Korruption inom biståndet
Interpellation 2020/21:545 av Magdalena Schröder (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-03-09
- Överlämnad
- 2021-03-10
- Anmäld
- 2021-03-11
- Sista svarsdatum
- 2021-03-24
- Svarsdatum
- 2021-04-13
- Besvarad
- 2021-04-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)
Regeringen skriver i budgeten för 2021 att biståndet ska arbeta efter mer-för-mer-principen vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter.
I budgeten skriver man Mot bakgrund av den negativa utvecklingen i många länder ser regeringen över hur ökade krav kan ställas på de länder som mottar svenskt bistånd att leva upp till rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Som utgångspunkt ska stödet till staten minska vid en negativ utveckling vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati.
Att biståndet i större utsträckning ska arbeta efter mer-för-mer-principen är en välkommen utveckling. Den demokratiska utvecklingen i många av de länder Sverige har utvecklingssamarbete med är mycket oroande, och det är viktigt att från svensk sida markera när utvecklingen går åt fel håll.
Ett annat område som är ytterst problematiskt i många av de länder Sverige har utvecklingssamarbete med är graden av korruption. Sida hänvisar på sin webbsida till ny forskning som visar att korruptionen har svårare och mer långtgående konsekvenser än vad som tidigare befarats. Myndigheten uppger att samband finns mellan länders utvecklingsnivå och graden av korruption. Korruption hämmar ekonomisk tillväxt och hejdar fattiga länders utveckling och fattigdomsbekämpning. Detta leder i sin tur till försvagad tillit bland medborgare, att demokratin urholkas och att den negativa spiralen riskerar att fortsätta nedåt.
Givet korruptionens negativa inverkan på utveckling borde mer-för-mer-principen också gälla graden av korruption i de länder och organisationer Sverige samarbetar med inom biståndet.
Med anledning av detta önskar jag fråga statsrådet Per Olsson Fridh:
Vilka initiativ kommer statsrådet att vidta för att stärka arbetet mot korruption inom biståndet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:545
Webb-tv: Korruption inom biståndet
Dokument från debatten
- Tisdag den 13 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:106
- Protokoll 2020/21:106 Tisdagen den 13 aprilProtokoll 2020/21:106 Svar på interpellation 2020/21:545 om korruption inom biståndet
Protokoll från debatten
Anf. 91 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)
Fru talman! har frågat mig vilka initiativ jag kommer att vidta för att stärka arbetet mot korruption inom biståndet. Magdalena Schröder har tidigare ställt liknande frågor till min företrädare Peter Eriksson som har förklarat hur antikorruptionsarbetet har stärkts. Sverige verkar i de svåraste miljöerna där biståndet behövs mest, men där korruptionen ofta är utbredd.
Antikorruption är en högt prioriterad fråga för regeringen, och en stor mängd aktiviteter genomförs. Regeringen har hittills arbetat brett med att bemöta korruption både som utvecklingshinder och som risk.
Regeringen har genom mål om minskad korruption i strategierna för det internationella utvecklingssamarbetet stärkt Sidas arbete. Majoriteten av de nyligen antagna strategierna inkluderar mål om antikorruption, ett arbete som kommer att drivas vidare framgent. Tack vare ett ökat förvaltningsanslag har Sida även utökat antalet controllers i verksamheten, både i fält och här hemma i Stockholm, samt rekryterat fler anställda med antikorruption som specialitet.
Regeringen har också stärkt kopplingen mellan demokrati och antikorruption. Det uppdrag om demokrati som Sida fick under 2020 inkluderade förstärkning av antikorruptionsarbetet. Även skrivningen om antikorruption i strategin om MR, demokrati och rättsstatens principer stärktes.
Utöver det utgör antikorruption en prioritering under demokratisatsningen där målet är att främja framväxten av effektiva och oberoende institutioner, inklusive frånvaro av just korruption. Regeringen fortsätter även att verka mot korruption och oegentligheter gentemot de multilaterala organisationerna.
Avslutningsvis vill jag poängtera att det är avgörande att arbeta mot korruption för att de mest sårbara och utsatta människorna ska kunna lämna fattigdom och förtryck.
