Måluppfyllelse för biologisk återvinning

Interpellation 2011/12:113 av Löfstrand, Johan (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-11-10
Anmäld
2011-11-10
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2011-11-15
Sista svarsdatum
2011-11-24
Besvarad
2011-12-01

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 10 november

Interpellation

2011/12:113 Måluppfyllelse för biologisk återvinning

av Johan Löfstrand (S)

till miljöminister Lena Ek (C)

För några veckor sedan kom ny statistik från Avfall Sverige kring återvinning och avfallsmängder i Sverige. I den kan vi nu konstatera att Sverige inte klarade riksdagens mål att 35 procent av matavfallet ska återvinnas genom biologisk behandling, inklusive hemkompostering, senast år 2010. Bara 24 procent återvanns biologisk 2010. Vi är alltså långt ifrån det mål som riksdagen beslutat om.

Det här är ju mycket tråkigt av flera skäl. Delvis handlar det om resursutnyttjande, men det handlar också om vår förmåga att använda livsmedelsrester till annat, framför allt till rötning för framställning av biogas eftersom vi vet att detta bidrar till att nå ett annat miljömål, nämligen klimatmålet.

Enligt Avfall Sveriges statistik samlar 163 kommuner in källsorterat matavfall men inte alla samlar in från hushållen.

Sedan regeringen avskaffade investeringsstöd för klimatåtgärder i kommunerna, saknas i dag styrmedel för att stimulera till mer biogasproduktion och mer insamling av biologiskt nedbrytbart avfall.

Det råder i dag brist på biogas i Sverige. Men det finns nu gott om billig fossil naturgas, eller fossilgas, som vi importerar från Danmark. Det innebär att fordonsgasen i allt större grad späds ut med fossilgas med ökad klimatpåverkan som följd. I Stockholmsområdet har fossilgasinblandningen gått från 0 till 40 procent på kort tid.

Och när regeringen nu höjer skatten på förmånen att ha en förnybart driven etanolbil som tjänstebil – en av de få saker man höjer skatten på förresten – så ökar troligen efterfrågan på gasbilar och därmed fordonsgas.

Ökningen av biogasproduktion har varit kraftig i Sverige på 2000-talet men den trenden är nu bruten. Ökningen mellan 2009 och 2010 var bara 2 procent och många är nu oroliga för att utvecklingen planar av.

Jag menar att det är regeringens uppdrag att föreslå styrmedel och investeringar som leder till att de mål som riksdagen beslutat om i miljömålssystemet uppfylls. Men några sådana styrmedel saknas i dag. Det finns i dag ingen drivkraft till ökad biologisk återvinning annat än den politiska viljan i många kommuner att göra bra saker för miljön. Det räcker inte.

Det är ett misslyckande för regeringen att miljömålet om biologiskt avfall inte har nåtts.

Vilka styrmedel eller andra insatser planerar miljöministern för att nå avfallsmålen under miljömålet God bebyggd miljö?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:113, Måluppfyllelse för biologisk återvinning

Interpellationsdebatt 2011/12:113

Webb-tv: Måluppfyllelse för biologisk återvinning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 114 Miljöminister Lena Ek (C)
Herr talman! Vi byter talmän, men jag står kvar och besvarar interpellationer och anslutande frågor. Jag har nu stått här sedan halv ett. Jag är glad över att det finns så stort intresse för miljöpolitiken i Sveriges riksdag. Det är viktigt för att vi ska kunna föra de här frågorna framåt. Johan Löfstrand har frågat mig vilka styrmedel eller andra insatser som jag planerar för att nå avfallsmålen under miljömålet God bebyggd miljö. Jag vill kort säga att det pågår en hel del arbete på myndigheterna, inom kommunerna och näringslivet för att möjliggöra och driva på för en ökad biologisk behandling av bland annat matavfall. I mars i år redovisade Miljömålsberedningen ett betänkande med förslag på en första uppsättning etappmål i miljömålssystemet. Bland annat föreslås etappmål på avfallsområdet om en ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Det är väl något som vi alla välkomnar efter att ha deltagit i debatter om hur vi hanterar mat, hur vi slänger mat och hur vi handlar upp mat i Sverige. Betänkandet har varit ute på remiss och behandlas för närvarande inom Regeringskansliet. Jag är också glad över att till exempel Stockholms stad nu sätter i gång ett program för insamling av matavfall och avser att använda det till biogasproduktion. Det är precis den sortens åtgärder som jag tror är viktiga i det här sammanhanget. I juni i år tillsatte regeringen dessutom en särskild utredare för en översyn av avfallsområdet. I uppdraget ingår att utreda och föreslå åtgärder för att främja användandet av avfall som en resurs för bland annat biologisk behandling av hushållens matavfall med biogasproduktion. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag den 1 juni 2012. Jag ska säga att jag med otålighet ser fram mot det materialet, så att vi kan ta rejäla steg framåt på det här området.

