maxtaxan

Interpellation 2001/02:264 av Tjernberg, Gunilla (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-02-15
Anmäld: 2002-02-19
Besvarad: 2002-03-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 februari
Interpellation 2001/02:264
av Gunilla Tjernberg (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om maxtaxan

Hela vårt samhälle lider av tidsbrist. Vi har varken tid för varandra eller oss själva. I en sådan situation måste staten göra allt den kan för att underlätta människors vardag. Vi måste skapa mer tid åt alla människor framför allt åt barnen. Regeringens maxtaxereform går i motsatt riktning.

Alla rapporter visar att resultatet av maxtaxan är att föräldrar arbetar mer och att barn tillbringar allt längre dagar i förskolan. Som en följd av detta har barngrupperna blivit större och eftersom det inte finns några resurser för att utöka antalet anställda blir personalens tid med varje barn allt kortare. När barnens dagar på förskolan blir längre leder det även till att barnens tid med sina föräldrar minskar. Maxtaxan innebär alltså att barnens kontakter med vuxna minskar såväl i förskolan som i hemmet.

Undersökningar från BRIS visar att svenska barn lider av dåliga kontakter med vuxna. Så mycket som en fjärdedel av alla barn anser att de inte har någon vuxen att prata med. Barn måste få mer tid med vuxna och då framför allt med sina föräldrar. Familjer måste helt enkelt få mer tid med varandra.

Flera rapporter visar alltså att barns tid med vuxna minskar på grund av maxtaxan.

Vad avser statsrådet göra för att åtgärda denna negativa utveckling?

