LIP-medel för skolsatsning

Interpellation 2001/02:217 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-01-29
Anmäld: 2002-02-05
Besvarad: 2002-02-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 29 januari
Interpellation 2001/02:217
av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Lena Sommestad om LIP-medel för skolsatsning

I slutet av december fördelades medel till de senaste av de 40 lokala projekten inom de lokala investeringsprogrammen (LIP) för perioden 2001@2003/2004. Bland de 14 kommunerna återfinns Skövde med 15 miljoner kronor till sammanlagt tio projekt. Kommunen hade dock ansökt om 45 miljoner kronor i miljöbidrag till Rydskolan, en ombyggnad som totalt har beräknats kosta ca 150 miljoner kronor.

I mitten av februari 1999 besvarade miljöministern en interpellation av undertecknad gällande förbättring av inomhusmiljön. Skaderapporterna från skolornas problemområde var då ytterst påtagliga. I slutet av maj 1999 besvarade miljöministern ytterligare en interpellation om åtgärder för att förbättra inomhusmiljön. En del av detta svar citeras:

"Till detta vill jag nu tillägga att regeringen i vårpropositionen även föreslagit att det inom ramen för de lokala investeringsprogrammen kommer att öppnas möjligheter för att få bidrag för åtgärder att förbättra inomhusmiljön. Detta kan komma att bli ytterligare ett viktigt instrument i arbetet med inomhusmiljöfrågorna".

Ministern meddelade också att en EU-notifiering måste göras på grund av att det handlar om ett speciellt stödområde. Denna ansökan lämnades till EU-kommissionen den 4 november 1999. Den 18 januari 2000 inledde EU-kommissionen ett formellt granskningsförfarande i frågan. Ändringen i förordningen med syftet att kunna använda lokala investeringsbidrag för allergisaneringsåtgärder för förbättrad inomhusmiljö trädde i kraft den 1 oktober samma år (SFS 2000:735).

Ansökningar till de lokala investeringsprogrammen avslutas i och med årsskiftet 2001/2002. I stället bildas ett nytt klimatinvesteringsprogram (KLIMP). Det gör åter frågan aktuell om vad som ska gälla för att skapa stimulans för hälsorenovering av förskolor och skolor.

En möjlighet att stimulera och stödja kommuner att förbättra förskolor och skolor skulle kunna vara att låta den statliga Fonden för fukt och mögelskador även hantera "sjuka hus" där barn och ungdomar har sin arbetsplats. Denna fond är en myndighet som har till uppdrag att lämna bidrag till kostnaderna för att åtgärda fukt- och mögelskador i småhus. Här har en gedigen kunskap samlats för att åtgärda skador. Dessa erfarenheter kan också utnyttjas för framtida byggande.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ytterligare stimulera förskolor och skolor att förbättra sin inomhusmiljö?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:217

Webb-tv: LIP-medel för skolsatsning

Protokoll från debatten

Statsråd Lena Sommestad (S)

Anf. 8 Statsråd Lena Sommestad (S)

