Läget för bränsleberoende företag
Interpellation 2021/22:388 av Thomas Morell (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-03-01
- Överlämnad
- 2022-03-02
- Anmäld
- 2022-03-03
- Sista svarsdatum
- 2022-03-23
- Svarsdatum
- 2022-03-29
- Besvarad
- 2022-03-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
För en dryg månad sedan hade vi en debatt om det exceptionellt höga bränslepriset i Sverige. I skrivande stund är dieselpriset vid pump 22 kronor och 37 öre, det högsta priset i världen. HVO 100 har ett literpris på 26 kronor och 42 öre. Att de höga bränslepriserna får dramatiska konsekvenser för vårt näringsliv och inte minst privatpersoner står utom allt rimligt tvivel.
Regeringen hävdar ofta att höga priser leder till miljöförbättring och att vi måste styra över till mer klimatneutrala alternativ. Det vi ser nu är en katastrofal utveckling för de företag som är bränsleberoende i sin verksamhet. Vi försätter oss i en situation där vi riskerar att slå ut stora delar av vårt eget företagande, och jag måste ställa mig frågan: till vilken nytta?
Regeringens strategi får sålunda rakt motsatt effekt än det den vill uppnå. Det höga bränslepriset banar väg för olaglig och oseriös transportverksamhet i Sverige, och de seriösa transportföretagen får en omöjlig konkurrenssituation. För privatpersoner är det höga bränslepriset en stor utgiftspost i privatekonomin, och det innebär att de sliter på sin gamla bil så länge det är möjligt. Även här uteblir den effekt som regeringen säger sig vilja uppnå.
Med den situation vi har just nu med kriget i Ukraina kommer sannolikt bränslepriserna att öka än mer.
Med hänvisning till texten ovan vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar:
Avser statsrådet att verka för att regeringen ska vidta åtgärder för att balansera det höga bränslepriset så att vi hamnar på samma nivå som jämförbara länder i Europa?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:388
Webb-tv: Läget för bränsleberoende företag
Dokument från debatten
- Tisdag den 29 mars 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:89
- Protokoll 2021/22:89 Tisdagen den 29 marsProtokoll 2021/22:89 Svar på interpellation 2021/22:388 om läget för bränsleberoende företag
Protokoll från debatten
Anf. 69 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag avser att verka för att regeringen ska vidta åtgärder för att balansera det höga bränslepriset så att Sverige hamnar på samma nivå som jämförbara länder i Europa.
Drivmedelspriserna har stigit kraftigt under det senaste året. Det finns flera orsaker till detta, bland annat att efterfrågan på drivmedel blivit allt högre i takt med att ekonomin tagit fart efter pandemin och att priset på råolja har ökat till följd av Rysslands invasion av Ukraina.
Måndagen den 14 mars presenterade därför regeringen ett åtgärdspaket för att möta de höga priserna på el och drivmedel som vi nu ser till följd av kriget i Ukraina.
En del av paketet är ett förslag om tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, så som Thomas Morell föreslår. Förslaget innebär att drivmedelsskatten på diesel och bensin sänks tillfälligt under perioden juni-oktober 2022 till den lägsta tillåtna nivån enligt EU:s regelverk. Det innebär att priset på bensin och diesel vid pump blir drygt 1 krona och 30 öre lägre per liter, utöver den skattesänkning med 50 öre som sker redan i maj.
Utöver dessa skattesänkningar har regeringen föreslagit en större reformering av reseavdraget samt avser att föreslå en frysning av reduktionsnivåerna i reduktionsplikten till 2022 års nivåer och en särskild drivmedelskompensation till privatpersoner med bil.
En av regeringens främsta prioriteringar är fortsatt att Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen. Eftersom det läge vi är i har uppstått plötsligt, och som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina, ser vi samtidigt att vi behöver stötta konsumenterna i det akuta skedet. Sverige ska fortsätta att ställa om till fossilfrihet genom ett uthålligt arbete med att fasa ut fossila bränslen. Därför föreslår regeringen även förstärkning av anslaget för klimatbonusen. Tack vare detta tillskott kommer en person som köper en elbil fortsatt att kunna få 70 000 kronor i ekonomiskt stöd, och takten i omställningen kan fortsätta vara hög.
