Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kritik mot Sverige från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter

Interpellation 2001/02:414 av Ohly, Lars (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-25
Anmäld
2002-05-14
Besvarad
2002-06-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 april

Interpellation 2001/02:414

 av Lars Ohly (v) till statsminister Göran Persson om kritik mot Sverige från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna

I början av april 2002 lämnade FN:s kommitté för mänskliga rättigheter en rapport om tillståndet för dessa rättigheter i Sverige. Kritiken mot Sverige är stundtals mycket stark och de observationer som görs i rapporten manar till stark eftertanke. Kommittén anser att Sverige bryter mot inte mindre än 13 artiklar i FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna vilket inte är ett bra betyg.

Rapporten om de mänskliga rättigheterna i Sverige bygger i viss mån på den redogörelse som regeringen lämnat till kommittén. I samband med detta har även Svenska Helsingforskommittén för de mänskliga rättigheterna och Fonden för mänskliga rättigheter lämnat in en s.k. parallellrapport. Denna parallellrapport har legat till grund för en del av den kritik som framkommit.

Rapporten är omfattande och den visar på den stora kunskap som finns i frivilligorganisationerna när det gäller mänskliga rättigheter i Sverige. Denna kunskap borde regeringen använda sig av i större utsträckning än i dag är fallet då den är både oberoende och bygger på frivilligt engagemang.

En av punkterna i rapporten där kritiken är mycket stark rör det sätt på vilket regeringen hanterat händelserna efter den 11 september. Liksom kommittén anser jag att det är nödvändigt att vidta åtgärder av olika slag för att bekämpa terrorism men samtidigt får dessa åtgärder inte riskera att kränka de mänskliga rättigheterna.

När det gäller åtgärder vidtagna i Sverige så kritiseras de utvisningar av två egyptiska medborgare som skedde i höstas. Grunden för kritiken är såväl att de utvisats till ett land där de riskerar sin personliga säkerhet och t.o.m. sitt liv som att Sverige inte följt upp de garantier som man anser sig fått från Egypten att männen trots allt var säkra. Kommittén anser att det måste utarbetas trovärdiga system vilka ska försäkra att det mottagande landet kommer att leva upp till den utvisades mänskliga rättigheter.

FN:s kommitté för mänskliga rättigheter uttrycker också en oro för att personer med utländsk bakgrund riskerar att utsättas för brott mot de mänskliga rättigheterna genom att misstänksamheten mot personer med utländsk bakgrund ökar. Ökade möjligheter till avlyssning och övervakning riskerar att drabba personer med utländsk bakgrund i högre grad än andra och risken för att brott mot rätten till privatliv och andra rättigheter sker är stor.

Kommittén kräver av Sverige att man vidtar åtgärder för att se till att kampen mot terrorism inte blir en källa till brott mot de mänskliga rättigheterna. En rekommendation är att regeringen bör genomföra en kampanj för att motverka de stereotypa beskrivningar av personer med utländsk bakgrund som ofta finns, detta gäller i synnerhet personer med muslimsk eller i övrigt arabisk härkomst.

När det gäller rapporten från FN:s kommitté för det mänskliga rättigheterna har regeringen inte kommenterat denna offentligt eller meddelat riksdagen hur man tänkt sig att hantera den starka kritik som framkommit. Det anser jag är oroväckande och det visar vilken prioritet regeringen lägger vid de mänskliga rättigheterna i Sverige, inte minst efter den 11 september. Jag anser att det nu är viktigare än någonsin att försvara dessa rättigheter.

Mina frågor till statsministern blir således:

1.Avser statsministern att presentera rapporten och den skarpa kritik mot Sverige som framkommit i rapporten från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna och därmed initiera en offentlig debatt?

2.Avser statsministern att utöka samarbetet med frivilligorganisationer när det gäller mänskliga rättigheter i Sverige?

3.Avser statsministern att vidta åtgärder för att försäkra att personer som utvisats från Sverige inte utsätts för brott mot de mänskliga rättigheterna så som beskrivits ovan?

4.Planerar statsministern några åtgärder för att tillse att de mänskliga rättigheterna för svenska liksom utländska medborgare inte riskerar att kringskäras, vad gäller rätten till privatliv och yttrandefrihet, i samband med kampen mot terrorismen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:414, kritik mot Sverige från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter

Interpellationsdebatt 2001/02:414

Webb-tv: kritik mot Sverige från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter

