Kontanthantering på landsbygden

Interpellation 2016/17:245 av Sten Bergheden (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-01-24
Överlämnad
2017-01-25
Anmäld
2017-01-26
Sista svarsdatum
2017-02-14
Svarsdatum
2017-03-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

Jag har tidigare frågat statsrådet om han tänker vidta några åtgärder för att mildra effekterna för landsbygden när kontanthanteringen försvinner och om statsrådet planerar att förbättra kontantservicen på landsbygden. Svaret jag fick av statsrådet var mycket detaljerat avseende vem som har ansvar för vad när det gäller kontanthantering, men det gav inte svar på min fråga. 

Så länge kontanter är ett legitimt betalningsmedel i Sverige måste det finnas en fungerande kontanthantering i hela landet. Ständiga försämringar och minskade möjligheter för handlare och föreningar att lämna in kontanter till banker eller ombud innebär svårigheter för oss som bor på landsbygden. 

En parlamentarisk kommitté har fått i uppdrag att se över det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Enligt uppdraget ska resultatet presenteras till försommaren 2019. Det innebär att det kommer att ta drygt två år innan det eventuellt presenteras en lösning på ett problem som drabbar många på landsbygden redan i dag. Eftersom jag inte fick svar på min fråga förra gången vill jag ge statsrådet chansen att förtydliga sig. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att se till att kontanthanteringen fungerar även på landsbygden?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:245, Kontanthantering på landsbygden

Interpellationsdebatt 2016/17:245

Webb-tv: Kontanthantering på landsbygden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 32 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Sten Bergheden har frågat finansmarknads- och konsumentministern vilka åtgärder han avser att vidta för att se till att kontanthanteringen fungerar även på landsbygden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Sten Bergheden ställde nyligen en liknande riksdagsfråga, som jag svarade på.

Statens ansvar för de grundläggande betaltjänsterna omfattar de orter och den landsbygd där behovet av grundläggande betaltjänster inte tillgodoses av marknaden. De grundläggande betaltjänster som detta enligt riksdagens beslut gäller är betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av dagskassor för näringsidkare och intresseorganisationer.

Varje länsstyrelse ska, enligt förordningen med länsstyrelseinstruktion och genom uppdraget i regleringsbrevet, årligen bedöma om samhällets behov av grundläggande betaltjänster är tillgodosett. Om så inte är fallet ska länsstyrelserna initiera och genomföra stöd- och utvecklingsinsatser i syfte att förbättra tillgången till grundläggande betaltjänster.

Regeringen har gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att, tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarnas län och Tillväxtverket, stödja länsstyrelserna i arbetet med att till exempel etablera betaltjänstombud på orter där behovet av grundläggande betaltjänster inte tillgodoses. Det statliga stödet till dessa betaltjänstombud hanteras av länsstyrelserna och regleras genom förordningen om statligt stöd till tillhandahållare av grundläggande betaltjänster.

I dag finns det 30 statligt finansierade betaltjänstombud, där det är möjligt att betala räkningar, ta ut pengar och lämna dagskassor. Det finns alltså avsatta medel för detta, och länsstyrelsernas arbete pågår fortlöpande på de orter och den landsbygd där det finns behov av grundläggande betaltjänster.


Anf. 33 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret, även om jag hade önskat mig ett lite högre tempo i arbetet med att se till att landsbygden kan leva och att vi har ett betalsystem och en kontanthantering som fungerar utanför tullarna i Stockholm och de stora städerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det behövs uppenbarligen långa och sega utredningar för att rätta till sådana här bekymmer, samtidigt som det går väldigt snabbt att både höja bensin- och dieselskatter och införa nya skatter i Sverige. Då krävs inga utredningar, utan det går väldigt fort för regeringen.

Fru talman! Jag utgår ändå från att ministern ser problemet med kontanthanteringen och följden av att många bankomater och bankkontor läggs ned. Våra företag och andra som måste hantera kontanter på något sätt tvingas åka långa vägar för att kunna hantera sina dagskassor och hämta växelpengar och annat.

Det innebär också att vi nu belastar miljön på ett helt annat sätt. Förut körde man in detta till närmaste bankkontor, men i dag får man åka kanske fyra åtta mil för att komma till ett ställe där man kan lämna ifrån sig sina dagskassor. Detta drabbar inte minst de människor som inte har tillgång till bra vägar; det innebär en stor belastning.

