Könsneutralt äktenskap

Interpellation 2007/08:638 av Larsson, Hillevi (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-04-29
Anmäld
2008-05-05
Besvarad
2008-05-16
Sista svarsdatum
2008-05-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 29 april

Interpellation

2007/08:638 Könsneutralt äktenskap

av Hillevi Larsson (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Utredningen som har arbetat med frågan om eventuellt införande av könsneutrala äktenskap är klar och inlämnad till regeringen. Förslaget i utredningen var att könsneutrala äktenskap ska införas i Sverige. Utredningen föreslog vidare att samkönade par ska få gifta sig från och med den 1 januari 2008.

Det datumet är redan passerat på grund av att regeringen dragit frågan i långbänk och avsatt en orimligt lång remisstid för utredningen. (Och detta trots att många av remissinstanserna redan under utredningens gång involverats i arbetet och fått möjlighet att lämna in sina synpunkter i frågan.) Nu är remisstiden äntligen slut, men regeringen har trots detta inte gett något klart besked om när vi kan vänta oss en proposition.

Den enda information vi fått är att en proposition tidigast kan avlämnas under hösten. Man kan fråga sig vad det är som tar så lång tid.

Utredningens förslag är väl genomarbetade och kan sjösättas utan vidare förberedelser. Sex av riksdagens partier står bakom utredningens förslag. Endast Kristdemokraterna är emot. Opinionsundersökningar har dessutom visat att en klar majoritet av svenska folket är för könsneutrala äktenskap.

Många samkönade par väntar otåligt på att äntligen få gifta sig på lika villkor som andra. Det enda hindret nu är regeringens ovilja att komma till skott.

Mina frågor till justitieministern är:

1. När, enligt ministerns avsikter, kommer propositionen om könsneutrala äktenskap?

2. Kan ministern lova att det inte blir en kompromiss som innebär att samkönade par även fortsättningsvis benämns med andra termer än heterosexuella par?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:638, Könsneutralt äktenskap

Interpellationsdebatt 2007/08:638

Webb-tv: Könsneutralt äktenskap

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Hillevi Larsson har frågat mig när propositionen om könsneutrala äktenskap kommer. Hon har också frågat mig om jag kan lova att det inte blir en kompromiss som innebär att man för par där personerna är av samma kön även i fortsättningen använder andra termer än för par där personerna är av olika kön. Som jag har sagt tidigare så är avsikten att regeringen ska kunna presentera ett förslag under 2008. Lagstiftningsärendet handläggs på normalt sätt. Handläggningstiden är också helt normal för en fråga av så stor betydelse för medborgarna. Inom Justitiedepartementet pågår arbetet med att ta fram ett underlag med förslag till ställningstaganden. Utöver den viktigaste frågan om könsneutrala äktenskap handlar det också om flera andra mycket viktiga frågor: vilka formerna för att ingå äktenskap ska vara, hur vigselverksamheten bör vara organiserad, hur kontrollen av vigselförrättare ska göras, godkännande av formellt ogiltiga vigslar och internationella aspekter kräver en hel del överväganden. Det är betydelsefullt för många människor hur de här delarna av förslagen utformas, och det gäller att välja lösningar som är väl förankrade i vårt samhälle. Det är också angeläget att säkra kvaliteten i arbetet. I en så här central del av lagstiftningen är det extra viktigt att det inte blir något hastverk. Frågan om könsneutrala äktenskap handlar om att i lagen använda samma begrepp och regler för alla par, oavsett kön. Utredaren föreslår att termen äktenskap behålls och används för alla par. Han avvisar alternativet att ersätta ordet äktenskap med något annat ord. Regeringens ställningstagande i denna och övriga frågor kommer givetvis att framgå av den kommande propositionen. Då Hillevi Larsson, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Eva-Lena Jansson i stället fick delta i överläggningen.

