Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Konstnärers ersättning vid utställningsuppdrag

Interpellation 2006/07:325 av Ludvigsson, Anne (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-02-16
Anmäld
2007-02-20
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-02-27
Sista svarsdatum
2007-03-02
Besvarad
2007-03-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 16 februari

Interpellation

2006/07:325 Konstnärers ersättning vid utställningsuppdrag

av Anne Ludvigsson (s)

till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)

Konstnärers ersättning vid medverkan i utställningar har på olika sätt uppmärksammats den senaste tiden. Alla som arbetar med en utställning, vilket inbegriper intendenter, tekniker, pedagoger och guider, får oftast rimligt betalt för sitt arbete. Däremot får konstnärer som regel inte någon skälig ersättning för att ställa ut sina verk, ibland ingen alls.

I debatten kring konstnärers ersättning vid utställningsuppdrag har en rad märkliga argument framförts. Det har sagts att konstnärer ska vara glada för att priset på deras konst höjs om de ställt ut sina verk på prestigefyllda kulturinstitutioner och detta är en tillräcklig kompensation för deras utförda arbete. Vidare har bland annat Moderna museet försvarat sig med att de bjuder på en fin middag i samband med vernissagen, vilket ska gottgöra att vissa konstnärer ibland ställt ut utan att få en krona i ersättning. Detta är en orimlig situation.

Konstnärer har som alla andra yrkesgrupper rätt till en rimlig ersättning för det arbete de utför. Redan i dag har kulturarbetare en särskilt tuff situation på arbetsmarknaden. Fasta heltidsjobb är ovanliga och lönenivån är generellt dålig. Det är vanligt att tvingas gå från det ena lågbetalda projektet till det andra och att däremellan ha perioder av arbetslöshet. Situationen kommer dessutom att ytterligare förvärras när regeringens försämringar av a-kassan får full effekt inom kort. Kulturarbetare, däribland konstnärerna, kommer att få en ännu mer otrygg situation i de perioder de står utan arbete.

Det avtal som tidigare fanns mellan KRO, Konstnärernas Riksorganisation, och staten är uppsagt. Det finns säkert en mängd förklaringar till detta, men en som verkar rimlig är att det inte fullt ut fyllde sin funktion. Avtalet var svagt och lämnade i princip öppet för kulturinstitutioner att träffa en separat överenskommelse med konstnären vid sidan av avtalet, vilket ofta skedde muntligt.

Det är viktigt att arbetet med att ta fram ett nytt avtal kommer i gång. Ett avtal om ersättning vid utställningar på de statliga kulturinstitutionerna måste rimligen innehålla bestämmelser som hindrar att konstnärer behandlas dåligt eller godtyckligt. Om det finns ett regelverk ska det omfatta alla och uppfylla sitt huvudsyfte, i det här fallet att ge ersättning när konstnärer lånar ut sina verk.

För att ett nytt avtal ska komma till stånd mellan KRO och staten måste regeringen ge klartecken till Kulturrådet, som är den myndighet som förhandlar åt staten. Kulturministern har både före och efter valet uttryckt vikten av att ge kulturskapare goda villkor och att det ska vara möjligt att leva av sitt konstnärliga arbete. Med denna inställning borde det vara av största vikt att se till att arbetet med att ta fram ett nytt avtal kommer i gång.

Med anledning av ovanstående frågar jag ministern:

Vilka initiativ tänker ministern ta för att Sveriges konstnärer ska betalas skäligt för sin medverkan vid utställningar?

