Lantmäteriets handläggningstider

Interpellation 2020/21:859 av Carl-Oskar Bohlin (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-08-12
Överlämnad
2021-08-16
Anmäld
2021-08-17
Svarsdatum
2021-09-02
Besvarad
2021-09-02
Sista svarsdatum
2021-09-09

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Märta Stenevi (MP)

 

Många svenskar vill bo i småhus, vilket inte minst tydliggjorts av boprisutvecklingen det senaste året. Samtidigt tar det väldigt lång tid att bygga nya småhus, inte minst till följd av Lantmäteriets långa handläggningstider.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:

 

Vad utgör en acceptabel nivå för handläggningstiderna hos Lantmäteriet enligt statsrådet och regeringen, och vilka åtgärder vidtar statsrådet och regeringen för att Lantmäteriet ska ha förutsättningar att handlägga ärendena inom denna tid?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:859, Lantmäteriets handläggningstider

Interpellationsdebatt 2020/21:859

Webb-tv: Lantmäteriets handläggningstider

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 42 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Fru ålderspresident! Carl-Oskar Bohlin har frågat mig vad som utgör en acceptabel nivå för handläggningstiderna hos Lantmäteriet enligt mig och regeringen och vilka åtgärder som jag och regeringen vidtar för att Lantmäteriet ska ha förutsättningar att handlägga ärendena inom denna tid.

Det är viktigt att kunna möta samhällets och medborgarnas behov samt de samhällsutmaningar som vi står inför, bland annat behovet av fler bostäder. Därför är det viktigt att vi i Sverige har en fastighetsbildningsverksamhet som är enhetlig, rättssäker och effektiv. Det är däremot inte ändamålsenligt att jag eller regeringen definierar vad som är en acceptabel handläggningstid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Handläggningen av fastighetsbildningsärenden sker utifrån den fastighetsrättsliga lagstiftningen. Det är viktigt att påpeka att handläggningen inte består av ren administration utan av ett omfattande juridiskt utredningsarbete, där olika fastighetsrättsliga förhållanden ska klarläggas, mät- och karttekniska åtgärder ska genomföras och gränskonflikter eller andra konflikter kan behöva lösas. Detta arbete är viktigt och nödvändigt för att upprätthålla ett tryggt ägande av mark och ett tillförlitligt fastighetsregister, vilket i sin tur är en förutsättning för en fungerande samhällsekonomi.

Lantmäteriet fick under 2018 i uppdrag att ta fram ett nytt uppföljningssystem för handläggningstiderna inom fastighetsbildningsverksamheten. I dag följs verksamheten upp inom sju olika ärendekategorier. Utifrån redovisningen i årsredovisningen har den genomsnittliga handläggningstiden kortats i fem av sju ärendekategorier. I Lantmäteriets senaste tertialrapport för 2021 redovisar de dessutom ytterligare minskade handläggningstider inom samtliga av de sju ärendekategorierna, vilket är mycket glädjande.

Det är givetvis viktigt att handläggningstiderna inom fastighetsbildningsverksamheten inte är onödigt långa, men det är också glädjande att kunna konstatera att regeringens och Lantmäteriets åtgärder har haft positiv effekt för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna.


Anf. 43 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaret! Man får väl säga att det är en påfallande nöjd bostadsminister som lämnar det här svaret, trots att situationen med lantmäterimyndigheten i Sverige i dag är djupt otillfredsställande.

Tittar man i samma årsredovisning som ministern refererar till i sitt svar kan man konstatera att handläggningstiden för privat bostadsbyggande från 2016 till 2020 har ökat från 30 till 34 veckor. På området samhällsservice har det gått från 88 till 122 veckor under samma tid. Det är naturligtvis helt oacceptabelt.

Under de senaste 30 åren har vi genomgått en stor digitalisering i hela samhället. Den bör rimligtvis också omfatta Lantmäteriet - jag vet att den omfattar Lantmäteriet. Men trots det kostar en lantmäteriförrättning i dag fyra gånger mer i reella tal än vad den gjorde 1990. Och handläggningstiderna är ännu längre. Vad får vår befolkning för pengarna när de betalar för en lantmäteriförrättning? Det måste rimligen statsrådet kunna svara på.

Det är naturligtvis helt otillfredsställande att vi har så här långa handläggningstider. Jag ställde en fråga i interpellationen, men jag ställer den igen eftersom jag inte fick något svar: Vad anser ministern är tillfredsställande handläggningstider? Vad är en acceptabel nivå?

