Kustbevakningens finansiering
Interpellation 2020/21:847 av Alexandra Anstrell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-07-09
- Överlämnad
- 2021-07-12
- Anmäld
- 2021-08-17
- Svarsdatum
- 2021-09-09
- Sista svarsdatum
- 2021-09-09
- Besvarad
- 2021-09-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Tull-Kust, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen, har inkommit med rapporten Ett samhällskritiskt uppdrag med omöjliga förutsättningar – om resursurholkningen för Kustbevakningen.
I den senaste budgeten föreslog vi moderater ett ökat anslag om 10 miljoner kronor till Kustbevakningen, då Kustbevakningen är kraftigt underfinansierad. Det är tydligt att Kustbevakningen har fått fler och nya uppgifter och utökat ansvar som kräver mer resurser. Det handlar om miljöövervakningen lika mycket som om de Frontexuppdrag som Kustbevakningen återkommande bemannar för Sveriges räkning. Det är helt klart för mycket att göra jämfört med antalet personer i organisationen. Det här resulterar exempelvis i att vi bara har övervakning av våra stora dricksvattentäkter Vänern, Vättern och Mälaren två veckor per månad. Om en incident inträffar kan inställelsetiden dit vara lång om ingen beredskap finns just då.
Kustbevakningen arbetar utifrån en så kallad kombinationstanke, som innebär att beredskapen för miljöräddningstjänst till sjöss kombineras med olika insatser kopplade till sjöräddning och sjöövervakning, brottsbekämpning och krisberedskap i syfte att effektivt använda resurser. Kombinationstanken innebär dock att resursbrist inte på ett enkelt sätt kan kopplas till specifika uppdrag, utan i stället att förmågan inom samtliga uppdrag påverkas.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
- Utifrån att det är resursbrist inom kustbevakning, hur avser ministern att säkerställa att Kustbevakningen kan genomföra sitt uppdrag?
- Hur avser ministern att agera för att säkerställa att vi har tillförlitlig övervakning av och beredskap i de tre största dricksvattentäkterna, som står för cirka 40 procent av vårt dricksvatten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:847
Webb-tv: Kustbevakningens finansiering
Dokument från debatten
- Torsdag den 9 september 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:157
- Protokoll 2020/21:157 Torsdagen den 9 septemberProtokoll 2020/21:157 Svar på interpellation 2020/21:847 om Kustbevakningens finansiering
Protokoll från debatten
Anf. 66 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Kustbevakningen kan genomföra sitt uppdrag och att vi har tillförlitlig övervakning av och beredskap i de tre största dricksvattentäkterna, som står för cirka 40 procent av vårt dricksvatten.
Det är ur miljö- och säkerhetsperspektiv av stor vikt att effektivt kunna övervaka och skydda Sveriges hav, kustområden och större insjöar. Kustbevakningen har till uppgift att utföra miljöräddningstjänst och annan räddningstjänst till sjöss samt bedriva sjöövervakning.
För sitt uppdrag har Kustbevakningen ett tjugotal kuststationer med ett stort antal fartyg stationerade längs Sveriges kust, Vänern och Mälaren samt en flygkuststation med flygplan i Skavsta. Kustbevakningen samverkar också med andra ansvariga myndigheter när det gäller bland annat brottsbekämpning och ordningshållning till sjöss.
Under 2020 genomförde Kustbevakningen 54 miljöräddningsoperationer. Vidare genomfördes cirka 47 900 kontroller till sjöss inom områdena fiske, farligt gods, tull, gräns och sjötrafik. Därutöver deltog Kustbevakningen i 298 sjöräddningsinsatser.
Kustbevakningen bidrar också till den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex verksamhet, bland annat genom att delta med flyg och fartyg i maritima insatser i Medelhavet.
Regeringen har sedan 2018 tillfört Kustbevakningens anslag om cirka 140 miljoner kronor med syfte att upprätthålla och stärka myndighetens verksamhet och förmåga.
Regeringen följer noga utvecklingen på området.
Anf. 67 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Jag tackar ministern. Det är bra att vi kan ha denna debatt här i dag.