Tänker ministern ge klartecken till Kulturrådet att börja ta fram ett nytt avtal för konstnärers rätt till ersättning vid utställningsuppdrag vid statliga kulturinstitutioner, och i så fall när kommer detta att ske?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:325, Konstnärers ersättning vid utställningsuppdrag

Interpellationsdebatt 2006/07:325

Webb-tv: Konstnärers ersättning vid utställningsuppdrag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Anf. 74 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Anne Ludvigsson har frågat mig vilka initiativ jag tänker ta för att konstnärer ska betalas skäligt för sin medverkan vid utställningar. Vidare frågar Anne Ludvigsson om jag tänker ge klartecken till Kulturrådet att börja ta fram ett nytt avtal för konstnärers rätt till ersättning vid utställningsuppdrag vid statliga kulturinstitutioner och i så fall när detta kommer att ske. Anne Ludvigsson utgår i sina frågor från avtalet om så kallad statlig utställningsersättning mellan staten genom Statens kulturråd och berörda konstnärsorganisationer. Avtalet reglerar ersättningsvillkor vid utställning hos statligt organ med regelbunden utställningsverksamhet där konstverk ägs av konstnären själv. Efter det att organisationerna sagt upp avtalet för omförhandling gav den tidigare regeringen i februari 2006 Statens kulturråd i uppdrag att förhandla med berörda bildkonstnärsorganisationer om att inom ramen för anslagna medel träffa ett avtal om ersättning för utställning av konstverk. I uppdraget ingick även att avtal ska träffas med förbehåll för regeringens godkännande. Under hösten 2006 har Statens kulturråd bland annat begärt en förlängning av sitt förhandlingsmandat. Jag kan informera Anne Ludvigsson om att regeringen den 22 mars fattat ett beslut om att ge Statens kulturråd ett förlängt förhandlingsmandat med uppdrag att senast den 15 september 2007 presentera ett nytt avtal till regeringen om ersättning för utställning av konstverk.
Anne Ludvigsson (S)
Anf. 75 Anne Ludvigsson (S)
Herr talman! Det blir en intressant eftermiddag här i kammaren i dag, där kulturen står i fokus för debatten. Jag vill börja med att tacka kulturministern för svaret på min interpellation. Vid ett flertal tillfällen har kulturministern sagt sig vilja åstadkomma förbättrade möjligheter för kulturutövare och möjlighet att leva på sitt skapande. Det här är bra, och det är vällovligt. Jag har förhoppningar och också förväntningar att det här följs av politisk handling. Konstnärer är en grupp i samhället som har det ganska knepigt. Det är i och för sig inget nytt. Men tvärtemot vad ministern uttalat så verkar ju tumskruvarna för kulturarbetare som grupp skruvas åt genom den politik som regeringen för. Flera av de beslut som tagits försämrar för kulturarbetarna, och det gäller naturligtvis även för konstnärerna. Min interpellation handlar om konstnärers ersättning vid utställningsuppdrag, vilka initiativ ministern tänker ta för att konstnärerna ska få en skälig ersättning för utfört arbete och när vi kan förvänta oss det här nya avtalet. Och som sagt: På min fråga har jag fått svaret att regeringen har gett Kulturrådet förlängt förhandlingsmandat, och senast den 15 september ska man återkomma. Det är bra att det kommer ett beslut i den här frågan. Det har dragit ut länge på tiden ändå. Jag förväntar mig att regeringen agerar snabbt efter den 15 september, när man har fått ett förslag. Jag vill fråga kulturministern om regeringen i förhandlingsmandatet har skickat med några signaler om en viljeinriktning vad gäller det nya avtalet. Då kommer jag också in på den andra frågan i min interpellation, nämligen den om skälig ersättning vid medverkan i utställningsuppdrag. Den frågan berör inte ministern i svaret. Så herr talman, om kulturministern menar allvar med att konstnärer ska basera sin försörjning på ersättning för utfört arbete vill jag gärna ha ministerns syn på det. Jag anser också att staten har ett ansvar för att gå i bräschen för det här avtalet genom att det gäller statligt finansierade verksamheter vid våra kulturinstitutioner. Nu ställer jag min fråga här i kammaren i stället: Vilka initiativ tänker ministern ta och vilka ambitioner har ministern för att Sveriges konstnärer ska få en rimlig ersättning för det jobb som man utför, till exempel i samband med utställningsuppdrag vid statliga institutioner?