Anf. 92 Magdalena Schröder (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Bakgrunden till den här interpellationen är korruptionens extremt negativa inverkan på utveckling och människors välstånd. Regeringen visar sällan intresse för att tänka nytt i biståndspolitiken, men inom ett område har regeringen trots allt gjort en välkommen positionsförflyttning. Det gäller hur Sverige och svenskt bistånd ska förhålla sig till de länder där den demokratiska utvecklingen går åt fel håll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag citerar nu direkt från regeringens budget för biståndet: "Mot bakgrund av den negativa demokratiska utvecklingen i många länder, ser regeringen över hur ökade krav kan ställas på de länder som mottar svenskt bistånd att leva upp till rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Som utgångspunkt ska stödet till staten minska vid en negativ utveckling vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati."
Fru talman! Det är viktigt att svenskt bistånd kommer med krav och att Sverige tydligt signalerar att man kommer att avsluta eller förändra biståndet om kraven inte uppfylls. När ett land utvecklas i helt fel riktning vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter kan inte svenskt bistånd fortsätta som om ingenting har hänt.
Fru talman! Det som regeringen beskriver i sin budget, som jag precis citerade, kallas ibland mer-för-mer- eller mindre-för-mindre-principen. Att regeringen har aviserat att man ska arbeta efter den principen är välkommet. Statsrådet får gärna svara på hur arbetet går med att ställa om biståndet efter denna nya inriktning.
Det är såklart bra, även om det borde vara självklart, att regeringen har med mål om minskad korruption i en så kallad majoritet av strategierna för biståndet. Det väcker dock frågan varför mål om minskad korruption inte finns med i samtliga strategier.
Fru talman! Den här interpellationen handlar inte enbart om skattepengar som på grund av korruption hamnar i fel fickor. Låt mig bara säga det uppenbara: När korruption innebär att biståndspengar, alltså skattebetalarnas pengar, hamnar fel är det allvarligt nog och någonting som regeringen måste ta på största allvar. De pengar vi lägger på bistånd ska gå till rätt saker. Där ska vi ha kontroll. Där ska vi ha inflytande. De pengar vi lägger på bistånd ska inte försvinna i korruption.
Eftersom korruptionsskandalerna har varit så många vittnar det om att kontrollen inte har varit tillräcklig. Det är givetvis inte acceptabelt, och regeringen är ytterst ansvarig.
Men den här interpellationen handlar främst om korruptionens extremt negativa inverkan på utveckling och välstånd. Därför önskar jag fråga statsrådet om han ser vikten av att samma princip som gäller för utvecklingen i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter, alltså mer-för-mer- eller mindre-för-mindre-principen, bör gälla också för graden av korruption i ett land. Om korruptionen inte minskar kommer alltså svenskt bistånd att minska.
Fru talman! Det skulle innebära att Sverige tar korruptionens extremt negativa inverkan på allvar.
Anf. 93 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Jag är väldigt uppmuntrad av den debatt som jag har hört mellan Magdalena Schröder och ansvarigt statsråd. Därför är jag också glad att Moderaterna har presenterat denna triptyk av interpellationer som i grunden påverkar och handlar om olika aspekter av svenskt bistånd. De har varit illustrativa. De visar nämligen att det finns skillnader. Det finns ett förenande engagemang, men det finns också skillnader i hur vi vill bedriva politiken.
Fru talman! För att påminna om vad som har sagts tidigare i debatten: Ansvarigt statsråd har påpekat att Moderaterna vill dra ned på biståndsresurser. Men helig vrede borde fylla ett ansvarigt statsråd om biståndspengar försvinner genom korruption. Det innebär ju också att pengar tas från biståndet. Nivån i kronor räknat kan vara densamma. Men varje bortkorrumperad krona är en bortslösad biståndskrona.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med samma anklagande finger som ett statsråd kan peka mot Moderaterna och säga "Ni vill dra ned biståndet" borde man peka mot varje regim som inte gör det de ska göra för biståndspengarna.
Jag tycker kanske inte att jag alltid märker ett sådant engagemang eller en sådan kritik. Det är lättare att kritisera ett parti som vill göra reformer på biståndsområdet än regimer som inte vill reformera sina länder.
