Medel till underhåll
Interpellation 2020/21:726 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-11
- Överlämnad
- 2021-05-12
- Anmäld
- 2021-05-18
- Svarsdatum
- 2021-05-25
- Besvarad
- 2021-05-25
- Sista svarsdatum
- 2021-06-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I direktivet till framtagandet av inriktningsunderlaget ingick att beskriva effekterna av såväl utökad som minskad ram med 20 procent med utgångspunkt i nuvarande förvaltningsanslag (2018–2029 års plan).
Trafikverket ska analysera och redovisa vilka ekonomiska resurser för vidmakthållande, inklusive bärighet och tjälsäkring och reinvesteringar, för det statliga järnvägs- respektive vägnäten som Trafikverket bedömer är nödvändiga för att under respektive planperiod dels upprätthålla dagens 7 (11) funktionalitet dels säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i enlighet med de transportpolitiska målen. Om det bedöms förekomma ett eftersatt underhåll ska det specificeras. Om Trafikverkets föreslagna fördelning av medel inom angiven ram inte motsvarar Trafikverkets redovisade bedömning av behoven för hantering av ett tidigare eftersatt underhåll ska Trafikverket även ange hur stor skillnaden är, skälen för att dessa inte föreslås hanteras inom respektive planperiod samt bedöma på vilket sätt den transportpolitiska måluppfyllelsen skulle förändras om behoven i sin helhet kunde uppfyllas. (Sidorna 6–7 i direktivet till inriktningsplaneringen.)
Vidare står det: Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Regeringen bedriver ett aktivt arbete med att minska klyftorna i samhället och uppnå det övergripande jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv.
Detta återkommer i infrastrukturpropositionen, såväl inom de transportpolitiska målen som inom stycket som avhandlar Satsningar på underhåll.
Även vägunderhållet ökades med 300 miljoner kronor, riktat till vägunderhåll i landsbygd. En väl fungerande väginfrastruktur ökar landsbygdens tillgänglighet och konkurrenskraft, men säkrar också väl fungerande vägtransporter i hela landet vilket är viktigt för såväl den nationella som den regionala tillväxten. (Infraproppen sidan 18.)
Vid minskade medel till underhåll måste infrastrukturförvaltaren prioritera hårdare, och prioriteringen hamnar då på det mest trafikerade nätet (med högst trafikarbete), på bekostnad av det mindre trafikerade vägnätet, inte sällan i glesbygd, där lands- eller länsvägen, ofta den enda vägen, samtidigt är skolväg, godsväg, hemtjänstväg med mera. Detta vägnät är en förutsättning för upprätthållandet av ett livskraftigt näringsliv i hela landet och för chansen till en dräglig närhet för dem som valt att bosätta sig där.
Hur kommer det sig att regeringen väljer att inte hörsamma Trafikverkets behov av ytterligare medel för att kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet och återta det eftersatta underhållet? Frågorna som väcks av regeringens besked om att man inte avser att säkerställa att det bristande underhållet av väg och järnvägsnät är många:
– Är regeringen medveten om vilka konsekvenser det blir för Hela Sverige ska leva i form av längre restider (inklusive hastighetssänkningar), sämre komfort, större förslitning och fler skador på fordon samt sannolikt försämrad trafiksäkerhet etcetera?
– Är det regeringens ambition att den kapitalförstöring som det de facto handlar om när statens infrastruktur bryts ned i högre takt än det tillförs medel för vidmakthållande ska brytas, och i så fall när? (Är detta att hushålla med statens resurser?)
– Är det inte lite ironiskt att en regering som lyfter fram fyrstegsprincipen håller tillbaka åtgärder inom steg 2 till förmån för åtgärder inom steg 4?
– Finns det ideologiska skäl till att man är beredd att låta vägnätet förfalla mer än järnvägsnätet sett till skillnaden mellan uppskattade behov för vidmakthållande och föreslagen ramtilldelning?
– Hur påverkas tillförlitligheten i det komplexa järnvägssystemet till följd av att regeringen hellre satsar på att klippa band än på att lägga adekvata medel på underhåll?