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Anf. 76 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! När jag först fick frågan på bordet så undrade jag också varför det här skulle ta så lång tid och om man möjligen kunde snabba på det och få någon form av reaktion eller svar före den 15 september, men det var uppenbart att båda parter, inte minst konstnärsorganisationerna själva, ville ha det här förlängda mandatet. Därmed har jag också låtit mig nöja. Det är alltså inte så att vi på något sätt har sovit utan tvärtom respekterar vi viljan hos organisationerna. Mandatet är fritt, såtillvida att det är Kulturrådet tillsammans med konstnärsorganisationerna som får pröva de olika infallsvinklar som finns för att komma fram till en lösning som i så stor utsträckning som möjligt tillfredsställer och tillgodoser önskemålen för alla parter. Det gläder mig att Anne Ludvigsson säger sig ha stora förhoppningar på regeringen när det handlar om att förbättra för kulturskaparna, för det har jag också. Däremot är det lite tidigt att tala om vad som kommer att komma. Vi har ändå haft en rivstart på departementet, får man väl säga, med olika direktiv, utredningar och annat som är på gång, men det förekommer också samtal bland annat mellan oss och Näringsdepartementet. Det här är ju en fråga som berör båda parter, kan vi säga. Anne Ludvigsson har också förhoppningen att regeringen ska agera snabbt när förslaget till avtal så småningom, i höst, blir klart. Jag har ingen annan åsikt. Vi kommer att agera så snabbt som det över huvud taget är möjligt. Det finns ingen anledning att dra ut på tiden med detta.
Anne Ludvigsson (S)
Anf. 77 Anne Ludvigsson (S)
Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag har förstått att det är ett fritt förhandlingsmandat, och vi ska inte föregå förhandlingen. Jag återkommer dock till frågan om kulturministerns syn på att konstnärer ska ha rimlig ersättning för det jobb de utfört. Konstnärer har i de allra flesta fall akademisk utbildning, men på arbetsmarknaden finns det inte några arbetsrättsliga regler för det. Våra trygghetssystem är inte anpassade för konstnärliga utövare, vilket gör det än viktigare att titta på just den del som gäller ersättning för utställningsuppdrag. Kulturutskottet har besökt Klys, och där ingår också Konstnärernas Riksorganisation, KRO. De har i dagarna lämnat en intressant rapport - åtminstone har jag fått ta del av den - som jag kan rekommendera för läsning. Rapporten handlar om konstnärernas ekonomiska situation i anslutning till utställningar av deras verk. Jag anser att det måste vara rimligt att konstnären vid ett sådant utställningsuppdrag får ersättning utifrån det arbete som fordras. Vi vet att det krävs arbete före, under och efter en utställning. Kostnaderna för material, resor och en rad andra saker kräver ett rimligt arvode. Att lösa den situationen ekonomiskt är en kulturpolitisk fråga, tycker jag, men i grunden handlar det också om arbetsrättsliga principer och ersättning för utfört arbete. Det är därför viktigt att även få till stånd en attitydförändring om konstnärers ersättning - synen är många gånger att det kan de väl göra ändå. Konstnärerna hamnar i en svår situation vare sig de får uppdraget eller inte. Får de uppdraget måste de gå med på låga ersättningar. De säljer sig egentligen alldeles för billigt, men de gör det under galgen. Konstnärernas ställning måste också stärkas genom att båda sidor blir proffsigare på att skriva avtal. Det är viktigt. Här bör staten gå före just genom det avtal som nu ska förhandlas fram. Jag återkommer därför till frågan om vilken ambition kulturministern har när det gäller konstnärers ersättning för utfört arbete. Har kulturministern några ambitioner på det området?
