Kostnaderna för hyrläkare

Interpellation 2023/24:652 av Lena Bäckelin (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2024-03-22
Överlämnad
2024-03-22
Anmäld
2024-04-02
Sista svarsdatum
2024-04-09
Svarsdatum
2024-04-16
Besvarad
2024-04-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

I Sverige har vi ett system med hyrläkare, och kostnaderna för dessa skenar i många regioner. Regionerna vill komma bort från de höga kostnaderna i sjukvården för dessa hyrläkare, men de är samtidigt beroende av hyrläkare för att över huvud taget klara bemanningen i till exempel glesbygden.

I ett inslag i SVT den 13 mars i år fick vi en inblick i hur verkligheten ser ut på många hälsocentraler i glesbygd. Man besökte Svegs hälsocentral, i min hemregion Jämtland Härjedalen. Enhetschefen på denna hälsocentral menade att det i nuläget inte går att bedriva trygg och säker vård på denna hälsocentral utan hyrläkare.

Regionerna sitter i en rävsax med skenande kostnader för hyrläkare, främst i glesbygd, samtidigt som de måste se till att sjukvården bedrivs tryggt och säkert till rimliga kostnader, men man har inte sökande till de tjänster som finns lediga på hälsocentralerna.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:

 

Vilka initiativ har statsrådet och regeringen för avsikt att ta för att hantera den ovan beskrivna situationen med hyrläkare?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2023/24:652, Kostnaderna för hyrläkare

Interpellationsdebatt 2023/24:652

Webb-tv: Kostnaderna för hyrläkare

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 26 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Lena Bäckelin har frågat mig vilka initiativ jag och regeringen har för avsikt att ta för att hantera situationen med hyrläkare.

Inledningsvis vill jag framhålla att regeringen och jag själv är medvetna om utmaningarna i hälso- och sjukvården, som också påverkas av den ekonomiska situationen i region- och kommunsektorn. Staten kan inte fullt ut kompensera för regionsektorns underskott. Det är sjukvårdshuvudmännen, med direktvalda politiker på kommun- och regionnivå med beskattningsrätt, som ansvarar för att tillhandahålla god hälso- och sjukvård. Inom ramen för det kommunala självstyret har kommuner och regioner stor frihet att välja till exempel hyrbemanning.

Jag har noterat att regionerna gemensamt ingått ett nationellt avtal om hyrbemanning i hälso- och sjukvården i syfte att minska kostnaderna och beroendet av hyrbemanning. En långsiktigt egen bemanning ger ökad kontinuitet för patienterna och bättre förutsättningar att utveckla hälso- och sjukvårdens verksamheter med god arbetsmiljö. Regeringens primärvårdsreform har särskilt fokus på att öka kontinuiteten och öka förutsättningarna för att bedriva vård i glesbygd.

Hyrbemanning kan vara värdefull vid exempelvis tillfälligt ökat behov av personal eller särskild kompetens.

Jag vill understryka att personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs och grunden som hälso- och sjukvården vilar på. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Den nationella planen ska bland annat visa vilka insatser som behövs, för både befintlig och ny vårdpersonal, för att förbättra kompetensförsörjningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.

Staten och Sveriges Kommuner och Regioner ingick i december 2023 fem överenskommelser på sjukvårdsområdet som tillsammans med det i budgetpropositionen för 2024 beslutade sektorsbidraget omfattar cirka 10 miljarder kronor.

Inflationen pressar regionernas ekonomi. De försämrade resultaten i regionerna beror i huvudsak på tillfälligt högre pensionskostnader. Sedan regeringens budgetproposition lades för 2024 har utsikterna för regionernas ekonomi dessutom försämrats ytterligare. De ökade pensionskostnaderna påverkar bland annat sjukvårdens personalbudgetar.

Ett antal regioner har varslat personal eller aviserat om personalneddragningar. Samarbetspartierna skjuter därför till 6 miljarder kronor till regionerna i årets vårändringsbudget. Storleksordningen på medlen motsvarar personalkostnaden för cirka 7 000 sjuksköterskor. Regeringens uttryckliga förväntan är att regionerna använder pengarna för att undvika generella uppsägningar av sjukvårdspersonal.