Herr talman! Ulla-Britt Hagström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ytterligare stimulera förskolor och skolor att förbättra sin inom- husmiljö. Låt mig först säga att jag anser frågan mycket angelägen och att jag till fullo delar det barn- perspektiv som Ulla-Britt Hagström gett uttryck för. Av interpellationen framgår att Ulla-Britt Hagström väl känner till det stöd till kommunernas lokala investeringsprogram, LIP, ur vilket det sedan 1997 gått att söka medel för att främja en ekologiskt hållbar utveckling och fr.o.m. den 1 oktober 2000 även för åtgärder för att förbättra inomhusmiljön. Det är kommunerna som avgör vilka åtgärder som ska ingå i deras lokala investeringsprogram. Väldigt få av de ansökningar som lämnats till regeringen har haft sådana åtgärder som Ulla-Britt Hagström efterly- ser som huvudmotiv. Den största delen, 45 % av beviljade bidrag, har gått till investeringar i ener- giomställning och energieffektivisering. Åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i byggnader kan dock med fördel kombineras med åtgärder för t.ex. förbätt- rad ventilation eller minskade radonhalter i inom- husluft. Möjligheterna att ansöka om medel till LIP upp- hörde vid årsskiftet. I stället kommer det senare i år att finnas möjligheter att söka bidrag till lokala kli- matinvesteringsprogram, KLIMP. Regeringen kom- mer senare att precisera kriterier och villkor för för- delningen av bidrag till olika slag av projekt och program. Att åtgärder för energieffektivisering ingår bland de åtgärder för vilket det ska gå att söka bidrag är som jag ser det självklart, mot bakgrund av bidra- gets syfte att minska klimatpåverkan. Kommunerna bör också ha möjlighet att i vissa fall ta med åtgärder i klimatinvesteringsprogrammen som bidrar till att uppnå andra miljökvalitetsmål. Tyngdpunkten ska dock ligga på insatser för att nå klimatmålet. Jag har aviserat att regeringen kommer att lägga fram förslag till riksdagen rörande inomhusmiljön senare i vår. Jag vill inte föregripa regeringens be- handling av förslaget, men jag kan redan nu säga att inomhusmiljön i skolor och förskolor kommer att uppmärksammas i detta sammanhang.

Ulla-Britt Hagström (Kd)

Anf. 9 Ulla-Britt Hagström (Kd)

Herr talman! Jag vill hälsa Lena Sommestad väl- kommen som miljöminister och samtidigt tacka för svaret. Min interpellation bygger på en lång debatt och skriftväxling som jag haft med miljöminister Kjell Larsson i avsikt att påverka inomhusmiljön framför allt i förskolor och skolor. I början av år 1999 diskuterade vi de allvarliga skaderapporter som un- dersökningar från skolor visat. Bekymren påvisades också i forskningsprojektet "Det sunda huset" inom dåvarande Byggforskningsrådet, som nu ingått i FORMAS. Miljöminister Kjell Larsson tog tag i frå- gan så långt att han fick till stånd en EU-notifiering för att de lokala investeringsmedlen skulle få använ- das för stimulans av förbättrad inomhusmiljö. De flesta tillbringar 85-90 % av sin tid inomhus. Allergiska reaktioner ökar kontinuerligt bland barn och ungdomar. Statistik visar att personer födda efter 1970 löper högre risk än äldre personer att bli allergi- ker. Mitt eget engagemang i denna fråga bygger på tanken att integrera folkhälsoarbete i Agenda 21 för att minska förekomsten av astma och allergier. Från Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts skadeutredningar i förskolor och skolor finns uppgif- ter om slarvigt uppförda byggnader med dåligt un- derhåll och skötsel. Institutet har undersökt 220 skol- byggnader. Främst påvisades dålig ventilation och fuktskador. Herr talman! Ansökningarna om lokala investe- ringsmedel är nu avslutade, och ett klimatinveste- ringsprogram bildas. Det verkar som den långa pro- cessen med EU-notifieringen inte lett till någon nytta. Det framgår inte av svaret att någon skola har fått del av medlen för hälsorenovering, allergisanering e.d. Min fråga är om den långa processen enbart blev en papperstiger. Min hemkommun Skövde har ansökt om medel för en skola med en mängd problem av fukt och mö- gelskador. En undersökning på skolan som besvarats av 577 elever och 146 personer ur personalen påvisa- de att det förelåg sanitär olägenhet enligt Socialsty- relsens definition. Sjuka-hus-symtom förknippade med vistelse i lokalerna framgick tydligt. De allergis- ka besvären minskade under ledigheter. En totalom- byggnad omfattande 13 000 kvadratmeter beslutades därför. Regeringens svar på bidragsansökningen om lo- kala investeringsmedel avslogs med motiveringen "att den inte i tillräcklig grad uppfyller förutsättning- arna för bidrag enligt förordningen". Jag vill därför fråga miljöminister Lena Sommestad vilka förutsätt- ningar som ska gälla för att en skola ska få tillgång till stimulansmedel, när inte ens en totalombyggnad med ett stort antal ekologiska parametrar i planering- en godkänns. Har miljöminister Lena Sommestad hunnit att kontrollera om någon skola fått investeringsmedel till något annat än energiomställning? Jag förstår att ministern inte nu vill avslöja förslaget i den komman- de inomhusmiljöpropositionen. Jag undrar bara om jag kan få fråga om experimentbyggande kommer att beröras. Det är viktigt för att kunna få kunskaper för att skapa den bästa miljön och för att undvika serie- byggda problem. Jag fick nu i svaret reda på att miljöministern av- ser att ta med förskolor och skolor i inomhusmil- jöpropositionen. Det gläder jag mig väldigt stort åt. Men frågan är obesvarad. Har någon skola hittills fått några medel?