Anf. 2 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret å Hillevi Larssons vägnar. Hillevi Larsson har lämnat in interpellationen med anledning av att utredningen föreslog att könsneutrala äktenskap ska införas i Sverige och att ett samkönat par skulle få gifta sig redan från och med den 1 januari 2008. Det datumet är passerat sedan ett par månader. Hillevi Larsson pekar i interpellationen på att det har tagit osedvanligt lång tid. Herr talman! Regeringen har i vissa avseenden dunkat igenom flera lagförslag utan att ha haft den grundliga beredning som här har pågått. Vi menar att man har antagit viktiga förslag. Vid nedläggningen av Arbetslivsinstitutet, försämringen av a-kassan och försäljningen av statliga bolag med mera har man inte alls haft samma grundliga beredning som man har haft här. Trots det har man ändå kunnat lägga fram en proposition till riksdagen. Det har Hillevi Larsson försökt att peka på i sin interpellation. Det är på väg en proposition om likabehandling där man tar upp olika diskrimineringsgrunder. Därför är det konstigt att man inte redan nu har lagt fram förslaget om en könsneutral äktenskapslagstiftning. De frågor som statsrådet pekar på i sitt svar om olika hänsyn och överväganden har utredaren redan tagit upp. Något som vi också reagerade på är planeringen av propositioner under hösten som har redovisats för civilutskottet som är ansvarigt utskott. Där finns det enligt departementet ingen planerad proposition om könsneutrala äktenskap. Därför skulle jag vilja att justitieministern beskriver om det kommer en sådan proposition under hösten. Det är det viktiga. I dag fick vi också ett mycket glädjande besked. I Kalifornien, USA:s folkrikaste delstat, har man bestämt sig för att ha en lagstiftning som omfattar alla oavsett kön när det handlar om äktenskap. Det är oerhört glädjande. Det har förekommit en diskussion om en kompromiss. När det gäller frågan om kompromissen är vi väldigt angelägna att få reda på vad det kan handla om. När man talar om könsneutrala äktenskap och likabehandling kan det inte handla om en kompromiss om ordet äktenskap. I svaret till Hillevi Larsson pekar justitieministern på att utredaren avvisar alternativet att ersätta ordet äktenskap med ett annat ord. Regeringens ställningstagande kommer att vara gemensamt. Det är som jag förstått så det ser ut när det gäller att bereda propositioner. Det är alltså sex partier i Sveriges riksdag som är överens om att införa könsneutrala äktenskap. Det är viktigt att veta om regeringen - som består av fyra partier, varav bara tre har tagit ställning för könsneutrala äktenskap - också kommer att stå bakom den kommande propositionen. Frågan är egentligen: Hur länge till ska homosexuella vänta på att få gifta sig på riktigt och inte bli diskriminerade?

Anf. 3 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Eva-Lena Jansson säger att det har tagit osedvanligt lång tid och att regeringen är snabbare i andra ärenden. Jag är rätt van att i den här kammaren bli beskylld för att det tar för lång tid. I Justitiedepartementet är vi rätt omständliga och noga när vi bereder lagstiftningsförslag. Vi vet så väl vilka problem som uppstår om det blir problem med lagstiftningen och om man inte tänkt igenom saker riktigt noga. Det är som jag påpekar i mitt svar inte bara fråga om könsneutralt äktenskap som ingår i utredningen utan också en hel del andra viktiga frågor. Jag hade så sent som på det senaste regeringssammanträdet anledning att lyfta fram flera ärenden där det visat sig att vigselförrättare inte har varit tillförordnade och godkända och där människor i efterhand ställs inför väldigt svåra problem. Det måste finnas ordnade former som fungerar och regelverk som är ordentliga så att människor inte hamnar i sådana situationer att regeringen i efterhand ska fatta beslut för att godkänna någonting som egentligen inte gick formellt rätt till och så vidare. Det är faktiskt en del komplicerade frågor som är centrala för enskilda människor som ingår i paketet. Jag tycker inte att det är konstigt att det tar lite tid. Det är inte heller någon hemlighet att remissinstanser och andra har väldigt olika uppfattningar i en del frågor. Det är också alldeles korrekt att det finns en majoritet bland riksdagens partier. Men när det gäller familjebildning och äktenskapslagstiftning ligger det ett värde i att vi så långt som det över huvud taget är möjligt blir överens om att vi har rätt lagstiftning och rätt värderingar och principer i botten. Då håller den här typen av regelverk över tid. Det är så viktigt för människor att de gör det. Vi har ordnade former för samrådsförfarande i alliansregeringen. Vi arbetar på vanligt sätt med den här frågan som med andra. Jag kan inte och ska inte i det här läget gå ut och säga att det blir si eller så i olika frågor. Där är vi inte ännu. Vi tar fram de grundläggande förslagen från departementet och diskuterar dem i vanlig ordning. Sedan var frågan varför det inte står i propositionsförteckningen. Det kan man undra. Jag undrade det också när jag fick frågan från Socialdemokraterna i ett telefonsamtal. Skälet är att propositionsförteckningen täcker propositioner till och med - eller fram till - september. Det är inte hela hösten. Propositionen kommer senare än september. Men den finns där. Det svar jag har lämnat är det svar som regeringen ger på den fråga som Hillevi Larsson har ställt. Vi ska försöka se till att vi har en proposition på plats. Jag är självfallet angelägen om att få frågan löst. Men det finns som sagt inga konstigheter i hanteringen. Vi vet hur vi arbetar, och vi är noga med alla de olika delförslag som ingår i det betänkande som så småningom kommer att skrivas här i riksdagen.