Regeringen har även aviserat att en effektivitetsdelegation ska inrättas för att ge regionerna stöd för effektivisering inom hälso- och sjukvården. Flera steg tas för bättre statlig styrning.

Med det vill jag tacka Lena Bäckelin för frågan. Jag ser fram emot debatten.


Anf. 27 Lena Bäckelin (S)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

I Sverige har vi i dag ett system med hyrläkare eller hyrpersonal, och regionernas kostnader för dessa skenar i många delar av landet. Regionernas kostnader för hyrbemanning inom hälso- och sjukvården ökade med 17 procent, eller 1 375 miljoner kronor, under 2023.

För min hemregion Jämtland Härjedalen är ökningen av kostnaden för all hyrpersonal under andra halvåret 2023 jämfört med andra halvåret 2022 hela 70 procent. Ökningen för hyrkostnad i primärvården 2023 jämfört med 2022 är hela 51 procent för min hemregion Jämtland Härjedalen. På området psykiatri har kostnaderna ökat med hela 124 procent.

Fru talman! Jag frågar mig om inte slantarna hade kunnat användas bättre. Det frågar sig också en husläkare i Hudiksvall i en intervju i SVT i april, i samband med ett inslag om denna regerings så kallade satsning på sjukvården som lades fram på en presskonferens. Det handlade om en utredning för 500 000 kronor - det måste vara en promilles promilles satsning - för att undersöka effekten av förkylningsmedel när sjukvården, som denna husläkare framhåller, i stället behöver ta krafttag för att göra något åt hyrpersonalkaoset.

Totalt lade regionerna 9,3 miljarder på hyrpersonal 2023. Kostnadsredovisningen för helåret 2023 visar också på en fortsatt ökning av kostnaderna. Region Jämtland Härjedalen, min hemregion, hade den största ökningen av alla regioner från 2022 till 2023, vilket är mycket oroande. Detta är inte hållbart - inte för ekonomin, inte för den fasta personalens arbetsmiljö och inte för patienterna.

Fru talman! I ett inslag i SVT i mars i år, som jag skrev om i min fråga till statsrådet, fick vi en inblick i hur verkligheten ser ut på många hälsocentraler i glesbygd. I inslaget besökte man Svegs hälsocentral, min hälsocentral, i Härjedalen. Enhetschefen menade att det i nuläget inte går att bedriva trygg och säker vård där utan hyrläkare. Inhyrda läkare stod för 80 procent av de totala läkarkostnaderna. Lägg därtill att det är en hälsocentral med cirka 20 mil till närmaste sjukhus.

I min hemkommun har man till och med haft hyrundersköterskor inom omsorgen för att klara uppdraget. Beroendet av hyrpersonal - läkare, sjuksköterskor och undersköterskor - har ökat i hela landet. Det är bland annat av den anledningen som jag frågar statsrådet vilka initiativ regeringen har för avsikt att ta för att råda bot på hyrpersonalkaoset.


Anf. 28 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, Lena Bäckelin, för din fråga, som är synnerligen angelägen! Men låt mig ändå inledningsvis säga att ledamoten går händelserna i förväg eftersom vi inte har beslutat om att staten har ansvar för sjukvården, och därför kan jag inte på något vis styra över det som händer.

Jag vet att ledamoten, precis som många andra ledamöter, efterfrågar mer statlig styrning inom många områden. Jag ser ju i nästan alla interpellationer som ställs till mig att man önskar att regeringen eller jag i min roll som statsråd skulle kunna åtgärda saker och ting - men det är självstyre som gäller, vilket framgår av mitt svar.

När det gäller hyrpersonal har jag återkommande lyft fram att jag är väldigt glad över att regionerna har samlat ihop sig till ett gemensamt initiativ. De är överens om spelreglerna så att man inte får konkurrens mellan regionerna. De har en samsyn i detta.

Bemanningsanställda är till för tillfälliga toppar, men i dag har det blivit ett bestående inslag i sjukvården som är mycket bekymmersamt. Jag har sagt det tidigare i den här kammaren, och jag säger det gärna igen, därför att det påverkar och riskerar att påverka patientsäkerheten. Dessutom påverkar det direkt kontinuiteten för patienten, inte minst i primärvården, om man inte har fast anställd personal. Därför lyfter jag återkommande fram vikten av att ha fast anställd personal i regionerna. Det borgar för en god hälso- och sjukvård.

