Lantmäteriets handläggningstider
Interpellation 2021/22:411 av Ola Johansson (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-03-18
- Överlämnad
- 2022-03-21
- Anmäld
- 2022-03-22
- Svarsdatum
- 2022-04-01
- Besvarad
- 2022-04-01
- Sista svarsdatum
- 2022-04-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Johan Danielsson (S)
Problemen med fastighetsbildning har varit kända länge, och Lantmäteriets handläggningstider har inte nämnvärt förkortats trots riktade insatser, bland annat med att färdigställa de allra längsta ärendena.
De vanligaste ärendetyperna hade i genomsnitt under pandemiåret 2022 en genomsnittlig handläggningstid av 55 veckor, varav 31 är så kallade liggtider, det vill säga veckorna som går från det att ärendet inkommit till dess att handläggningen påbörjas. Den marginella nedgången från 2019 till 2022 kan förklaras med att handläggningen skötts digitalt, varit enklare och därför gått snabbare.
De långa handläggningstiderna inom fastighetsbildningen innebär en olägenhet för privatpersoner, näringsidkare och samhället. Det fördröjer bostadsbyggandet, hindrar utbygganden av för samhället viktig infrastruktur och ställer till problem vid avstyckning och delningar av fastigheter.
Riksrevisionen har nyligen granskat fastighetsbildningen i Sverige och riktar skarp kritik mot hur regeringen sköter sin myndighet, mot avgiftsmodellen, samt mot det regelverk den har att följa.
Jag välkomnar de reformer som avser att förenkla för samfällighetsföreningar att själva besluta om andelstal och ser fram emot en fortsatt diskussion när regeringens skrivelse med anledning av att Riksrevisionens rapport (RiR 2022:3) behandlas av tiksdagen.
Problemen med långa handläggningstider har varit kända länge och har vid upprepade tillfällen tagits upp i motioner och reservationer från Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Några av dessa problem är sådant som Riksrevisionen nu rekommenderar regeringen att genomföra.
Regeringen har således vid flera tillfällen påmints om problemen med fastighetsbildningen och har därför ett ansvar för att åtgärder inte vidtagits i tid.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Johan Danielsson:
Vilka åtgärder har statsrådet och regeringen vidtagit för att effektivisera Lantmäteriets arbete med fastighetsbildning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:411
Webb-tv: Lantmäteriets handläggningstider
Dokument från debatten
- Fredag den 1 april 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:92
- Protokoll 2021/22:92 Fredagen den 1 aprilProtokoll 2021/22:92 Svar på interpellation 2021/22:411 om Lantmäteriets handläggningstider
Protokoll från debatten
Anf. 39 Statsrådet Johan Danielsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Ola Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen har vidtagit för att effektivisera Lantmäteriets arbete med fastighetsbildning.
Som Ola Johansson konstaterar har under en längre tid kritik framförts mot Lantmäteriets handläggningstider när det gäller fastighetsbildning. Riksrevisionen har granskat den statliga fastighetsbildningen och gett både Lantmäteriet och regeringen rekommendationer om vilka åtgärder som bör vidtas för att effektivisera verksamheten.
Antalet inkomna ärenden styrs till stor del av yttre faktorer som inte direkt kan påverkas av förrättningslagstiftningen eller av Lantmäteriet. Omfattningen av frågor som måste lösas inom ramen för de skilda ärendena inom fastighetsbildningen påverkas bland annat av ändringar i annan lagstiftning, befolkningens utveckling och rörlighet, teknikutveckling, yttre incitament och ekonomiska förutsättningar för markägare att komma överens. Det ligger därför i systemets natur att handläggningstiderna kan variera över tid. Det är viktigt att vi har en stabil, rättssäker och fungerande process för fastighetsbildning där handläggningen av ärenden sker inom rimlig tid men utan att kompromissa med kvaliteten på de beslut som tas.