Anf. 70 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Den situation som vi nu befinner oss i är synnerligen allvarlig för de företag som är beroende av bränsle. De företagen är viktiga för att vårt samhälle ska fungera. Det är åkerier, skogsentreprenörer och maskinentreprenörer som bygger ut vägar, byggnadsanläggningar och så vidare. Bränsle behövs för traktorer och järnvägsunderhåll.
Det är massor av företag som dignar under de höga bränslepriserna. Jag har tittat på priset i Danmark i dag. För vår del i Sverige är pumppriset i dagsläget 25,57 kronor per liter. I Danmark är det omräknat till svenska pengar 20,93 kronor per liter. Det är en skillnad på 4,64 kronor.
Om en tank i en lastbil rymmer 600 liter är den skillnaden i reda pengar 2 784 kronor. Det är vad den svenska åkaren får betala mer än den danska. Att vi då hamnar i ett svårt läge när det gäller konkurrens är lätt att inse. Jämför vi med Polen är skillnaden i bränslepriset 12 kronor per liter. Då är skillnaden ännu större.
Lastbilarna som kommer utifrån ligger och kör upp i Sverige. De har extratankar med sig. Sedan ligger de och kör i Sverige och tar de jobb som svenska åkerier rimligen skulle ha haft.
Ett av de stora bekymren i detta är reduktionsplikten. Att kriget påverkar världsmarknadspriset på olja kan vi vara överens om. Det svänger upp och ned. Vi ser att det ändras från dag till dag. Men det stora problemet i vårt läge nu är reduktionsplikten. Vi ligger så långt över Europa i övrigt. Det får vårt pris att skjuta iväg så mycket i förhållande till övriga länders.
Det uppstår också ett annat problem med reduktionsplikten som det kom signaler om ganska snabbt. Jag har fått en redovisning från åkerier för vad det innebär i den dagliga verksamheten. Bränsleförbrukningen för lastbilarna ökar.
Jag ska läsa ett exempel här från ett åkeri. Det är ett fordon som ligger och kör exakt samma sträcka med exakt samma gods varje vecka. Det är de två senaste åren man har jämfört.
Det är en 480 hästars Scania med släp. Den rullar 252 mil per vecka. Den uppmätta bränsleförbrukningen under januari 2020 var 27,1 liter per 100 kilometer. Bränslemängden under januari 2020 blev 2 731 liter diesel.
I januari 2022 var det 37,1 liter per 100 kilometer. Bränslemängden under januari 2022 blev 3 276 liter diesel. Det är en diff på 545 liter, och det är samma mätperiod. Ökningen är 19,9 procent.
Reduktionen har ökat från 21 till 30 procent under samma mätperiod, och föraren upplever att han inte har kraft i motorn så att det räcker i motluten. Reduktionsplikten under mätperioden har ökat med 9 procent, men förbrukningen har ökat med 19,9 procent.
Sedan uppstår ett annat bekymmer: bränslefiltren kläggar igen så att man får byta dem oftare. Man får också byta motorolja oftare eftersom detta spär ut motoroljan.
Det har inte gjorts någon ordentlig konsekvensanalys av den stora mängden biobränsle i reduktionsplikten. Det får konsekvenser: Dels skjuter priset iväg, dels går förbrukningen upp med nästan 20 procent. Det gör att kostnaderna ökar.
Nu pratar branschorganisationen om att konkurserna ligger två veckor bort. Man klarar inte det här. Nu måste regeringen göra något!
Anf. 71 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Den nuvarande situationen är besvärlig och ansträngd; jag tror att Thomas Morell och jag delar den verklighetsbilden.
Det är därför regeringen har föreslagit en skattesänkning till den lägsta tillåtna nivån inom Europeiska unionen. Totalt sett blir det 1,80 kronor lägre pris vid pump med den 50-öring som riksdagen beslutade om tidigare samt det förslag som regeringen lägger fram om 1,30 - förutsatt att denna ädla kammare antar det. Då kommer vi att få en sänkning
Av just den anledning som Thomas Morell tar upp har vi också valt att frysa nivåerna för reduktionsplikten för nästa år.