– Ska Trafikverket få i uppdrag att minska på rocken och lägga ned/upplåta/överlåta lågtrafikerade banor som kostar att underhålla för att på så sätt kunna föra över mer medel till de banor som brukas?
Jag vill med anledning av ovanstående fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern att vidta några särskilda prioriteringar i budgetarbetet och infrastrukturpropositionen, så att resurserna räcker till att säkerställa att det befintliga järnvägs- och vägnätet får ett tillfredsställande underhåll?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:726
Webb-tv: Medel till underhåll
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:126
- Protokoll 2020/21:126 Tisdagen den 25 majProtokoll 2020/21:126 Svar på interpellation 2020/21:726 om medel till underhåll
Protokoll från debatten
Anf. 60 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Lars Beckman har frågat mig om jag avser att göra några särskilda prioriteringar i budgetarbetet och infrastrukturpropositionen så att resurserna räcker till att säkerställa att det befintliga järnvägs- och vägnätet får ett tillfredsställande underhåll.
När den här regeringen tillträdde var situationen sådan att det under många år hade underinvesterats i underhåll av den statliga transportinfrastrukturen. Regeringen presenterade under 2018 en ny trafikslagsövergripande nationell plan för transportinfrastrukturen, där resurserna ökade kraftigt till underhåll av både vägar och järnvägar. Detta har möjliggjort för Trafikverket att utöka genomförandet av angelägna underhållsåtgärder i hela landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har nyligen lagt fram en proposition för riksdagen med den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder. Sammanlagt uppgår ramen till 876 miljarder kronor för perioden 2022-2033. Det här gör vi för att både ta hand om och utveckla befintlig infrastruktur, men också för att genomföra nya investeringar i hela landet. För underhåll av vägar och järnvägar föreslås ramen uppgå till 362 miljarder kronor. Det är väl behövligt för att möta de stora behov som finns efter många år av eftersatt underhåll.
Men det är även viktigt att de medel staten tillför på infrastrukturområdet används effektivt och på bästa sätt. En bättre kostnadskontroll behövs. Kunskapsnivån när det gäller kostnadsutvecklingen och lärandet från tidigare erfarenheter behöver därför öka så att tidiga insatser kan göras. En god transparens kring orsakerna till kostnadsökningar är viktig. Arbetet med att verka för ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen behöver också intensifieras.
När riksdagen har tagit ställning till propositionen fortsätter arbetet som syftar till att ta fram underlag till en ny nationell plan, den så kallade åtgärdsplaneringen. I åtgärdsplaneringen kommer regeringen självklart att bejaka frågan om behovet av underhåll i hela landet. Den här regeringen vill att hela Sverige ska växa, leva och utvecklas, och ett väl fungerande transportsystem är en viktig del i samhällsbygget.
Anf. 61 Lars Beckman (M)
Fru talman! Om man sätter ett mobilitetsfientligt parti, Miljöpartiet, i Sveriges regering får det konsekvenser. Konsekvenserna kan den som bor i Gävleborg se dagligen, fru talman. Man kan se dem till exempel om man försöker åka E4 söderut en söndagskväll. Då larmar det om och om igen i RDS-radion om stora trafikstörningar mellan Söderhamn och Gävle. Om det dessutom inträffar en trafikolycka vid den tidpunkten kommer E4 att vara avstängd i timmar. Detta händer alldeles för ofta.
Fru talman! I Gävleborgs län och i Sverige har vi en väldigt viktig basindustri: skogsnäringen. Det finns många yrkeschaufförer, som naturligtvis ska kunna ta sig fram längs vägarna. Med regeringens nedskärningar på infrastruktur kommer vi att få ett sämre vägnät.
Jag förstår att ministern aldrig ser på TV4-nyheterna, men om han gjort det hade han sett inslaget i helgen där Trafikverket närmast unikt gick ut och larmade om att om regeringen inte tillför pengar till vägnätet blir det kraftiga nedskärningar.
