Kronofogdemyndigheten
Interpellation 2008/09:514 av Rådström, Britta (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-05-13
- Anmäld
- 2009-05-13
- Sista svarsdatum
- 2009-06-01
- Besvarad
- 2009-06-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 maj
Interpellation
2008/09:514 Kronofogdemyndigheten
av Britta Rådström (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Kronofogdemyndigheten befinner sig i ett svårt arbetsmässigt och personalmässigt läge. Ärendeinflödet ökar i jobbkrisens spår men har ännu inte fått fullt genomslag i verksamheten. Under 2008 sades 126 personer upp och när nu inte nya resurser kom genom tilläggsbudgeten måste ytterligare uppsägningar ske vilka drabbar myndighetens kärnverksamhet.
Det är framför allt på två områden ökningen sker och där myndigheten äskat mer pengar redan 2009. Det första området är så kallad summarisk process. Under 2008 slog antalet ansökningar om betalningsföreläggande till kronofogden alla rekord och passerade miljonstrecket för första gången någonsin. Prognosen för 2009 pekar mot 1,3 miljoner.
Det andra är verkställighet och indrivning. Antalet gäldenärer med pågående utredning uppgick vid utgången av 2008 till knappt 480 000. Särskilt problematisk i denna verksamhet är fastighetsförsäljning. Antalet försäljningsärenden av fastigheter och bostadsrätter ökade med nästan 20 procent under 2008.
Arbetstrycket på myndigheten understryks av att det första kvartalet 2009 visar på en klar uppgång i fråga om både betalningsförelägganden och konkurser jämfört med första kvartalet 2008.
Mina frågor till finansministern är följande:
Hur avser finansministern att se till att Kronofogdemyndigheten, med fler ärenden och färre personal, ska kunna göra ett bra jobb?
Hur ser finansministern på myndighetens förutsättningar att rekrytera och behålla anställda då arbetstrycket och stressen skruvas upp, och avser finansministern att vidta några åtgärder i det sammanhanget?
Vilka rekommendationer kan finansministern ge människor som i jobbkrisens spår förlorar sina hem?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:514
Webb-tv: Kronofogdemyndigheten
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:125 Måndagen den 1 juniProtokoll 2008/09:125 17 § Svar på interpellation 2008/09:514 om Kronofogdemyndigheten
Protokoll från debatten
Anf. 104 Anders Borg (M)
Herr talman! Britta Rådström har frågat mig hur jag avser att se till att Kronofogdemyndigheten, med fler ärenden och färre personal, ska kunna göra ett bra jobb. Hon har också frågat mig hur jag ser på myndighetens förutsättningar att rekrytera och behålla anställda då arbetstryck och stress skruvas upp och om jag avser att vidta några åtgärder i detta sammanhang. Britta Rådström har slutligen frågat mig vilka rekommendationer jag kan ge till människor som i jobbkrisens spår förlorar sina hem.
Jag är medveten om att arbetsbelastningen ökat hos myndigheten till följd av lågkonjunkturen. Men det är inte bara Kronofogdemyndigheten som drabbas av den rådande konjunkturen. Det statsfinansiella läget är ansträngt. Vi måste agera förståndigt och väga samman alla de behov som nu riktas mot de offentliga finanserna. Frågor om myndighetens anslagsnivå måste därför prövas inom ramen för den ordinarie budgetprocessen. Jag kan därför inte uttala mig och föregripa det arbetet.
Jag kan försäkra er om att jag och regeringen noga följer utvecklingen för att på bästa möjliga sätt hantera denna lågkonjunktur.
Anf. 105 Britta Rådström (S)
Herr talman! Då står vi här igen och debatterar Kronofogdemyndigheten. Det är inte första gången, och det kanske inte är den sista heller. Jag tackar för svaret, men det är som vanligt inte något konkret svar. Det är mest omkringprat, som man skulle kunna kalla det.
Egentligen skulle vi väl båda ha varit ute i EU-valrörelsen den här sista veckan. Vi har varit ute en del. Jag hörde att finansministern och statsministern har varit på turné i dag. Vi kanske skulle ha behövt vara ute i kväll i stället för att debattera det här. Nu står vi här och debatterar en fråga som kanske inte engagerar så många, men den är icke desto mindre viktig.
Kronofogdemyndighetens arbete har förändrats de senaste åren till att bli betydligt mer hjälpande och stödjande än tidigare då folk enbart såg myndigheten som en myndighet som utmätte människors ägodelar vid skuld.
Att myndigheten fått fler uppgifter samt att arbetslösheten och lågkonjunkturen slagit hårt mot Sverige och människor innebär att kronofogden har fått mycket mer att göra samtidigt som man sedan förra året varit tvungen att säga upp 128 personer. Det låter kanske inte så mycket, men jag ställer återigen frågan: Hur ska kronofogden, med fler ärenden och färre personal, kunna göra ett bra arbete?
När skatteutskottet för en tid sedan fick en föredragning av rikskronofogden om myndigheten, dagsläget och det kommande året sade hon: Ärenden väller in. Vi har enorma flöden. Det är dramatiska förändringar.