Det finns ytterligare en fråga i detta som är relevant. När vi har en så dysfunktionell lantmäterimyndighet som vi uppenbarligen har undrar jag: Varför tillmötesgår inte regeringen de kommuner som vill starta egna lantmäterimyndigheter? Det gör man inte trots att handläggningstiderna på den statliga lantmäterimyndigheten är så långa som de är i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I ett tidigare svar på den frågan sa ministern att det beror på bristande kompetens hos de sökande kommunerna. Men det märkliga med det resonemanget är att regeringen, när man ska efterhöra om den erforderliga kompetensen finns, frågar en remissinstans, och det är den statliga lantmäterimyndigheten. Som man frågar får man svar - så känns det lite grann. Den statliga lantmäterimyndigheten vill uppenbarligen inte ha mer konkurrens i sin verksamhet.

Fru ålderspresident! Detta är ett djupt otillfredsställande förhållande. De kommuner som i dag brottas med långa handläggningstider, som är en hämsko för utvecklingen, har inte möjlighet att starta nya lantmäterimyndigheter eftersom regeringen nästan undantagslöst säger nej till dem. Man har sagt nej i sju av åtta fall sedan 2014 till etablering av nya kommunala lantmäterimyndigheter, som skulle kunna stärka konkurrensen och förbättra förutsättningarna för att få ned handläggningstiderna.


Anf. 44 Ola Johansson (C)

Fru ålderspresident! Jag kliver in i den här debatten eftersom jag tycker att detta är en angelägen fråga.

Det är ju så - det ser man om man läser Lantmäteriets egen årsredovisning - att Lantmäteriets styrelse inte är lika nöjd som statsrådet är med Lantmäteriets måluppfyllelse. De bedömer att nivån är otillräcklig - det skriver de själva - och att man behöver stärka sin förmåga för att korta handläggningstiderna. De skriver: Osäkerheter i handläggningstid och höga förrättningskostnader är en kritik som når Lantmäteriet.

Men den kritiken når uppenbarligen inte regeringen. Regeringen borde ta till sig av Lantmäteriets självkritik. De redovisar i siffror handläggningstider i de flesta ärenden på uppemot och över ett år, och det är inte tillfredsställande. När det gäller privat bostadsbyggande har inte tiderna kortats utan snarare ökat till 34 veckor under de senaste åren. Och en så enkel sak som att justera ett andelstal i en vägsamfällighet, där alla andelsägare är överens om på vilket sätt det ska delas, kan enligt Lantmäteriet ta över 90 veckor.

Utan att vara lagfaren ägare till en fastighet man har köpt och betalat kan man inte ta lån i bank för att göra de investeringar som behövs. Att behöva vänta ett år på lagfart betyder att man kanske missar en turistsäsong om man har tänkt ha uthyrning. Du kan inte bygga stall och hallar för de djur och maskiner som du har skaffat när du ska modernisera den gård som du nyss har köpt. Upprustningen av ödehuset, som du har hittat, blir inte av under sommaren som du hade tänkt. Därför fortsätter det att regna in.

Det är mycket juridiskt arbete med mät- och karttekniska åtgärder, konstaterar statsrådet. Och det tar tid när det utförs på ett och samma ställe av handläggare som redan är överbelastade.

Lantmäteriets arbete med digitalisering är bra och nödvändigt. Det borde också kunna öka myndighetens egen effektivitet och göra det möjligt att decentralisera förrättningsverksamheter till kommuner, som Carl-Oskar Bohlin nämnde tidigare, eller till privata företag med ett bibehållet myndighetsansvar.

Det må vara så att regeringen nu inte anger en acceptabel nivå för handläggningstiderna, men det gör vi faktiskt när det gäller kommunernas behandling av bygglov som inte får ta längre tid än tio veckor. Ett planbesked får inte ta längre tid än fyra månader. Så är det också när det gäller länsstyrelsernas skyldighet att behandla överklaganden. Då kan man sätta upp mål och ställa krav på myndigheter och kommuner. Men när det gäller Lantmäteriet tillåter man år ut och år in att myndigheten fördröjer byggandet och samhällsutvecklingen på det sätt som de själva beskriver i sin årsredovisning. Det är detta som är - och så har det varit under lång tid - det andra stora hindret när det gäller bostadsbyggande: Lantmäteriets långa handläggningstider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är en sak som vi har diskuterat under många år. Då är det ändå förvånande att det trots att handläggningstiderna har minskat marginellt fortfarande är ett stort problem med Lantmäteriet. Jag tycker att det vore tacknämligt om regeringen kunde ställa lite högre krav på sin myndighet och också ange någon form av målbild när det gäller hur långa handläggningstiderna ska tillåtas att vara.