Men låt mig säga det som jag tidigare har sagt i medierna också inför riksdagen: Jag både älskar och inte älskar reduktionsplikten. Jag älskar inte dess effekt att driva upp priserna på bränsle eller att den leder till att man använder mer bränsle, i den mån man gör det. Det är en effekt som är oönskad, och den kommer sig av att vi just nu producerar för lite av det biobränsle som behövs. När det produceras för lite av det blir priset högt, vilket i sin tur drar upp totalpriset.
Vägen fram är att producera mer av biobränsle och att vara tydlig mot branschen med att här finns en marknad för dem att investera i och att producera mer biobränsle.
Det här var den del som gör att jag inte älskar reduktionsplikten, men det finns också delar som är värda att älska. Det är att reduktionsplikten är vår bästa möjlighet att bli av med oljeschejkernas och Putins olja i våra tankar. Om man på fullaste allvar menar att vi ska bli självförsörjande och att vi ska sluta vara beroende av oljeschejkerna i Mellanöstern och Putin i Ryssland är reduktionsplikten långsiktigt en av de bättre vägar vi kan gå.
Men jag håller med om att reduktionsplikten just nu ställer till det genom att den drar upp priserna innan biodrivmedelsproduktionen har kommit i fas och blivit tillräckligt stor. Det är också därför vi fryser nivån för nästa år.
Samtidigt ändrar vi reseavdraget i grunden så att det ska gynna dem som åker långt och bor på landet. Privatpersoner som har en bil får en tusenlapp som kompensation för drivmedel. Om man bor på landet får man 1 500 kronor.
Thomas Morell pratade om en konsekvensanalys. Det har gjorts, och det kommer att göras en sådan. I systemet ligger en kontrollstation som skulle ha varit i slutet av detta år men som regeringen har valt att skjuta fram så långt det bara går. Den kommer att ge sitt svar i oktober för att man ska kunna se vilken konsekvens detta har haft.
När vi pratar om åkare ska vi vara ärliga: priset påverkar en del. Det kanske finns ett och annat fordon som har med sig extratank och därmed också extra vikt och som därför drar mer bränsle, så frågan är hur lönsamt det är. Men när de väl tankar i Sverige står de inför samma pris som alla andra.
Den stora skillnaden för åkarna är i stället arbetstagarnas villkor. Det ska vara samma villkor för löner och samma villkor för att kunna sova och få den dygnsvila man behöver ha. Det är det som till stor del snedvrider konkurrensen på Europas åkerimarknader, och jag konstaterar att Thomas Morells stödvän Ulf Kristersson inte är riktigt med på banan när det gäller att förbättra dessa villkor.
Tillsammans med de åtgärder som jag har redovisat har regeringen också sett till att utöka klimatbonusen. Det gör att vi kan fortsätta vägen mot den klimatomställning vi behöver göra.
Anf. 72 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Men låt oss försöka hålla oss till de höga bränslepriserna, för vi pratar om ett akut läge för många företag.
Oavsett om man kör en skogsmaskin, en grävmaskin, en hjullastare, en lastbil eller vad det nu är fråga om står man inför ett jätteproblem. Man klarar inte prisökningen, för avtalen binder en vid en alldeles för låg ersättning. Dessutom har man slagit i taket för limiten på bränslekorten, så det påverkar även likviditeten hos företagen.
Om vi nu ska gå över till biodrivmedel klarar vi i alla fall inte det inom 14 dagar, och det är den tidshorisont vi pratar om. Nu måste regeringen backa om reduktionsplikten. Gå tillbaka och lägg er på samma nivå som Europa i övrigt! Då kommer vi ned i prisnivå så att vi kan konkurrera.
De som kör in i Sverige med extratankar tankar inte en liter i Sverige, för de har egna bränsledepåer där man smugglar in bränsle. Gång på gång bevisar regeringen att den inte har koll på hur det fungerar där ute!
Förändringarna i reseavdragen är ju jättebra för privatpersoner, men när de inte har ett jobb att åka till spelar det inte så stor roll.