Anf. 4 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Det var bra att få reda på att det i alla fall kommer en proposition. Så tolkade jag justitieministerns svar. När det gäller den utläggning justitieministern hade om att ha rätt värderingar och rätt principer bakom propositionen kan jag hålla med om att det är viktigt. För mig gäller principen alla människors lika rätt och lika värde. Det är en mycket stark värdering som vi socialdemokrater har, och därför menar vi att man måste ha en likabehandling i lagstiftningen. Man måste se till att människor oavsett kön får gifta sig och ingå äktenskap om de så vill. Det ska naturligtvis också vara frivilligt att ingå äktenskap. Detta har tagit lång tid. Jag vill peka på att utredningen var ganska omfattande, gedigen och genomarbetad. Remissinstanserna har deltagit aktivt, och det har pågått ett långt arbete. Det är klart att det finns en otålighet i frågan, för vi ser att det är en viktig principfråga. Nu har man bestämt sig för att genomföra en hopslagning av de olika diskrimineringsgrunderna och pratar om vikten av likabehandling. Till och med på regeringens hemsida kan man läsa att man poängterar likabehandling av dem som söker jobb. Det tycker jag är jätteviktigt, och det är jättebra att regeringen pekar på det. Men då är det också viktigt att man ser till att en sådan lagstiftning kommer till. Man har olika syn i regeringen, och det är det vi pekar på som ett problem. I vissa avseenden finns det faktiskt en bred majoritet. Det är inte i alla frågor vi har sex av sju partier i riksdagen som står eniga, som i den här frågan. De flesta partierna har avvaktat olika typer av partistämmor, partikongresser med mera för att sedan kunna ta ställning i frågan. Vår partikongress tog ställning 2005. Moderaterna tog väl ställning hösten 2007, om jag kommer ihåg rätt. Visst är det viktigt att det finns en bred förankring i frågan. Justitieministern pratar om rätt värderingar och rätt principer. Är det inte likabehandling som ska gälla? Det talas om ett hastverk. Menar justitieministern att utredningen inte har varit så gedigen som vi försöker peka på och att remissinstanserna inte har varit med hela vägen? De frågor som justitieministern lyfter fram om kontroll av vigselförrättare, godkännande av formellt ogiltiga vigslar och internationella aspekter tycker jag att utredaren har täckt in i sin hantering. Den uppfattningen har i alla fall jag fått när jag har lyssnat på utredaren. Det har varit en gedigen remissomgång. Vi är i alla fall fundersamma på varför det har tagit så lång tid. Herr talman! Jag tolkar ändå justitieministerns svar så att det kommer en proposition under 2008 även om den inte finns med på propositionslistan.