Debatt

(11 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:264

Webb-tv: maxtaxan

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 33 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Gunilla Tjernberg har frågat mig vad jag avser att göra för att öka barns tid med vuxna. Maxtaxereformen, där en del består av en sänk- ning av avgifterna i barnomsorgen och en annan av införandet av en allmän förskola samt rätten för ar- betslösa och föräldraledigas barn till förskoleverk- samhet, är den största och mest genomgripande re- formen sedan barnomsorgen började byggas ut i bör- jan av 1970-talet. För oss socialdemokrater utgör reformen ett ide- ologiskt vägval. Med sänkta avgifter bygger vi vidare på den generella välfärdsmodell där ingen lämnas utanför. Förskolan blir en verksamhet som erbjuds alla barn, oavsett föräldrarnas sociala och ekonomis- ka situation, för barnens egen skull. Maxtaxan infördes den 1 januari 2002 och har alltså varit i bruk ett par månader. Några rapporter finns ännu inte tillgängliga om maxtaxans eventuella konsekvenser. Personal i barnomsorgen har intervju- ats i medier och uppfattat att en del barn nu vistas längre i förskolan än tidigare. Föräldrar och personal har uttryckt tillfredsställelse med att stressen vid hämtning av barnen har försvunnit. Hur maxtaxan påverkat barnomsorgen i faktiska termer är det dock alldeles för tidigt att säga. Maxtaxa, förskoleverksamhet för arbetslösas och föräldraledigas barn och allmän förskola är genom- gripande reformer som rör alla barn och barnfamiljer. Regeringen anser att det är mycket viktigt att samtliga dessa reformer följs upp noga. För detta krävs tillför- litliga underlag från myndigheter som Statistiska centralbyrån, Statens skolverk m.fl. Skolverket har därför fått regeringens uppdrag att ansvara för uppföljningen av maxtaxan och övriga reformer i kvantitativa, kvalitativa och ekonomiska avseenden. Bl.a. ingår i uppdraget att göra uppfölj- ningar av barns vistelsetider och av kvalitetsfrågorna. Uppdraget ska redovisas den 1 mars 2003 och däref- ter varje år under en period av sammanlagt fem år. Utöver uppdraget att följa upp maxtaxan ska Skol- verket göra en fördjupad studie av barngruppernas storlek i förskola och fritidshem. Med utgångspunkt i den forskning och kunskap som finns inom området ska en analys göras av resultaten. Även detta uppdrag ska redovisas den 1 mars 2003. Skolverket har i en rapport visat att de tidigare tids- och inkomstrelaterade avgifterna riskerade att inte ta hänsyn till det pedagogiska innehållet i för- skolan. En maxtaxa med låga och enhetliga avgifter kan medföra att verksamheten i förskolan lättare kan läggas upp utifrån pedagogiska överväganden. Kon- takterna mellan föräldrar och personal underlättas om inte föräldrarna behöver jagas av strikt uppgjorda tidsintervall som inte får överskridas. Stämpelur och andra stressframkallande konstruktioner kan undvikas och verksamhetens pedagogiska innehåll därmed ges bättre förutsättningar att utvecklas. Resurserna till förskolan har under de senaste åren ökat. Hösten 2000 hade förskolan 5,4 barn per årsar- betare, vilket är en minskning från tidigare år. Max- taxan och de övriga reformerna är väl finansierade av staten både genom höjningar av det generella statsbi- draget och genom riktade statsbidrag. Medlen bör givetvis användas för det som de är avsedda för - barngrupper med lämplig sammansättning och stor- lek, välutbildad personal och ändamålsenliga lokaler. Ett specialdestinerat statsbidrag på 500 miljoner kro- nor om året ska gå till anställning av mer personal och till kompetenshöjning av personal. Även kom- munerna behöver prioritera förskolans kvalitet inför de nya uppdrag som nu ges. Kristdemokraterna har i riksdagen sagt nej inte bara till maxtaxan utan även till den allmänna för- skolan och till att barn vars föräldrar blir arbetslösa eller föräldralediga ska få behålla sina platser i för- skola eller familjedaghem, med hänvisning till att detta ger fel signaler till föräldrarna. Regeringens ambition däremot är att låta alla barn, oavsett familjesituation, få del av förskolan. Förskolan och hemmet ska komplettera varandra - inte ställas mot varandra. Förskolan är basen i ett livslångt lärande och är i första hand till för barnens utveckling och lärande. Den gör det också möjligt för föräldrar att förena föräldraskap och förvärvsarbete. Det är väl känt genom flera undersökningar att föräld- rar generellt sett är mycket nöjda med förskolan och familjedaghemmet som omsorgsform för sina barn. Jag delar inte Kristdemokraternas åsikt att låga och rättvisa avgifter inom förskola, familjedaghem och fritidshem innebär en försämring av barns och föräldrars villkor. Maxtaxan sänker avgifterna för barnomsorgen för de allra flesta barnfamiljer. Den ekonomiska standardhöjning, i kombination med dämpade marginaleffekter vid ökade inkomster, som maxtaxan leder till kommer att förbättra barnfamiljers möjligheter att lägga upp familjeliv och arbetsliv på ett sätt som passar familjens behov. Av de förvärvsarbetande mödrarna till barn i ål- dern 1-6 år har 46 % deltidsarbete, jämfört med 6 % av fäderna. 54 % av mödrarna arbetar heltid. En del av deltidsarbetet, särskilt bland låginkomsttagare, är ofrivilligt. Det bör givetvis vara upp till barnfamiljer- na själva att avgöra om maxtaxan ska leda till att man går upp eller ned i arbetstid. Jag kan inte ha syn- punkter på hur föräldrarna väljer att göra, men jag kan se till att möjligheten att göra det valet finns.

Gunilla Tjernberg (Kd)

Anf. 34 Gunilla Tjernberg (Kd)