De förändringar i relevanta regelverk som Riksrevisionen rekommenderar regeringen att genomföra är i flera delar komplexa och innebär ett omfattande och tidskrävande arbete. Avgiftsmodellen är nära sammankopplad med regelverket för förrättningar, varför en avvägning behöver göras i vilken ordning eventuella förändringar behöver göras.
Riksrevisionens rapport analyseras nu i Regeringskansliet. Regeringen kommer därefter att återkomma till riksdagen.
Anf. 40 Ola Johansson (C)
Herr talman! Vi i civilutskottet ser såklart fram emot att så snart som möjligt behandla regeringens skrivelse med anledning av den förödande kritik som Riksrevisionen riktade mot fastighetsbildningen i Sverige. Detta är ju någonting som har påtalats länge av olika partier i Sveriges riksdag, inte minst Centerpartiet. Samtidigt som det finns en kritik mot vad lantmäteriverksamheten levererar ska man också visa stor uppskattning för det stora och viktiga arbete som görs av lantmätare och kartingenjörer hos myndigheten och hos de 39 kommunala lantmäterierna.
Sedan 1600-talet har vi i Sverige haft ordning och reda i fastighetsbildningen. Detta är något som säkerställer äganderätten, som är viktig för Centerpartiet. Det stärker den enskilde gentemot staten och olika kommersiella intressen. Det finns 3,3 miljoner fastigheter i landet.
Det ska också sägas att Lantmäteriet sköter uppdraget med digitalisering med den äran, och det kommer att stärka möjligheterna att planera och bygga i framtiden genom att vi får en öppnare och mer effektiv planerings- och byggprocess. Det är min förhoppning att det arbetet också leder till en snabbare och effektivare förrättningsverksamhet, men det resultatet har vi inte sett ännu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet Danielsson är försiktig i sin kritik och håller inne med vad regeringen tänker vidta för åtgärder. Och det är naturligt. Regeringen kommer att återkomma, men jag förväntar mig att regeringen den gången tar problemen med Lantmäteriet på större allvar. Det är ju främst de långa handläggningstiderna och även avgifternas storlek och förutsägbarhet som har föranlett Riksrevisionens granskning.
Enligt granskningen är den tid som ett ärende ligger hos Lantmäteriet utan att ens skrivas in ett halvår - sex månader! - och totalt sett ligger genomsnittshandläggningstiderna runt ett år. Så har det varit det senaste tiotalet år. Vi har alltså inte sett någon förbättring.
Väntetider för att få in kompletterande handlingar från sakägare och till exempel kommunen anses vara en orsak, men i själva verket är det så att den som får en förfrågan om att komplettera ett ärende har bråttom. Därmed kommer handlingarna ganska snabbt tillbaka till Lantmäteriet, där de åter blir liggande. Tidstjuvarna finns enligt Riksrevisionen inom lantmäteriverksamheten, bland annat när ett ärende flyttas från en handläggare till en annan, och det är det som tar tid.
Det är också brist på lantmätare. Varför det har blivit så kanske ni regeringsföreträdare kan förklara. Är det brist på utbildning till lantmätare? Är arbetet som lantmätare inte tillräckligt attraktivt vad gäller arbetsuppgifter, utmaningar och inkomst? Är det en sak som påverkar? Varför slutar statligt anställda lantmätare för att börja arbeta i den kanske mer högavlönade och intressanta bygg- och anläggningsbranschen? Har Lantmäteriet de resurser de behöver för att kunna bli effektivare, eller är det något annat än budgetsatsningar som behövs? Det behöver tillsättas en utredning som den här gången syftar till att reformera Lantmäteriets verksamhet i grunden.
Det här är frågor som jag vill ha svar på. Jag skulle från Centerpartiets sida också vilja säga att vi inte har gett något större tillskott till Lantmäteriet för att de ska beta av handläggningstiderna. Vi anser att lösningen ska gå att finna på annat sätt. Men är det så att de en gång för alla klarar av att beta av köerna, och man sedan ser att köerna inte utvecklas igen, kan det möjligen vara befogat med ett extra tillskott.