Det finns regioner som har en stor andel hyrpersonal. Jag vet att de arbetar intensivt för att förändra den situationen. Jag inser också att det kommer kritik nu när de gör det. Det görs på bred front i regionerna. Jag är tacksam över att de tar itu med frågan, men det finns även en oro bland medarbetare som undrar om man kommer att klara sjukvården när det blir stopp för hyrpersonal.

Samtidigt som man får bättre ordning på anlitandet av bemanningsföretag, som ju ska vara ett tillfälligt stöd och inte ett fast inslag i sjukvården, måste man arbeta med arbetsmiljöåtgärder, det vill säga skälen till att människor lämnat yrket. De har valt att inte vara fast anställda. Om man inte gör det samtidigt riskerar det att bli riktigt oroande.

Jag är glad över att jag möter så många goda exempel runt om i landet, där man arbetar med arbetsmiljön just i syfte att få mer fast anställd personal. Fast anställd personal ska vara grunden i hälso- och sjukvård. Region Jämtland Härjedalen är som sagt självstyrande, och de partier som styr är interpellantens och mitt. Det är upp till dem att bestämma. Varken ledamoten eller jag kan påverka det minsta vad som sker med hyrpersonal.

Jag har sagt till regionerna att om de tycker att det är svårt att lösa frågan får de gärna komma till staten, så diskuterar vi om det är någonting staten kan göra. Hittills har de valt att lösa frågan själva, och vi kan inte ta över eller föregå utredningen som Vårdansvarskommittén håller i. Men jag delar ledamotens uppfattning att det verkligen finns områden där vi redan nu kan se att det behövs nationell styrning. Frågorna om kompetensförsörjning är ett område där man tydligt ser detta.

Varmt tack till ledamoten för frågan! Jag hoppas att vi med gemensamma krafter i Jämtland Härjedalen och alla andra regioner kan förbättra arbetsmiljön så att människor väljer att stanna kvar eller komma tillbaka som fast anställda medarbetare.


Anf. 29 Lena Bäckelin (S)

Fru talman! Jag är verkligen inte för en statligt styrd sjukvård. Det tror jag inte på. Jag tror att det är svårt för staten att veta var behoven ligger ute i regionerna. Däremot vill jag säga att ansvaret för en sjukvårdsminister bör vara att se till att resurserna räcker till för en likvärdig vård i hela landet. Men jag tror faktiskt att regionpolitikerna ska styra. De känner sin region bäst - inte staten.

Lösningen alla pratar om, och som är väldigt viktig, är att förbättra arbetsmiljön för personalen. Att man satsar på egen personal är avgörande för att skapa en säker och effektiv vård med god kontinuitet för patienterna. Men regionerna sitter i en rävsax med skenande kostnader för hyrläkare, ökade kostnader på grund av inflationen - som statsrådet också var inne på - och ändå kompenserar högerregeringen inte för kostnadsökningarna.

Satsningar på egen personal är avgörande för att skapa en säker och effektiv vård med god kontinuitet för patienterna. För många - inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård - innebär det en trygghet att möta samma vårdpersonal, som har god kunskap om patienterna och deras behov. När andelen inhyrd personal blir för stor blir den ordinarie personalens arbetsmiljö lidande. Det har man också varit inne på från statsrådets sida. Dessutom minskar kontinuiteten, som sagt. Möjligheten till utvecklingsarbete hämmas också och kan påverka patientsäkerheten negativt. Stabil och varaktig bemanning skapar bättre förutsättningar för god arbetsmiljö och långsiktigt vårdutvecklingsarbete där alla kan vara med och bidra till ökad kvalitet.

Fru talman! Bemanningsberoendet, som vi ju också brukar benämna den frågan, är ett symtom på ojämlika förutsättningar att attrahera arbetskraft. Glesbygden har särskilda utmaningar i den frågan. Dessutom finns risken att små kommuner och regioner tappar skattekraft om bemanningspersonal bor i en storstad och skattar där medan de jobbar i en kommun eller region där de inte skattar. Resultatet blir att kommuner och regioner, ofta i glesbygden, drabbas ekonomiskt på ett oproportionerligt sätt. De dubbelbestraffas helt enkelt.