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Anf. 78 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Vad som är rimligt eller inte är naturligtvis en omöjlig fråga att svara på. Det får avtalet visa. Förhoppningsvis kommer man varandra så nära som det över huvud taget är möjligt. Från den nya regeringens sida säger vi att vi vill öka möjligheterna för kulturskapare att leva på sitt eget arbete. Ett antal olika förslag kommer i den delen. Det handlar också om att stimulera arbetsmarknaden. Där tycker jag att man visar på intressanta sätt, inte minst inom Af Kultur, när det gäller att vidga arbetsmarknaden. Det gäller även den rapport som vi diskuterat tidigare. Diskussionen om den kreativa sektorn, som växer oerhört starkt, pågår också mellan staterna i EU. Det är spännande och kommer i hög grad att även komma konstnärerna till godo. Den rapport som Anne Ludvigsson nämnde är förmodligen samma rapport som jag har sett, nämligen den av journalisten Gunilla Litzell. Jag har inte läst allt i den, men dock en del. Där finns intressanta synpunkter. Sedan finns naturligtvis diskussionen om det så kallade enprocentsmålet, i vad mån vi har möjlighet att uppfylla det. Det är ett mål som fungerar på några håll, men långt ifrån överallt. Det finns alltså mycket att se över, och allt beror naturligtvis på hur Sveriges ekonomi utvecklas.
Anne Ludvigsson (S)
Anf. 79 Anne Ludvigsson (S)
Herr talman! Jag tror att vi är eniga om att många olika delar i samhället påverkar konstnärernas möjligheter att verka och få rimlig lön. Kulturministern säger att det ska komma olika förslag, och dem väntar vi på. Vi väntar och vi väntar. Förmodligen kommer det något. När det gäller avtalet sägs i svaret att det ska förhandlas fram inom ramen för anslagna medel. Museerna, till exempel, har en svår ekonomisk situation, och den har blivit än svårare efter den borgerliga regeringens olika beslut. Konstnärerna har det svårt på arbetsmarknaden på grund av de förändringar som gjorts i a-kassan, genom att man minskat bidragen till konstnärlig gestaltning och så vidare. Det finns inga satsningar på konstnärslöner i budgeten för 2007, och inte heller längre fram. Där har vi socialdemokrater andra siffror. Hur ser ministern på det faktum att avtalet ska förhandlas inom ram? Kan det försvåra förhandlingarna om man tar sin utgångspunkt i att institutionerna ska ersätta konstnärerna för det arbete som utförs utifrån den ekonomi och den budget de har? Tycker ministern att det är rimligt, att det är bra? Har ministern några förhoppningar om att konstnärer ska kunna leva på sin lön, eller behöver det skjutas till mer medel till exempel i form av konstnärslöner? Nog anser väl ministern att det är rimligt att konstnärer ersätts för sina prestationer?
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Anf. 80 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Det är intressant att höra Anne Ludvigsson säga att de väntar och väntar. Jag har varit kulturminister i fem månader. Det har varit en socialdemokratisk regering och socialdemokratiska kulturministrar i tolv år, och frågan är fortfarande aktuell. Om man velat göra någonting hade man nog kunnat göra det tidigare och med betydligt mer pengar. Det är en svår ekonomisk situation, säger Anne Ludvigsson, vad gäller museerna. Ja, det finns det nog många som har, men det beslut vi tagit, som handlar om att ta bort tvånget för museerna att ha fri entré, innebär att den ekonomiska situationen lättar. I annat fall hade det blivit väldigt mycket svårare med tanke på att åtskilliga museer såg att pengarna inte skulle räcka. Det hela gick inte ihop. Den nytillträdda museikoordinatorn kommer dessutom att starkt bidra till att situationen förhoppningsvis blir enklare samt att mer av pengarna kan användas till den verksamhet som museerna faktiskt ska arbeta med. Vad som är rimliga ersättningsnivåer eller inte får vi vänta med tills förslaget till avtal mellan Kulturrådet och konstnärsorganisationerna tagits fram. Vi vet att det alltid, alltid finns önskemål om mer pengar. Jag har hittills inte varit med om en enda uppvaktning, och det tror jag inte att mina företrädare varit med om heller, där någon sagt att de klarar sig jättebra, att de skulle kunna ha mindre pengar. Den situationen har ännu inte uppstått. Det beror naturligtvis på att man inom den här sektorn, liksom många andra, är kreativ och vill väldigt mycket. Om det blir mer pengar kan vi inte svara på nu, men tills vidare gäller att det ska vara ett avtal inom de ramar som finns.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.