Anf. 115 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret. Det har varit många frågor som har rört miljöpolitik under eftermiddagen. Vi har diskuterat de globala miljöfrågorna. Nu går vi ned lite grann i verktygslådan och ska diskutera det ganska jordnära och konsumentnära perspektivet, det vill säga matavfall och det matsvinn som vi har. Det är en oerhört viktig fråga, och det är oerhört viktigt att vi diskuterar den. Jag ställde frågan om målet för biologisk återvinning av bland annat matavfall. Det är en viktig fråga för vårt samhälle. Klarar vi inte av att minska konsumtionen och förbättra återvinningen av vårt avfall kommer det att leda till miljö- och klimateffekter. Det måste vi ta på allvar. Det tycker jag inte att vi gör i debatten. Jag konstaterar i min fråga att Sverige inte har klarat riksdagens mål att 35 procent av matavfallet ska återvinnas genom biologisk behandling. Bara 24 procent återvanns 2010, och det är långt från det mål som regeringen har satt upp. Det som förvånar mig är att miljöministern i sitt svar inte har ett uns av självkritik. Riksdagen har satt upp ett mål för återvinning. Jag konstaterar att det målet inte har uppnåtts. Borde då inte regeringen vara lite självkritisk? Borde regeringen inte ta fram en handlingsplan och åtgärdsplan för hur man ska lyckas med dessa frågor? Jag frågar därför ministern: Anser inte ministern att det är ett misslyckande att vi inte har uppnått ett av de mål som riksdagen har ställt upp? Herr talman! Ministern påpekar vidare i sitt svar att Miljömålsberedningen har lämnat ett betänkande med ett antal etappmål. Många av de målen är oerhört spännande. Det finns en bra utgångspunkt för att man skulle kunna göra en hel del bra saker om man tar tag i målen. Det gäller att minska matsvinnet men också att öka återvinningen av matavfallet. Ministern säger vidare att frågan behandlas i Regeringskansliet. Miljömålsberedningens förslag är oerhört seriösa och har oerhört hög ambitionsnivå. Måluppfyllelsen ska redan vara genomförd år 2015. Här krävs det handling nu. Jag tror inte att vi kan vänta. Dessa mål är ambitiösa. Ska vi nå dem måste det ske någon typ av åtgärd nu. Jag tror framför allt att regeringen måste återkomma till riksdagen, om det nu är ministerns ambition att man ska använda sig av målen. De är spännande och intressanta. Jag kan mycket väl tänka mig att diskutera dem. Det jag skulle vilja höra vidare med ministern är: Kommer regeringen att återkomma med mål som liknar dem som Miljömålsberedningen har? Anser ministern att vi inte har uppnått dessa mål? Det måste väl ändå ses som ett misslyckande? Slutligen tänker jag ställa om den fråga som jag ställde längst ned i min interpellation. Vilka styrmedel eller andra insatser planerar ministern att regeringen ska genomföra? Stockholms stad och andra kommuner gör ett jättebra jobb. Men vilka åtgärder ska regeringen genomföra för att vi ska nå de miljömål som vi har ställt upp?

Anf. 116 Inger Fredriksson (C)
Herr talman! Johan Löfstrand tar i sin interpellation upp frågan matavfallet, målen och möjligheterna att öka biogasproduktionen. Han skriver också: "Det finns i dag ingen drivkraft till ökad biologisk återvinning annat än den politiska viljan i många kommuner att göra bra saker för miljön." Jag vill hävda att Johan Löfstrand har fel. Det finns en politisk vilja även på riksdagsnivå. Centerpartiets stämma i Åre slog fast att de nationella målen för minskat matavfall och målen för insamling av matavfall skärps. Det står vi i Centerpartiet fast vid, och det kommer vi att arbeta för på alla nivåer, inte bara den kommunala. Tveklöst är det så att det slängs för mycket mat i Sverige. Folk läser bästföredatum som att det står "giftigt efter", som Centerpartiets riksdagsledamot Roger Tiefensee har uttryckt det. Vi måste bli bättre som konsumenter på att hushålla med maten. För Centerpartiet är det viktigt att killar och tjejer får goda kunskaper om matlagning och näringsinnehåll genom skolans undervisning i hemkunskap. Alla ska ha goda kunskaper om hur man gör rätt rätt, men också om hur man tar till vara maten på bästa sätt. Att kunna leva snålt, att ta vara på råvarorna så att de inte förstörs genom felaktig förvaring och att kunna göra något mer av det som inte går åt är nödvändiga kunskaper. Matslöseriet är enormt och kostsamt för den egna plånboken, för samhällsplånboken och för miljön. Jag skulle vilja se fler matprogram där kockarna lagade resträtter. Har ni sett några kockar som har lagat pyttipanna, restlådor, gratänger, risotto eller dagens soppa? Nej, jag tror inte det, även om det har kommit tilltalande recept från sina håll. Även om vi lagar maten klokt så blir det en del matavfall. Det ska självklart så långt möjligt användas till produktion av biogas. Målet måste dock vara att svinnet, matavfallet, ska vara så lite som möjligt. Jag är övertygad om att mer kan göras, inte bara av myndigheter utan av oss alla, var och en.