Regeringen tillsatte en utredning som skulle se över det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen, efter ett tillkännagivande från riksdagen. Man väntade ytterligare ett halvår innan utredningen tillsattes vid årsskiftet 2016/17. Den har nu två och ett halvt år på sig att titta på frågan, till 2019.

Man kan inte säga att detta är speciellt högt prioriterat eller att tempot är speciellt högt när man har två och ett halvt år på sig att försöka komma fram till en lösning. Man hade önskat att utredningen hade haft någon form av delredovisning, där man hade kunnat komma fram med dessa delar lite snabbare än långt efter nästa års val.

Vilka är det som drabbas, fru talman? Jo, det är våra äldre. De har inget bankkontor och kan inte hantera sina kontanter. Vi har våra funktionshindrade, som har svårt att hantera digitala pengar och nu tvingas åka miltals för att ta ut pengar som de kanske behöver för taxiresor och annat. Idrottsföreningar och företag har sina kontantkassor.

Detta blir svårt eftersom det digitala inte heller fungerar ute på landsbygden. Det fungerar inte att använda Swish eller kortautomater i och med att det fattas en digital utbyggnad.

Mina inledande fyra frågor till ministern är: Varför har man gett denna utredning två och ett halvt år på sig? Varför ska det behöva ta så lång tid att se över hur vi ska göra med kontanthanteringen? Tycker ministern att detta är en rimlig tid? Anser ministern att kontanter ska kunna hämtas ut på ett bankkontor? Och anser ministern att det är rimligt att man ska kunna lämna in kontanter på ett bankkontor?


Anf. 34 Börje Vestlund (S)

Fru talman! Jag tycker att de här debatterna är väldigt intressanta. Jag tror att jag har diskuterat dessa frågor under de 15 år jag har varit här i riksdagen, men jag tycker inte att de har fått någon riktig fart förrän under denna mandatperiod.

Man hade först Svensk Kassaservice. Den lades ned. Sedan överlät man uppdraget på Post- och telestyrelsen. Så här i efterhand kan man fundera på om det var den allra bästa lösningen. Det är dock den lösning man har i dag. Man har ingen annan lösning just nu, och man måste se över detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har också tillsatts ett antal utredningar. Man väntade sig att man skulle komma fram till en lösning på frågan. Den tidigare alliansregeringen tillsatte en utredning. Den kom fram till att det skulle vara som det är: Bankerna har ingen skyldighet att hålla i detta, utan den här frågan ska hanteras som i dag. Det var resultatet av den utredningen.

Sedan har det kommit ett EU-direktiv om betalkonto och betaltjänster. När det direktivet kom till Sverige och blev fastlagt tillsatte man en snabbutredning. Den utredningen kom inte heller fram till att man skulle ha det här.

Man har ju inte kunnat få ett bra system att köra igång med. Det har vi inte kunnat se i de utredningar som har varit hittills, och detta måste ju göras, så att det inte görs misstag.

Ibland säger man att detta kan överlåtas åt bankerna. Då menar man sällan alla banker, utan man menar de fyra storbankerna och möjligen sparbankerna. Då kan vän av ordning fundera på den stora diskussion som har varit när det gäller att ha fler banker. Vi har nu fått ett antal nischbanker. Då tycker jag att man kan ifrågasätta varför nischbankerna ska undantas från reglerna. Var finns rimligheten i detta?

Man måste komma ihåg att den tekniska utvecklingen på det här området går väldigt snabbt. Om vi för fem år sedan hade sagt att man skulle kunna betala med Swish via sin telefon hade man nog blivit förvånad, för då visste man knappt vad det var. Utvecklingen har gått framåt mycket.

Låt mig till sist också säga något om utredningen. Det är ju inte så att man på två och ett halvt år ska utreda hur man ska göra med kontanthanteringen i landet, utan utredningen är mycket mer omfattande. Man gör en total utvärdering på basis av avancerade undersökningar som två ekonomiprofessorer, Goodfriend och King, har tagit fram. Det handlar om ekonomisk stabilitet, hur Riksbanken ska vara organiserad, om det verkligen ska vara sex vice riksbankschefer, hur det ska se ut i framtiden, vilken roll riksbanksfullmäktige ska ha och så vidare. Kontanthanteringen är en liten fråga.

Jag kan tycka att det vore sympatiskt om man lade fram ett delbetänkande som tar upp den här frågan, för den är brännande och het, men den har nu hanterats under lång tid.