Då undrar man: Om ambitionen är att hela Sverige ska leva och vi ska tro på ministern, varför lyssnar regeringen då inte på sin expertmyndighet? Varför hörsammar man inte Trafikverket?
Det måste ju vara en enorm kapitalförstöring när statens infrastruktur bryts ned för att man inte får pengar till underhåll. Fråga vilken fastighetsägare som helst som låter sitt hus förfalla vilket som blir dyrast - att låta huset förfalla eller att renovera det fortlöpande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vad får det för samhällsekonomiska konsekvenser när Trafikverket nu svarar på det bristande vägunderhållet genom att sänka hastigheterna? Senast i Ekot i morse larmade man om att hastigheten skulle sänkas på ytterligare ett antal mil. Det är på det sättet Trafikverket löser nollvisionen.
Miljöpartiet skär ned på vägunderhållet tillsammans med Socialdemokraterna och samarbetspartierna. Trafikverket svarar med hastighetssänkningar.
Fru talman! Jag utesluter inte att det är av ideologiska skäl som i alla fall ett av regeringspartierna gör detta. Man låter helt enkelt vägnätet förfalla, för då får man sänkt hastighet och det blir svårare att köra bil.
Men för mig är det en gåta varför Socialdemokraterna gör detta - Socialdemokraterna som historiskt har värnat skogsindustrin och stålindustrin och i både ord och handling stått upp för att Sverige ska leva. Varför i hela friden lägger man fram förslag för Sveriges riksdag som innebär att det blir sämre vägar i Sverige?
Samma regering tänker införa ett friår till en kostnad av 17 miljarder per år. Samma regering tänker lägga fram ett förslag om en familjevecka till en kostnad av 30 miljarder per år. 47 miljarder per år tänker regeringen alltså ge till vuxna, friska människor för att de ska vara lediga. Samtidigt säger Trafikverket att det saknas 50 miljarder bara för vägunderhållet. Jag tror att vem som helst förstår att detta är helt orimligt.
Anf. 62 Saila Quicklund (M)
Fru talman! Tack till min moderatkollega Lars Beckman för att jag får tillfälle att ansluta mig till denna oerhört viktiga debatt! Jag tar tillfället i akt att än en gång debattera väganslag och undermåliga vägförhållanden i Jämtlands län. Infrastrukturministern har haft gott tålamod med mina dragningar i detta ämne tidigare, men vi väntar fortfarande på resultat, och därför fortsätter jag att argumentera. Läget i vårt län är akut vad gäller undermåliga vägar.
Fru talman! Jag fortsätter också min kamp för nya beräkningsgrunder och därmed också för de relevanta väganslag som detta skulle ge. Det ska också relateras till faktiska vägförhållanden och inte baseras på antalet invånare i länet, vilket missgynnar Jämtlands län.
Jag vill också ta upp Trafikverkets planer på hastighetsbegränsningar, och jag inleder med detta här. Från och med december i år kan Trafikverkets planer på att sänka hastigheten till 80 kilometer i timmen på viktiga transportstråk i Jämtland och Västernorrland återigen bli ett faktum. I fjol var det E45 som var drabbad, och nu är E14 aktuell.
Trafikverkets förslag, som nu är ute på remiss, är att sträckorna Sundsvall-Ånge, Bräcke-Gällö och Krokom-Järpen ska hastighetssänkas från 100 eller 90 till 80 kilometer i timmen.
Fru talman! Detta får oerhört stora konsekvenser för oss som bor och verkar i regionen. Sänkta hastigheter på så långa sträckor innebär försämrad tillgänglighet vad gäller arbetspendling, varutransporter och besöksnäringen. Beakta då att Jämtlands län har två basnäringar, skogsindustrin och besöksnäringen, som är helt beroende av välfungerande vägunderlag.