Tull-Kust, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen, har inkommit med rapporten Ett samhällskritiskt uppdrag med omöjliga förutsättningar - om resursurholkningen för Kustbevakningen. På ett av våra försvarsutskottsmöten innan sommaren hade vi också Kustbevakningens generaldirektör, som redogjorde för läget inom myndigheten. Det saknas personal.
Utöver detta har jag varit runt på en hel del av våra stationer för att själv bilda mig en uppfattning om läget och om vad som funkar och inte - nu senast i Luleå, Vänersborg och Lysekil. Tack till alla för väldigt fina, informativa och givande besök!
Kustbevakningen arbetar utifrån en så kallad kombinationstanke. Detta innebär att beredskapen för miljöräddningstjänst till sjöss kombineras med olika insatser kopplade till sjöräddning, sjöövervakning, brottsbekämpning och krisberedskap i syfte att effektivt använda resurserna. Kombinationstanken innebär att resursbrist inte på ett enkelt sätt kan kopplas till specifika uppdrag utan i stället att förmågan inom samtliga uppdrag påverkas eller försämras.
Det är ganska tydligt att Kustbevakningen nu har fått fler och nya uppgifter och utökat ansvar som kräver mer resurser. Det handlar lika mycket om miljöövervakningen som om de Frontexuppdrag som Kustbevakningen återkommande bemannar för Sveriges räkning. Det handlar om lastsäkring och om ökade fiskerikontroller. Det är helt klart för mycket att göra sett till antalet personer i organisationen.
Detta resulterar exempelvis i att vi bara har övervakning av våra stora dricksvattentäkter Vänern, Vättern och Mälaren två veckor per månad. Om en incident inträffar kan inställelsetiden dit vara lång om ingen beredskap finns just då. Det känns både oansvarigt och ohållbart i längden, fru talman.
När det gäller föroreningar av vattentäkter i samband med till exempel tankbilsolyckor ser man ganska snabbt att det är kris. Men vattenburna smittor, läckor och översvämningar är exempel på händelser som kanske till en början inte är så lätta att upptäcka och som kanske inte verkar så allvarliga i början men som snabbt kan övergå till en kris eller allvarlig störning.
Oavsett vilket är det viktigt att vi har övervakning av våra dricksvattentäkter. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att underlätta vattenförsörjningen, men ingen av åtgärderna handlar om miljöövervakning av våra största dricksvattentäkter. Jag tycker att det är konstigt. Rent dricksvatten är en överlevnadsfråga för alla i samhället och i allra högsta grad en totalförsvarsfråga.
I den civila beredskapen ingår frågor om allt från försörjning av dricksvatten, livsmedel, energi och drivmedel till information, sjukvård och transporter. Hela samhället måste helt enkelt fungera när det väl gäller. Därför tycker jag att min fråga är väldigt berättigad. Hur avser ministern att agera för att vi ska få till en tillförlitlig övervakning av och beredskap i de tre största dricksvattentäkter som vi har i Sverige? Just nu sker detta bara varannan vecka.
Det var ganska många fina ord i ministerns svar, och svaret innehöll statistik. Jag älskar siffror; de är jättekul att få. Men det där beskrev egentligen bara Kustbevakningens arbete, och det kände jag ju redan till.
Regeringen har ju inte hörsammat myndighetens rop på hjälp de senaste åren. Ministern och regeringen har struntat i att ge ett tillskott som skulle kunna möjliggöra fler kustbevakare. Frågan är: Vad ska nu myndigheten ta bort? Ska de minska generellt med osthyvelsmetoden, eller hur tänker sig regeringen att de ska göra? Som det ser ut nu lämnas myndigheten vind för våg utan något ansvarstagande av ansvarig minister. Det är inte okej.
Anf. 68 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Tack, Alexandra Anstrell, för en viktig interpellation om en av våra myndigheter, Kustbevakningen, som har ett unikt uppdrag men som också har ett väldigt brett ansvarsområde!
Det är korrekt att Kustbevakningen har viktiga arbetsuppgifter på flera olika områden. Ett av dem är dricksvattenfrågan, som har koppling till bevakningen av våra vatten. Det handlar till exempel om att klara miljöfarliga utsläpp genom specialutrustade miljöskyddsfartyg som kan suga upp och hantera dem.