Anf. 35 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Sten Berghedens interpellation är viktig. Den handlar om frågor som fortfarande har stor betydelse för många människor. Bilden av att bankkontoren är på väg att försvinna är verkligen en sann bild. Det är väldigt många orter som inte har kvar något bankkontor längre. Om banken inte längre finns kvar på orten spelar det inte längre så stor roll om banken har kravet på sig att man ska kunna sätta in eller ta ut kontanter.

Detta är inte den enda förändring som sker, men det är kanske den största förändring som har betydelse på det här området. De lokala bankerna försvinner. Men sedan försvinner bankomater i större utsträckning, och det hänger ju samman med att folk inte använder dem så mycket längre.

De allra flesta i vårt samhälle använder inte kontanter mer än i undantagsfall. Swish, som är den nya metoden att betala, växer väldigt snabbt. Där är det de stora bankerna som har gått samman och hittat en lösning som kunderna nu går över till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag använde i mitt svar inte den utredning som Sten Bergheden hänvisar till, för jag tycker ärligt talat inte att den är riktigt relevant. Jag bedömer att denna utredning, som handlar om Riksbanken, i allt väsentligt kommer att gälla helt andra frågor. Det handlar om hur vi ska organisera Riksbanken, hur Riksbankens självständighet kommer att vara i framtiden och om frågor som är av en annan karaktär än frågan om daglig hantering av kontanter, även om den frågan också finns med bland de ämnen som är möjliga att ta upp.

Jag tycker därför inte att detta med långa och sega utredningar är så relevant att prata om. Frågan är i stället: Hur vill vi ha det? Vi har en modell som den förra, borgerliga regeringen var med och tog fram. Den ändrade förutsättningarna.

Modellen är i dag att länsstyrelserna har uppdraget att hålla koll på hur kontanthanteringen runt om i Sverige fungerar. På orter där det är problem, där man har svårt med inlämning av dagskassor och det inte är möjligt att hämta ut och lämna pengar någonstans är det meningen att länsstyrelsen ska kunna vara aktiv och gå in och göra en upphandling. Det gör man också. Det har de senaste åren ökat från 16 till 30 olika kontor runt om i Sverige som man har upphandlat på det sättet. I mitt hemlän Norrbotten är det fyra kontor. I län med mindre gleshet är det lite färre. Men detta är alltså ett system som fungerar. Det finns pengar avsatta för detta i statsbudgeten år för år. De pengarna brukar inte användas fullt ut.

Min fråga tillbaka till Sten Bergheden är: Vad vill Moderaterna? Jag tycker att det är väldigt oklart vad Moderaterna egentligen vill. Vill ni att vi ska avsätta mer pengar, eller vad är ni ute efter?


Anf. 36 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Det blir en lite märklig diskussion här. Vi talar om att bankkontor, bankomater och annat försvinner från landsbygden, och som motåtgärd har regeringen satt in en utredning på två och ett halvt år för att se på vad man kan göra med Riksbankens ansvar.

Jag fick ett svar från Börje Vestlund här där det sas att detta var den lilla delen i utredningen och att den kanske borde ha varit klar lite tidigare. Jag delar den uppfattningen. Det blir dock ännu märkligare när ministern antyder att han tror att detta inte ens finns med i utredningen. Då kommer ju frågan inte alls att lösas av utredningen. Då är utredningen alltså bara till för att utreda Riksbanken i övrigt och inte för att se på hur man kan lösa kontanthanteringen. Det är i så fall uppenbart att regeringen har gett upp helt i den här frågan.

Mindre föreningar, äldre människor på landsbygden, funktionshindrade och andra som måste kunna hantera vanliga pengar i vissa sammanhang har nu inget stöd längre. Nu stängs dessutom bankomaterna.

Det är illa med en regering som åker land och rike runt och pratar om hur man ska få en levande landsbygd samtidigt som man lägger på den ena skatten efter den andra för att beskatta landsbygden utan att ha högre ambitioner när det gäller hur de mindre företagen ska kunna klara av att hantera sina kontantkassor. Det är flera företag som har hört av sig till mig och berättat att de har bekymmer med detta. De får förvara pengarna hemma i kassaskåpet, med ökad rånrisk och annat som blir följden av att de ska åka lång väg för att leverera de pengar som de inte behöver ha kvar i affären.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också dyrt att använda dessa kortkonton. Jag hörde av en person som har en lite mindre affär där köpen ligger på kanske 100-150 kronor. Avgiften ligger på 3,50, vilket innebär att han om han har 200 köp om dagen lägger in 700 kronor för att hantera detta. Det är klart att det är påfrestande för ett litet företag att betala sådana avgifter - och dessutom till ett system som emellanåt kanske inte ens fungerar därför att uppkopplingar och annat havererar ute på landsbygden.