Fru talman! Ett exempel som jag tror att biståndsministern ofta kommer att få höra i debatten är Tanzania. Ackumulerat - samlat - under åren har svenska skattebetalare fått gå in med minst 50 miljarder. Det finns de som hävdar att det har varit 60 miljarder, men låt oss för enkelhetens skull säga 50 miljarder. Det är, fru talman, ungefär två års finansiering av svenskt polisväsen. Finns det någon, inklusive Per Olsson Fridh, som tror att allt detta har gått till precis det som det ska, fru talman? Eller finns korruption inblandad också i utbetalningarna av dessa 50 miljarder? Det är den ena delen.
Den andra delen, som Magdalena Schröder berör i sin utmärkta interpellation, är att korruption snedvrider strukturer. En svårighet i att bygga upp dessa länder är att medborgarnas tilltro och tillit till sina stater urgrävs av korruptionen. Detta skapar sedan svårigheter att hitta resurser. Viljan att bistå med skatt och en del annat sjunker när man inte vet att man får något tillbaka. Dessutom behöver man pengarna för att betala för läkarvård eller skola eller för att sticka till någon annan eftersom systemet i landet bygger på korruption.
Av detta skäl, fru talman, är Magdalena Schröders frågor så centrala. Det är bara genom nolltolerans mot korruption som man kan bygga ett bistånd som långsiktigt fungerar i de mottagande ländernas intresse.
Anf. 94 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)
Fru talman! Så här långt är jag och interpellanten överens. Korruption är ett av de största hindren i världen mot utveckling. Fattiga människor drabbas värst när de inte får den service och de möjligheter som de har rätt till, när samhällets ekonomi saboteras, när pengar hamnar i fel fickor och när människors förtroende för systemet minskar. Möjligheterna till ett positivt samhällskontrakt utarmas.
De fattigaste länderna i världen är präglade av en utbredd korruption. Om svenskt bistånd ska göra skillnad måste vi vara just där, och vi måste arbeta mot korruption varje dag i allt vi gör. Att verka i svåra kontexter med mycket korruption innebär en risk, men om vi ska nå ut till de allra fattigaste - de som behöver biståndet allra mest - måste vi ta den risken.
Svenskt bistånd når ut till de allra fattigaste. Återigen: Enligt OECD-Dacs senaste utvärdering av svenskt bistånd är vårt bistånd ett av de mest effektiva i världen när det handlar om att nå ut till de mest utsatta. Om jag förstår Magdalena Schröder rätt vill hon ha en biståndspolitisk princip om att vi inte ska vara och verka med biståndet i miljöer där det finns korruption. Men jag kan upplysa om att vi då inte skulle ha något bistånd till de allra fattigaste människorna som lever på den här planeten tillsammans med oss. Humanitärt stöd, som Moderaterna vill öka anslagen till, skulle vi inte kunna ha alls. I de konfliktmiljöer där det humanitära stödet är avgörande för människors överlevnad är korruptionen också utbredd. Den finns också där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ökad korruption eller upptäckten av fler korruptionsfall i biståndet i ett partnerland betyder inte med nödvändighet att biståndet till det partnerlandet eller i det partnerlandet ska upphöra. Det kan tvärtom betyda att vi måste öka stödet till civilsamhället och till fria och oberoende medier så att de i sin granskande roll kan upptäcka och bryta mönstren av korruption.
De sammanställningar som har gjorts av upptäckta fall av korruption visar att det motsvarar ungefär 1 promille av det samlade biståndet. Internationellt bistånd verkar ju i många länder där korruption är vanligt, och att korruptionsfall upptäcks och utreds är viktigt och bra. När vi upptäcker sådana fall betyder det att de system som vi sätter på plats för att spåra, upptäcka och rapportera fungerar. Det betyder att antikorruptionsarbetet också fungerar i sin granskande funktion.
Fru talman! Korruptionsbekämpning är fattigdomsbekämpning. Det är en av de viktigaste insatser vi kan göra för att skapa transparens och öppenhet och skapa förtroende mellan människor och mellan människor och institutioner samt bygga samhällen som står pall, som har motståndskraft och som är resilienta mot konflikter, förtryck och klimatförändringar.