Fru talman! Först vill jag tacka skolministern för svaret. Jag har i min interpellation tagit upp frågan om barns behov av och rätt till tid tillsammans med vuxna och har ställt frågan i förhållande till att max- taxan nu införts. Trots att skolministerns svar är både långt och re- lativt omfattande kan jag inte påstå att något större resonemang kring just den frågeställning som jag har lyft fram förs av skolministern. Men det kanske kommer under den här interpellationsdebatten, vilket jag hoppas på. Jag beklagar i alla fall att det inte framgår av det skrivna svaret. Om skolministern inte vill ta till sig min och Kristdemokraternas oro när det gäller barns känsla av brist på vuxentid får jag ta hjälp av några rapporter och artiklar som pekar på detta. BRIS gjorde en undersökning år 2000 där man sammanfattar så här: "Det går som en röd tråd genom de flesta barnsamtal att de upplever en brist på vuxna som över huvud taget bryr sig." BRIS gjorde också en webbundersökning år 2001 där man kommer fram till att mer än hälften av alla barn har dåliga kontakter med vuxna. En fjärdedel av barnen anser att de inte har någon vuxen alls att prata med. I Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande SOU 2000:91 står det: "Samhället har ett ansvar för att barnomsorg, skola och fritidsverksamhet är av god kvalitet och bidrar till att varje barn blir uppmärk- sammat." I Barns och ungdomars välfärd, SOU 2001:55, tar man också upp problemen kring barns behov av att ha vuxna nära sig. Vi kan också gå till några tidningar. I Aftonbladet stod det den 26 januari i år, vilket följs upp den 27 januari i år, i en artikel under rubriken "Tusentals barn i kön": Enligt Aftonbladets undersökning har var fjärde kommun svårt att ordna barnomsorgsplats i tid. Detta kan jämföras med september, då 97 % av alla kommuner svarade att de inte hade några större pro- blem. Den ökade efterfrågan leder till att kommuner- na utökar barngruppernas storlek och det blir fler barn per anställd. Vi kan också gå till Kommun Aktuellt som skri- ver den 13 december 2001: "Längre dagar på dagis när maxtaxan infördes. Göteborg införde maxtaxa redan i sommar. Där märks tydliga ökningar i efter- frågan på barnomsorg. Större grupper under fler tim- mar är resultatet av maxtaxan." Man skriver vidare: "Även fritidshemmen räknas in i maxtaxan. De flesta kommuner har tidigare haft avgifter efter vistelsetid. När det försvinner kommer antagligen barnens tid på fritids att öka samtidigt som antalet vuxna per barn minskat drastiskt de senaste åren." År 1990, fru talman, var det 8,3 barn per årsan- ställd på fritidshemmen. I dag är det 17,8 barn per årsanställd på fritidshemmen. Jag skulle kunna fortsätta, men jag väljer att stan- na här. Skolministern säger att maxtaxereformen, med de konsekvenser som flera artiklar, intervjuer i medier och olika mindre rapporter redan bara efter två måna- der visar, är ett ideologiskt vägval. Är det att det är en verksamhet som erbjuds alla barn? Det är inget nytt egentligen. Vi har i dag en barnomsorgslag som ger kommuner skyldighet att anordna barnomsorg till de föräldrar som är i behov av det, och det tycker jag är bra. Vi kristdemokrater var med och införde barnom- sorgslagen i Sverige. Vidare säger skolministern att ingen lämnas utan- för. Detta är faktiskt, som jag ser det, bara tomma ord. Socialdemokraterna var så ivriga att genomföra maxtaxan att 24 %, dvs. 110 000 barn mellan ett och fem år med sina familjer, helt ställs utanför. Jag åter- kommer till detta i mitt nästa inlägg.

Anders Sjölund (M)

Anf. 35 Anders Sjölund (M)

Fru talman! Det är inte första gången som vi dis- kuterar maxtaxan i den här salen och kanske inte den sista heller. Jag valde att gå upp i den här debatten, som initierats av Gunilla Tjernberg, därför att det var några intressanta formuleringar i texten i svaret. Det redovisas att detta är ett ideologiskt vägval och att det är den största reformen sedan 70-talet på barnomsor- gens tid. Man hänvisar till att de låga avgifterna är en del av välfärdssystemet. Man frågar sig då: Hur låga avgifter? Anser ministern på samma sätt som Väns- terpartiet, nämligen att det ska vara helt avgiftsfritt i förskolan, eller inte? Det kan vara intressant att ta del av den synpunkten. I övrigt sägs här att det inte finns några rapporter, som dock Gunilla Tjernberg hänvisade till, som kan visa konsekvenserna. Det är en något märklig skriv- ning, får man ändå lov att säga. Kommunförbundet var först ute på plan och redovisade att det saknades ungefär 1 miljard kronor, att reformen, som den heter, var underfinansierad. Sedan har kommunerna följt upp detta på ett antal plan, nämligen Stockholms kommun, Umeå kommun och andra kommuner har redovisat sina underskott i och med reformen. I svaret säger skolministern att han uppmanar personalen och dagmammorna att gå till sina kommunföreträdare och kräva att kommunerna tillskjuter pengar. Det visar väl på att det här med fullständig finansiering inte är riktigt korrekt. Vi har också sett siffror på att det är fler som är på heltid osv. Sedan sägs att maxtaxan medför att verksamheten lättare kan utgå från mer pedagogiska överväganden. Det tycker jag är mycket intressant. Det påminner mig om hur det var när jag hade en av mina fyra dött- rar i förskolan. Jag hade på den tiden en sådan arbets- situation att jag kunde hämta barnet relativt tidigt på dagen. Efter ett tag blev jag inkallad till förestånda- rinnan som frågade: Varför kommer du så tidigt på dagen? Jag berättade att jag kunde göra det. Jag fick helt enkelt på skallen för att det störde verksamheten. Det skulle ätas frukt, och det skulle göras en hel del på eftermiddagen som gjorde att det inte var lämpligt. Det slutade i vart fall med att jag tog min dotter däri- från och löste frågan på annat sätt. Jag tyckte att det var rimligt att det var jag och min familj som fick avgöra hur detta skulle vara. Är det detta som skol- ministern menar med uttrycket i svaret att maxtaxan utifrån pedagogiska överväganden är att föredra där- för att dagen inte störs för barnen med t.ex. tids- och inkomstrelaterad taxa? Fördelarna överväger. Att barnen är länge på dagis - så måste man tolka den text som skrivs. Jag skulle vilja veta: Vad betyder detta egentli- gen? Hur ser skolministern på att barnen är länge på förskolan, och för den delen också i förskoleklassen, med hänvisning till vad som står i det svar som ges?