Återigen: Jag fick inget svar. Anser ministern att det är rimligt att en bank ska kunna hantera kontanter, det vill säga både ta emot och lämna ifrån sig dem? Det vore intressant att veta om ministern har någon ambition i den frågan.

Fru talman! Vi kan väl ändå inte ha som ambition att det är länsstyrelsen som ska ta över kontanthanteringen här i landet och att vi ska pumpa in skattepengar i systemet så att länsstyrelserna kan se till att man kan hantera ett betalningssystem som ska vara fullt legalt och kunna användas överallt. Vi har nyss gett ut nya pengar i det här landet, men vi har inga - eller väldigt få - banker som kan ta emot dem. Regeringen har gått upp och satt sig på läktaren. Den har tillsatt en utredning som ska vara färdig om två och ett halvt år, och det är inte ens säkert att utredningen kommer att titta på den här delen.

Jag tycker att det är oerhört passivt från regeringens sida att bara sitta där på läktaren och vänta in och se vad som händer. I nästa steg, fru talman, försöker man skylla på den gamla regeringen och att den inte gjorde något. Det är faktiskt så nu - hör och häpna, ministern - att det är ni som har makten för tillfället. Det är ni som kan göra någonting. Det är ni som har ansvaret för att göra någonting. Ni gör dock ingenting, utan ni sitter på läktaren.

Var nu snäll och svara på frågorna, ministern. Anser du att en bank ska hantera kontanter in i och ut ur banken?


Anf. 37 Börje Vestlund (S)

Fru talman! Förutom att skälla, som Sten Bergheden tycker om att göra, kan man fråga vad Moderata samlingspartiet anser. Vilken uppfattning har Moderaterna i frågan? Efter att ha fört diskussioner med mina kamrater i finansutskottet vill jag påstå att de är väldigt tveksamma till att bankerna ska ha kontanthantering över huvud taget. Det är den sanning som råder.

När det gäller detta med kortbetalningarna: Jag är hemskt ledsen, men det är ingenting som regleras i lag. Jag tror att det blir väldigt komplicerat om vi ska reglera detta i lag, men vill man reglera det i lag får man komma med en sådan motion. Det finns dock ingen sådan motion inlämnad under den senaste allmänna motionstiden.

Jag har bara två minuters talartid, men jag ska säga en sak. Det är faktiskt företag här i Stockholmsregionen som kontaktar oss riksdagsledamöter från regionen och säger att de har svårt att lämna in kontanter. Försök alltså inte göra detta till en stad-land-fråga, för då tror jag att alla vi ledamöter från Stockholmsregionen och andra storstadsregioner sätter ned foten. Det är nämligen en fråga som är brännande het även för många småföretagare i Stockholm. Det är ofta sådana som har ganska små kontantkassor och inte tycker att de har råd att sätta in pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan naturligtvis bli förskräckt över avgifterna till bankerna - jag kan tycka att de är väldigt höga - men det är inte så att vi kan reglera detta från riksdagens sida. Alliansregeringen hade som sagt chanser att tillsätta utredningar om detta, men det gjorde man inte. Vi har haft en utredning som inte tog tag i frågan, men nu står det tydligt och klart i direktiven. Kom inte och påstå någonting annat!


Anf. 38 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Som svar på den fråga Sten Bergheden ställer - om man ska kunna lämna och hämta kontanter på ett bankkontor - kan jag säga att jag personligen tycker att det väl är rimligt att man ska kunna göra det. Men jag tvekar i frågan om vi ska införa en lag som säger att alla bankkontor ska ta emot och lämna ut kontanter.

Först och främst tror jag inte att det gör så stor skillnad för många av dem Sten Bergheden talar om. Det handlar nämligen om orter där bankkontoren redan har försvunnit. Ska vi göra skillnad måste vi också ha en lag som säger att det ska finnas bankkontor på dessa orter, och vilka banker är det Sten Bergheden tycker vi ska tvinga att ha lokala bankkontor överallt? Är det Nordea, eller är det Swedbank? Vilka banker handlar det om?