Jag vill bredda perspektivet lite inledningsvis i debatten, så att vi inte bara landar på Kustbevakningen. Ansvaret för dricksvatten är delat på många olika aktörer. Inte minst inom den totalförsvarsproposition som vi har lämnat till riksdagen och som riksdagen har beslutat om är dricksvatten en av de frågor där vi pekar ut att vi måste ha en starkare beredskap när det gäller återuppbyggnad av förmågan inom civilt försvar. Beredskapen ligger på flera nivåer. Lokalt finns den kommunala nivåns ansvar för dricksvattnet. Sedan finns den regionala kontrollfunktionen och det nationella stödarbetet.
Vattenförsörjningen är en av flera viktiga samhällsfunktioner som måste upprätthållas även i en krissituation. Då måste man ha god beredskapsplanering. Man måste genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Man måste ha ett systematiskt arbete för att de här händelserna ska kunna förebyggas. Sedan finns den nationella vattenkatastrofgruppen, som kan hantera dem om de inträffar. Det finns även extra beredskap hos olika myndigheter för att på nationell nivå stötta i de här sammanhangen. Det är alltså ett bredare arbete än bara det som sker till sjöss.
Man kan ha olika uppfattningar. Vi tittar nu på budgetunderlagen för Kustbevakningen. Det måste vi göra varje år. Man kan inte säga att vi absolut inte har hörsammat Kustbevakningens behov. Vi har ju tillfört 140 miljoner kronor till Kustbevakningen sedan 2018, eftersom Kustbevakningen gick med stora underskott och hade stora problem. Detta har nu stabiliserats.
Men fortfarande är det så att vi måste bredda om det blir nya uppgifter, vilket har diskuterats. Kustbevakningen har problem som de själva beskriver. De skulle framför allt få stora problem om det skulle inträffa händelser som är väldigt långvariga till sin karaktär. De händelser som har skett det senaste året har de utfört på ett gott sätt, enligt deras bedömning.
Det som de verkligen flaggar för är att de har behov av personalresurser. De har ett ansträngt personalläge. De har också använt inte minst kustbevakningsflyget mer frekvent för att jobba på ett lite annorlunda sätt. De utförda räddningsinsatserna har kunnat genomföras på ett gott sätt, men de flaggar för vad som krävs om det skulle ske en omfattande olycka och behövas långvariga räddningsinsatser.
Naturligtvis vi måste följa detta över tid. Vi får återkomma i budgetsammanhang framöver. Men när det gäller dricksvatten ska det inte bara vara en aktör som måste ha beredskap och kunna hantera detta, utan det ska vara flera aktörer på alla olika nivåer i samhället.
Anf. 69 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för det utvecklade svaret. Jag är väl medveten om att det inte är bara en aktör som är ansvarig för dricksvattenförsörjningen. Men det mystiska i det här är att det i uppdraget gällande dricksvatten inte nämns någonting om Kustbevakningen och dess miljöövervakning. Jag tycker att det är konstigt och sorgligt.
Tidigare i veckan deltog jag i ett seminarium om läget i Kustbevakningen, arrangerat av Tull-Kust. Där beskrevs läget som mer kritiskt än någonsin. Det handlar alltså inte bara om långvariga insatser, utan det handlar om det dagliga arbetet. Det berättas om personal som konstant lappar och lagar för att få verksamheten att gå ihop.
Vi fick också berättat för oss att fartyget KBV 201 kommer att ianspråktas för gränsövervakningsuppdrag inom ramen för Frontex, varför bemanningsläget vad gäller numerär och behörighet inte medger den täckning som ska upprätthållas. Men även innan man beslutade att den skulle åka iväg har det varit svårt att upprätthålla beredskapen. Deltagandet i Frontex tycker jag är bra, men det gör det naturligtvis svårare att få ihop det här hemma. Det gör det lite svårare att planera.
För att minimera effekterna så att man över huvud taget ska kunna ha en chans att säkerställa en miljöräddningsinsats krävs det ett enormt pussel, som jag förstått det. Det krävs en enorm insats av alla kustbevakare som ställer upp. Jag uppskattar verkligen att Kustbevakningen med alla medel omdisponerar enheter för att skapa personell kapacitet. Men till slut kan man faktiskt inte trolla med knäna. Till slut är den spik man tänkte koka soppa på slut.