Anf. 5 Lennart Sacrédeus (Kd)
Herr talman! Jag tackar justitieministern för hennes svar och det besked som vi har fått här i kammaren i dag om att frågan bereds på ett seriöst och grundligt sätt. Den tryggheten finns i kammaren, åtminstone bland allianspartierna. Eva-Lena Jansson nämner i sin replik till justitieministern alla människors lika värde och att frågan därför är självklar - det måste till en könsneutral äktenskapslagstiftning. Om principen om alla människors lika värde - den princip som alla i Sveriges riksdag hyllar - är knuten till att äktenskapslagstiftningen görs om var det alltså först 2005 som Socialdemokraterna kom fram till denna självklara slutsats. Under Göran Perssons, Ingvar Carlssons, Olof Palmes, Tage Erlanders och Per Albin Hanssons tid var inte denna självklara princip om alla människors lika värde knuten till att äktenskapslagstiftningen måste göras om. Det gäller socialdemokratin runt om i världen. Visst har denna lagstiftning införts i Spanien exempelvis, men de flesta socialdemokratiska partier runt om i världen har inte genomfört detta. Det är sådant som justitieministern och departementet självfallet tar hänsyn till; principen om alla människors lika värde måste inte med logisk nödvändighet leda till att hela äktenskapsbalken görs om. Om man tittar på de remissvar som justitieministern och departementet grundligt går igenom kan man se att där majoriteten av vigslar förrättas, det vill säga kyrkor och samfund och i religiösa sammanhang - och då talar jag inte bara om kristendomen utan också om islam - finns det en kompakt majoritet för att äktenskapsbegreppet inte ska ändras. Jag vet att det inom Moderata samlingspartiet finns en lång tradition, som också Beatrice Ask ger uttryck för, där det civila samhällets synpunkter är oerhört viktiga. Det handlar inte bara om det partipolitiska läget här i riksdagen. Det gäller en lagstiftning som ska hålla över tiden. Nu är vi i ett läge där i princip alla kyrkor och samfund och muslimska företrädare som har kommit in med remissvar i frågan avvisar att äktenskapsbegreppet ska få ett annat innehåll. Detta är en fråga som vi ska leva med kulturellt, integrationsmässigt och värderingsmässigt i samhället under lång tid. Frågan är inte så enkel. Vill vi ha den kulturklyfta vi får om äktenskapsbegreppet ska ges ett annat innehåll än tidigare? Det här är en lagstiftning som ska hålla över tiden. Justitieministern är fullt medveten om att utredaren själv, Hans Regner, nämner i utredningen att vi inte befinner oss i någon diskrimineringssituation i dag, när vi har registrerat partnerskap för enkönade relationer medan vi har äktenskap för relationer mellan man och kvinna. Det är ingen diskriminering. Man kan inte hänvisa till utredningen och säga att det har pågått en diskriminering i det svenska samhället ända fram till i dag i och med att äktenskapsbegreppet inte har ett annat innehåll. Jag vill påminna om att en företrädare för Eva-Lena Janssons eget parti, Maj-Lis Lööw, sade så här i denna kammare när det registrerade partnerskapet debatterades och lagstiftades om 1994: Detta är steget. Det gjordes klart från socialdemokratisk sida att det aldrig var tal om att ett äktenskap skulle få ett annat innehåll än relationen mellan en man och en kvinna. Det sade er ledande företrädare för 14 år sedan. Nu säger ni att detta är steget. Kan man lita på det, eller finns det andra förändringar inom äktenskapssynen som borde förändras med logik? Utifrån principen om alla människors lika värde - varför ska inte den kärlek som sträcker sig till mer än en man eller en kvinna också bejakas?