Lennart Gustavsson (V)

Anf. 36 Lennart Gustavsson (V)

Fru talman! Jag noterar att vi är tre västerbott- ningar som väljer att diskutera maxtaxa och allmän förskola, vilket ju är glädjande. Jag ser fram emot en fortsatt debatt, kanske hemma i Västerbotten, om detta. Jag har varit engagerad i diskussionen om max- taxa och allmän förskola under en lång tid. Därför valde jag att med anledning av Gunilla Tjernbergs interpellation delta i debatten. Vi ska komma ihåg att maxtaxan är en del i en helhet. Där ingår allmän förskola, rätten för barn till arbetslösa och för föräldraledigas barn till förskola. Ur mitt perspektiv är det oerhört viktiga delar i den här reformen som många gånger faller bort. Där har Anders Sjölund läst på Vänsterpartiets politik, att det långsiktiga målet för oss är en avgiftsfri förskola tillgänglig och likvärdig för alla. Därför är det bra att det i regeringens proposition, enligt det faktablad jag har med mig, står att med förslaget i propositionen om maxtaxa och allmän förskola m.m. närmar sig förskolan den princip som knappast någon ifrågasät- ter för skolan, att verksamheten ska vara avgiftsfri, tillgänglig och likvärdig för alla. Det är nästan som hämtat från Vänsterpartiets program. En fråga som jag gärna bollar till utbildningsmi- nister Östros är om socialdemokratin eller om man inom regeringen har funderingar på att konkretisera de här orden, att gå vidare. Nu kan någon säga att det är för tidigt att gå vidare innan man har sjösatt nå- gonting. Jag tycker i alla fall att det måste finnas en tanke om detta. Det är helt riktigt att detta är ett ideologiskt val. Vi vet vad som står emot detta. Det är en enad bor- gerlighet som har ett förslag om ett barnkonto, 40 000 kr per barn under förskoletiden, om jag förstår det, och sedan avdragsrätten för styrkta barnomsorgskost- nader upp till 50 000 kr per barn och år. I vanlig bor- gerlig anda lanseras det här förslaget som en valfri- hetsreform - låt föräldrarna bestämma i stället. Jag tycker att det är viktigt att man ser till barnen, inte minst med tanke på det som kommer till uttryck i Gunilla Tjernbergs interpellation. Redan efter två månader dyker frågan upp om re- sursproblematiken. Det är helt riktigt att man hänvisar till det regeringsbeslut som fattades den 13 december om uppdraget till Skolverket att följa upp det här. Man ska lämna en redovisning den 1 mars. Det är en fråga som jag skulle vilja rikta till Tho- mas Östros om uppföljningen. Jag tycker att uppdra- get är tydligt, bl.a. ska uppföljningen visa på de sam- lade ekonomiska effekterna på kommunerna för att utvisa om det finns skäl för regeringen att återkomma till riksdagen i fråga om ekonomisk ersättning till kommunerna. Det här är en oerhört viktig skrivning i förslaget. Min fråga är om det förs något resonemang om någon form av delrapportering från Skolverket. Det är klart att man före den 1 mars 2003 har en del material och mycket information. Jag tror att det kan vara viktigt för oss som ska försvara och utveckla den här reformen att vi får material tidigt för att vi faktiskt ska kunna argumentera för och se i vad mån det be- hövs resurser.