Anf. 117 Miljöminister Lena Ek (C)
Herr talman! Det är klart att det är ett misslyckande. Det pågår en mängd arbete på detta område. En sådan här interpellationsdebatt kan bidra till att öka trycket och också informationen och diskussionen om den här frågan, vilket inte minst är viktigt. Målet att minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker skulle återvinnas genom biologisk behandling år 2010 har vi inte nått. Det är runt 20 procent. Samtidigt är det 154 kommuner som jobbar aktivt med den frågan. Det är väldigt bra. Fler kommer hela tiden till. Jag tror också att det hänger ihop lite grann med hur vi hanterar biogasfrågan framöver. Norrköping och Linköping har gjort ett väldigt bra jobb liksom flera andra ställen i landet. Det är åtgärder på gång på avfallsområdet. Etappmålsförslaget om avfall och resurshushållning inom livsmedelskedjan bereds inom Regeringskansliet. Det kommer vi tillbaka till. Naturvårdsverkets förslag till nationell avfallsplan hanterar matavfallsfrågan särskilt och hur man kan främja biologisk behandling. Det beräknas vara klart i början av nästa år. Avfallsutredningen är den tredje stora processen som är igångsatt. Den har i uppgift att se över hur avfall bättre kan användas som en resurs bland annat för att främja produktion av biogas. Det är väldigt bra saker som är på gång. Det är inte bara mitt departement som jobbar med frågorna. Det gör också Eskil Erlandsson som landsbygdsminister och Landsbygdsdepartementet. Inom Det nya matlandet handlar det inte bara om recept. Det handlar också om hela kedjan. Jag vill nämna några projekt som pågår där som jag tycker är väldigt bra. Det första heter: Minskat svinn i livsmedelskedjan. Det andra som man kan lyfta fram är: Minska svinnet genom att hantera kylda och djupfrysta produkter. Det tredje är: Du kan vinna på att låta svinnet försvinna. Det fjärde är: Mindrematsvinn.nu, som Hushållningssällskapet håller i. Det finns också en mängd åtgärder inom projektet Matlandet där man diskuterar frågan och försöker hitta sätt att minska matsvinnet och matavfallet. Det är intressant att diskussionen sprider sig. Alla aktiva politiker bidrar till att så sker. Det är därför interpellationen kommer så bra i tiden. Lantmännen är ett företag som producerar och säljer matvaror. Det går ut och har en stor påkostad reklamkampanj. Som Inger Fredriksson tar upp handlar det om att hantera, eller vad de kallar för dejta, matrester. Det handla om att lära människor hur man gör någonting gott av det som blev över i går eller dagen innan. Då är vi på något sätt på väg att bryta igenom i hanteringen. Människor förstår frågan och diskuterar, och industrin och näringslivet förstår frågan och diskuterar. Vi ska ha processer i det offentliga för att minska matsvinnet. Det är ett både miljömässigt och ekonomiskt slöseri, och det känns inte heller etiskt riktigt med tanke på hur många människor som svälter i världen. Det finns många anledningar till att vi ska jobba hårt med att lösa frågan om matsvinnet.