Anf. 6 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Fru justitieminister! Jag har debatterat och diskuterat den här frågan med justitieministern i olika sammanhang i ett antal år. När man läser hennes svar ska man verkligen tro på den uppriktighet och ärlighet som kommer till uttryck där. Jag vill rekommendera Eva-Lena Jansson och Socialdemokraterna att tänka på det. Detta är en komplicerad fråga. Herr talman! Det jag framför allt vänder mig emot är det som har sagts från talarstolen ett par gånger här om att sex av sju partier i Sveriges riksdag är för en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det må så vara. Jag tror att det är alldeles rätt, dessutom. Jag kan bekräfta Eva-Lena Janssons misstanke om att Moderaterna på sin partistämma i Gävle i höstas sade ja till detta, i likhet med Socialdemokraterna för något år sedan. Men Sverige är mer än Sveriges riksdag. Sverige är mer än den här kammaren. Därför tror jag att det vore fel om man som förtroendevald och politiker bortsåg från hur samhället i sin helhet ser ut, herr talman. Då blir bilden något mer komplicerad än att sex av sju riksdagspartier har uttalat en vilja. Om man tittar på en del av remissvaren kan man se att det är rätt kompakta åsikter från samfunden i Sverige. Den föregående talaren redogjorde för några av dem. Man kan titta på remissvaret från Svenska kyrkan, från Sveriges Kristna Råd och från ett antal församlingar och samfund och en del andra i samhället. Vi kan också studera opinionsmätningar. Då kan vi se att Sverige inte alls är så entydigt som att sex av sju riksdagspartier har den här åsikten. Därför tror jag att det är klokare att göra som justitieminister Beatrice Ask resonerar snarare än som Eva-Lena Jansson, nämligen att detta måste vägas samman. Detta måste få bearbetas i en process. Jag är rätt övertygad om att jag vet vad Beatrice Ask som justitieminister vill åstadkomma. Vi hänvisar rätt ofta till den här utredningen. Det var en enmansutredning. När den tillsattes var kritiken rätt stor mot att det var just en enmansutredning som hade direktivet att man skulle ta fram ett förslag på lagstiftning. Det fanns synpunkter på att man skulle ha en öppnare, bredare och mer förutsättningslös utredning som kanske var tillsatt på ett annat sätt än som en enmansutredning med referensgrupper. Att säga att det inte fanns kritik när enmansutredningen tillsattes är fel. Det är bara att gå tillbaka till hävderna och se vad som då sades. Jag tycker att det finns all anledning att komplicera bilden något mer, herr talman, än att säga att sex av sju riksdagspartier är för detta. Det är sant, men det finns ett samfundens Sverige och ett medborgarnas Sverige. Deras synpunkter är också värda att beaktas i den här processen.

Anf. 7 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det sägs mycket klokt och ställs många viktiga frågor i den här diskussionen. Jag ska försöka svara på några frågor som jag delvis har varit inne på. Varför tar det så lång tid, säger Eva-Lena Jansson. Jag vill bara påminna om att riksdagen 2004 gjorde ett tillkännagivande till den dåvarande socialdemokratiska regeringen om att man ville ha en utredning. Det tog nio månader för Socialdemokraterna att landa i en sådan fråga. Det säger kanske någonting om att man också på den kanten kände att det här inte var helt enkelt och okomplicerat. Det tog väldigt lång tid. Jag har gått igenom steg för steg vad som har hänt under resans gång. Jag måste säga att den beredning som vi har inom Justitiedepartementet håller sig inom väldigt normala riktlinjer. Det är min ambition att det ska vara så. Det är viktigt. Det fördes en diskussion om hur den här utredningen såg ut. Sedan tycker jag att man ska säga att det gjordes ett gediget arbete av utredaren. Man diskuterade med väldigt många företrädare för olika uppfattningar och analyserade på alla möjliga och omöjliga ledder. Men det spelar ingen roll. Oavsett hur bra utredningsresultat vi får till departementet skickar vi ut det på remiss till många berörda eftersom även bra utredningar missar viktiga aspekter. Dessutom är det en del av den demokratiska förankringen, och vi vill ha en diskussion ute bland medborgarna. Jag lever fortfarande i föreställningen att en del av arbetet med remissvar i kommuner, organisationer och allt vad det kan vara innebär att man engagerar ganska många. Det är, som Hans Wallmark säger, en sak att vi på partistämmor och kongresser landar på oerhört viktiga beslut, men samtidigt är det viktigt att ha klart för sig att världen är större där ute. Det finns många aspekter. Vi har en skyldighet att förankra innan vi går till partistämmobeslut och sedan fortsätta diskussionen. Det är medborgarna som helhet som ska leva med de lagar riksdagen beslutar om. Därför är hela den här beredningsprocessen oerhört väsentlig. I ett mångkulturellt samhälle och i ett samhälle där människor har olika uppfattningar i religiösa avseenden och lever helt olika liv finns det väldigt blandade uppfattningar. Jag vill helst att vi ska hitta en lagstiftning som vi alla kan känna oss förtrogna med och känna att den är rimlig och rätt. Glöm inte de andra frågorna som ligger i detta! Formerna för hur man ingår äktenskap är nog så viktiga och nog så komplicerade. Vi lever ju också med den tradition och den historia vi har. Det vore jättebra om vi kunde börja från noll och säga att det juridiska äktenskapet är en sak, men äktenskapet har en vidare definition och betydelse och fortfarande väldigt olika definitioner och betydelser för olika människor. På något sätt bör vi försöka se till att de närmar sig varandra. Vi måste också se till att vi har en ordning för ingående av äktenskap som alla kan känna sig tillfreds med. Det finns i dag väldigt många, även människor som inte är djupt religiösa, som tycker att det är viktigt att gifta sig i kyrkan. Det är inte säkert att jag tycker att man ska förmena dem den möjligheten. I detta hur formerna ska se ut finns det avvägningar som är nog så besvärliga och som jag tar på rätt stort allvar. Därför bereder vi frågan noga och försöker landa, och vi gör det i ordnade former. Det kommer en proposition under 2008. Det är jag, statsministern och övriga överens om att vi ska försöka klara av. Det står inte i propositionsförteckningen därför att den inte räcker hela året ut.