Jag har, som sagt, förståelse för att statsrådet inte är beredd att leverera alla sina svar. Jag ser fram emot att de kommer i den skrivelse som vi så småningom har att behandla här i riksdagen.
Anf. 41 Statsrådet Johan Danielsson (S)
Herr talman! Vi i regeringen ser, som jag sa, att Riksrevisionens rapport är en bra hjälp för regeringen i det fortsatta arbetet. Precis som ledamoten öppnar för kommer vi att återkomma mer i detalj till riksdagen i gängse ordning.
Jag vill dock säga: När Statskontoret utvärderade Lantmäteriet 2017 ledde det också till åtgärder från regeringen. Vi har alltså genomfört viktiga åtgärder redan nu. Jag kan ta upp några exempel.
För det första har vi, precis som ledamoten själv är inne på, inlett ett omfattande arbete för att digitalisera hela samhällsbyggnadsprocessen, där fastighetsbildningen ingår. Digitaliseringen är oerhört viktig för effektiviseringen av fastighetsbildningen. Första steget är, precis som Ola Johansson är inne på, att information som används i samhällsbyggnaden digitaliseras, standardiseras och tillgängliggörs på ett enhetligt sätt. Det kommer att förenkla myndighetsutövningen och korta handläggningstiderna, inte minst eftersom det blir enklare att skicka in mer kompletta ansökningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För det andra behöver vi, som Ola Johansson är inne på, fler lantmätare. Kompetensbristen är en stor utmaning för Lantmäteriet i dag. För få utbildade lantmätare, större rörlighet på arbetsmarknaden och fler potentiella arbetsgivare är bidragande orsaker till kompetensbristen. År 2018 tillförde regeringen därför medel för att öppna ett nytt lantmäteriprogram med juridisk inriktning vid Uppsala universitet. Det är en viktig åtgärd. Det är inte en åtgärd som får effekt dagen efter, men långsiktigt är det viktigt för kompetensförsörjningen när det gäller lantmätare.
För det tredje har Lantmäteriet gjort omfattande förändringar i sin egen handläggning för att uppnå effektivare processer. Bland annat fördelas nu de ärenden som kommer in över hela landet för att utnyttja produktionskapaciteten på olika kontor. Det har lett till en utjämning av handläggningstiderna över landet. Erfarna handläggare har också börjat organisera sig i nätverk för att man bättre ska nyttja deras kompetens i hanteringen av svåra ärenden och för att de ska stötta verksamheten i allmänhet och de mindre erfarna handläggarna i synnerhet.
Utvecklingen går åt rätt håll, men den är inte så snabb som man skulle önska. Det finns fortfarande stora problem med långa handläggningstider, men ärenden hanteras nu snabbare. Framför allt är ärendena som blir lösta fler än ärendena som kommer in. Vi ser positivt på den utvecklingen, men arbetet måste fortsätta.
En sak som är prioriterad, som ledamoten också lyfter fram, gäller väntan från att ett nytt ärende kommer in till att det fördelas till en handläggare. Den utgör en del av den totala handläggningstiden. Det är prioriterat att den tiden minimeras. Ola Johansson pekar själv på att den kan utgöra halva handläggningstiden. När den har gått ned kanske vi kan nå mer acceptabla handläggningstider.
Anf. 42 Ola Johansson (C)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! För åhörarna på läktaren vill jag förklara att det vi nu diskuterar är Lantmäteriet. Det är de som ritar kartor och beslutar och registrerar vem som äger mark och vad den får lov att användas till. Det är väldigt viktigt för äganderätten, alltså att man vet vem som äger mark, för mark är kanske det viktigaste vi har.
Det behövs effektiviseringar och liberaliseringar inom detta område. Det behövs också en översyn i syfte att förenkla och effektivisera och modernisera de lagar och regler som styr lantmäteriverksamheten. Det måste till exempel bli möjligt för andra aktörer än myndigheten att ta över delar av det som i dag är Lantmäteriets ansvarsområde.