Därför ska vi alltid ha ett antikorruptionsarbete med oss. Regeringen lyfter systematiskt in detta i våra bilaterala biståndsstrategier liksom i våra organisationsstrategier för de multilaterala organisationer där vi är stora givare. Vi har det centralt i styrningen av biståndets myndigheter.
Jag vill upprepa: Antikorruptionsarbete är fattigdomsbekämpning. Det gläder mig att Moderaterna är helt eniga med regeringen om vikten av detta. Jag kan lova att det här är en central del av vårt biståndspolitiska arbete. Vi bär det med oss i vårt arbete varje dag.
Anf. 95 Magdalena Schröder (M)
Fru talman! Statsrådet missade att svara på frågan varför mål om minskad korruption inte är inkluderat i samtliga av de nyligen beslutade strategierna.
Bakgrunden till den här interpellationen är som sagt korruptionens negativa inverkan på utveckling och människors välstånd. Siffror från Världsbanken och Världshälsoorganisationen visar att det finns ett samband mellan det som kallas healthy life years och control of corruption. Det finns också ett tydligt samband mellan ett lands tillväxt och bnp och graden av korruption. På en presentation som hölls för utrikesutskottet förra veckan presenterades siffror, också från Världsbanken, som visade att det till och med finns ett tydligt samband mellan hur nöjd man som medborgare är med livet och graden av korruption i landet.
Även Sida hänvisar på sin hemsida till ny forskning som visar att korruptionen har mer allvarliga och långtgående konsekvenser än vad man tidigare trott. Korruption hämmar ekonomisk tillväxt och hejdar fattiga länders utveckling och fattigdomsbekämpning. Det leder i sin tur till försvagad tillit bland medborgare, till att demokratin urholkas och till att den negativa spiralen riskerar att fortsätta nedåt.
Jag har tidigare bett riksdagens utredningstjänst att titta närmare på korruptionen inom biståndet, och då har man bland annat hänvisat till boken Corruption and Development Aid. En av slutsatserna som kan dras av boken är att i länder där korruptionen är hög och där regeringens politik inte är särskilt inriktad på fattigdomsbekämpning riskerar biståndet att hålla denna regering under armarna och ge utrymme att fortsätta en icke utvecklingsfrämjande politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Bistånd där det förekommer utbredd korruption kan således ha en negativ effekt för det resultat man vill uppnå med biståndet. Att motverka korruption är därför helt centralt för att biståndet ska kunna göra det som det är avsett för, det vill säga bidra till utveckling.
Om statsrådet inser korruptionens extremt negativa inverkan på utveckling borde han vara beredd att låta principen som man har aviserat att man ska arbeta efter vad gäller utvecklingen av mänskliga rättigheter och demokrati också gälla utvecklingen av graden av korruption i de länder där Sverige ger bistånd.
Fru talman! Låt mig säga det uppenbara: Gör vi som vi alltid har gjort blir det också som det alltid har blivit. Vad jag efterfrågar i denna interpellationsdebatt är inte enbart olika biståndsprojekt vars tematiska inriktning är att minska korruptionen, utan jag undrar också om statsrådet är beredd att använda samma princip som man har aviserat att man ska använda för demokrati och mänskliga rättigheter.
Anf. 96 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Medan vi alla funderar på Magdalena Schröders viktiga avslutande fråga vill jag understryka något som statsrådet sa, nämligen att korruptionsbekämpning är fattigdomsbekämpning. Det är därför det är så centralt. Det gäller både vardagskorruptionen i ett land och den stora korruptionen, som utstrålas av regimer som bygger på förtryck och utsugning.
Därför, fru talman, kan jag lova att vi från Moderaternas sida under de 17-18 månader som är kvar av den här regeringens tid kommer att följa regeringens arbete när det gäller att slå ned på alla former av korruption och visa att man inte tillåter det. Det handlar nämligen ytterst om fattigdomsbekämpning och om att skapa förutsättningar för länders befolkningar att lyfta sig ur fattigdom och förtryck.