Vi ser hellre att man utvecklar infrastrukturen i stället för att sänka hastigheten. Vi förstår att man vill förbättra trafiksäkerheten, men då tycker vi att det är bättre att man vidtar andra åtgärder. Mittseparering för att få mötesfria vägar är det som vi förordar. Vi vill också att Trafikverket gör en analys om vad mittseparering skulle innebära för trafiksäkerheten och vilka samhällsekonomiska effekter det skulle få. Innan en sådan analys är gjord tycker vi att Trafikverket ska avvakta med sina planer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta har också företrädare för Region Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen, Sundsvalls kommun, Ånge kommun, Bräcke kommun, Östersunds kommun och Åre kommun i dag skrivit om i länsmedierna i Västernorrlands och Jämtlands län. Det finns en samsyn om vilka åtgärder som skulle vara adekvata. Oron är väldigt stor och samlad, och den kommer från både politik och näringsliv liksom från andra företrädare för våra län.
Min fråga till infrastrukturministern är: Varför tillför inte regeringen tillsammans med samarbetspartierna C och L tillräckligt med pengar för att man ska kunna upprätthålla en adekvat vägstandard i Jämtlands län?
Anf. 63 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Jag gav mig in i den här debatten också, för vägarna och underhållet av dem är oerhört viktiga för hela vårt land. Nu har vi fått höra om situationen i Jämtland. I en tidigare debatt diskuterade vi läget i Värmland. Lars Beckman har tagit upp situationen på vägarna i Gävleborgs län. Jag själv kan lägga till Skaraborgs län. E20 där är inte något att skriva hem om, kan jag säga. Det är en urusel väg i alla avseenden.
Jag har också ett annat hemlän, och det är Västerbotten. Där är vägarna också i väldigt dåligt skick. Det är gemensamt för hela riket att vägarna är i alldeles för dåligt skick. Det påverkar möjligheten att leva och bo utanför storstadsområdena. Vår viktiga industri som finns utmed det finmaskiga vägnätet måste ha en rimlig chans att fungera. Då kan det inte vara så att vägarna inte är farbara.
Ibland är vägarna i så dåligt skick att det inte går att ta sig fram. Speciellt uppe i Jämtlands län finns det ställen där det är så gropigt att det är fyrhjulsdrift som gäller om man över huvud taget ska kunna ta sig fram.
Det gjordes en undersökning i januari i år. Där sa 33 procent av svenskarna att deras bilar skadats på grund av vägar som varit i dåligt skick eller på grund av dåligt vägunderhåll. 10 procent anger vägens dåliga skick som orsak till skadan.
Att vägen är i så dåligt skick att det uppstår skador på fordon är en sak. Det kan i sin tur leda till ett plötsligt haveri i en hjulupphängning eller att en styrled går isär. Men den stora effekten drabbar de yrkesförare som kör på vägar där det ständigt skakar och skramlar. Det sätter sig uppe i axlarna. Då har man ett arbetsmiljöproblem också.
Då svarar statsrådet naturligtvis att det är arbetsgivarens sak. Ja, men arbetsgivaren kan ju inte vara ute och reparera vägar. Det är faktiskt statens ansvar att se till att vägarna är farbara. Alternativet är annars att inte köra på vägarna över huvud taget. Då släcker man ned stora delar av landet.
Det är stora ord när statsrådet talar om prioriteringar och hur mycket pengar som läggs på vägunderhållet. Visst, det har blivit ökade satsningar. Men det räcker ju inte! Det är 50 miljarder som saknas. Det är rätt mycket pengar.
Det är ständigt samma svar. När man ifrågasätter detta får man som svar från statsrådet att denna regering har satsat betydligt mer än vad tidigare regeringar har gjort. Men budskapet, att det inte är tillräckligt, går inte fram. Det är många ledamöter här i kammaren som har påtalat bristen ute på vägarna. Näringslivet har påtalat bristen ute på vägarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Någon gång måste regeringen sätta sig ned och lyssna på dem som för fram kritiken och säger att underhållet är för dåligt. Vi måste säkerställa att hela landet kan leva. Alla ska kunna leva och verka runt om i vårt land. Företagen uppe i Vilhelmina ska ha samma förutsättningar som företag nere i Trollhättan. Ett företag uppe i Järpen ska ha samma förutsättningar som ett företag i Uppsala. Men så är det inte i dag, utan man får fajtas för sin existens. Och regeringen blundar och låtsas som att det regnar.