Anf. 118 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Det var spännande och intressant att lyssna till ministern. Lena Ek räknade upp många planer som myndigheterna ska utarbeta och många informationskampanjer som det ska jobbas vidare med. Men det var få styrmedel och konkreta åtgärder för att lösa problemet. Har regeringen över huvud taget någon ambition inom området? Det är många vackra ord om hur Matlandet Sverige ska minska matsvinnet och hur vi ska skapa mer biogas genom att återvinna matavfall. Men jag tror inte att detta sker genom mer planering och planläggning i myndigheter och informationskampanjer som inte når ut till de stora massorna. Jag tror att det behövs styrmedel, och jag tror att det behövs konkreta förbättringsförslag från regeringen för att vi ska komma i ordning med frågan. Jag är däremot positiv till att ministern vill jobba vidare med Miljömålsberedningens etappmål. Jag hoppas och tror att vi snart kommer att få se förslag från regeringen som kommer att vara ännu mer ambitiösa på området. Jag tror att det här är en viktig fråga för det svenska samhället, både ur en klimataspekt, som vi har diskuterat tidigare i eftermiddag, och ur många andra aspekter, att vi minskar matsvinnet och ökar återvinningen av matavfall. Jag återkommer till min första fråga till ministern. Om vi ska ha ett ännu mer ambitiöst mål för återvinning av biologiskt avfall, tror ministern att vi kommer att klara av det med den politik som förs och de förslag som i dagsläget har lagts fram? Vi klarade inte av det gamla målet, och de föreslagna målen som diskuteras och bereds i Regeringskansliet är ännu mer ambitiösa. Där är tidsutdräkten kort. Vi har bara ett par år på oss. Tror ministern att vi kommer att klara av de nya ambitiösa miljömålen om det inte blir fler konkreta åtgärder från regeringen? Centerpartiets stämma, Inger Fredriksson, hade ett antal förslag och en ambition som var hög. Jag tyckte att en del av förslagen var riktigt bra. Är det Centerpartiet som driver miljöpolitiken i Sveriges regering? Ibland kan man undra. Jag är ganska skeptisk. Det finns andra som har en hög svansföring i frågorna. Jag går vidare till den andra delen som jag tänkte beröra i mitt inlägg, nämligen biogasproduktionen. Det finns en stor koppling, precis som ministern sade, mellan produktion av biogas och återvinning av biologiskt avfall. Det här är oerhört viktigt. Regeringen har förändrat förmånsvärdena på miljöbilar. Det här kommer att leda till att vi kommer att få fler gasbilar. Det ser jag som oerhört positivt. Samtidigt måste vi se till att öka produktionen av biogas. Där är jag oerhört orolig. Om vi hade uppnått de mål som riksdagen hade ställt sig bakom hade vi kanske haft ett bättre utgångsläge när det gäller produktionen av biogas, men i dag har vi en brist. Det är oerhört problematiskt. Varje biogasbil som i dag sätts in på marknaden kommer att innebära att vi får en ökad inblandning av fossila bränslen, det vill säga naturgas. Anser miljöministern att det var syftet?

Anf. 119 Inger Fredriksson (C)
Herr talman! Styr Centerpartiet miljöpolitiken, undrar Johan Löfstrand. Ja, det är självklart att vi styr miljöpolitiken med det mandat vi har genom vår miljöminister och våra övriga ministrar i regeringen samt genom den kraft vi har i riksdagen.

Anf. 120 Miljöminister Lena Ek (C)
Herr talman! Ibland behöver man inte bli så långrandig! Eller hur? Jag ska försöka svara på interpellantens frågor. Det är självklart att det finns en anledning till att Naturvårdsverket ska plocka fram en nationell avfallsplan. Det finns en anledning till att vi diskuterar etappmålen om avfall och resurshushållning. Det finns en anledning till att Avfallsutredningen har i uppgift att se över hur avfall bättre kan användas som resurs, särskilt matavfall, och gynna biogasproduktion. Det är självklart eftersom det inte har fungerat som vi har förväntat oss. Vad gör vi då? Då ser vi till att få fram mer faktaunderlag och fler förslag. Det har min företrädare satt i gång på ett förtjänstfullt sätt. Nästa steg är att fundera över hur mycket vi kan återvinna och använda och hur mycket avfallsmängderna ska minska. Jag tycker egentligen inte att vi ska ha så mycket matavfall. Det rimliga och korrekta är att vi har så lite som möjligt. Vi har resurser för en rejäl biogasproduktion. Det måste gå hand i hand. Det här är också lite konstigt. För min del och med det sätt jag försöker driva miljöpolitik vill jag ha så många inblandade som möjligt. Jag vill ha en dialog med medborgare, företag, kommuner och regioner. En utredning - förutsatt att den inte drar ut i evighet i tid - är ett bra sätt att inventera vad som kan göras och involvera människor. I fallet med avfall och matavfall krävs att människor aktivt hjälper till att samla in matavfallet. Det måste finnas en kunskap och övertygelse hos medborgarna att det är rätt väg att gå och hjälpa till att bidra. Det är på samma sätt som vi genom Agenda 21 har fått i gång en avfallshantering som på många områden är bra, till exempel tidningspapper, glas och batterier. För mig handlar det om att få fullt genomslag, och för att uppnå målen handlar det om lagstiftning. Det finns en mängd åtgärder som vi kan ta till som beslutsfattare. Men om återvinning och sortering av avfall ska lyckas måste medborgarna, människorna, tycka att det är rätt, enkelt, billigt och praktiskt. En involverande process, även om den tar några månader, är bra. Vi tjänar på den i slutänden. De åtgärder som min företrädare Andreas Carlgren har satt i gång är bra. De kommer att vara klara och vi får se resultatet senast i sommar. Jag ska inte dra det i långbänk, utan jag vill ha det som behöver göras på plats så snabbt som det går. Jag tror att den involverande dialogen och andan från Agenda 21-arbetet måste genomsyra området.