Fru talman! Vi hade i utrikesutskottet för någon dag sedan besök av professor Bo Rothstein från Göteborg. Han konstaterade några saker, som jag vill påminna om - jag tror inte att de kommer som någon överraskning för statsrådet, utan han delar nog detta: Korruption har starka negativa effekter på i princip alla mått vi har på mänsklig välfärd. En summering av mänsklig ofärd i världen pekar ut korruption som en av de viktigaste faktorerna. Korruptionen undergräver både mellanmänsklig och institutionell tillit, det vill säga det sociala kitt som håller ihop ett samhälle.
Det är därför det här är så intimt förknippat. Vill man, som de internationalister vi är i Sverige, hjälpa och bistå människor att lämna fattigdom och förtryck är det centralt att göra detta. Därför är vårt resultatgarantilöfte till regeringen att vi kommer att följa antikorruptionsarbetet.
Jag vill än en gång tacka statsrådet för de här första interpellationsdebatterna. Han är från Lomma-Bjärred, fru talman. Det ligger nära Öresund. Därför kan vi avsluta med: På gensyn!
Anf. 97 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag måste säga att jag i linje med demokratiska principer är väldigt glad över att vi har en opposition som ser som sin roll att granska, noga följa och ställa regeringen till svars. Den typen av demokratiska principer har vi alldeles för lite av i världen i dag. Det ligger i allas vårt intresse att främja dem och jobba på många håll i världen för att just det här parlamentariska samspelet ska fungera bättre. Det är en annan del i kittet, förtroendet i samhällskontraktet, som vi ska anstränga oss för att bygga med det långsiktiga utvecklingssamarbetet. Men då måste vi också våga investera i biståndet.
Både Magdalena Schröder och Hans Wallmark har beskrivit vilken svulst på samhällskroppen korruption är och vilket hinder för utveckling det är, både i det stora och i det lilla. Jag har hållit med och beskrivit hur jag från mitt håll ser på korruptionen som utvecklingshinder.
Det vi inte riktigt verkar vara överens om är huruvida korruption är en anledning för oss att upphöra med bistånd i en kontext eller tvärtom kanske till och med en anledning att öka våra insatser för att öka förutsättningarna för att stärka de grupper, människoorganisationer och medier som upptäcker korruption och ställer sina makthavare till svars. Ska vi bygga det här parlamentariska samspelet, ska vi bygga miljöer där opposition kan vara och verka utan risk för sina liv och där journalister kan vara och verka utan risk för sina liv, ställa makthavare till svars och synliggöra och blotta korruptionen, då behöver vi också ett närvarande bistånd. Jag hoppas att vi kan bli överens om att det är viktigt. Stödet till de grupperna i Ukraina, i Uganda, i Bangladesh och i Colombia är viktigt långsiktigt bistånd.
Vi tar upp demokratifrågor, inklusive korruption, med de regeringsrepresentanter som vi träffar när vi reser med anledning av biståndet. Det är självklart. Ofta möter jag när jag träffar regeringsrepresentanter i partnerländer en besvikelse över att vi inte kanaliserar vårt bistånd via dem, via deras myndigheter och deras statsbudget. De efterfrågar mer direkt stöd. Men sanningen är ju den i svenskt bistånd att en väldigt liten andel av stödet går direkt till staten. Vi har inget budgetsamarbete alls på det sättet. I stället kanaliserar vi biståndsstödet via civilsamhällesorganisationer och andra aktörer där vi har större chans att få transparens, granskning och uppföljning av det stöd som vi ger.
Det är inte alltid detta tas emot särskilt väl. Som sagt möter jag ofta besvikelse. Då är mitt svar ganska enkelt: Ni måste visa att ni vill jobba med oss för öppenhet och transparens, för ökad demokrati och för att vidga det demokratiska utrymmet. Ni måste respektera mänskliga rättigheter mer och jobba med oss för att minska korruptionen. Då möjliggör det för oss att också jobba närmare er och era myndigheter och låta er utveckla ert land. Men om ni inte vill det kommer vi att söka andra aktörer som med vårt finansiella stöd och med vårt partnerskap kan kämpa för jämställdhet, för sexuella och reproduktiva rättigheter, mot klimatförändringar och så vidare - de målsättningar som vi sätter upp i biståndet.