Vi står inför en situation där stora delar av vårt näringsliv kommer att gå omkull. Vi kommer inte att ha transporter. Vi kommer inte att kunna gå till butiken och handla mat. Jordbrukarna kan inte producera den mat vi behöver, för det är för dyrt att köra deras maskiner.
Hur svårt kan det vara att sätta sig in i den situation vi har? Den är alarmerande. När branschorganisationen går ut och säger att konkurserna ligger två veckor bort borde varenda varningsklocka ringa i hela Regeringskansliet så att man förstår vad det här handlar om. Backa på reduktionsplikten! Lägg er på samma nivå som övriga Europa! Sedan kan vi göra ett omtag därifrån.
Ni pratar er gärna varma om det här med omställning. Jag har varit ute och träffat åkerier som mer än gärna skulle köpa elektriska bilar. De finns på marknaden; det är bara att skriva på ett köpekontrakt så får man bilen levererad. Problemet är att kommuner och elbolag inte har i sina planer att bygga ut elnätet, så man kan inte ladda lastbilen. Varför ska man köpa en lastbil för 4 miljoner kronor som man bara kan gå ut och tvätta på gården, för det går inte att köra den?
Det funkar inte. Ni måste vara med och se vad det är för situation vi står inför. Åkerierna vill mer än gärna ställa om, men de erbjuds inte möjligheten att ladda. Och det är inte lönt att komma dragande med en liten stickkontakt, utan vi pratar om 240 ampere för att kunna ladda en lastbil. Det är den nivå vi pratar om. Så länge det inte är utbyggt kommer det inte att gå att ställa om. Dessutom rör sig en lastbil per definition över yta för att leverera gods. Då måste det även finnas publika laddpunkter. Annars reder man inte ut sitt uppdrag.
För att klara det läge vi har nu måste ni backa på reduktionsplikten, och det måste ni göra med en gång - omedelbart. Annars står vi inför ett gigantiskt problem.
Anf. 73 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Thomas Morell pratar om att åtgärderna inte hjälper företagen.
Låt mig konstatera att sänkningen på drivmedel som vi gör på totalt 1,80 kronor påverkar företagen, för den påverkar priset vid pump. Låt mig påpeka att den pausade bnp-indexering vi gör och frysningen av reduktionspliktsgränserna påverkar priserna.
Det finns en diskussion, och det är faktiskt någonting som vi har sett över och fortsätter att följa noggrant, om hur mycket en minskad reduktionsplikt här och nu skulle göra för priset vid pump. De flesta drivmedelsbolag har redan köpt sina bränslen för året. Vilken effekt detta skulle ge är alltså högst oklart. Jag konstaterar att oavsett vad Thomas Morell har för motiv är lösningen kanske inte den tulipanaros som han ger den sken av att vara. Kanske kan den ge någon effekt, kanske ger den inte någon effekt alls. Men vi ser att det på sikt kan ge effekt, och det är därför vi har valt att i dagsläget frysa nästa års nivåer.
Kriget mot Ukraina har pågått i en månad, och det är under den här tiden som vi har sett de största prisökningarna och framför allt också den största osäkerheten på marknaden. Regeringen är beredd att stötta både enskilda och företag, men marknaden kan också behöva ta höjd för ett nytt prisläge vad gäller både energi och bränsle om konflikten blir långvarig. Vi följer detta noggrant för att se vad en förändrad reduktionsplikt eller andra åtgärder ger för faktisk effekt.
Thomas Morell lyfte upp problemet med ellastbilar. Det här är någonting som ligger mig varmt om hjärtat. Vi ska naturligtvis göra vårt yttersta för att så snabbt som möjligt bygga ut elladdinfrastrukturen. Men det finns ingen quickfix - det här är ingenting som görs på en eller två veckor. Det finns sedan ett antal år tillbaka ett arbete med en elkorridor från Gävle till Tyskland. Stora delar av den är på plats, och den sträckan skulle fungera, men vi kan vara överens om att det inte fungerar överallt. Och det är klart att man behöver kunna köra med sina lastbilar på fler ställen. Så låt oss jobba för att det arbetet går ännu fortare.