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 37 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Kristdemokraterna engagerar sig i frågan om förskolan. Det tycker jag är väldigt roligt. Annars har Kristdemokraterna av tradition hört till ett av de partier i riksdagen som mest aktivt har arbetat mot förskolans utveckling. Det har varit tydligt också bara under den allra senaste tiden. Kristdemokraterna har sagt absolut nej till max- taxan. Den allmänna förskolan är en av de finaste reformer som vi genomför när det gäller utvecklingen av det livslånga lärandet. Vi bjuder in alla fyra- och femåringar till förskolan med leken som pedagogisk idé. Vi som är småbarnsföräldrar tycker att det är en fantastisk möjlighet för våra barn att få den stimulan- sen också i förskolan. Det säger Kristdemokraterna nej till. Barn till arbetslösa och föräldralediga ska inte få gå i förskolan, om Kristdemokraterna får bestämma. Varför inte? Varför ska inte en arbetslös kunna låta sin son eller dotter få ta del av pedagogiken och kraften i förskolan? Under den senaste tiden har Kristdemokraterna här i kammaren varit bestämda motståndare till ut- vecklingen av vår förskola. Det är konstigt eftersom förskolan har en så stark ställning bland människor. Det finns knappast någon verksamhet i den gemen- samma sektorn som har ett så stort stöd som försko- lan. I alla mätningar som har gjorts ligger förskolan skyhögt över alla andra gemensamma verksamheter. Det finns ett starkt stöd bland föräldrarna för försko- lan och för att öppna förskolan för fler. I söndags hörde jag Gunilla Tjernbergs partiledare säga i TV att det vore taktiskt tokigt att gå emot maxtaxan i valrörelsen, så därför skulle man ha kvar den. Det är det engagemang som Kristdemokraterna är beredda att visa för förskolans utveckling. Men vad händer när ni inte längre ska gå emot maxtaxan? Får arbetslösa och föräldralediga rätt att ha sina barn i förskolan? Kommer en allmän förskola att införas den 1 januari, om Kristdemokraterna vin- ner valet? Hur kommer maxtaxan att se ut? Det tala- des om en liten höjning, men med hur mycket? Ska dessa pengar tas från förskolan med mindre personal, större barngrupper och sämre kvalitet som följd? Pengarna ska ju också räcka till det vårdnadsbidrag eller det barnomsorgskonto som ni har föreslagit, vilket kostar 850 kr i månaden per barn. Jag är väldigt engagerad i att driva utvecklingen mot en ökad kvalitet i förskolan. 90-talet var ett gans- ka tufft årtionde för förskolorna runtom i landet. Det är först nu som vi har lyckats att komma till en vänd- punkt - inte i alla kommuner ännu, men generellt sett i riket har vi för första gången på tio år sett en vänd- ning som innebär att det blir mer personal. Förutom de 5 miljarder som satsats för att finansi- era reformerna betalas det också ut en extra halv miljard till en kvalitetsinsats för att stötta kommuner- na så att de kan anställa mer personal och se till barn- grupperna blir mindre. Anders Sjölund har gjort sig känd i tidigare inter- pellationsdebatter genom att säga att mer pengar snarare leder till sämre verksamhet i skolan. Det verkar som att detta också är stockholmarnas politik. I Stockholm får man 48 miljoner i kvalitetspengar, men det verkar inte som att det får någon effekt på barngrupperna där. Men socialdemokraterna i Stockholm har lagt fram ett alternativ, som också Anders Sjölund tog upp, som innebär att man kommunalt ska satsa mer pengar på förskolan för att få en vändning på 90- talets utveckling. Trots att maxtaxan inledningsvis är väl finansierad är de beredda att satsa extra kvali- tetspengar för att minska barngrupperna. Är Modera- terna och Kristdemokraterna med på det, då kan vi få en fantastisk uppslutning för en kvalitetsutveckling i förskolan. Till sist: Jag instämmer i Lennart Gustavssons långsiktiga vision om en avgiftsfri förskola. Det här är ett rejält steg på vägen mot det.