Ministern sa i sitt inledande svar: "Regeringen följer noga utvecklingen på området." Jag undrar vad som egentligen menas med det.
Fru talman! Vore det inte bättre med ett tydligare uppdrag om vad de ska prioritera bort - eller att säkerställa att de får tillräckliga resurser för att kunna göra sitt jobb? Hur länge ska ministern, i stället för att säkerställa finansieringen, förlita sig på att vi har duktiga och engagerade kustbevakare som är eldsjälar och tar på sig otaliga extrapass för att ställa upp för sina kollegor och ta ansvar för sitt uppdrag? Hur länge tror ministern att de orkar?
I och med en ökad harmonisering av fiskerikontroller inom EU och ett ökande antal fiskerikontroller sedan 2018 har Kustbevakningen fått ännu mer att göra. Kustbevakningen utför alltså fiskeriövervakning, och för att få en effektiv övervakning och kontroll krävs hög närvaro till sjöss och i luften. Det leder till att reglerna följs och bidrar till att det olagliga fisket blir försumbart. Vad händer med fisket om inte Kustbevakningen ges möjlighet att genomföra sitt uppdrag?
Ett annat uppdrag är sjösäkerhet. I hamnar kontrollerar man transporter av farligt gods och lastsäkring i lastbärare. Det har vi diskuterat tidigare i den här kammaren. Det görs för att minimera riskerna vid transport av farligt gods och annat gods. Ibland görs dessa kontroller i samarbete med tull och polis. Det är inte ovanligt att man hittar stöldgods som är på väg att forslas ut ur vårt land. Det är viktiga uppdrag. Vad händer med sjösäkerheten om inte Kustbevakningen ges möjlighet att genomföra sitt uppdrag?
Jag skulle kunna fortsätta och lyfta fram vartenda uppdrag som Kustbevakningen har, men det gör jag inte. Jag vill egentligen bara veta hur ministern avser att säkerställa att Kustbevakningen kan genomföra sitt uppdrag.
Anf. 70 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag tycker att vi de senaste åren har visat att vi är beredda att ge Kustbevakningen ökade anslag med anledning av att man haft en ansträngd situation. Det där måste prövas över tid och i varje budget, precis som för alla andra myndigheter. Det är många myndigheter i Sverige som har både personalbehov och viktiga uppdrag. Detta måste alltid värderas sammantaget i en budgetproposition.
När man lyssnar på interpellanten kan man få för sig att det som Moderaterna har föreslagit i sin budgetmotion skulle lösa alla knutar. Jag vet inte om de 10 miljoner som beskrivs i interpellationen är det som skulle krävas och som skulle lösa alla prioriteringsdiskussioner inom myndigheten framöver. Jag tror att det kommer att vara fortsatt viktigt att ha en väldigt nära dialog med myndigheten och att myndigheten själv har ansvar för att prioritera det som är mest viktigt och angeläget.
Från mitt perspektiv - och även Kustbevakningens, tror jag - är det också viktigt att vi orkar med att ta vårt gemensamma europeiska ansvar för Frontexarbetet, som av interpellanten nämns lite grann som någonting som kanske ställer till det i verksamheten, eftersom det kräver mer planering. Jag förstår den frågan. Men när vi ställer gemensamma resurser till förfogande i det gemensamma europeiska arbetet stärker vi EU:s yttre gräns, vilket är väldigt viktigt. Jag tror att Frontexarbetet är en nyckelfråga för det europeiska samarbetet och att Sverige har en del att bidra med. Min erfarenhet är att de svenska insatserna får väldigt mycket beröm. Min bild är även att de medarbetare som varit iväg har lärt sig mycket och att de känner en väldigt stor stolthet över att ha deltagit i det europeiska arbetet.
Jag tror inte att det var kritik, men det beskrevs lite som att det blir mer jobb när man åker iväg på europeiska uppdrag. Ja, det blir det, och man måste pussla med de resurser man har. Det förstår jag. Men jag ser också att de som har varit iväg får någon typ av utveckling i sin ledarroll, vilket kan vara bra för Kustbevakningen på sikt och inte minst leda försörjningen. Sedan får man mycket beröm för våra svenska kompetenser inom ramen för Kustbevakningen, vilket jag känner stolthet över.
