Målet för studiestödssystemet
Interpellation 2023/24:71 av Niklas Sigvardsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-10-05
- Överlämnad
- 2023-10-06
- Anmäld
- 2023-10-17
- Svarsdatum
- 2023-10-17
- Sista svarsdatum
- 2023-10-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
När budgetpropositionen presenterades onsdagen den 20 september var det stort fokus på tabeller, siffror och hur pengarna ska fördelas. Det är lätt att glömma bort att det i budgetpropositionen finns också viktiga övriga förslag, såsom det grundläggande målet för studiestödssystemet. I över 20 år har det inte varit någon som helst konflikt kring detta mål, utan det har varit långsiktiga stabila förutsättningar och en bred politisk enighet kring det grundläggande målet. När det senast reviderades i och med budgetpropositionen för 2016 i december 2015 bestämdes målet få följande lydelse:
Målen för utgiftsområdet är att studiestödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken.
Då det varit en bred uppslutning och då studiestödssystemet beskrivs som välfungerande är det anmärkningsvärt att regeringen föreslår att målet ska förändras. Det görs dessutom på den viktiga punkten att studiestödssystemet inte ska verka utjämnade. En mening som helt stryks är nämligen: Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa.
Att ta bort en så väsentlig del av målet för studiestödet är anmärkningsvärt. Det är anmärkningsvärt att regeringen så tydligt väljer bort jämlikhet och alla människors rätt till utbildning. För det är en viktig del av det svenska studiestödssystemet att det både är rekryterande och utjämnande. Det ska bidra till social rättvisa. Det borde fortsatt vara en självklar del i den svenska studiestödspolitiken, men så verkar inte vara fallet.
Av detta skäl vill jag ställa följande frågor till utbildningsminister Mats Persson:
- Varför väljer ministern och regeringen att ta bort målet om att studiemedlet ska vara utjämnande?
- Anser ministern att det svenska utbildningssystemet och därigenom det svenska studiestödssystemet redan klarat målet om att det ska vara utjämnande, och om inte, vilka åtgärder avser ministern att vidta för att uppnå målet?
- Anser ministern och regeringen att det svenska studiestödet ska verka för social rättvisa, och varför har i så fall skrivningen om social rättvisa strukits?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:71
Webb-tv: Målet för studiestödssystemet
Dokument från debatten
- Tisdag den 17 oktober 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:17
- Protokoll 2023/24:17 Tisdagen den 17 oktoberProtokoll 2023/24:17 (forts.) Svar på interpellation 2023/24:71 om målet för studiestödssystemet
Protokoll från debatten
Anf. 50 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru ålderspresident! Niklas Sigvardsson har frågat mig varför jag och regeringen väljer att ta bort målet om att studiemedlet ska vara utjämnande. Niklas Sigvardsson har även frågat mig om jag anser att det svenska utbildningssystemet och därigenom det svenska studiestödssystemet redan klarat målet om att det ska vara utjämnande och, om inte, vilka åtgärder jag avser att vidta för att uppnå målet. Niklas Sigvardsson har avslutningsvis frågat mig om jag och regeringen anser att det svenska studiestödet ska verka för social rättvisa och varför skrivningen om social rättvisa i så fall har strukits.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 lämnat förslag om ett nytt mål för studiestödet. De övergripande målen för studiestödet har funnits i över 20 år, och det har sedan dess skett förändringar av systemet. Vissa stöd har försvunnit medan andra har kommit till. Det finns därför ett behov av att målen för utgiftsområdet förtydligas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns en nära och tydlig koppling mellan dagens rekryterande och utjämnande mål. Båda målen syftar till att studiestödet ska bidra till att personer som inte annars skulle ha påbörjat studier gör det. Det rekryterande målet är dock av mer generell karaktär, det vill säga studiestödet bör vara utformat på ett sådant sätt att det rekryterar bredare grupper till studier. Det utjämnande målet har däremot definierats som att studiestödet ska vara selektivt rekryterande, det vill säga att det bör vara utformat på ett sådant sätt att det i vissa fall specifikt riktar sig till att rekrytera särskilda grupper till studier.