Gunilla Tjernberg (Kd)

Anf. 38 Gunilla Tjernberg (Kd)

Fru talman! Jag konstaterar bara att skolministern inte sade ett ord om de 110 000 barn som lämnas helt utanför maxtaxereformen och som inte kommer i åtnjutande av dessa pengar. Jag tog upp flera frågeställningar och rapporter, men skolministern sade inte ett ord eller gjorde någon kommentar om dem. Han sade ingenting, utan han bara målade upp vad Kristdemokraterna tycker. Jag vill då göra några tillrättalägganden. Jag vill uppmana skolministern att läsa Kristde- mokraternas barnomsorgsmotion, för han verkar inte vara påläst. Det är alldeles riktigt att vi sade nej till maxtaxan. Vi ser också till de 110 000 barnen som inte kommer i åtnjutande av de pengar som staten betalar ut i form av subventioner. Vi vill att dessa pengar ska omfatta alla barn och att föräldrarna ska kunna välja. Vi är inte det minsta fientliga till förskolan, tvärt- om. Jag har 22 års arbete i förskolan bakom mig, och jag är utbildad pedagog. Jag tror på förskolan. Men jag tror också på föräldrarna, och det är det som är vår tyngdpunkt. Såsom den allmänna förskolan var utformad av regeringen sade vi nej till den. Vi sade nej till att den inte skulle omfatta familjedaghemmen. Thomas Östros skriver mycket riktigt i svaret att barn och föräldrar - framför allt föräldrar - känner sig trygga med förskolor, daghem och familjedaghem. Men sedan är han beredd att rycka upp de barn som vistas i familjedaghem ur denna trygga miljö för att de ska kunna ta del av reformen med allmänna förskolan. Dessa två delar går inte ihop för mig. Vi sade alltså nej till den allmänna förskolan så- som förslaget var utformat i regeringens proposition. Det handlade bara om vistelsetiden i förskolan. Vi vill att den ska omfatta även familjedaghemmen. Det var därför som vi sade nej till allmänna förskolan. Vi ville bredda den. Vi har inte sagt nej till föräldralediga och arbets- sökande. Det är alltså en vilseledande retorik som man ägnar sig åt. Däremot har vi sagt att det är kom- munerna som ska fatta beslutet, och där har vi inte sagt nej. Det handlar om vad man tycker. Jag skulle vilja höra vad skolministern har för syn på hur de barn som ännu inte omfattas av reformen med maxtaxa ska tillgodoses på ett sätt där valfrihe- ten sätts i fokus. Skolministerns sista mening i svaret handlar om att föräldrarna ska kunna välja, och då måste också det som står där vara trovärdigt. Sedan efterlyser jag ett svar från skolministern på frågan hur han vill se till att barnens rätt att vara till- sammans med vuxna tillgodoses. Detta är en underfi- nansierad reform, och vi kan se att barngrupperna blir större. I dag är det pengarna som styr. Jag tror inte att någon av oss kan säga något annat. Det gör att det blir större barngrupper på mindre lokalyta och färre vux- na. Barnen har också mindre tid tillsammans med sina föräldrar. Det är konsekvenserna av maxtaxan. Jag skulle vilja ha en kommentar till detta.

Anders Sjölund (M)

Anf. 39 Anders Sjölund (M)

Fru talman! Jag återkommer till skolans kostnader och kvaliteten i förhållande till de resurser man har. Vi får ta en egen debatt om det så småningom. Tack för svaret på min fråga om avgifter. Här går alltså Socialdemokraterna Vänsterns väg, nämligen att förskolan helt och hållet kommer att bli kostnads- fri. Jag frågar mig då: När blir det aktuellt? Blir det under nästa mandatperiod eller precis lagom innan valet? Visst är det en ideologisk fråga. Båda vill vi sätta barnen i centrum, det tror jag att vi kan vara överens om, men från vilket håll ser vi barnet? Jag ser barnet från föräldrarnas håll medan ni tillsammans med Vänstern ser det från statens och kommunernas per- spektiv. Det är den stora skillnaden. Det är lite synd att diskussionen handlar om tek- nik, om vem som ska betala, hur mycket som ska betalas och vilka som ska få tillgodogöra sig detta. För mig står det klart att det ska gälla alla, att det ska vara gemensamt finansierat och att det ska vara en enhetlig taxa - hur stor taxan ska vara kan man dis- kutera. Skolministern tycker att det inte ska vara någon kostnad alls. Jag undrar om ministern är beredd att föra en bred diskussion om hur man kan utforma ett stödsystem, statligt och kommunalt, som går direkt till barnfa- miljerna så att de själva kan avgöra hur de vill dispo- nera de pengar som är avsatta för förskola och barn- omsorg. Moderna familjer ser väldigt olika ut. En del vill utnyttja barnomsorgen på nätterna eller på annat sätt. Ett sådant styrt system som maxtaxan innebär är inte modernt, och redan nu borde man kunna diskute- ra en reform av den.