Det krävs mer resurser och styrning. Denna regering har hittills behandlat vården styvmoderligt och sagt att sjukvården måste effektiviseras, men det är inte hela problemet. Långsiktigt hållbar finansiering är en förutsättning för att regionerna ska kunna arbeta för en förbättrad arbetsmiljö som kan göra att fler söker sig till fasta tjänster vilket i sin tur leder till högre kvalitet i vården.

Vi socialdemokrater har visat i vårt budgetalternativ att det går att inflationssäkra statsbidragen och på så sätt förhindra vårdkrisen. Man ska ge långsiktiga förutsättningar och skapa en rimlig situation där man kan bygga en personalstyrka över tid. Då slipper vården dräneras av till exempel bemanningskostnader och tappa i arbetsmiljö för den fasta personalen, och kontinuiteten blir kvar för patienterna. Det har tyvärr borgerliga partier röstat ned. Reformer kräver pengar, och det är förstås svårt när vi har den lägsta skattekvoten sedan 1975. Då blir det svårt att satsa på sjukvårdsreformer av betydelse.

Jag vill gärna ha svar på om statsrådet har någon tanke på att vidta åtgärder mot hyrpersonalkaoset som råder.


Anf. 30 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, framför allt för engagemanget i frågan! Jag hoppas att det ger avtryck också på hemmaplan i Region Jämtland Härjedalen där ledamotens parti ansvarar för sjukvården. Jag är dock lite konfunderad över att frågan jag får rör situationen i Jämtland Härjedalen där ledamoten är bosatt och väl känner till läget.

Ledamoten ber mig som statsråd att styra över vad som händer på hennes hemmaplan. Det är ju direkt i strid med de lagar som riksdagen har stiftat. Ändå säger ledamoten att man inte vill ha nationell styrning. Jag tror att ledamoten måste välja väg; antingen tycker man att det är bra med nationell styrning i den här frågan eller så tycker man inte det. Jag uppfattar det som att ledamoten inte vill ha det, utan att det var de lokala och regionala politikerna, och då bör ju frågan ställas på hemmaplan.

Låt mig också bemöta några andra av ledamotens frågor och påståenden. Var finns behoven? I går lämnade regeringen vårändringsbudgeten till riksdagen. Av de 17 miljarder som ligger i den, som är ovanligt hög, går 6 miljarder till sjukvården. Det är en tydlig prioritering att en så stor andel av anslagen går direkt till sjukvården.

I höstas när vi lade fram hela budgetpropositionen, som är för en annan period och en längre tid, gick 40 procent av hela budgeten till välfärden och 40 procent till hushållen för att kompensera för inflationen. Sedan fanns lite kvar till alla övriga sektorer. Det var tydliga prioriteringar. Hushållen behövde stöd till följd av inflationen liksom välfärden.

När vi nu ändrar under innevarande år - för det är vad man kan göra i en vårändringsbudget, ingenting annat - går största posten, 6 miljarder, till regionerna utifrån att vi bedömer att det är där behoven finns.

Ledamoten säger att Socialdemokraterna har visat att man kan inflationssäkra statsbidragen. Jag skulle gärna vilja veta mer. Inflationen är 9,14 procent i år, om man räknar på hur regionerna drabbas av pensionsavtalet. Har ledamotens parti gjort en ökning av statsbidragen - de är ganska stora - med 9,14 procent? Jag uppfattade inte det. Det var 6 miljarder som skilde Socialdemokraterna från regeringen i höstas, och dessa pengar levererade vi i går i vårändringsbudgeten.

Det är en svår sak att inflationssäkra statsbidrag. Det kan kännas behagligt när inflationen går upp, men när inflationen går ned och det inte blir några nya pengar även om man har behov och vill utveckla känns det inte så behagligt. Jag har varit kommunpolitiker väldigt länge och även regionpolitiker och ser därför att de långsiktiga villkoren är de viktiga och att skatteunderlaget ökar. Regionerna fick trots allt en förbättrad situation när de summerade 2023 eftersom skatteunderlaget blev bättre än förväntat, vilket har stärkt dem något. Men 2024 är ett svårt år, och det beror enbart på inflationens konsekvenser på det pensionsavtal regionerna tecknat.