Nog har de fått mer att göra. I årsberättelsen har rikskronofogden skrivit ett förord. Där står det så här: "Året har varit intensivt och i flera stycken tufft. Även om finanskrisen och lågkonjunkturen i alla delar ännu inte slagit igenom på ärendeinflödet till myndigheten kan jag konstatera att inflödet till den summariska processen har slagit 'all time high' och därmed passerat miljonstrecket. Vi har under hösten även kunnat se ett ökat inflöde av konkurser, skuldsaneringsärenden och telefonsamtal till vårt kundcenter."
Det är inte bara en enorm belastning för myndigheten, utan det innebär också personliga katastrofer för personer och familjer som berörs.
Jag ställde frågan i interpellationen, och jag ställer den igen: Vilka rekommendationer ger finansministern till familjer som förlorar sina hem i finanskrisens spår?
Många av de anställda hos kronofogden möter människor i förtvivlan som vill ha råd, och de känner sig mer som kuratorer än som kronofogdar. Hur ser ministern på myndighetens förutsättningar att rekrytera och behålla anställda då arbetstrycket och stressen skruvas upp och man inte får eller kan anställa mer personal på grund av ekonomin?
Risken finns att arbetsuppgifter som åligger Kronofogdemyndigheten inte blir utförda i rimlig tid eftersom människor sagts upp och fler ärenden väller in. Oron och stressen över detta innebär också att människor fungerar sämre i sitt arbete. Regeringens arbete skapar en allmän oro i statsförvaltningen som inte är bra för verksamheten. Det är en naturlig konsekvens när resurserna försvinner, inte minst på grund av dessa enorma skattesänkningar på nära 85 miljarder kronor. Skyll inte bara på lågkonjunkturen, på att det finns mindre pengar eller på att ekonomin är dålig!
Jag frågar återigen, som i den förra debatten: Är Kronofogdemyndigheten en viktig myndighet? Är regeringen villig att förstärka deras budget inför 2010?
Anf. 106 Anders Borg (M)
Herr talman! Kronofogdemyndigheten utför några av de allra svåraste uppgifterna i ett modernt samhälle. Människor som hamnar hos kronofogden gör det därför att de ofta har betydande problem. Det kan röra sig om konkurser eller arbetslöshet som har lett till ekonomiska bekymmer som slutar hos kronofogden. Det kan vara baksidan på ett socialt problem eller en ungdomlig oförsiktighet som leder till skuldsättning och som gör att man måste hantera situationen med hjälp av kronofogden.
Det kommer nog aldrig att vara så att de medborgare som möter Kronofogdemyndigheten gör det med känslan av att det är en servicemyndighet. Det är en del av det system vi måste ha. Vi måste ha det därför att medborgarna måste fullgöra sina plikter när det gäller att betala sina skatter och räkningar. Vi måste ha det därför att människor måste agera ekonomiskt ansvarsfullt, men vi måste också se till att det är en verksamhet som drivs på rättssäker grund och med ett sjyst förhållningssätt mot människor som har hamnat på sned i livet.
Det här är naturligtvis påfrestande för personalen. Till bakgrunden hör också att vi har haft en inte fullgod bedömning av kostnader och vinster av den organisationsförändring som har gjorts. Det har visat sig att kostnaderna helt enkelt har blivit större än vad man har räknat med. Till det kommer att vi på det här området, precis som på en del andra, har bekymmer med utveckling av datasystem.
Nu ska vi noggrant väga av detta i budgetprocessen. Vi har många myndigheter i Sverige. De myndigheter som ligger under Finansdepartementet ska inte ha någon förtur i den processen, utan alla myndigheters behov ska ställas och vägas mot varandra.
Därför har jag inte anledning att i det här sammanhanget gå in och avsluta den nödvändiga budgetprocessen i förtid, utan vi följer noga problemet. Det ska vägas av mot andra myndigheter. Så småningom ska vi lägga fram en budget och det ska vi göra i höst.
Anf. 107 Britta Rådström (S)
Herr talman! Det är sant att det måste vara oerhört svårt i dagsläget att jobba hos Kronofogdemyndigheten. Som vi fick det beskrivet känner många av kronofogdarna som att de jobbar som kuratorer med de telefonsamtal de får. Människor är förtvivlade när de måste gå från hus och hem och inte kan betala sina räkningar.
Att kostnaderna blev större vid skilsmässan från Skatteverket var faktiskt någonting som vi varnade för. Vi var inte alls överens om att det skulle ske. Vi sade att kostnaden skulle bli mycket större än vad regeringen hade räknat med, och med facit i hand ser vi att det har blivit så.
En annan sak: Kronofogden och Transportstyrelsen föreslog i ett uttalande häromdagen - och redan förra hösten fanns idéer till detta förslag - åtgärder för att minska fordonsrelaterade skulder och försvåra för bilmålvakter. Jag skrev förresten en motion om det under allmänna motionstiden, men den lär bli avslagen antar jag.