Vi har 39 kommunala lantmäterier. Den siffran har inte ökat på väldigt lång tid. Det finns en efterfrågan inom en del kommuner om att utveckla en sådan verksamhet. Det behöver också bli lättare för kommunala lantmäterier att bedriva sin verksamhet. Kommunal samverkan om lantmäteriverksamhet ska också tillåtas, så att vi inte har ett kommunalt monopol i den verksamheten. På så sätt kan kostnaderna minska, handläggningstiderna kortas och närheten till medborgarna bli större.
Efter flera tillkännagivanden har regeringen till slut föreslagit ett sätt för samfällighetsföreningar, vägsamfälligheter, att själva besluta om andelstal för dem som driver och äger en väg tillsammans. Det välkomnar vi. Och vi hoppas att regeringen lyssnar till oss som också vill låta samfällighetsföreningarna kunna besluta om att omdisponera de ersättningar som följer av att man ändrar andelstal mellan de olika andelsägarna. Det är något som vi kommer att återkomma till när denna fråga diskuteras i riksdagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men frågan om andelstal är också ett gott exempel på hur man borde betrakta myndighetsutövningen i Lantmäteriet. Det handlar om att, när det är motiverat och inte inskränker eller riskerar äganderätten eller rättssäkerheten, kunna överlåta fler beslut till de närmast berörda och om att det blir myndighetens uppgift att notera förändringarna och registerhålla dem men inte alltid att utföra grundarbetet.
Måhända är detta ett område där Lantmäteriet behöver hjälp, stöd och tryck i frågorna. Det är inte enbart riksdagen med sin opposition, som vi i Centerpartiet anses tillhöra, som ska ta ansvar för det. Regeringen måste också göra mer.
Kanske är det så att Lantmäteriet, som jag sa tidigare, behöver ett tillskott i sin budget för att beta av det som finns i ryggsäcken efter corona och de ärenden som man samlat på sig. Men Centerpartiet har inte avsatt några medel för det i denna budget. Vi menar att vi först måste ha ett effektivare lantmäteri på plats, som på ett bättre sätt kan hantera de medel som man får i sin budget.
För oss har det varit viktigare att i våra budgetsatsningar stärka landsbygden och se till de förrättningar som kommer sig av ett ökat bostadsbyggande i hela landet. Det handlar om att avstyckningar sker från gårdar och att de 45 000 mil enskild väg som vägsamfälligheter sköter får ett bra och fullgott stöd från staten.
Anf. 43 Statsrådet Johan Danielsson (S)
Herr talman! Som jag har sagt delar jag uppfattningen att tiden för att få ett fastighetsbildningsbeslut inte är tillfredsställande. Jag har också sedan jag tillträdde haft många samtal med kommunala företrädare runt om i landet som uttrycker en frustration över de långa handläggningstiderna. Jag kan förstå varför den enskilda kommunen ibland ser att lösningen är att skaffa sig ett kommunalt lantmäteri. Därmed är det inte sagt att det skulle lösa övergripande frågor, som den nationella bristen på kompetenta lantmätare. Det är en komplex fråga.
Jag noterar också att Riksrevisionen kommer med vissa synpunkter som är kopplade till möjligheten att bilda kommunala lantmäterimyndigheter. Vi kommer att titta på dem, precis som på de andra synpunkter som har kommit in från Riksrevisionen.
När det gäller handläggningstiderna tror jag dock att det är viktigt att komma ihåg att ärendena varierar i både omfattning och komplexitet. Det kan handla om allt från mindre justeringar av gränsen mellan två sommarstugefastigheter till inlösen av mark och ändringar av hundratals fastigheter i stora infrastrukturprojekt, såsom Förbifart Stockholm.