Anf. 64 Sofia Westergren (M)
Fru talman! Tack, kollegan Beckman, för en viktig interpellation! Mer än hälften av vägnätet byggdes före 1970, och det var dimensionerat för dåtidens trafik. Nu behöver vi rusta vägnätet för framtidens trafik med fler och mer transporter.
Vägtransporterna kan liknas vid Sveriges blodomlopp, som försörjer landet med syre. Ska hela landet leva måste infrastrukturen fungera. Men tyvärr visar verkligheten något annat när det gäller kvaliteten på de svenska vägarna. Underhållsskulden växer likt en snöboll. Stoppar vi inte förfallet kommer en tredjedel av vägarna att vara förfallna. Det är den kapitalförstöring som kollegan Beckman talade om.
Fru talman! Jag vill rekommendera lyssnarna att se TV4-nyheterna som sändes i lördags. Det var ett reportage om vilka behov vägnätet har enligt Trafikverket. Trafikverkets åsikt fick stöd av Transportföretagen, som delar deras syn.
Jag som är en före detta åkare och lastbilschaufför har sett hur vägmiljön blivit alltmer svårtillgänglig för större fordon. Inför debatten har jag pratat med gamla kollegor i branschen som vittnar om att det blivit sämre. Rapporten Långsiktiga effekter av ett underfinansierat vägunderhåll bekräftar deras bild.
Fru talman! Spårdjupet i vägen ökar. Med allt smalare vägar kör fordonen på exakt samma plats. En viss yta får mycket belastning medan övrig yta inte får någon belastning. Med bredare vägar blir körningen mjukare, och den kan anpassas mer efter annan trafik. Och fordonen belastar vägbanan på ett skonsammare sätt. Spårdjupet har ökat med 100 procent under infrastrukturministerns tid vid makten. Spåren i vägbanan skapar även problem för vinterväghållning och orsakar vattensamlingar.
Jag ska också ge lyssnarna en beskrivning av hur oljegruset, som man använder för att få ekonomin att gå ihop, fungerar. Ekonomilagningar som görs med bitumen och grus skapar stor irritation då de orsakar både stenskott på vindrutor och plåtskador. Väglagningarnas hållbarhet är dessutom väldigt dålig. På västkusten vittnar yrkeschaufförer om det undermåliga oljegruset, som även läggs på motorvägar. Skadorna som lagats är tillbaka redan efter ett par veckor. Det kan inte ens kallas provisoriskt med så kort hållbarhet.
Fru talman! Jag vill ge infrastrukturministern möjlighet att berätta hur han ser på det faktum att hjulspåren har ökat med 100 procent under hans tid vid makten.
Anf. 65 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar för engagemanget. Jag uppskattar det, och jag tycker att det är viktigt att vi har flera som värnar infrastrukturen i Sverige. Jag hade önskat att de moderata ledamöterna hade haft samma engagemang när man satt i regeringsställning. I opposition är engagemanget otroligt stort. I regeringsställning var det inte lika stort. Då lades det nämligen inte resurser på väg eller på infrastruktur. Tvärtom var det en dramatiskt lägre ambitionsnivå än den vi har i dag, när vi nu presenterar en infrastrukturproposition, där det satsas närmare 900 miljarder kronor på infrastruktur.
Det satsas alltså mer resurser än någonsin. Det satsas inte minst mer resurser än någonsin på vägunderhåll. Men det är klart att det också behövs satsningar på investeringar.
Jag noterar att Moderaterna i riksdagen vill omfördela pengar från investeringar till vägunderhåll. Då innebär det att man kanske är beredd att stryka satsningar på Ostkustbanan, Göteborg-Borås, Lund-Hässleholm, Ostlänken, Sydostlänken eller andra viktiga insatser i landet. Det är så jag tolkar Moderaternas argumentation här i dag.