Anf. 121 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Det är självfallet viktigt med ett ordentligt planarbete och ett ordentligt strategiarbete. Visst är det viktigt att vi involverar myndigheterna så att vi kommer på banan. Jag håller helt med ministern om att vi ligger efter. Detta borde ha gjorts för länge sedan. Jag håller också med ministern om att det finns ett antal kommuner som gör ett jättejobb här. Det tycker jag att vi ska vara glada över, och framför allt ska regeringen vara glad över det. Hade vi inte haft ett antal framsynta kommuner hade det här målet varit ännu svårare att uppnå. En fråga som jag har ställt mig under hela den här interpellationsdebatten är: Tror inte ministern och regeringen att det kanske behövs lite mer? Tror inte ministern att vi behöver ett antal styrmedel och ett antal mycket konkreta förslag som kommer från Sveriges riksdag för att vi ska kunna nå de här målen? Jag har ett annat exempel som egentligen är detsamma. Vi har pratat en del om biogas här. En av de förändringar som regeringen har gjort rör förmånsvärdena på miljöbilarna. Jag tror att den förändringen på längre sikt kommer att innebära att vi kommer att ha fler bilar som går på biogas. Samtidigt har man tagit bort den rabatt som har funnits på förmånsvärdena för etanolbilar. Det innebär att vi i stort sett kommer att utfasa etanolbilarna som tjänstebilar. På kort sikt kommer detta att innebära att vi kommer att få fler fordon som går på fossila bränslen. Var detta tanken och meningen? Jag tror att detta är ett jätteproblem. Vi kommer inte att klara av att producera biogas i den mängd som behövs till de biogasbilar som kommer att komma ut på marknaden.

Anf. 122 Miljöminister Lena Ek (C)
Herr talman! Vi började med hanteringen av matavfall, och nu är vi inne i transportsektorn. Här gäller det att hänga med. När det gäller användning av skattepengar tycker jag att statliga styrmedel ska vara till för att klara flaskhalsproblem eller för att lyfta ny teknik över tröskeln så att den klarar sig själv på marknaden. Det är den roll som skattepengar kan ha i det här sammanhanget. Vi har visat att det fungerar när det gäller till exempel personbilar. Det gör det faktiskt. Jag tror att man också kan säga att det har fungerat under den period som vi har haft stöd till solfångare. Det har gett en ökning på marknaden som är mycket glädjande och mycket positiv. Men man måste också vara beredd att säga att nu är tekniken förbi den här tröskeln. Det kommer hela tiden nya saker. Jag tror att om något år eller två kommer vi att stå här och diskutera hur vi ska göra med vätgasen till exempel. Jag hoppas det. Då kan det kanske finnas anledning att ha ett kortvarigt stödsystem som lyfter den tekniken över tröskeln och in på marknaden. Biogas är mycket intressant. Kombinationen av hur man återvinner matavfall och gör biogas och sedan ändå har näringsämnen kvar i det som finns kvar och kan använda det i olika sammanhang och sluta kretsloppen är oerhört intressant. Kombinationen av etanolproduktion och biogasproduktion såsom den ser ut i Norrköping har enormt bra livscykelanalysvärden ur ett miljöperspektiv. Herr talman! Jag tror att vi kommer att få anledning att återkomma till den här diskussionen. Jag hade gärna fortsatt den även om jag har stått här sedan halv ett, men nu är min talartid slut. Jag vill tacka dem som har deltagit i den här diskussionen och tacka interpellanten. Jag hoppas att vi kan fortsätta att trycka på när det gäller de här frågorna.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.