Statsråd Lena Sommestad (S)

Anf. 10 Statsråd Lena Sommestad (S)

Fru talman! Låt mig först notera att både LIP och KLIMP inte är program som i huvudsak har varit inriktade på inhomhusmiljön utan på att främja eko- logisk omställning och när det gäller klimatprogram- met klimatmålen. Man kan ha olika uppfattningar om den prioriteringen, men så ser det ut. Det är viktigt att också se hanteringen av ansök- ningarna i det ljuset. Som den förordning ser ut som vi har gått efter vid ansökningar om LIP-medlen har kravet varit att det inte enbart eller i huvudsak ska avse inomhusmiljöproblem utan också någon av de andra sex punkterna, som Ulla-Britt Hagström känner till. Det finns skolor som har fått medel om man har ansett att de uppfyller kriterierna på detta sätt, vilket man inte ansåg i det enskilda fallet. Det är sakfrågan när det gäller LIP. Om frågan om inomhusmiljön ska kunna åtgärdas på det mer grundläggande sätt som Ulla-Britt Hagström efterfrågar måste det ske inom ramen för andra typer av program än just LIP och KLIMP. Detta var från regeringens sida ett sätt att så snart som möjligt försöka att utvidga de befintliga programmen för att ta tag i frågorna. Det tycker jag var en bra lösning i det läget. Nu måste vi se framåt. Det finns för närvarande inga planer på att ta med experimentbyggande i inomhuspropositionen. För- väntningar i dessa avseenden ska kanske inte vara för högt ställda när det gäller propositionen om inom- husmiljön. Även inomhusmiljöpropositionen ligger i ett sammanhang som har att göra med miljömålsar- betet. Det innebär att en ganska stor del kommer att handla om att fastställa delmål för inomhusmiljön långsiktigt. Det handlar inte i huvudsak om konkreta åtgärder mot fukt och mögel. Jag ska personligen göra vad jag kan för att frågorna kommer in på ett tydligare sätt. Jag tycker att de är mycket angelägna. Det finns när det gäller fukt- och mögelskador olika uppfattning om vem som ska ta ansvar för pro- blemen med skolor. Det finns de som hävdar att det är kommunerna. Hittills har hela ansvaret varit kom- munernas. Rent principiellt har vi här en viktig fråga som handlar om vem som har ansvar för barnen. Vi har en lång tradition i Sverige av en generell väl- färdspolitik. Vi anser att barns hälsa och trygghet inte ska vara beroende enbart av den individuella familjen och inte heller av den individuella kommunen, utan vi har ett gemensamt ansvar. Jag tycker personligen att det är mycket viktigt att vi fullföljer det. Det finns anledning att fundera över vad det kan innebära mer konkret på detta område när det gäller stödet för fukt- och mögelsanering. Jag kan inte i dag ge några löften om några exakta åtgärder som kommer att kunna vidtas redan genom inom- huspropositionen. Men jag delar interpellantens upp- fattningen om betydelsen av dessa frågor.