När det gäller bönderna och jordbruken gick regeringen i februari ut med ett förslag om extra stödpaket till lantbruk just för att de har så höga kostnader just nu. Det är 1 miljard kronor som går till att kompensera just för de höga kostnaderna. I detta ligger bland annat en återbetalning på diesel med 2 kronor per liter.
Vi ska ha ett starkt jordbruk i Sverige. Vi ska ha mat som produceras i Sverige. Vi ska se till att ha starka åkerier. Det är därför vi gör de åtgärder som vi har föreslagit och som jag har redovisat i dag. Behöver det göras mer? Ja, vi följer läget noggrant och ser om vi kan göra någonting mer, men låt mig också säga att innan vi talar oss varma för än den ena, än den andra lösningen behöver det också ses över vilken faktisk effekt som lösningen kan ge där ute.
Anf. 74 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Den effekt vi kommer att se är att vi inte får ut varor till butiker, apotek och sjukhus om bilarna stannar. Det är den effekten vi pratar om, och den ligger inte längre bort än mellan 14 dagar och en månad. Alwex är en stor lastbilscentral nere i Växjö. Bland deras 70 delägare räknar man med att konkursen ligger och lurar runt hörnet för flera av dem, för man får inte den betalning man behöver för att utföra transporten. Det är ett allvarligt läge.
Det är inte så att man är ute och kör lastbil på vägen för att man tycker att det är så förtvivlat skoj att köra lastbil, utan transporten är grunden för att var och en av oss ska kunna gå in i affären och handla vår mat, att industrin får sina transporter så att produktionen kan fortgå, att sjukhusen får den utrustning de behöver för att vårda patienter, att apoteken har läkemedel och att vattenverken får de kemikalier de behöver för att kunna leverera rent vatten så att vi har det i kranen när vi öppnar den i köket. Det är det vi pratar om, och det är det som är på väg att gå omkull.
Regeringen har inte koll på läget. Visst har priserna gått upp på grund av kriget i Ukraina - det är inget att diskutera - men de går ju upp lika mycket för alla länder i Europa, men Sverige skjuter ut sig på grund av den här reduktionsplikten. Ni måste inse att ni gjorde fel där. Backa tillbaka och gör ett omtag, men vänta inte, för det kommer att bli ett jätteproblem för hela samhället när transporterna stannar. När maten inte kommer till butikerna, när jordbruket inte får sina transporter med mjölk och slaktdjur utförda - vad gör vi då? Den frågan måste ni ställa er.
Anf. 75 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Tack, Thomas Morell, för anförandet!
Regeringen har både koll på läget och har ställt sig frågan: Hur ska vi se till att transportindustrin fungerar väl i Sverige så att vi får kläder till butikerna, så att vi får kemikalier till vattenreningen, så att våra apotek har de medel och sjukvårdsmateriel som de behöver och så att sjukhusen får det stöd de behöver?
Det vi pratar om här är att Thomas Morell och hans parti i grunden är negativa till att vi försöker driva bort Putin- och oljeshejksolja ur våra tankar. De har alltid varit emot detta, fru talman. Det är inget nytt. När vi har gjort en ansats att göra Sverige mer självständigt har de konsekvent röstat emot detta.
Vi kan vara överens om att när biodrivmedelsproduktionen i dagsläget inte är tillräckligt hög bidrar det, utöver världsmarknadspriset, till att höja priserna något ytterligare i Sverige. Det kan vi vara överens om. Därför har vi vidtagit en lång lista med åtgärder som skattesänkningar, frysning av reduktionsplikten, förbättrad drivmedelskompensation, reseavdrag och frysning av bnp-indexeringen för att kunna hjälpa bolagen. Dessutom har vi ett särskilt stöd för jordbruket. Detta gör vi för att hjälpa företagen men samtidigt spara på vår planet så att våra barn kan växa upp här.
Att ha två tankar i huvudet, fru talman, är kanske något särskilt sossigt, men jag är stolt över att kunna göra både det kortsiktiga och det långsiktiga.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.