Kan vi då få ett besked om vad det är som ska bort? Det vore välkommet. Är det Göteborg-Borås? Ja, då kommer trafiken mellan Göteborg och Borås att göra att väg 40 kommer att slitas ned ännu mer. Det är det som är effekten. Vi har nu en möjlighet att också göra viktiga järnvägsinvesteringar på sträckor där tunga transporter annars går på väg. Jag tycker att väg 40 är ett bra sådant exempel.
Jag uppskattar Saila Quicklunds engagemang för att man fortsatt ska säkra vägars kvalitet inte minst på landsbygden. Vi har från regeringens sida valt att, utöver de generella stora insatserna, göra extra satsningar på just vägar på landsbygden. Vi har öronmärkt resurser.
När det gäller just Jämtland kan jag nämna den stora satsning vi gör på BK4. Vi lägger alltså extra statliga resurser på att stärka bärigheten på vägar, så att 74-tonslastbilar ska kunna köra där. Detta tillfaller inte minst Jämtlands län, Dalarna, Västerbotten och Norrbotten. Faktum är att det är en omfördelning där nationella resurser i huvudsak går till skogslänen för att öka bärigheten på vägar som är viktiga inte minst för skogsindustrin.
Jag hoppas och tror att detta är något som Saila Quicklund också uppskattar. Jag tror att det de senaste två åren har satsats närmare en kvarts miljard bara i Jämtlands län på detta. Och det är viktiga satsningar för att just förbättra bärigheten efter år av nedslitna vägar.
Vi bör ändå fundera på vilka det är som sliter på våra vägar. En stor del handlar om utländsk lastbilstrafik. När svenska lastbilar åker på vägarna i Tyskland eller i Frankrike - detta vet personer i salen som har åkerierfarenhet - betalar svenska åkerier. Men när andra länders lastbilar åker på svenska vägar betalar de ingenting. Eurovinjettsamarbetet, som har funnits mellan tre fyra länder, försvinner nu. Sverige blir ett av få länder i EU där utländska lastbilar får slita på vägarna utan att betala någonting. Det är de boende på landsbygden som betalar. Det är svenska åkerier som betalar.
Hur kommer detta sig? Jo, de förslag som flera gånger har funnits här i riksdagen om en vägslitageavgift som skulle innebära att alla som kör i yrkestrafik på vägen skulle vara med och betala, stoppas av Moderaterna och Sverigedemokraterna. Effekten blir att det är de boende på landsbygden och de svenska åkerierna som betalar för slitaget på svenska vägar när transporterna ökar, eftersom ni har ett motstånd mot att vara med och finansiera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det vore bra om vi kunde få en bred uppslutning bakom det som alla andra länder har: en möjlighet även för utländska lastbilar att få vara med och bidra till kvaliteten på det svenska vägnätet.
Anf. 66 Lars Beckman (M)
Fru talman! Vad blir konsekvenserna när ett av regeringspartierna, Miljöpartiet, hatar mobilitet? Det har de i sitt politiska dna. Det var därför de bildades. Det finns väl inte en debatt där Miljöpartiet inte talar om hur mycket de hatar mobilitet.
Jo, Sveriges vägar är i dåligt skick. Detta kommer alltså från TV4-nyheterna. Då ska jag läsa innantill:
En stor del av landets vägar är i dåligt skick. Branschorganisationen Transportföretagen och Trafikverket anser att det behövs mycket mer pengar till vägunderhållet än de 197 miljarder för de kommande tolv åren som regeringen föreslagit i infrastrukturpropositionen. Det behövs mycket mer pengar, fru talman. Det är alltså ingen marginell justering som måste till.
Konsekvenserna beskriver Kenth Åberg, som har en transportfirma i Västerbotten. Han säger: Det är katastrofalt dåligt. Sakerna som är i bilen och bilen i sig själv tar stryk.
Enligt Transportföretagen är nästan 13 procent av de statliga vägarna i mycket dåligt skick. Minst pengar går till de vägar som ligger nära mindre orter och i glesbygd.