I alla fall har kronofogden och Transportstyrelsen föreslagit en hel del åtgärder till regeringen för att minska skulderna och försvåra för bilmålvakter. Jag läste senast i min hemtidning att det fanns någon människa i Skellefteå som var registrerad på 1 400 fordon och som man bedömde var just en bilmålvakt.
Det man har föreslagit är legal panträtt för fordon, flytt av parkerade fordon, ett enhetligt sanktionssystem som införs för fordonsskatt och trängselskatt som innebär användningsförbud för fordonet och att vägra registrering av fordon om ägaren sedan tidigare har obetalda fordonsrelaterade skulder.
Är regeringen beredd att stödja dessa förslag som är viktiga? Och återigen: Är ministern beredd att öka budgetanslaget till Kronofogdemyndigheten inför 2010 för att man ska klara alla nya arbetsuppgifter?
Anf. 108 Anders Borg (M)
Herr talman! Det är alldeles självklart att våra statliga myndigheter i ett modernt väl fungerande samhälle spelar en avgörande roll för att system ska fungera väl och för att vårt samhälle ska löpa på smidigt. En av de myndigheterna är Kronofogdemyndigheten. Som jag konstaterade: Även om det är en viktig myndighet tror jag att det sällan kommer att vara en myndighet som uppskattas av dem som har hamnat i en svår situation och därmed tvingas att gå till Kronofogdemyndigheten, även om jag tror att vi ska vara medvetna om att alternativen till den här typen av system förmodligen skulle vara mer bekymmersamma. Vi har ett relativt sjyst och anständigt sätt i Sverige att förhålla oss till människor som det har gått illa för ekonomiskt, och det ska vi vara glada över och vårda.
Det är klart att vi alla därför uppskattar det tunga arbete som de anställda på Kronofogdemyndigheten gör; det går ju inte att säga någonting annat än det. Men därav följer inte att jag kan säga att vi nu ska ge Kronofogdemyndigheten mer pengar. Här har det skett organisationsförändringar som har haft starka motiv i termer av rättssäkerhet och självständighet. De argumenten kan man naturligtvis ha olika uppfattningar om, men det är ändå det som har legat till grund för detta.
Som så ofta vid organisationsförändringar har man underskattat kostnaderna och överskattat vinsterna i termer av ekonomi. Därtill har vi den eviga plågan att IT-system alltid, förefaller det som, kostar mer än vad man har räknat med och sällan ger de besparingar som man har hoppats på.
Vi ska naturligtvis pröva kronofogdens behov med noggrannhet. Jag följer detta mycket noggrant och nära eftersom det är min myndighet, men det får inte vara så att Finansdepartementets myndigheter får en lättare behandling än andra myndigheter. De ska gå enligt samma turordning och köordning som vi har för alla myndigheter när det gäller en noggrann prövning av offentliga medel, därför att alla offentliga medel måste vägas av och varje krona vi tappar bort är en krona som vi också har förslösat.
Anf. 109 Britta Rådström (S)
Herr talman! Om man pratar om förslösade kronor tycker jag att de enorma skattesänkningarna som har gjorts är förslösade pengar. Jag har inte sett att fler har kommit i arbete, vilket var ett av motiven. Men jag håller absolut med finansministern om att de statliga myndigheterna är oerhört viktiga. Förutom Kronofogdemyndigheten är det också Tullverket och Skatteverket som ligger under Finansdepartementet och där vi i skatteutskottet också är inblandade. Vi tycker att det är oerhört viktigt att myndigheterna får resurser.
Men när det gäller bilmålvakterna är jag intresserad av att få höra vad finansministern tycker om förslaget som landar på regeringens bord från Kronofogdemyndigheten och Transportstyrelsen.
Anf. 110 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag tänkte inte ha en allmän skattedebatt här. Britta Rådström och jag har relativt skilda synpunkter på värdet av skattesänkningar. Jag tror att de har ett stort värde för att få ekonomin att fungera bättre. Britta Rådström delar inte den uppfattningen, och jag har inte någon illusion om att jag i en interpellationsdebatt om kronofogden kommer att övertyga henne om motsatsen.
Återigen: Vi ska gärna återkomma till frågan om bilmålvakter som vi ju aktivt arbetar med. Men kärnan i den här interpellationen är vad vi ska göra för att hjälpa Kronofogdemyndigheten, och jag måste där hålla fast vid min väldigt tydliga linje att Finansdepartementets myndigheter har samma rättigheter och skyldigheter som andra myndigheter. Jag som minister kan aldrig vara trovärdig i min hantering av andra ministrars myndigheter om jag inte är noggrann i prövningen av mina egna. För mig är det alltså en självklarhet att jag inte ska agera med partsintresse för dessa myndigheter, utan jag ska agera så att vi får en god prövning av alla behov. Det är uppenbart som Britta Rådström väl påpekar och väl argumenterar för så att Kronofogdemyndigheten har stora utmaningar framför sig i dessa svåra tider.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.