Lennart Gustavsson (V)

Anf. 40 Lennart Gustavsson (V)

Fru talman! Det gläder mig att Socialdemokrater- na och utbildningsministern delar Vänsterpartiets uppfattning om förskolans roll i det livslånga läran- det. Man kan göra olika vinklingar, men jag kan kon- statera att den samlade borgerligheten sade nej till reformen om allmän förskola och maxtaxa på olika bevekelsegrunder. Man sade nej och lanserade en annan lösning. Det får vi inte glömma. Jag har full respekt för att borgerligheten lade fram ett annat förslag, men man kan inte i efterhand stå och säga att man är för allmän förskola, för arbetslösas och föräld- raledigas barns rätt till förskola när man de facto hade andra förslag här i kammaren. Jag ska ta upp en annan sak som Östros nämnde här, som jag tycker är viktig när vi diskuterar den allmänna förskolan, nämligen lekens betydelse. Vi diskuterade förskolans pedagogik, som jag tycker är oerhört intressant, samtidigt som det också finns oroande drag. Det finns tendenser till en skolefiering av förskolans verksamhet. Jag, och jag tror att jag talar för Vänsterpartiet, ser gärna att den speciella pedagogiken inom förskolan hellre får förskolefiera skolans pedagogik. Om utbildningsministern hade några sekunder över skulle jag vilja att han kommen- terar hur vi kan arbeta för att i stället för en skolefie- ring av pedagogiken i förskolan kan få en förskolefie- ring av pedagogiken inom skolans ram.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 41 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Det är en väldigt viktig ideologisk diskussion som vi nu för. Det är väldigt tydligt att det här finns grundläggande skillnader. Jag ser förskolan som en del av idén om generell välfärd. Jag ser också förskolan som en del av ett livslångt lärande, precis som Lennart Gustavsson säger, med leken som pedagogisk idé och med den fina plattform som förskolans läroplan utgör. Idén om den generella välfärden gör det naturligt att också ha visionen om en avgiftsfri förskola. Det som vi nu gör är ett fantastiskt fint steg på vägen mot denna med ett stort och starkt stöd bland föräldrar. Knappast någon verksamhet möter en så stor och hög uppskattning som förskolan. Jag skulle gärna se att vi fick en uppslutning i riksdagen kring en satsning på kvaliteten i förskolan. Om nu Kristdemokraterna efter att ha sagt nej till maxtaxa, nej till allmän förskola, nej till föräldraledi- gas och arbetslösas barns rätt till barnomsorg nu byter fot med insikt om det som partiledare Svensson sade i söndags, att det inte går att gå till val på den här poli- tiken, då är ni välkomna. Vi är mycket intresserade av att diskutera också med Kristdemokraterna om vi kan göra ytterligare insatser för att stärka kvaliteten och behovet av ytterligare resurser. Förskolan hade liksom all offentlig verksamhet en tuff period under 90-talet. Nu har ju kommunerna fått tillbaka mycket av den möjlighet som gör att vi äntli- gen ser en vändning i många kommuner, inte i alla. Men med statens insatser också i form av rena kvali- tetsinsatser kan vi få den vändning av kvaliteten i förskolan som jag tycker vore oerhört roligt att se. Maxtaxereformen är beräknad på ett underlag ba- serat på antalet i barn förskolan. Det har visat sig vara en intressant utveckling sedan beräkningen gjordes. Det är drygt 20 000 färre barn i förskolan än enligt de beräkningar som gjordes, så inledningsvis är maxtax- ereformen väl finansierad. Sedan ska vi tillsammans med Kommunförbundet naturligtvis föra en diskus- sion efter det att vi har fått en grundlig analys av det första året om hur utvecklingen blev och om det be- hövs ytterligare insatser. Om det är så att Kristdemokraterna med detta nu säger ja till maxtaxa, ja till allmän förskola, ja till föräldraledigas och arbetslösas barns rätt till förskola och dessutom är beredda att satsa ytterligare statliga medel på kvaliteten i förskolan, är det en mycket intressant vändning vi har fått. Men jag tror inte att det är så. Jag tror att det ni håller på att arbeta med, det som ni kallar för maxtaxeparaplyet, i själva verket kommer att dränera förskolan på resurser. Då tror jag att vi får en precis motsatt utveckling, att förskolans kvalitet försämras och att den inte blir den fina start på ett livslångt lärande som förskolan bör vara. Som en del av en generell välfärdspolitik, som en del av en idé om utbildningspolitik på ett nytt sätt blir också allmänna förskolan nästa år en väldigt viktig reform. Förskolan ska ha leken som pedagogisk idé, den ska ge trygghet för barnen, den ska ha välutbildad personal. Vi har också en ny lärarutbildningsreform som bättre förbereder personalen, framtidens för- skollärare, på att ta det här viktiga ansvaret. Men då krävs det att kommuner och stat tillsammans fortsät- ter att satsa på förskolan.

