns redan. Det finns dessutom en tillhörande checklista. Ett speciellt pm finns framtaget för detta. Antingen får man titta på instruktionerna eller så krävs det ett politiskt ledarskap för att ta tag i frågan och säga: Här har vi ett riktigt problem. Vi måste åtgärda det problemet och vända trenden med erbarmligt dåliga konsekvensbeskrivningar.
Det är vad jag förväntar mig att ministern gör. Konsekvensutredningarna måste bli bättre. För att de ska bli det får vi sätta in rätt åtgärder. Man måste göra rätt analys och rätt åtgärder. Jag tror att regeringen har gjort delvis fel analys och som ett resultat av det satt in fel åtgärder.
Här finns det fler sätt att använda. Det gäller inte minst att regeringen har organiserat detta på det sätt som den har gjort, det vill säga att närings- och innovationsministern är ansvarig för samtliga konsekvensbeskrivningar. Det verkar väldigt märkligt.
Just hur arbetet är organiserat inom regeringen är en av de största möjligheterna för att konsekvensutredningarna ska bli bättre. När jag interpellerar finansministern eller möjligtvis landsbygdsministern nästa gång tror jag att det är helt centralt att de ministrarna svarar på hur de har tänkt arbeta med de frågorna. Det behövs ett politiskt ledarskap i de här frågorna.
Jag tvivlar inte på att Damberg har ett fokus och ett intresse av att säkerställa att konsekvensutredningarna blir bättre. Men jag tror inte att någon är kapabel att ta sig an alla konsekvensbeskrivningar.
Anf. 7 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Fru talman! Det är viktigt att se att även om jag har ett politiskt ansvar, inte minst för Tillväxtverket och frågor om förenkling för företagande, rubbar det inte den ansvarsfördelning som finns när man tar fram propositioner eller utarbetar lagstiftning i övrigt. Där måste man följa de regler som finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man kan alltid säga att annat skulle göras och att en digital handledning inte är verkningsfull. Det får vi väl se. Det som hitintills visat sig svårt i konsekvensutredningar är just att utredare har haft svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna. Det gäller inte bara statsbudgeten, vilket är en del av konsekvensutredningarna, utan även de ekonomiska konsekvenserna för ett enskilt företag, en bransch eller en sektor som drabbas av nya regler.
Det är där en digital handledning men också stöd från Tillväxtverket och Regelrådet som har jobbat med de frågorna under en lång tid kan vara ett stöd för dem som jobbar tidigt i processen med att ta fram nya förslag. Jag tror att en ny organisation, mer fokus, tydlig uppföljning och riksdagsdebatter som denna medför att vi blir bättre över tid. Det gäller alla departement och inte bara Finansdepartementet.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.