Ulla-Britt Hagström (Kd)

Anf. 11 Ulla-Britt Hagström (Kd)

Herr talman! Jag vill först säga att jag är glad över den positiva vinklingen i diskussionen. Jag läste ock- så Dagens Nyheter i dag, där Lena Sommestad var intervjuad. Där fanns också positiva vinklingar om inomhusmiljön. Man har gått till Bryssel för att få EU-notifiering för att kunna använda medel just för inomhusmiljö, givetvis tillsammans med de sex punkterna. Jag kan fortfarande inte förstå varför inte en totalombyggnad kan uppfylla kriterierna. Det är verkligen vad det handlar om. Jag kan gå vidare. Den 7 mars har FORMAS in- bjudit till ett forskarseminarium på Karolinska Insti- tutet om "Det sunda huset". Drygt hundra forskare och övriga intresserade är redan anmälda. Här kom- mer resultaten från den första etappen 1998-2000 av det "Det sunda huset" att redovisas. Här kommer flera erfarenheter fram som borde kunna vara ett stöd för den fortsatta hanteringen av propositionen om inomhusmiljö. Vad vi skulle behöva i Sverige är ett nationellt handlingsprogram just för inomhusmiljön. Kanske att de mål som nu sätts med propositionen som kommer skulle kunna leda fram till det. Min fråga till miljöminister Lena Sommestad är i vilken utsträckning en samverkan ska kunna ske mellan Miljödepartementet och Utbildningsdeparte- mentet. Skolverket kom nyligen med sin rapport 01:211, Skolverkets lägesbedömning 2001. Där berörs en sida av de fysiska miljöproblemen, eller de fysiska miljöfrågorna. Man tar upp utdelandet utmärkelsen Miljöskola, som hittills har gått till 29 förskolor och skolor i Sve- rige. Det är egentligen väldigt få. Det borde ha varit många fler. Man tar också upp arbetet under Arki- tekturåret 2001, där en del av arbetet varit att syste- matiskt knyta samman den kunskap som finns i Nor- den om den fysiska skolmiljöns betydelse för läran- deprocesser. Helt klart är den fysiska miljön väldigt viktig för lärandeprocesserna. Herr talman! Kravspecifikationer för hälsa, miljö och social funktion saknas ofta i kommunerna vid ny- och ombyggnad. En norsk utredning tyder på att samhället skulle göra en vinst i att t.ex. uppnå lagstadgad ventilation, även om energianvändningen då ökar. Någon sådan svensk undersökning har jag inte sett. Möjligtvis finns den på departementet. Enligt hälsoskyddslagens 16 § ska miljö- och hälsoskyddsnämnden ägna särskild uppmärksamhet åt bl.a. skolor. Alla ska kunna vistas inomhus i offentli- ga miljöer utan risk för negativa hälsoeffekter. Det lär finnas mer än 900 flyktiga organiska ämnen som har identifieras i icke-industriell inomhusluft. Ett mycket stort antal av föroreningarna härrör från oss själva och andra källor som byggmaterial, rengörings- och hygienprodukter. Vid hög avgivning från dessa material ställs dessutom ventilationen inför en omöjlig uppgift. Föroreningarna kan inte vädras bort. Det är väl det som ses när mätningar görs i skollokaler, dvs. att miljön är dålig. Det finns ett stort behov av enkla instrument för att kunna jämföra mätmetoder och säkerställa en god innemiljö. Givetvis får inte drift och skötsel av an- läggningar samt utbildning av driftspersonal glömmas bort. Jag är därför intresserad av samverkan mellan Utbildningsdepartementet och Miljödepartementet.

Statsråd Lena Sommestad (S)

Anf. 12 Statsråd Lena Sommestad (S)