Anf. 45 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Fru ålderspresident! Jag vill börja med att säga att det gläder mig att frågeställningen om Lantmäteriets handläggningstider är uppe för debatt i kammaren igen och att effektiviteten inom förvaltningen är av största vikt.

Jag ska också understryka att handläggningstiderna inte är tillfredsställande. Men det är glädjande när vi ser att handläggningstiderna går åt rätt håll inom fem av sju områden och att tertialrapporten för 2021 tyder på att vi även i de sista två områdena nu börjar få ordning på handläggningstiderna. Jag hoppas att den trenden ska hålla i sig.

Ett förslag som vid flera tillfällen har lyfts av oppositionen är att man ska låta fler kommuner inrätta lantmäterimyndigheter. Det bedöms från fall till fall. Det finns grundläggande krav i lagstiftningen kring kommunala lantmäterimyndigheter, som bygger på att det ska gå att genomföra en rättssäker och pålitlig myndighetsutövning, eftersom det är det detta handlar om. I de fall där regeringen har avslagit ansökningarna har det handlat om att den gör bedömningen att det blir en för liten verksamhet för att man ska kunna upprätthålla detta.

Vi ser också att Statskontoret bland annat har pekat på att det är just det delade huvudmannaskapet mellan stat och kommun och den inlåsning av personal och resurser som det innebär som delvis bidrar till de långa handläggningstiderna.

Vi ser helt enkelt inte i dag att det är ett självändamål att inrätta fler kommunala lantmäterimyndigheter eller ytterligare fragmentisera den verksamheten. Vi ser inte att det skulle innebära att fler lantmätare utbildas eller blir verksamma. Däremot ska dessa prövas vid varje givet tillfälle, och det är också så det görs.

På kort sikt behöver arbetet vara fortsatt inriktat på att stärka och påskynda den positiva utveckling som ändå har inletts. På längre sikt kommer också digitaliseringens möjligheter att behöva användas för att effektivisera fastighetsbildningen.

Lantmäteriet har tidigare gjort uppskattningar att en ökad digitalisering kan innebära möjliga tidsbesparingar om cirka 5 till 10 timmar per ärende i effektiv handläggningstid. Det ska ses i relation till Statskontorets konstaterande om att den effektiva handläggningstiden för Lantmäteriets vanligaste ärendetyper i genomsnitt motsvarar en veckas arbete, det vill säga cirka 40 timmar. Här finns alltså stora besparingar att göra på de enklare ärendena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Digitaliseringen är den enskilda faktor som har störst potential att leda till långsiktiga och hållbara effektiviseringar. Samtidigt har vi tillsatt fler utbildningsplatser för att på lite längre sikt också ha en bättre tillgång till lantmätare och därmed lösa det som är en stor faktor i den här problematiken, nämligen bristen på kompetenta lantmätare som kan utföra arbetet.


Anf. 46 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru ålderspresident! Omständigheten är alltså att det är samma moment som ska genomföras vid lantmäteriförrättning i dag som det var när fastighetsbildningslagen trädde i kraft 1972. Då gjordes allt arbete manuellt. Man fick slå i böcker och gräva i arkiv. I dag är detta digitaliserat, men trots det kostar förrättningen fyra gånger mer i reala termer och tar längre tid.

Det är någonting som inte står rätt till här, och ministerns enda synpunkt på det är att det är bra att utvecklingen går åt rätt håll. Men kan man ens säga att den gör det när det är så marginellt? Som jag precis redogjorde för har den genomsnittliga handläggningstiden för privat bostadsbyggande ökat med fyra veckor från 2016 till 2020 och för samhällsservice från 88 till 122 veckor.

Sedan talar ministern om att det skulle bidra till en fragmentisering av verksamheten att låta kommunen utföra det här uppdraget. Är det ministerns uppfattning om de 39 befintliga kommunala lantmäterimyndigheter som finns i dag att de fragmentiserar lantmäteriförrättningsverksamheten? Min uppfattning är att de i allra högsta grad bidrar till att få samhället att fungera i de delar där de är verksamma.

Ministern säger att det blir för små enheter. Men det kan också bero på att det i dag är i lag förbjudet för en kommunal lantmäterimyndighet att handlägga utanför sin egen kommun. Vi moderater har föreslagit att detta förbud ska hävas, det vill säga att en kommunal lantmäterimyndighet ska kunna utföra lantmäteriförrättningar även i andra kommuner för att på så sätt stärka konkurrensen. Vad anser ministern om detta? Kommer ministern att ta ett initiativ till en sådan lagändring? Det skulle ju kunna bidra till att det skapas större kommunala enheter.