För att förtydliga att det rekryterande målet ska gälla lika för alla föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 att dagens rekryterande och utjämnande mål slås ihop till ett nytt mål som ska vara att studiestödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Studiestödet ska alltså verka rekryterande för alla oavsett bakgrund, det vill säga såväl unga som äldre, arbetslösa som anställda samt oavsett utbildningsbakgrund, kön och härkomst. Att stödet ska verka rekryterande för alla oavsett bakgrund innebär givetvis även att det ska verka rekryterande oavsett social bakgrund.
Dagens studiestödssystem fungerar bra, och det är därför lämpligt att huvuddragen i systemet ligger fast. Genom det nya målet kommer redovisningen av utgiftsområdets resultat även att bli tydligare för riksdagen. I övrigt bör alltså målen för studiestödet gälla så som i dag.
I budgetpropositionen för 2024 redovisar regeringen en bedömning av måluppfyllelsen. Sammantaget pekar resultatet från de indikatorer som redovisas där på att måluppfyllelsen i fråga om studiestödets utjämnande effekt är på en oförändrad nivå och därmed fortsatt hög. Regeringens sammanfattande bedömning över måluppfyllelsen inom utgiftsområdet är att studiestödet bidrar till ett högt deltagande i utbildning och att det är en viktig och välfungerande del av utbildningspolitiken.
Anf. 51 Niklas Sigvardsson (S)
Fru ålderspresident! "Målen för utgiftsområdet är att studiestödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken."
Så lyder målet för det svenska studiestödssystemet som vi i riksdagen har varit överens om i över 20 år, precis som ministern sa tidigare.
Anledningen till den här debatten är att regeringen och Sverigedemokraterna i sin budget föreslår att man ska ändra i de grundläggande målen för hela det svenska studiestödssystemet. Det är förvånande att regeringen föreslår att vi ska göra detta utan att över huvud taget ha andats om förslaget innan budgeten presenterades och lades på riksdagens bord, fast vi har varit överens i över 20 år.
Ett mål som regeringen själv har i sin budgetproposition och som ministern läste upp här beskrevs som att "måluppfyllelsen i fråga om studiestödets utjämnande effekt är på en oförändrad nivå och därmed . fortsatt hög". Då är det faktiskt en smula anmärkningsvärt att regeringen och en liberal utbildningsminister lägger fram förslag om att stryka ett mål om att bidra till ökad social rättvisa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad är det regeringen och utbildningsminister Mats Persson föreslår? Jo, det är att stryka en av de fyra meningar jag precis läste upp, nämligen: "Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa."
För vissa kan det säkert låta futtigt att vi debatterar en förändring av några enstaka ord. Men det är några av de allra viktigaste orden i hela det svenska studiestödssystemet, något som jag har hört politiker på olika politiska sidor i den här kammaren säga sig vara stolta över och som bidrar till ett unikt system som är uppbyggt för att möjliggöra studier för så många som möjligt i det här landet, oavsett om man är uppvuxen i studieorten Lund eller i bruksorten Burseryd. Det handlar om att vi som land faktiskt fortsatt ska sätta värde på att utbildning ska vara till för alla och inte bara för några få.
Mats Persson beskriver i sitt anförande att det inte är en så stor förändring och att det i princip betyder samma sak. Men förändringen av målet måste ändå betyda någonting, för annars borde väl inte regeringen och Sverigedemokraterna ha velat ändra något. Vad är det som kanske kommer att tas bort i framtiden? Vad är det som skaver med orden om att utjämna skillnader och bidra till social rättvisa?
Det sistnämnda tycker jag inte att Mats Persson har gett svar på, och därför ber jag än en gång Mats Persson att svara på frågan: Varför anser regeringen att det svenska studiestödet inte ska verka för social rättvisa i framtiden?
(forts.)
Anf. 52 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för frågan som jag fick för ett par timmar sedan.