Fru talman! Trafikverket, ministerns egen expertmyndighet, säger alltså att det saknas 50 miljarder. Hur mycket är då 50 miljarder? Jo, det är en familjevecka, något som den här regeringen med samarbetspartier kom överens om. Den kostar 30 miljarder. Friåret i LAS-överenskommelsen, som regeringen också tänker införa, kostar 17 miljarder.
Regeringen tänker alltså betala 47 miljarder - 47 000 miljoner - för att människor ska vara lediga. Som svar på ministerns fråga hur en alternativ budget skulle kunna se ut får vi ingen mer infrastruktur av det, fru talman.
Fru talman! Vad händer då när Miljöpartiet i regeringen försämrar vägunderhållet och inte klarar av reinvesteringar? Jo, infrastrukturförvaltaren måste prioritera hårdare, och prioriteringen hamnar då på det mest trafikerade nätet med högst trafikarbete på bekostnad av det mindre trafikerade vägnätet, det vill säga vägarna på landsbygden i Sverige - de vägar som ofta är huvudvägar för godstrafiken, hemtjänsten, polisen, räddningstjänsten, skogsåkarna eller vad det nu må vara.
Jag har haft andra debatter med infrastrukturministern där jag visat vägen mellan Ockelbo och Bollnäs. Där måste man närmast ha stridsvagn eller bandvagn för att ta sig fram, och skogsföretagen som kör de här lastbilarna säger att det är farligt att skicka ut chaufförerna dit.
Lite ödmjukhet hade man kunnat önska från infrastrukturministern. Han behöver inte lyssna på oss moderater. Strunta i det! Strunta i svenska folket, som försöker att ta sig fram på vägarna! Men lyssna på den egna expertmyndigheten! Det vore väl rimligt.
Denna myndighet säger att vi måste få 50 miljarder till, inte för att bygga nya vägar, inte för att göra fyra filer som skulle behövas på E4:an mellan Gävle och Söderhamn, vägen där trafiken stannar om och om igen, utan för att klara underhållet. Om man bor i Hälsingland ska man ju inte behöva åka på grusvägar. Trafikverket sänker hastigheten, tar bort asfalten och gör grusvägar. Det är ett hån mot de boende i Hälsingland. Regeringen subventionerade elcyklar för miljarder samtidigt som Trafikverket tog bort asfaltvägar i Hälsingland och gjorde om dem till grusvägar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vi är inte i Albanien eller något annat öststatsland. Vi är i Sverige, och här ska det finnas farbara vägar. Det behövs 50 miljarder till, annars kommer vägnätet att bli sämre.
Anf. 67 Saila Quicklund (M)
Fru talman! Tack, ministern, för föregående svar!
Oavsett ministerns lovord ser vi faktiskt inte effekterna av detta i Jämtlands län. Det är inte tillräckligt, och som min kollega Lars Beckman sa håller även expertmyndigheten med om att medlen inte är tillräckliga.
Jag vill också lyfta upp den mycket orättvisa fördelningen av väganslagen mellan våra län. Fördelningen av pengar baseras på antalet invånare och inte på fakta och faktisk belastning på vägnätet. Jag har många gånger jämfört Jämtlands län med Blekinge län. I Jämtlands län har vi 5 117 kilometer länsvägar. Trafikmängden är 114 miljoner fordonskilometer. År 2019 var vi 130 000 invånare i länet. Motsvarande siffror för Blekinge är 1 412 kilometer länsvägar. Trafikmängden är 79 miljoner fordonskilometer, och länet har 159 000 invånare.
Det är alltså betydligt längre länsvägssträckor och större trafikmängd i Jämtlands län än i Blekinge län. Ändå får vårt län betydligt mindre anslag. Infrastrukturministern måste förstå det ologiska i detta. Jag har också i många år i riksdagen drivit frågan om nya, rättvisare beräkningsgrunder. Självklart måste det också ske en rimlig fördelning av pengar mellan drift och underhåll respektive investeringar utifrån faktiska behov.
Min fråga till infrastrukturministern är: När kommer regeringen att införa en mer rättvis medelstilldelning av väganslag baserad på faktiska förhållanden och inte på antalet invånare i länen?