Herr talman! Låt mig än en gång understryka att hanteringen av det enskilda ärendet med Rydskolan har att göra med avvägning och hur mycket man anser att de övriga punkterna har tagits in. Det är vad som gäller. Ett nationellt handlingsprogram för området är tanken bakom hela miljömålsarbetet. Det är så vi också får se inomhusmiljöpropositionen. Nu kommer ett delmål för inomhusmiljön. Det är ett första steg. Det kanske kan uppfattas som alltför kort. Men tan- ken är att det kan ligga till grund för fortsatta strategi- er inom området. Jag har inte i dag hunnit sätta mig in i samarbetet med Utbildningsdepartementet i dessa frågor och på vilket sätt vi skulle kunna samarbeta. Det är intres- santa synpunkter som Ulla-Britt Hagström här för fram. Jag kan i dag säga att vi bl.a. i inomhusmil- jöpropositionen arbetar med t.ex. ventilationsfrågorna och att se till att uppfyllandet av ventilationskontrol- ler blir ett villkor för t.ex. bidrag. Det är en del i det arbete på pågår. Jag vill också slutligen betona att hela frågan om byggandet, byggkvaliteten och inomhusmiljön i dag är ett område som inte bara jag som miljöminister eller Miljödepartementet är engagerade i utan att det är en fråga som regeringen som helhet ser mycket allvarligt på. Vi kommer också att fortsätta ett arbete med en översyn av plan- och bygglagen när det gäller nybyggnationer och hur vi långsiktigt ska kunna undvika den typ av kvalitetsproblem som vi här har haft att hantera.

Ulla-Britt Hagström (Kd)

Anf. 13 Ulla-Britt Hagström (Kd)

Herr talman! Jag är fortfarande envis. Jag skulle egentligen vilja se exempel på vilka skolor som har fått dessa lokala investeringsmedel och vad de har anfört gällande de sex punkterna. En totalombyggnad är ju ändå en totalombyggnad och berör väldigt många punkter. Men jag ska inte stanna vid det. Jag är glad över att t.ex. ventilationsfrågorna kommer upp, eftersom jag tror att det t.o.m. finns olika skolor i landet när det gäller vad som är bäst i fråga om ventilation. Det har ju diskuterats om själv- dragsprincipen och annat. Det är ju väldigt bra om det kan utredas ordentligt. Jag berörde i min interpellation en annan sak ock- så som jag inte ställde en direkt fråga till ministern om. Det handlar om den statliga fonden för fukt- och mögelskador som ju har till uppgift att lämna bidrag för fukt- och mögelskador i småhus. Här finns ju också en väldigt gedigen kunskap när det gäller att åtgärda skador. Här finns också mycket kunskaper som skulle kunna utnyttjas i den fysiska skolmiljön. Vid ett besök på denna fond för fukt- och mögelska- dor erfor jag att man inte alls hade med förskolor och skolor att göra utan det handlade om småhus. Om vi nu tänker att alla elever från årskurs 1 och uppåt sedan 1990 omfattas av arbetsmiljölagen och alltså enligt lagens mening är jämställda med arbets- tagare ska de i sin skoldag inte vara i en byggnad med sämre inomhusmiljö än ett kontor. Det har faktiskt konstaterats dels att man har lägre krav på genom- strömningen av luft per liter och sekund i skolorna än på kontoren, dels att det vid mätningar ändå har varit ytterligt mycket sämre än vad som anges i kraven. Barnen är vår framtid.

Statsråd Lena Sommestad (S)

Anf. 14 Statsråd Lena Sommestad (S)

Herr talman! Det har förts en hel del diskussioner om fonden för fukt- och mögelskador inom regering- en och på departementet. Jag kan säga att det i första hand är en statsfinansiell fråga i vilken utsträckning vi kan utsträcka det stöd som har gått till småhusäga- re även till kommunala skolor och förskolor. Som läget är just nu när det gäller arbetet med propositionen om inomhusmiljön ser det inte ut som om vi kommer att komma med något förslag i den riktningen när det gäller småhusskadenämnden i vår, utan nuvarande regler kommer att fortsätta att gälla. Men jag tycker att detta, som jag sade tidigare, är en oerhört viktig fråga. Jag anser personligen att skolan är en plats där eleverna har skolplikt och där samhäl- let kanske har ett ännu större ansvar än på andra håll att faktiskt se till att hälsan kan upprätthållas och att miljön är god. Därför tycker jag att detta är en högt prioriterad fråga. Men det finns alltså en ganska djupgående diskussion om var ansvaret ska ligga och i vilken utsträckning som staten bör gå in på detta område eller i vilket utsträckning som det fortfarande bör vara kommunernas angelägenhet.

Intressenter

Frågeställare

Hagström, Ulla-Britt (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

statsrådet Lena Sommestad Socialdemokraterna