Detta kokar också ned till att det är reglerat i lag hur en lantmäteriförrättning ska gå till och se ut. Då blir det lättvindigt att skylla på att de små kommunerna, bara för att det är fråga om små enheter, inte skulle ha erforderlig kompetens. Men de dimensionerar väl sina lantmäterimyndigheter utifrån den arbetsmängd som de uppfattar att de kommer att ha på den lilla orten eller i den lilla kommunen?

Ett betydligt mer effektivt sätt än att bara gå till den statliga lantmäterimyndigheten och fråga vad den tycker om att få mer konkurrens från fler kommunala lantmäterimyndigheter vore vidare att i stället, om man är orolig för kompetensen i den kommunala lantmäteriförrättningen, se till att ha en fungerande tillsyn. Det blir ett moment 22 när regeringen ständigt säger att nej, tyvärr, ni får inte börja med lantmäteriverksamhet för vi tror inte att ni har erforderlig kompetens. Det blir omöjligt att bevisa en sådan sak eftersom regeringen hela tiden lutar sig på endast en remissinstans, och det är den statliga lantmäterimyndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är djupt otillfredsställande, och regeringen har helt uppenbart ingen plan för hur man ska få bukt med detta. Det är beklagligt.


Anf. 47 Ola Johansson (C)

Fru ålderspresident! Jag tänker inte utnyttja mina två minuter; jag hoppade in i den här debatten för att den förekom och för att jag har ställt en liknande, skriftlig fråga till statsrådet Stenevi som jag hoppas att hon besvarar på ett något tydligare sätt än vad som har gjorts i den här debatten. Men det får vi återkomma till då.

Jag vill bara understryka det som Carl-Oskar Bohlin säger om kommunala lantmäterier. Det är anmärkningsvärt att vi har en verksamhet som fungerar i huvudsak bra men som regeringen inte är intresserad av att vidareutveckla.

En annan aspekt på det hela är svårigheterna. Vi talar om att utbilda lantmätare - ja, men dessa lantmätare ska ta anställning någonstans, och då är det på ett enda ställe i Sverige, i Gävle. Jag utgår ifrån att om det fanns förutsättningar att som nyutbildad lantmätare ta ett arbete i sin hemkommun, eller nära den plats där man har utbildat sig, kunde det vara ett sätt att öka kapaciteten vid Lantmäteriet.

Den andra viktiga och positiva utvecklingen är Lantmäteriets arbete med öppna geodata och satsningen som man gör på digitalisering. Jag har svårt att se att en myndighet som ligger så långt i framkant när det gäller digitalisering, är ett sådant föredöme och ger ett sådant stöd till kommunerna inte ska kunna använda denna kompetens till att förbättra sin egen arbetskapacitet och på det sättet även stödja kommunala lantmäterier eller andra lantmäterier som får myndighetens tillstånd att bedriva en verksamhet under dess överinseende.

Både Kristdemokraterna och Moderaterna och framför allt Centerpartiet har många förslag på det här området, och vi kommer att återkomma till det i riksdagens behandling av motioner från den allmänna motionstiden lite längre fram. Det ska, återigen, också bli intressant att se på vilket sätt regeringen beskriver Lantmäteriets verksamhet i den budget som vi får ta del av om ett litet tag.


Anf. 48 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Fru ålderspresident! Jag kan börja med en kort bakgrund. Sedan Statskontoret presenterade sin rapport Delat ansvar för fastighetsbildning har regeringen bland annat bytt ut styrelsen och generaldirektören, tillfört medel till Uppsala universitet för att öppna en ny lantmätarutbildning och också gett Lantmäteriet i uppdrag att förbättra uppföljningen av verksamheten och ta fram analyser över verksamhetens resultat. Till dess att de är tillfredsställande är det helt riktigt att det också syns i årsrapporten.

Lantmäteriet har å sin sida vidtagit åtgärder för ett effektivare nyttjande av sin personal, förändrat arbetssätt, kontinuerligt utbildat sin personal och också påbörjat ett stort arbete med att ta fram ett nytt handläggningsstöd.