Anf. 8 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Det har funnits motstånd mot många olika typer av lagstiftningar. Det fanns ett stort motstånd mot att ge kvinnor rösträtt i Sverige. När det gäller Lennart Sacrédeus synpunkter på Socialdemokraterna kan jag säga att det har funnits ett motstånd i Socialdemokraterna tidigare. Partnerskapet var ett viktigt steg att ta. Vi fattade ett ganska enhälligt partikongressbeslut om att få könsneutrala äktenskap, och det var ett viktigt steg eftersom partier och människor förändras över tid. Det har Moderaterna också gjort. De enda som står och stampar på samma plats är faktiskt Kristdemokraterna. Att Lennart Sacrédeus väljer att lyfta upp månggifte i den här diskussionen där jag pratar om en könsneutral äktenskapslagstiftning är lika bisarrt som när han jämför det med att vuxna människor ska få gifta sig med barn eller djur. Jag tycker inte att det hör hemma i Sveriges riksdag att diskutera på den nivån. Vi pratar om att kvinnor och män ska få rätt att gifta sig oavsett om man vill gifta sig med en man eller en kvinna. Jag tycker att det är viktigt att man för den här diskussionen om lagstiftningen. Man ska självfallet lyssna på omvärldssamhället och följa den debatt som pågår. Men vi har bestämt att lagstiftningen ska vara fri från religiös inverkan. Det är inte kyrkan som bestämmer över lagstiftningen, utan det är faktiskt Sveriges riksdag och de folkvalda som gör det. Jag tycker att det är viktigt att vi håller oss till det begreppet. Visst lyssnar vi på remissinstanser, men den här regeringen har inte lyssnat på vad folk tycker. Folk är för en könsneutral äktenskapslagstiftning. De är emot ett införande av en obligatorisk a-kassa, de är emot försämringar av sjukförsäkringen och de är emot utförsäljning av statliga bolag. Man har inte lyssnat alls på svenska folket i den frågan. Jag ser fram emot att det kommer en proposition i den här frågan.

Anf. 9 Lennart Sacrédeus (Kd)
Herr talman! Fru justitieminister! Jag uppskattar justitieministerns sätt att svara på den socialdemokratiska frågan och inte minst att hon lyfter fram att världen är större ute i det civila samhället. Det är något som vi hela tiden måste påminna oss om i denna kammare. Jag tycker att Eva-Lena Jansson tappar bort detta när hon formulerade det ungefär så att vi ska ha en lagstiftning som är fri från religiös inverkan. Varför ska kyrkor, samfund och religiösa sammanslutningar, där majoriteten av vigslar äger rum i dag, över huvud taget lämna synpunkter? Ingår inte de i det svenska samhället? Är det inte människor som har rösträtt? Dessutom har socialdemokratin en egen organisation för människor med en speciell religiös tillhörighet i Broderskapsrörelsen. Jag vill också lyfta fram det justitieministern nämner om att varje fråga har en historia, att vi inte lever i ett samhälle som startar på noll och att vi måste hitta en lagstiftning som håller över tiden där alla kan känna sig delaktiga. I den här frågan är vi inte ute efter att köra över vissa stora och breda grupper. Så har jag inte uppfattat justitieministern. Jag vill också lyfta fram ett invandrar- och integrationsperspektiv här. Ett ovarligt sätt att hantera denna fråga skulle kunna vidga den värderingsklyfta som finns i det svenska samhället mellan invandrarbefolkning och människor som har vuxit upp i Sverige sedan generationer tillbaka. Jag tycker att Eva-Lena Jansson är väldig osjyst när hon använder citat som jag inte tycker är rätt återgivna. Jag kan stå för att både Centerns ungdomsförbund och Miljöpartiets ungdomsförbund, och kanske snart också Miljöpartiet som parti, anser att Sveriges riksdag inte ska ha några synpunkter på hur många som lever i en relation och att detta lagstiftningsmässigt ska kunna regleras också i ett månggifte. Det finns det riksdagspartiers ungdomsförbund som står för.

