Kriminalvården
Interpellation 2023/24:756 av Ardalan Shekarabi (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-05-15
- Överlämnad
- 2024-05-16
- Anmäld
- 2024-05-17
- Svarsdatum
- 2024-05-24
- Besvarad
- 2024-05-24
- Sista svarsdatum
- 2024-05-30
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svensk kriminalvård har befunnit sig stabsläge sedan i februari. Situationen i häkten och på anstalter blir allt mer ansträngd. Platsbristen gör att såväl säkerheten som det återfallsförebyggande arbetet riskeras. Enligt Kriminalvårdens beräkningar kommer antalet platser, som en följd av Tidöavtalet, att behöva tredubblas de kommande tio åren, vilket innebär att kostnaden för kriminalvården kommer att öka från 18 till 40 miljarder kronor.
Kriminalvården har hittills kunnat bedriva en såväl säker som effektiv straffverkställighet. Det gäller inte minst det återfallsförebyggande arbetet. Antalet personer som återfaller i brott ligger på en förhållandevis låg nivå, inte minst om man jämför internationellt. Men nu kommer larmrapport på larmrapport om att situationen inom kriminalvården blir allt mer allvarlig.
Enligt en rapport från fackförbundet Seko anser 65 procent av de anställda på Sveriges anstalter att kriminalvården har små möjligheter att klara sitt uppdrag. Detta är en ökning med nästan 100 procent jämfört med motsvarande undersökning år 2017.
Som en direkt följd av den situation som SD-regeringen försätter kriminalvården i kommer också förslagen om privatisering. Enligt en intervju i Dagens Nyheter öppnar såväl Sverigedemokraterna som Moderaterna för att privatisera kriminalvården.
Sverige har under en lång följd av år privatiserat offentlig verksamhet. Resultaten förskräcker. Skattebetalarnas pengar rinner ut från skolan, tågen går inte i tid och staten har förlorat kontrollen över viktiga samhällsfunktioner. Nu står tydligen kriminalvården på tur. Bara tanken på vad det skulle kunna få för konsekvenser förskräcker.
Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
- Är ministern beredd att avfärda alla planer på privatisering av kriminalvården?
- Vad är ministerns plan för att kriminalvården ska klara sitt uppdrag med bibehållen säkerhet, hög kvalitet och återfallsförebyggande arbete?
Debatt
(1 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:756
Webb-tv: Kriminalvården
Dokument från debatten
- Fredag den 24 maj 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:121
- Protokoll 2023/24:121 Fredagen den 24 majProtokoll 2023/24:121 Svar på interpellation 2023/24:756 om Kriminalvården
Protokoll från debatten
Anf. 91 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru ålderspresident! Ardalan Shekarabi har frågat mig om jag är beredd att avfärda alla planer på privatisering av Kriminalvården. Vidare har Ardalan Shekarabi frågat vad min plan är för att Kriminalvården ska klara av sitt uppdrag med bibehållen säkerhet, hög kvalitet och återfallsförebyggande arbete.
Kriminalvården har ett ansträngt läge. Den höga beläggningsgraden i anstalter och häkten beror framför allt på att utbyggnaden av myndighetens verksamhet inleddes alldeles för sent. Beslut och prioriteringar av tidigare regeringar har inte varit tillräckliga. Regeringen och Kriminalvården arbetar intensivt och målmedvetet för att både komma till rätta med den ansträngda beläggningssituationen här och nu och skapa goda förutsättningar för en fortsatt expansion på längre sikt med god säkerhet och effektiva återfallsförebyggande insatser. I det arbetet finns också en betydande öppenhet för att pröva nya vägar. Exempelvis har regeringen tillsatt en utredning som ser på möjligheterna att hyra anstaltsplatser utomlands. Däremot är det inte aktuellt att privatisera Kriminalvården.
Antalet häktes- och anstaltsplatser behöver nu öka i snabb takt. Att lösa den akuta beläggningssituationen är helt nödvändigt. Betydande ekonomiska förstärkningar har redan gjorts. För att Kriminalvården ska ges förutsättningar att fortsätta stärka sin kapacitet har regeringen föreslagit att nästan 1,4 miljarder kronor tillförs myndigheten redan i år.
Samtidigt har Kriminalvården på regeringens uppdrag tagit fram en kapacitetsrapport för en omfattande expansion de kommande tio åren med anledning av reformerna i Tidöavtalet. Kriminalvårdens kapacitetsrapport för den kommande utbyggnaden redovisades i slutet av förra året. Den bereds nu i Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma i frågan.
I det sammanhanget vill jag också nämna omläggningen av påföljdssystemet för unga under 18 år och införandet av ungdomsfängelser. Detta är en nödvändig och önskvärd reform där Kriminalvården får ett nytt samhällskritiskt uppdrag.
Samtidigt som antalet platser ska bli fler ska förstås innehållet i Kriminalvårdens verksamhet utvecklas och effektiviseras. Det råder ingen tvekan om att den expansion som ligger framför myndigheten innebär utmaningar och kommer att ställa krav på nya prioriteringar och arbetssätt. Men inriktningen är entydig: Även i framtiden ska effektivt återfallsförebyggande arbete bedrivas i både anstalt och frivård.
I sammanhanget vill jag också nämna att den så kallade Trygghetsberedningen i april 2023 fick ett nytt uppdrag som innebär att utredningen ska analysera samhällets återfallsförebyggande arbete avseende dömda som avtjänat en påföljd i anstalt eller frivård. Kommittén ska även lämna förslag på hur det återfallsförebyggande arbetet kan utvecklas. Genom att minska återfallen i brott kan vi få ett tryggare samhälle och färre brottsoffer.
Jag ska till slut säga några ord om säkerheten. Det är högsta prioritet för regeringen och Kriminalvården att verksamheten i landets anstalter och häkten kan bedrivas med hög säkerhet för medarbetare och för intagna. Myndigheten arbetar systematiskt med dessa frågor, och hög säkerhet är också ett grundackord i den plan för expansion som nu bereds i Regeringskansliet.
Tjänstgörande ålderspresidenten konstaterade att interpellanten inte var närvarande i kammaren och förklarade interpellationsdebatten avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.