Protokoll från debatten

Utrikesminister Anna Lin (S)
Anf. 18 Utrikesminister Anna Lin (S)
Fru talman! Lars Ohly har frågat statsministern om han avser att presentera rapporten från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna och initiera en offentlig debatt, utöka samarbetet med frivilligor- ganisationerna, vidta åtgärder för att försäkra att per- soner som utvisats från Sverige inte utsätts för brott mot de mänskliga rättigheterna samt vidta åtgärder för att tillse att respekten för rätten till privatliv och yttrandefrihet, för såväl svenska som utländska med- borgare, inte kringskärs i kampen mot terrorismen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Innan jag går över och besvarar de specifika frå- gorna vill jag först helt kort framhålla att FN:s granskningskommittéers observationer innehåller, som brukligt, både ris och ros. Regeringen tar den kritik som framförs på allvar och följer noga upp den kritik som riktas mot Sverige vad avser åtaganden om mänskliga rättigheter. När det gäller mänskliga rättigheter i allmänhet har regeringen under året vidtagit ett antal konkreta åtgärder för att öka medvetenheten om de mänskliga rättigheterna hos allmänheten. Regeringen lanserade den 28 maj en hemsida om de mänskliga rättigheter- na. Sveriges rapporter till FN:s övervakningskom- mittéer är tillgängliga på hemsidan, liksom de rapp- orter som FN:s övervakningskommittéer presenterat. Regeringen överlämnade i januari i år till riksda- gen en skrivelse med rubriken (2001/02:83) "En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheter- na". Planen är ett uttryck för den politiska viljan att se till att mänskliga rättigheter respekteras i enlighet med den svenska grundlagen och våra internationella åtaganden. Av handlingsplanen framgår att regering- en avser att med jämna mellanrum återkomma till riksdagen för att samlat redovisa hur arbetet med mänskliga rättigheter på nationell nivå fortskrider. Handlingsplanen hör till de åtgärder för vilka FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna uttalat sin uppskattning. Vad gäller frivilligorganisationerna finns det en ovärderlig kunskap hos dem som arbetar med mänsk- liga rättigheter, och Regeringskansliet har ett omfat- tande och väl fungerande samarbete med dem. I utar- betandet av handlingsplanen bestod exempelvis den största informella referensgruppen av ca 170 enskilda organisationer. Utrikesdepartementet håller även kontinuerlig kontakt med frivilligorganisationerna inför, under och efter möten i t.ex. FN:s kommission för mänskliga rättigheter och FN:s generalförsamling. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna är införd i regerings- formen och utgör alltså en del av den svenska grund- lagen. De åtgärder vi vidtar för att bekämpa terrorism måste naturligtvis respektera de mänskliga rättighe- terna. Detta har också varit en av regeringens priorite- ringar i det internationella samarbetet. Sverige har arbetat med detta både i EU och FN. Lars Ohly tar också upp frågan om utvisningar av två egyptiska medborgare i höstas. De saknade uppe- hållstillstånd i Sverige och har varit ledare i en orga- nisation som gjort sig skyldig till terrorhandlingar. Inför avvisningen fick regeringen garantier från Egypten som innebar att de båda männen inte skulle behandlas eller straffas på ett sätt som skulle medföra att Sverige skulle riskera att handla i strid med sina folkrättsliga förpliktelser. Avvisningsbesluten står också helt i överensstämmelse med FN:s säkerhets- råds resolution nr 1373 (2001) som Sverige är för- pliktigat att följa. FN-kommittén har inte heller uttryckt kritik mot avvisningarna som sådana.
Lars Ohly (V)
Anf. 19 Lars Ohly (V)
Fru talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret. Efter att interpellationen skrevs har också Am- nesty International presenterat en rapport där man är skarpt kritisk till hur retoriken i kampen mot terro- rismen har utnyttjats i världen för att försämra situa- tionen för mänskliga rättigheter. Sverige kritiseras för ett antal fall, bl.a. tvångsav- visningen av de två asylsökande egyptierna i decem- ber i fjol. Man menar från Amnestys sida att männen hade goda skäl att frukta förföljelse och att det inte fanns garantier för att de skulle behandlas på ett män- niskovärdigt sätt, men de utvisades på grund av hem- ligstämplade anklagelser som deras advokater inte fick se. Polisens hantering av EU-toppmötet i Göteborg är också en anklagelsepunkt från Amnesty. Där finns rapporter om övervåld, skottskadade demonstranter och omfattande godtyckliga gripanden, som kräver svar som organisationen menar att man ännu inte har fått. Trots detta är situationen för de mänskliga rättig- heterna i Sverige god, för de flesta. Problemet är att det finns grupper som inte ingår i samhällets mittfåra och som inte alltid