Kanske gör man av naturliga skäl ofta - Riksrevisionen gör det också - jämförelser mellan tiden det tar att få ett bygglov och tiden det tar att få ett fastighetsbildningsbeslut. Men jag vill ändå påpeka att det är lite olyckligt att göra det och att Riksrevisionen gör det. Det rör sig nämligen om skilda processer med olika intressen att bevaka och olika förutsättningar att genomföra. Det är naturligtvis viktigt att fastighetsbildningen svarar mot samhällets förväntan vad gäller tid, kostnad och rättssäkra beslut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Av naturliga skäl handlar mycket av debatten om tiden och kostnaden - det är kanske också enklast att ha synpunkter på det. Men på sikt är det viktigt att de beslut som myndigheten tar är av god kvalitet, att de uppfyller krav på rättssäkerhet och att de säkerställer, precis som ledamoten har varit inne på, grunden för samhällets kreditgivning i fråga om fast egendom och att den upprätthålls.
Fastighetsbildningen är i hög grad en servicefunktion. Den innehåller ofta många frågor som måste lösas inom ramen för enskilda ärenden, och frågornas karaktär och omfattning påverkas av samhällets utveckling.
Dessa yttre förändringar är något lagstiftningen för fastighetsbildning har tagit höjd för, men det utesluter inte att det behövs vissa förenklingar och rationaliseringar i nuvarande regelverk.
Förslag som berör Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet bereds för närvarande i Regeringskansliet, däribland frågor om koordinatbestämda fastighetsgränser och digitala överlåtelsehandlingar vid fastighetsköp.
I vissa delar är detta komplexa frågor. En översyn av dem utgör ett omfattande och tidskrävande arbete, men arbete med dessa frågor pågår för tillfället i Regeringskansliet.
Anf. 44 Ola Johansson (C)
Herr talman! Jag tackar statsrådet Danielsson för svaret.
Det finns givetvis en mängd olika ärenden. En förrättning inom en vägsamfällighet är kanske det enklaste, och det är väl skälet till att man äntligen låter samfälligheterna själva besluta om andelstal - något som efterfrågats under lång tid och som vi länge har verkat för.
Det är också skillnad på att stycka av en sommarstugetomt eller förändra fastighetsgränserna för att kunna göra något i ett sommarstugeområde och att dra fram en kraftledning genom hela Sverige för att kunna fördela energi från där den produceras till där den används. Det senare är en stor fråga som också kräver mycket fastighetsinlösen, och då är lantmäteriverksamheten väldigt viktig.
I stora infrastrukturprojekt, som när kommuner ska genomföra stora planer och dra fram vägar och liknande, finns det givetvis en beredskap för att förrättningen tar tid. Som infrastrukturinvesterare har man då en möjlighet att planera för det. Inte sällan står staten också bakom.
Men för den enskilde sommarstugeägaren är en fördröjning något man kanske inte tar höjd för när man planerar att göra en utbyggnad av sin sommarstuga eller när sommarstugeområdets samfällighet ska dra fram en väg.
Här finns det anledning att fundera över på vilket sätt Lantmäteriet kan möta detta på ett bättre sätt, och jag tror att de 39 kommunala lantmäterierna kan hjälpa Lantmäteriet.
Utmaningen i att rekrytera lantmätare är att organisationen är centraliserad och finns i Gävle. En decentralisering av Lantmäteriets verksamhet kan därför vara vägen framåt.
Tack för debatten!
Anf. 45 Statsrådet Johan Danielsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tror att vi i grunden har samma uppfattning: Vi behöver en fungerande fastighetsbildning i hela Sverige. Långa handläggningstider är ett problem för hela samhället; det är vi väldigt överens om. Som jag sa har regeringen därför gett Lantmäteriet flera uppdrag som handlar om att förbättra uppföljningen av verksamheten och ta fram analyser av verksamhetens resultat.
För att avsluta där jag började och inte upprepa alla åtgärder som jag redan har rabblat i denna debatt ska jag återknyta till Riksrevisionens rekommendationer som i flera delar är komplexa och innebär ett omfattande och tidskrävande arbete. Regeringen analyserar nu dessa synpunkter och kommer därefter i ordinarie ordning att återkomma till riksdagen i frågan.
Tack för debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.