Jag måste nog ändå vidhålla att det har gett resultat. Vi är på väg åt rätt håll. I årsredovisningen framgick att den genomsnittliga handläggningstiden har kortats i fem av sju ärendekategorier, och i den allra senaste tertialrapporten från Lantmäteriet redovisar de dessutom ytterligare minskade handläggningstider inom samtliga av de sju ärendekategorierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här finns i dag ett behov av att hålla två bollar i luften. Å ena sidan är det ingen av oss som är nöjd med handläggningstiderna. Å andra sidan går det åt rätt håll, och vi behöver säkerställa att utvecklingen fortsätter.

När det gäller de kommunala lantmäterimyndigheterna vill jag återigen upprepa att varje ansökan behandlas utifrån dess förutsättningar. Det handlar inte om att börja arbeta med ärendena för att få kompetens, utan det handlar om att ha en tillräckligt stor verksamhet för att kunna ha så många anställda att man kan upprätthålla en rättssäkerhet även när det till exempel kommer väldigt stora, komplexa ärenden. Då ska man ändå kunna ha den handläggningen rullande. Det är också det som prövas, och det är väldigt tydligt i lagstiftningen.

Vi kommer med stor sannolikhet att debattera detta igen, till dess att vi ser att utvecklingen har kommit dithän att vi har fått ned handläggningstiderna ytterligare eller till dess att vi ser att det kommer att behövas nya åtgärder.


Anf. 49 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru ålderspresident! Jag noterar först och främst att statsrådet inte svarade på min fråga om det är aktuellt att följa det moderata förslaget om att låta kommunala lantmäterimyndigheter handlägga utanför sin egen kommungräns. Det hade varit ett bra klargörande, och jag tror att det är en av komponenterna för att ytterligare stärka förutsättningarna för de kommunala lantmäteriverksamheterna.

Sedan har vi moderater förslag när det gäller det som även Ola Johansson var inne på, nämligen behovet av att kunna upphandla fler tjänster och ta in privata aktörer i olika delar av lantmäteriförrättningsprocessen även om själva förrättningsbeslutet fortfarande fattas av en kommunal eller statlig lantmäterimyndighet. Om man fick bättre legala möjligheter för detta skulle det kunna vara ett sätt att ha en mer flexibel storlek på den kommunala lantmäteriorganisationen.

Till syvende och sist kvarstår frågan efter den här debatten: Vad avser regeringen att konkret göra? Vi moderater kommer ju att satsa 50 miljoner mer än regeringen på lantmäterimyndigheterna. Vi har ett antal förslag för att stärka de kommunala lantmäterimyndigheterna, och regeringen glider hela tiden undan frågan varför man så ofta säger nej. Statskontoret har därtill sagt att regeringens nya praxis i de här frågorna saknar stöd i lag.

Frågan är alltså: Avser regeringen att återkomma med ett lagförslag som gör det än svårare att bilda kommunala lantmäterimyndigheter?


Anf. 50 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Fru ålderspresident! Sverige ska ha en fastighetsbildningsverksamhet som fungerar effektivt och likvärdigt runt om i hela landet. Det är vi väldigt överens om. Nu ser vi en utveckling där vi är på väg att få ned handläggningstiderna i förrättningsverksamheterna till rimliga nivåer, och det visar också siffrorna som återfinns i Lantmäteriets rapporter - oavsett vad som framförs i debatten här.

Utöver det som regeringen och Lantmäteriet har gjort och som jag redan har redogjort för pågår ett omfattande arbete med att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen, och där är fastighetsbildningen en del. Det är viktigt att fastighetsbildningen blir bättre på att nyttja digitaliseringens möjligheter inom egna processer samt att den stöttas och integreras med hela den övriga samhällsbyggnadsprocessen för att vi ska få en effektivare helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns dock även anledning att tro att bilden av vad som hindrar och begränsar småhusbyggandet är mer komplex än att bara handla om en myndighets handläggningstider. Det har till exempel nyligen rapporterats i medierna att flera småhustillverkare har svårt att leverera småhus i den takt som kunderna efterfrågar, och i Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät anger kommunerna främst tre stora hinder för bostadsbyggandet: höga produktionskostnader, brist på detaljplan på attraktiv mark och svårigheter för privatpersoner att få lån. I detta sammanhang kan det vara relevant att påpeka att det är kommunen som bestämmer och planerar för mark- och vattenanvändning i sin kommun och att mark för att bygga småhus i vissa fall konkurrerar med mark för andra ändamål.

Min poäng med detta är att vi har en samhällsbyggnadsprocess som behöver hålla ihop i alla sina delar. Lantmäteriets handläggningstider är en pusselbit i detta, och den vi ska arbeta med - men vi måste också hela tiden arbeta med helheten för att få en effektiv samhällsbyggande process och ett högt bostadsbyggande.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.