omfattas av den respekt för mänskliga rättigheter som vi andra anser som själv- klar. Det gäller minoriteter, asylsökande och brotts- misstänkta. Det här är oerhört viktigt. Mänskliga rättigheter kan inte enbart bedömas efter hur majoriteten av medborgarna har möjlighet att utöva kritik, yttra sig fritt eller skriva vad man vill, utan det är just i be- handlingen av dem som står utanför den gängse bil- den av majoritetsmedborgarna i ett land som man ser om respekten för mänskliga rättigheter är fullständig. Därför är den här kritiken, liksom den kritik som har kommit från Helsingforskommittén och från Fon- den för mänskliga rättigheter och som har legat till grund för rapporten från FN:s kommitté för mänskli- ga rättigheter, så viktig. Därför är det så viktigt att vi tar den på allvar. Jag tycker också att utrikesministern i sitt svar försöker ta det på allvar, genom att säga att vi naturligtvis tar till oss den kritik som finns. Samtidigt vet vi att det i dag finns starka tenden- ser till att kampen för mänskliga rättigheter sätts på undantag. Det är inte effektivt att ta hänsyn till dem. Det krävs ibland snabba beslut. Det krävs beslut som inte alltid är förankrade i en demokratisk eller rättssä- ker process. Det leder till att rättigheter som vi är överens om ska vara universella kränks även i vårt land. De här kränkningarna sker i namn av bekämpande av terrorism. Värre är det naturligtvis i andra länder. Det är mycket värre i Storbritannien och USA, där man har använt kampen mot terrorismen som ursäkt för en mycket sträng lagstiftning, som bortser från krav på rättssäkerhet och annat. Inskränkningar av yttrandefriheten finns också i Jordanien, Sydkorea, Indien, Ryssland, Israel och Colombia. Man använder argumentationen för att snarare försämra situationen för mänskliga rättighe- ter. Sverige spelar naturligtvis inte alls i samma divi- sion. Men för att vår kritik mot dessa länder ska kun- na tas på allvar krävs det också att vi tar den kritik som riktas mot oss på allvar. Därför skulle det vara bra om utrikesministern och regeringen kunde föra ut diskussionen om den kritik som har framkommit från Amnesty, från andra frivil- liga organisationer och från FN:s kommitté, för att därigenom uppmärksamma de problem med mänskli- ga rättigheter som även finns i vårt land.
Utrikesminister Anna Lin (S)
Anf. 20 Utrikesminister Anna Lin (S)
Fru talman! Vi tycker att det är viktigt att ta kriti- ken på allvar. Sedan är det klart att vi också har varit lite kritiska till hur kommittén har arbetat, när den har arbetat under så stark tidspress att det blivit så allvar- liga faktafel som de som finns i rapporten från FN:s kommitté. Inte desto mindre finns det ett antal punk- ter där man är kritisk och där vi självfallet också tar diskussionen och kritiken på allvar. Vi tycker också att det är viktigt att det här dis- kuteras. Det är därför som detta nu ligger på vår hem- sida, så att kritiken är möjlig att se för alla. Vi har dessutom något senare på samma hemsida startat ett diskussionsforum kring mänskliga rättigheter så att man kan gå in och kommentera och starta debatten direkt där om man vill eller göra det i andra former. Det går alltså att ta del av hela rapporten på UD:s hemsida. Jag vill bara kommentera en av de specifika frå- gor som Lars Ohly tar upp, och det gäller de avvisade egyptierna. Jag uppfattar att Amnestys kritik utgår från att det handlar om två vanliga oppositionella egyptier. Det var också den debatt som fördes i början på den asylbehandlingen, men där det inte alls stäm- mer överens med den svenska polisens bedömning av de avvisade egyptierna. Det är väl också därför som vi har uppfattat att det egentligen inte finns någon kritik från FN-kommittén mot att Sverige valde att utvisa personer som är misstänkta för både tidigare och eventuellt pågående terroristverksamhet.
Lars Ohly (V)
Anf. 21 Lars Ohly (V)
Fru talman! När det gäller åtgärder som är vidtag- na i Sverige kritiseras ju både i FN-rapporten och, framför allt, i de rapporter som ligger till grund för den, nämligen från Helsingforskommittén och Fon- den för mänskliga rättigheter, utvisningen av de två egyptierna till ett land där de riskerar sin personliga säkerhet och t.o.m. sitt liv, såväl som att Sverige inte har följt upp de garantier som man säger sig ha fått från Egypten för att männen skulle behandlas på ett rättssäkert sätt. Kommittén anser att det måste utarbetas trovärdi- ga system, som ska försäkra att det mottagande landet kommer att leva upp till den utvisades mänskliga rättigheter. Det saknar man i det här fallet. Amnestys kritik utgår inte enbart från det som ut- rikesministern tror, utan man kritiserar också förfa- randet. Det gick oerhört snabbt vid Lucia förra året. Männens advokater fick inte ens möjlighet att ta ställning till några som helst