Anf. 10 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Vi diskuterar ju inte den proposition som är aviserad, utan det får vi göra när den kommer och vi ser exakt vad den innehåller. Det här är mer den principiella fördiskussionen, och den tycker jag är nog så viktig. Jag vill kommentera ett par saker som har sagts här. Kyrkan ska inte bestämma, sades för en stund sedan. Jag håller med. Jag tycker att vi som riksdag ska vara oberoende från intresseorganisationer. Det handlar inte bara om Svenska kyrkan, utan det kan gälla LO också, Eva-Lena Jansson. Det finns andra intresseorganisationer som inte heller bör komma in i lagstiftningsarbetet mer än som remissinstanser. Det andra är att kyrkan inte ska bestämma därför att det är bestämd form singularis. Då lever vi kvar i den gamla enhetssynen att det finns en svensk kyrka. Så är det inte längre. Vi har haft en relationsändring mellan Svenska kyrkan och svenska staten. Vi har ett samfundens Sverige. Vi har många olika samfund. Vi har många olika konfessioner med många olika inriktningar. Det intressanta är att på justitieministerns bord, bland remissvaren, finns det ett flertal remissvar från olika samfund, inte bara kyrkan, som pläderar i en viss riktning. Herr talman! Jag tror dessutom att det är så att begrepp inte uppstår i ett vakuum. Det är inte så att vi uppfinner äktenskap i dag, eller partnerskap eller vad vi nu kan använda för term, utan det är saker och ting som har vuxit fram genom att det har varit ett samspel mellan oss som lagstiftare, framför allt längre tillbaka i tiden, och olika samfund och synsätt i samhället. Det är den fråga som justitieministern har att hantera. Jag har mycket stor respekt för det hon säger: Detta är en grannlaga uppgift. Låt oss slutligen, herr talman, bara påminna oss om en viktig slutsats: Sverige är större än sju riksdagspartier.

Anf. 11 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Lagstiftningen ska vara fri från kyrkan, sades det här. Jag tycker att Hans Wallmark pekade på hur det ser ut i verkligheten. Det är nog inte så att vi bara har en kyrka. Det var länge sedan. Vi har väldigt många olika. Det är också sant - det sade Eva-Lena Jansson - att lagar beslutas om i riksdagen. Det är helt riktigt, och det är viktigt att det är så. Men om lagen ska respekteras av medborgarna är det väldigt bra om medborgarna känner sig inkluderade i den diskussion som leder fram till riksdagens beslut och lagstiftning. Om vi misslyckas med det hamnar vi nämligen i ett längre perspektiv i en utveckling där människor ställer sig vid sidan av lagen och lever sitt liv på ett helt annat sätt. Då kan vän av ordning säga att vi har homosexuella par som tvingas stanna utanför i någon mening. Där finns partnerskapet som ett steg åt rätt håll där vi inkluderar fler i den trygghet som lagstiftningen syftar till att ge människor. När vi nu diskuterar hur de här reglerna ska se ut i framtiden tror jag att det är otroligt viktigt att försöka se till att vi inkluderar fler och att fler känner förtroende för den lagstiftning vi har på ett bra sätt och därmed omfattas av det skydd som lagstiftningen ytterst syftar till att ge människor. Det handlar till exempel om skydd för minderåriga. Det handlar om skydd i en rad olika avseenden. Det handlar om formerna för hur man ingår äktenskap. Om människor ställer sig vid sidan av och säger att det vi i riksdagen har hittat på inte är någonting de ställer upp på kan man hamna i situationer som ställer människor i väldigt svåra och utsatta lägen. Det är därför den här diskussionen är så viktig. Det är därför jag tycker att det här förankringsarbetet har betydelse. Jag har inga som helst bekymmer med att det tar lite tid. Vi gick till val på att försöka lyssna på människor. Vi tänker fortsätta göra det och samråda i ordnade former, och vi har aviserat att vi ska komma med ett förslag till riksdagen i år.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.