Korruption är ett av de största och starkaste utvecklingshinder vi har i världen. Vi behöver använda alla instrument vi har för att bekämpa det. Biståndet är en del. Handel är en annan. Investeringar är en tredje. Jag hoppas att Hans Wallmark och Magdalena Schröder är överens med mig om att det inte bara är biståndets roll att ta sig in och bekämpa korruptionen. Låt oss använda alla verktyg vi har för en värld fri från korruption och med ökad öppenhet och transparens!
Anf. 98 Magdalena Schröder (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Den princip som regeringen har sagt att man ska arbeta efter vad gäller mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är: "Som utgångspunkt ska stödet till staten minska vid en negativ utveckling vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati." Min fråga är som sagt om statsrådet kan tänka sig att arbeta efter samma princip vad gäller graden av korruption.
Statsrådet sa att det är väldigt lite statligt samarbete. Det är en sanning med modifikation. Ett exempel är Tanzania. Om jag minns den rapport jag läste rätt skickades 2019 nästan 40 procent av biståndet till landet i samarbete med statliga aktörer.
Sverige har biståndssamarbete med ett flertal länder där korruptionen är utbredd. Exempelvis skriver Sida själva så här om Kenya på sin hemsida: "Korruptionen är genomgripande, systematisk och strukturell. Den gynnar mäktiga grupper och skadar särskilt de människor som lever i fattigdom. Enligt Transparency Internationals granskning av länders korruption ligger Kenya på plats 124 av 180 länder." Kenya är ett av de länder där regeringen har fattat beslut om en ny strategi för biståndet. Den nya strategin gäller från 2021 till 2025 och omfattar 1,75 miljarder. Det är otroligt mycket pengar.
Att arbeta efter principen om "mer för mer" och "mindre för mindre" inom biståndet vad gäller graden av korruption hade varit viktigt, både för att säkerställa att inga skattebetalares pengar ska riskera att försvinna i korruption och för att visa att regeringen tar den negativa inverkan korruptionen har på utveckling på allvar. Att ta den negativa inverkan korruptionen har på utveckling och människors välstånd på allvar är någonting jag tror att de flesta förväntar sig att ministern för internationellt utvecklingssamarbete ska göra.
Anf. 99 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)
Fru talman! Än en gång tar Magdalena Schröder upp gamla uppgifter som hon ställer mig till svars för. Magdalena Schröder vet om att vi i början av 2020 antog en ny samarbetsstrategi för Tanzania, med kraftigt minskade volymer och minskat direkt stöd till staten, av den anledningen att vi vid återkommande dialog med den tanzaniska regeringen inte har fått något stöd eller gehör för våra principer gällande demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och korruption.
Vi agerar i enlighet med de principer vi har skrivit ut i budgeten. Vi samarbetar i mindre utsträckning med de stater som inte vill ställa upp på våra demokratiska principer och jobba med mänskliga rättigheter. Då styr vi om biståndet till andra aktörer, icke-statliga aktörer. Det gör också att volymen på totalen oftast går ned i de här samarbetsstrategierna, då det civila samhället inte kan svälja den typ av resurser som statliga aktörer ofta kan. Vi fullföljer detta, och det finns flera exempel på det här. Ett annat är Kambodja, där vi har gjort en kraftig omläggning av biståndet just på grund av att det finns en avsaknad av dialog och gehör för just demokratiska principer och mänskliga rättigheter.
Jag tror att korruption måste ses som en fråga i sig, som vi måste attackera, angripa, jobba med och lära oss mer om. Vi måste följa upp den bättre och jobba bort den. Men korruption och antikorruption måste också vara någonting som genomsyrar allting och allt arbete som vi gör.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill passa på att nämna ytterligare en sak. Om vi tittar på var korruptionen är som mest utbredd ser vi att den till exempel finns i väldigt stor utsträckning inom fossil industri. Omställningen av energisektorn mot förnybar energi blir därmed också ett sätt att minska korruptionen.
Vi måste se detta som den komplexa fråga det är. Vi kan inte förenkla det, men vi måste angripa det.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.