Gunilla Tjernberg (Kd)

Anf. 42 Gunilla Tjernberg (Kd)

Fru talman! Jag konstaterar bara att skolministern väljer att inte ens tänka in de 110 000 barn till föräld- rar som väljer en annan barnomsorgsform, att låta barnen vara tillsammans med sina föräldrar. Vi krist- demokrater anser att föräldrarna ska kunna välja vilken omsorgsform de vill ha. När jag läser svaret ser jag att skolministern väl- digt tydligt pekar på vuxnas behov. I reformen finns ett antal idéer om vuxnas behov. Det talas om vuxnas behov av att kunna planera den pedagogiska verk- samheten, om kontakten mellan personal och föräld- rar, om föräldrarnas möjlighet att förena föräldraskap och förvärvsarbete osv. Men var finns barnet? Bar- nets behov lyser med sin frånvaro. Jag har inte fått något svar på frågan om att ta med familjedaghemmen i den allmänna förskolan. Vi hade en liten öppning när skolministern och jag de- batterade frågan. Den lilla öppningen har jag inte sett alls i dag, utan utbildningsministern väljer att inte ens prata om familjedaghemmen inom den allmänna förskolans ram. Jag tror att utbildningsministern nå- gonstans upptäckte det misstag man hade begått, att ytterligare en stor grupp barn frikopplas från en stor reform som den om den allmänna förskolan. Detta skulle jag vilja att skolministern kommente- rar. Det gäller de 110 000 barnen som inte finns med och den allmänna förskolan såsom den nu är utfor- mad. Kommer familjedaghemmen att omfattas av den reformen? Jag får nog avsluta med dessa konkreta frågor för att jag ska få ett svar, så att det inte blir nya vilseledande målningar här.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 43 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Jag har redovisat regeringens politik. Det har lagts fram propositioner i riksdagen, det har debatterats, det har beslutats och besluten genomförs nu. Men i fråga om alternativet är det tydligt att Kristdemokraterna är på väg att ändra sin politik, till vad vet vi ännu inte. Vi har fått veta att det från Kristdemokraternas sida inte är lämpligt att gå till val med att säga nej till maxtaxan. Men vad är alternati- vet? Vad kommer att hända med förskolan om ni får makt och inflytande över dess framtida utveckling? Enligt min uppfattning är maxtaxan en väldigt viktig och fin reform för förskolans utveckling och framför allt för barnen. Den gör att föräldrarna slipper stämpelklockorna och rusandet till dagis för att hinna till vissa tider. I stället kan man planera sin tillvaro tillsammans med barnen utifrån vad man själv tycker och göra egna bedömningar. Kraftigt sänkta avgifter ger också den ekonomiska styrkan att själv kunna bestämma också över arbetstiden och hur man själv vill lägga upp sin tid med familjen. Den allmänna förskolan ska naturligtvis ha det pedagogiska innehåll som den välutbildade förskollärarpersonalen kan ge i förskolan och som gör att det blir starten på ett livs- långt lärande. Den politiken möter en mycket stark uppslutning. Kristdemokraterna märker detta och är på väg att ändra sig. Men ni kommer att hamna i läget att ni inser att ni måste använda de resurser som vi nu sat- sar på att införa också ett barnomsorgskonto. Därmed kommer ni att dränera barnomsorgen, förskolan, på resurser. Det kommer att bli en viktig politisk diskus- sion framöver. Men är det så att ni nu bjuder in till en diskussion om ökade resurser till förskolan, är jag säker på att det finns partier här i riksdagen som är mycket intres- serade av att föra en sådan diskussion med Kristde- mokraterna. Vill ni ha ökade offentliga medel till förskolan, ta i så fall kontakt med oss så börjar vi att resonera om detta. Men tala tydligt om vad er politik kommer att innebära i framtiden!

Intressenter

Frågeställare

Tjernberg, Gunilla (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

utbildningsminister Thomas Östros Socialdemokraterna