livskvalité i äldreomsorgen

Interpellation 2001/02:289 av Wallin, Gunnel (c)

den 6 mars

Interpellation 2001/02:289

av Gunnel Wallin (c) till socialminister Lars Engqvist om livskvalitet i äldreomsorgen

Gruppen av äldre människor växer sig allt större i vårt samhälle. Detta borde inte komma som en nyhet om befolkningsstatistiken följts hur fördelningen ser ut inom de olika åldersgrupperna.

Ett decennium tillbaka genomfördes ädelreformen och den följdes av psykädel. Redan då diskuterades de kommande stora "pucklarna" av äldre och äldre-äldre. Trots detta befinner vi oss i ett trängt läge när vi står inför situationen med köer till åldringsvården och vi har stora svårigheter att få personal med rätt kompetens.

Vid psykädelreformens genomförande splittrades den geriatriska kompetensen upp mellan landsting och kommuner. I kommunerna har kompetensen inte fyllts på under åren och inom landstingen har det inte varit status att satsa på geriatrik och geropsykiatri.

Nu står vi här dåligt förberedda med geropsykiatriker med hög medelålder, spridda, en här en där, ensamma i sin arbetssituation, utslitna och med en allt ökande kö av människor som är beroende av deras kompetens för att kunna få en diagnos. Dessutom är de som står i kö beroende av att få en diagnos snabbt för att kunna ha en glädje av de bromsmediciner som forskats fram och som måste sättas in i ett tidigt skede för att få effekt. Diagnosen är också viktig för att kunna sätta in rätt behandling. Det är i dag väntetid på ett år eller mer för att få diagnos ställd.

Mina frågor till socialministern:

1.Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att möta den allt större andelen äldres behov av diagnos för att kunna få rätt vård?

2.Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att tillgodose behovet av geriatriker och geropsykiatriker?