anklagelser. De har förresten inte fått göra det än i dag, eftersom grunden för utvisningen är hemligstämplad. Därmed finns det ingen rättssäker process för människor som anklagas för den här typen av brotts- lighet. Självfallet menar jag, liksom alla sunda männi- skor, att har man begått brott eller har för avsikt att begå brott, särskilt med terroristanknytning, är det så pass allvarligt att det ska prövas och man ska ställas inför domstol och fällas om brotten bevisas vara be- gångna. Men vi får inte falla undan för kraven på att mänskliga rättigheter ska ses som någon sorts broms i kampen mot terrorismen och därigenom inte respek- teras fullt ut i varje enskild situation. Svenska med- borgare, likväl som medborgare i andra länder, måste veta att Sverige alltid arbetar för att deras rättigheter ska tas till vara, alltid arbetar för att de ska få en rätts- säker process om de behöver det. Det bör vara en rättighet som omfattar alla som vi över huvud taget känner till.
Utrikesminister Anna Lin (S)
Anf. 22 Utrikesminister Anna Lin (S)
Fru talman! När det gäller fallet med de två per- sonerna ska man komma ihåg att Sverige fick garan- tier. Både vi och andra länder ansåg att det gick att lita på dessa garantier. Egypten har självfallet också ett intresse av att bevisa att man står vid sitt ord. Annars vet man att man kommer att ha problem i fortsättningen när det gäller den här typen av samarbete med andra länder. Egypten har inget skäl att inte fullfölja det man har garanterat Sverige. Det är inte aktuellt med döds- straff. Deras säkerhet garanteras. De ska behandlas bra i fängelset. De ska få rättssäkra processer. Sverige har också följt upp och följer upp detta genom att göra regelbundna besök hos männen i fängelset, det senaste för bara några dagar sedan. På det sättet har Sverige en kontinuerlig uppföljning av att personerna behandlas i enlighet med de garantier vi har fått av Egypten.
Lars Ohly (V)
Anf. 23 Lars Ohly (V)
Fru talman! Slutligen skulle jag gärna vilja att ut- rikesministern kommenterar det som egentligen är huvudspåret i interpellationen och som jag har lagt som förslag här i dag. Varför inte försöka att få en offentlig diskussion och debatt om respekten för mänskliga rättigheter i det perspektiv som vi har nu efter terrorattackerna den 11 september? Vi har sett hur mänskliga rättig- heter har kränkts i andra länder, och där är vi överens. Man har använt argumentet att bekämpa terrorism för att bekämpa minoriteters rättigheter. Vi vet också att det har lagts fram ganska långtgående förslag, och i en del fattats ganska långtgående beslut, om in- skränkningar av rättssäkerhet och mänskliga rättig- heter även i länder som vi betecknar som demokrati- er. Därför skulle det kanske vara läge att ta upp en offentlig diskussion om hur vi ska kunna värna de mänskliga rättigheterna och demokratin även när så allvarliga brott som terrorattackerna i New York och mot Pentagon begås. Kanske är det just nu som vi borde föra den dis- kussionen för att se till att vi inte hamnar i samma fälla som man har gjort i andra länder där man har instiftat militärdomstolar, utvidgat häktningstider och behandlar människor på ett rättosäkert sätt. Det får aldrig ske här. Därför är det så viktigt att vi öppet diskuterar och debatterar det och att vi ser till att kritiken mot alla brott mot mänskliga rättigheter kommer att fortsätta att vara stark, även om de som utövar dessa övergrepp gör det i namn av att bekämpa terrorism.
Utrikesminister Anna Lin (S)
Anf. 24 Utrikesminister Anna Lin (S)
Fru talman! Den debatt som Lars Ohly tycker att vi ska föra förs redan, skulle jag vilja säga. Jag tror att det är väldigt viktigt. Sverige, och inte minst jag själv, har vid flera tillfällen tagit upp frågan om vik- ten av att länder inte bryter mot mänskliga rättigheter när man bekämpar den egna politiska oppositionen. Vi har bl.a. tagit exemplen Ryssland i Tjetjenien, Turkiet mot kurderna och den israeliska regeringen mot palestinierna. Sverige har också lett debatten inom EU om hur vi ska få ett rättssäkrare system i EU. Mänskliga rättigheter måste alltid finnas med när vi bekämpar terrorismen. Det är också därför vi har fått bättre regler i EU än vi har i FN när det gäller hur man t.ex. för upp namn de s.k. terroristlistorna. Sverige har också fört den här debatten i FN- systemet. Det är internationellt känt att det är Sverige som hårdast och mest aktivt har drivit den här debat- ten, trots att vi inte sitter i säkerhetsrådet och därmed inte har det direkta inflytande som man har när man sitter där. Möjligheten finns för många fler att delta i den här debatten. Jag välkomnar Lars Ohly i debatten också. Jag välkomnar också alla som vill att delta i debatten på vår nyöppnade hemsida kring mänskliga rättigheter.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.