Jag tycker att frågan om Kustbevakningen är viktig, och jag tycker att vi har visat att vi varit beredda att tillföra resurser. Hur budgeten ser ut framöver får vi återkomma till när hela budgeten presenteras. Frågan om dricksvatten är viktig från ett kustbevakningsperspektiv; de fyller en viktig funktion. Vi har också ett stort utvecklingsarbete som just nu pågår inom ramen för det civila försvaret, där vi höjer ambitionsnivån för att säkra dricksvattenfrågan vid kriser och ytterst vid höjd beredskap och krig.
Anf. 71 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman och ministern! Jag slant visst med fingret när jag skrev interpellationen. Det var inte 10 miljoner extra utan 30 miljoner extra som vi moderater satsade i vårt budgetförslag. Det var också den summa som Kustbevakningen då äskade och som sedan har ökat.
Den tidigare ansträngda ekonomiska situationen handlade, om jag har förstått det hela rätt, kanske mer om investeringar än om personella resurser - rätta mig om jag har fel. Det är bra att man säkrar upp för detta, men det är också viktigt att vi har människor som kan bemanna båtar och svävare, som kan vara ute och kontrollera fiskeriet och så vidare.
Det var absolut ingen kritik från mig vad gäller Frontexuppdraget; jag håller med ministern, och jag tror att vi är väldigt överens om att det är bra. Vi uppskattar det, det är lärorikt och så vidare. Men det blir såklart mer jobb.
Det finns också andra saker som påverkar uppdraget. Det händer saker i människors liv. Man blir gravid och vill då inte vara på en båt för att det är för mycket ljud eller skakningar, och man kanske behöver vara barnledig. Det händer en massa saker, precis som i alla andra myndigheter och företag, som innebär en personlig förändring bland dem som jobbar där. Då behöver man kunna ta höjd för det.
Om vi går tillbaka till frågan om dricksvattentäkter har jag frågat hur ministern avser att agera för att säkerställa att vi har tillförlitlig övervakning av och beredskap i de tre största dricksvattentäkterna. Men jag får faktiskt inget riktigt svar. Ministern hänvisar till andra ansvariga för dricksvatten. Men just när det gäller övervakning av Vänern, Vättern och Mälaren undrar jag hur ministern säkerställer att vi får en bra övervakning.
Anf. 72 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att säga att Kustbevakningen är unik både som myndighet och som resurs i det svenska samhället. Genom att de har resurser som få andra myndigheter eller aktörer har blir de också mångsysslare. De får hjälpa väldigt många andra myndigheter med deras uppdrag för att de ska kunna förverkligas.
Detta är både en blessing och en förbannelse eftersom det därför finns en bredd i uppdraget som jag tror att många som jobbar inom Kustbevakningen uppskattar. Man har en bredd i sin kompetens, och man känner att man är ianspråktagen i väldigt viktiga situationer.
Men det leder också till en prioriteringsdiskussion. Vad i uppdraget måste vi prioritera? Jag har stort förtroende för att ledningen för Kustbevakningen klarar av den prioriteringsdiskussionen. Med jämna mellanrum måste också vi våga prioritera ekonomiskt, vilket vi har gjort. Jag förstår att det i första hand var investeringskostnader som vi tänkte på, för det blev en ohållbar situation med uteblivna investeringar som var tvungna att genomföras och som drog på myndigheten kostnader.
En budget för Kustbevakningen innefattar dock både investeringar och verksamhetskostnader, det vill säga både personal och investeringar. Det hänger ihop. Om vi inte gör investeringar får vi problem, och om vi inte har tillräckligt mycket personal får vi problem.
Det är självklart så att regeringen över tid måste pröva Kustbevakningens anslag. Jag känner en viss stolthet över att vi gjorde den stora investeringen. Men vi kommer att behöva fortsätta att följa Kustbevakningen framöver, för det är en viktig myndighet som jag uppfattar att många känner en stor stolthet över att arbeta i.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.