Regeringen har höga ambitioner på det här området. Ett exempel på hur viktig CSN:s verksamhet är, inte minst för att stå upp för att alla ungdomar, eller alla människor, ska ha möjlighet att utbilda sig i Sverige, är att vi i budgeten nu höjer ersättningen med 1 100 kronor i månaden för den som studerar. Att CSN-bidraget, eller CSN-ersättningen, höjs med 1 100 kronor är ett tydligt exempel på att regeringen tycker att CSN är en viktig del i ett utbildningssystem där alla får chansen och där man oavsett plånbokens storlek har en chans att plugga vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Niklas Sigvardsson behöver alltså inte vara orolig. Vi har väldigt höga ambitioner på det här området. Vi står upp för att människor ska kunna använda CSN som ett sätt att förverkliga sig själva och investera i en utbildning, och det ska inte vara kopplat till hur stor plånbok man har.
Anf. 53 Niklas Sigvardsson (S)
Fru talman! För att börja med det som i princip hela det korta anförandet från Mats Persson handlade om är det fråga om en indexering av CSN-medlen, alltså studiestödet, som riktas till högskolestudenter och universitetsstudenter. Det är bra att regeringen fortsätter den automatiska indexuppräkningen. Detta har även vi med i vår budget.
Med det sagt tycker jag att det är lite märkligt att utbildningsministern inte riktigt svarar på frågorna i interpellationen, som handlar om något som regeringen helt utan dialog gjort på ett så viktigt område som målet för det svenska studiestödet. Min förhoppning är att vi kan hitta en överenskommelse, för vi tycker att det är viktigt att man är överens om ett så pass viktigt mål rörande utbildningspolitikens kärna. Enligt det gällande målet för studiestödet ska det verka utjämnande och bidra till social rättvisa.
I regeringens budgetproposition finns indikatorer som man följer upp gällande målet att det ska vara utjämnande och bidra till social rättvisa. Det handlar om inackorderingstillägg för många olika grupper, bland annat för elever som studerar en idrottsutbildning på en annan ort. Det handlar om studerande som läser med studiestartsstödet. Det handlar om studerande som har en högre bidragsnivå. Det handlar om studerande som har tilläggsbidrag. Där kan till exempel studenter med barn ingå. Det är väldigt viktigt att dessa grupper fortsätter att få tillgång till stödet.
Jag hade för någon vecka sedan förmånen att fråga generaldirektören för CSN om de hade hunnit göra någon analys av vad den eventuella målförändringen skulle innebära för arbetet. Förklarligt nog hade myndigheten ännu inte hunnit göra en sådan analys. Dels hade det gått väldigt kort tid, dels hade de, med respekt för sin uppdragsgivare, vilket jag också respekterar, inte haft dialoger gällande målet än, och målet är ju faktiskt inte beslutat.
Jag och Socialdemokraterna hoppas att regeringen kan backa från det förslag om att ändra i målet som ligger på bordet, ta sitt förnuft till fånga och visa att politiska prioriteringar spelar roll och att ord är viktiga, så att studiestödssystemets mål även i fortsättningen kan vara att det ska vara utjämnande och bidra till social rättvisa.
Jag fortsätter att ställa frågor till utbildningsministern, för utbildningsministern har varken i sitt inledande svar eller i sitt andra anförande berört begreppet social rättvisa, som ändå är en väsentlig del i den mening som vi nu diskuterar. Jag ber utbildningsministern att nämna någonting om varför stödet fortsättningsvis inte ska bidra till social rättvisa.
Anf. 54 Utbildningsminister Mats Persson (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag förstår ärligt talat inte riktigt kritiken. Jag fattar inte vad problemet är. Vi har i det här landet världens mest generösa system för dem som pluggar. Det är jag jättestolt över. Det är en jättebra sak som Sverige ska vara väldigt stolt över. I den här budgeten ser vi till att de som studerar i Sverige i dag får 1 100 kronor mer i månaden. Vad är problemet? Det är väl jättebra?