Just nu går inflationen glädjande nog ned, så regeringens budget, som var återhållsam i höstas, har uppenbarligen medverkat till att inflationen går ned. Det omvända hade varit mycket besvärande, alltså om vi inte hade fått ned inflationen. Nu kan vi se att vi framöver får en bättre och stabilare situation och att både regionerna och staten kan återkomma på ett bättre sätt med de satsningar som behövs. Men regionerna hade stått med fortsatt jättehöga kostnader för pensionsavtalet om vi inte hade fått ned inflationen. Men det avtal de själva tecknat är ju så konstruerat att konsekvenserna kvarstår hela 2024, och det är tufft för varenda region. Det är tre fyra som inte behöver göra några besparingar alls, andra har det mycket besvärligt, som Jämtland Härjedalen, och många däremellan behöver se över sin situation.

Att regionerna behöver titta på effektiviseringar för att långsiktigt uppnå en hållbar situation är jag helt övertygad om. Varenda ledamot från regionerna har ju berättat att man behöver få ordning på ekonomin långsiktigt, och det är klokt att göra det.


Anf. 31 Lena Bäckelin (S)

Fru talman! Ibland undrar jag varför vi har en sjukvårdsminister.

Låt mig klargöra att detta rör hela landet. Min hemregion är ett talande exempel, men jag pratar inte enbart om Region Jämtland Härjedalen.

Statsrådet säger i sitt interpellationssvar att hon och regeringen är medvetna om situationen i vården. Hon säger dock inget om att det är sjukvårdskris. Trots denna medvetenhet stöttar regeringen inte regionerna fullt ut eller utifrån det behov som SKR samlat fört fram från regionerna för att stoppa uppsägningar och varsel. Man stöttar bara till hälften och för sent även om krisen är ett faktum i alla regioner. I stället ska det bli effektiviseringar, och man ska tillsätta en effektiviseringsdelegation. I klarspråk betyder det att personalen ska minskas och springa fortare. Men så tror inte jag att man löser sjukvårdskrisen, och det löser definitivt inte heller hyrpersonalkaoset, tvärtom.


Anf. 32 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Att kompensera regionerna fullt ut för det underskott de har gör varken Socialdemokraterna eller regeringen. SKR har inte någon gång sagt hur mycket pengar regionerna ska få. Det man har redovisat är ett prognostiserat underskott för 2024. Det är ganska stor skillnad och två helt olika saker. Vilket underskott man får är inte detsamma som vilka besparingar man lägger ut på verksamheten. Det vi vet är att man hittills varslat ungefär 5 600 personer. Det oroar regeringen och är skälet till att vi ger 6 miljarder, vilket motsvarar 7 000 sjukskötersketjänster, med en förhoppning om att vårdpersonal inte ska sägas upp. Alla som arbetar i vården behövs framöver. Regionerna måste dock göra sin avvägning och se vad som stämmer. SKR har som sagt inte framfört hur många miljarder som ska ges till regionerna, utan man har berättat om ett förmodat underskott för 2024.

Effektiviseringsdelegationen bygger på att regionerna själva ansöker om hjälp för att kunna göra något och få stöd till det, inte att någon ovanifrån bestämmer. Men det har säkert framgått, även om man retoriskt säger annorlunda.

Det bästa sättet att effektivisera är att satsa på primärvården. Om alla får en fast läkarkontakt och vårdteamet i primärvården byggs ut kommer vården också i ekonomiska termer att bli mer effektiv. Kan man bygga upp ett förtroende och en tillit från patienten för vården - att man vet att den finns och vet namnet på den person som är ansvarig - kommer det att bli mycket bättre. Forskning visar på detta. Flera forskningsrapporter visar att det är bra att satsa på primärvården. Det är inte så att mina eller ledamotens behov minskar, för vårdbehov har helt andra skäl. Men de blir bättre tillgodosedda om vi har en stark och väl utbyggd primärvård.

Mitt bästa råd till regionerna, vilket jag framförde på konferensen Vårdarenan här i Stockholm i morse, är att satsa på primärvården. Jag brukar framhålla Jämtland som ett gott exempel, för ni försöker i alla fall. Fortsätt med det!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.