Vad vill Moderaterna här? Jag tycker att det kan vara rimligt att tala om vad man vill när man har den attityd Sten Bergheden har här. Han visar sig ganska kaxig i frågan utan att säga någonting om hur han själv eller Moderaterna tycker att man borde lösa den.

Vi har ett system i Sverige i dag där länsstyrelserna har att hantera frågan. Vi har pengar avsatta i statsbudgeten för att länsstyrelserna ska kunna göra upphandlingar och se till att det finns kontanthantering på orter där det behövs. Anser Sten Bergheden att det borde till fler sådana lokala upphandlingar och dealer där det finns en kontanthantering, eller vill han ha ett helt annat system - eller en lagstiftning, som jag inte har en aning om vad det betyder?

Jag är villig att diskutera alla dessa frågor, men jag tycker att det är rimligt att man inte bara går upp i talarstolen och talar om att det är besvärligt. Vi vet att det är lite besvärligt för en del människor och att det är ganska mycket besvärligt för den som har svårt att ställa om sig i digitaliseringens tidevarv. Men har man den attityd Sten Bergheden har tycker jag också att man bör avkrävas något litet svar om vad man själv vill.


Anf. 39 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Ministern är ivrig att få någon förklaring från Moderaterna på hur vi skulle kunna lösa detta, och jag förstår det. Man har nämligen inga förslag om detta. Man har inga idéer från den här regeringen, och man har inga tankar.

Jag är självklart för utredningen; det var därför vi tog beslutet i riksdagen att tillsätta den. Men det intressanta är ju att regeringen först tog ett halvår på sig, efter tillkännagivandet, innan den tillsatte en utredning - som ska leverera någonting efter två och ett halvt år. Det är den orimligheten jag talar om när bankkontoren läggs ned, bankomaterna försvinner och människor drabbas där ute. Regeringen tillsätter en utredning som i stort sett aldrig blir färdig. Det är det som är bekymret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillsätt gärna en utredning som är villig att gå igenom det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen! Det var det vi ville. Men nu blir jag lite orolig, fru talman, med tanke på att Vestlund säger att detta kanske kunde ha lagts fram tidigare om man hade tänkt till. Ja, hade man lagt fram det när utredningsuppdraget var klart hade det kommit fram tidigare. Men det som gör mig mest orolig är att ministern inte ens vet om detta finns med i utredningen eller inte. Då hamnar vi faktiskt i ett läge där regeringen har släppt frågan helt och hållet.

Jag tackar annars för svaret att det är fullt rimligt att en bank kan hantera pengar. Det tycker jag också är helt logiskt med tanke på att vi har det betalsystemet i Sverige. Det är alltså helt okej.

Detta håller ju inte, fru talman. Jag tycker självklart att man får snabba upp utredningen och se på hur man har tänkt lösa detta. För det kan väl inte vara så att det ska vara länsstyrelserna som ska lösa kontanthanteringen ute på landsbygden? Vi borde faktiskt kunna hitta ett system för att våra banker ska kunna klara av det på ett rimligt sätt.


Anf. 40 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Då fick vi ett svar från Sten Bergheden. Svaret var att han självklart är för att tillsätta utredningen. Han sa ingenting annat och gav inga konkreta förslag om att vi ska lagstifta om fler bankkontor överallt i Sverige eller att vi ska lagstifta om att det ska finnas system på något annat sätt som vi inte har någon aning om. Sten Bergheden är bara för att vi tillsatte den utredning som redan är tillsatt. Det är bra så, men jag tror inte att det gör många själar glada där ute i dag.

Jag tror att de vore mer betjänta av att vi faktiskt sa att de kan vända sig till länsstyrelsen. Om man tycker att det är väldigt problematiskt med kontanthanteringen i området där man bor kan man faktiskt vända sig till länsstyrelsen. Det är inte så långt bort - det är i samma region som man bor i - och det finns statliga pengar för att stödja en förändring och se till att det blir fler lokala kontor som får i uppdrag att hantera detta i de områden där det är besvärligt.

Det är en lösning - jag har inte hört talas om någon annan just nu. Tidigare var det Posten som hanterade detta, men vi har inte längre kvar Posten i den meningen. Nu är man i stället ett bolag som jobbar på ett helt annat sätt och som inte längre har något ansvar för kassahanteringen.

Vi har haft olika system, men det som infördes under den förra mandatperioden är fortfarande det enda system som vi talar om, vad jag har hört.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.