Vi har ett fantastiskt system som vi ska vara väldigt stolta över. Vi förändrar beskrivningen av målen för systemet, men i faktisk handling bygger vi ut systemet och höjer ersättningen med 1 100 kronor i månaden. Det gör att den som pluggar kan känna att man kan leva på medlen från CSN. Studiestödet gör fortfarande att fler kan plugga vidare, och det är inte kopplat till föräldrarnas plånbok. Det är en väldigt bra sak som vi ska vara stolta över.
Ibland känns det som att Socialdemokraterna letar problem för att hitta saker att kritisera. Jag förstår ärligt talat inte problemet.
Anf. 55 Niklas Sigvardsson (S)
Fru talman! Jag tycker att den här debatten är väldigt slående. Det hade varit jättebra om vi varit överens om att studiestödet ska fortsätta att verka utjämnande, men nu är vi inte det. Utbildningsministern försöker påvisa att det inte kommer att spela någon större roll att målet ändras och att det här kommer att täckas av det breda rekryterande målet. Men ord har ju betydelse, framför allt när vi diskuterar i den här kammaren. Även mål har betydelse.
För oss socialdemokrater är det en självklarhet att utbildning ska vara tillgänglig för alla i vårt samhälle. Det har även utbildningsministern stått och sagt i talarstolen, och jag hoppas att han fortsätter med det. Utbildning är nämligen ett av de allra viktigaste redskapen för att få människor att växa och förverkliga sina drömmar. Men att utbildningsministern inte visar målen respekt, vilket jag tycker är fallet nu, är anmärkningsvärt.
Studiestödet behöver anpassas, vilket i dag görs, och det hoppas jag att vi kan fortsätta vara överens om i den här kammaren. Men det är också självklart att en extremt viktig del av målet för det svenska studiestödet - som vi båda är väldigt stolta över, om jag uppfattar Mats Persson rätt - är att det ska verka rekryterande men också måste vara utjämnande och bidra till social rättvisa. Det blir tydligare och tydligare att den prioriteringen inte ingår i regeringens och Sverigedemokraternas politik. Vi ser det på område efter område. I denna debatt ser vi det tydligt när det gäller studiestödssystemet.
Jag har fortfarande svårt att se vad det är som sticker i regeringens och Sverigedemokraternas ögon med den här meningen om att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och bidra till ökad social rättvisa. Det kan utbildningsministern få svara på i sitt sista anförande.
Anf. 56 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Tack, Niklas Sigvardsson, för en utmärkt fråga, och tack för debatten!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har lite svårt att förstå den här diskussionen. Vi har världens mest generösa system för studiestöd. Det uppfattar jag att det finns en mycket bred politisk enighet om. Jag är själv mycket stolt över att vi har ett sådant system.
Det betyder att människor oavsett vilken bakgrund de har ekonomiskt har mycket starka incitament att vidareutbilda sig. Det är också väldigt många människor i Sverige som gör det. Det tycker jag är väldigt bra. Detta är en väldigt stor fördel som Sverige har i relation till andra länder där studieavgifterna är väldigt höga.
Där är det väldigt ofta så att det sociala arvet går just i arv. Du måste ha mamma och pappa som bankomat för att kunna finansiera dina avgifter på ett universitet runt om i Europa eller i USA. Där är det på det sättet. Det är en styrka att vi har en annan modell i Sverige. Den ska vi slå vakt om, och den ska vi värna.
Regeringen gör nu ett förtydligande i målen för CSN. Men det är ännu viktigare, och det viktigaste vi gör, att se till att vi fortfarande har världens mest generösa system för den som pluggar vidare. Enligt förslaget i budgeten höjs ersättningen varje månad med 1 100 kronor till den som studerar.
Det är väldigt mycket pengar som studenter får. Jag tycker att det är bra att vi gör den prioriteringen. I en tid med hög inflation är det viktigt att ersättningen till studenterna inte urholkas utan att de får en ersättning så att de inte förlorar på att plugga.
Jag är väldigt stolt över att vi gör den prioriteringen i budgeten. Ibland blir politik nästan lite för mycket teater där man letar politiska fel och brister i stället för att slå vakt om det vi är stolta över, nämligen detta system.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.