Anf. 68 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Vägunderhållet är bristfälligt; det har vi debatterat här en stund. Det saknas en ansenlig summa pengar för att säkerställa statusen på vägnätet - alltså inte förbättra statusen utan endast säkerställa den.
Det finns en fördel med att bli årsrik, som de kallar det numera. Man säger inte att man blir gammal utan att man blir årsrik. När jag växte upp var min pappa grävmaskinist, och jag var med honom ute på vägbyggen. Jag har alltså på ort och ställe fått se hur man bygger väg. Det är ganska intressant, för de vägar som min pappa och hans kollegor byggde på 60 och 70-talen när de sprängde berg, sågade ned skog och banade väg för infrastrukturen i väglöst land uppe i Västerbotten har man inte råd att underhålla i dag, vilket påverkar möjligheten att leva och verka på de breddgraderna.
I Skaraborg, där jag bor numera, är E20 ett sorgebarn. Det är en europaväg som inte håller en standard som är rimlig för en europaväg med den trafikbelastning som är. Så är det också på E45 och de andra europavägarna norrut. Dessa livsviktiga nerver som behövs för att kunna leva och verka i området håller inte måttet för den trafikmängd som är.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När så mycket kritik kommer även från Trafikverket måste regeringen förstå att det är för lite pengar och börja titta på hur man ska lösa detta. Då är det mer pengar till vägunderhåll som gäller, annars kommer vägarna att få en sämre standard än de har i dag.
Anf. 69 Sofia Westergren (M)
Fru talman! Det här är den tredje debatten som jag har med infrastrukturministern, och jag tror att han har valt att missförstå mig. Jag vill inte ha färre poliskontrollplatser utan fler. Jag vill ha mer kontroller och fler poliser på vägarna.
Infrastrukturministern talar om kilometerskatt och Eurovinjett. När jag satt i styrelsen för Sveriges Åkeriföretag var detta en debatt, och då handlade det egentligen om att ifall man ska lägga på någonting på åkarna, alltså öka skattetrycket, ska någonting annat tas bort. Men samtalet har liksom aldrig handlat om det.
Man kan inte bara komma med fler pålagor. Det ändrar inte den konkurrenssnedsits som de svenska åkarna har i dag. Det är ett samtal som man skulle kunna föra, men så länge det bara handlar om höjda skatter säger vi nej tack.
Infrastrukturministern har även nämnt att alliansregeringen sänkte skatten på arbete. Men jobbskatteavdraget är ju någonting som fortfarande finns. Det är inte borttaget, utan det blev en väldigt bra grej. Sänkta skatter på arbete gjorde att det var fler som arbetade och deltog i skatteunderlaget, vilket ger mer pengar till den gemensamma statskassan. Det är bra grejer, det!
Vid prioritering av pengarna kommer vägarna med lägre trafikbelastning att nedprioriteras. Därför ser vi hellre, som kollegan Beckman säger, 50 miljarder till infrastruktur än till ledighet för arbetsföra människor.
Anf. 70 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Låt mig först kommentera det allra sista som sas. Det stämmer inte. Det är inte så att Moderaterna föreslår att pengar ska tas från någon välfärdssatsning till vägunderhåll. Det är osant. Som jag har förstått det ställer ni er bakom diskussionerna i riksdagen inom den ram som finns för infrastruktursatsningar, men ni vill omfördela. Ni vill flytta pengar från satsning på utveckling till vägunderhåll.
Det är inte första gången som Moderaterna i opposition vill lägga mer pengar på vägunderhåll. Det har hänt under den här mandatperioden, men i majoritetsställning har ni aldrig gjort det. Det är intressant att se. Det är också därför jag har valt att fråga: Vad är det som ska bort? Är det sträckan Göteborg-Borås, Ostlänken eller Ostkustbanan? Det är väl dags att komma upp till bevis och tala om vilka infrastruktursatsningar som Moderaterna i så fall vill ta bort.
Jag noterade att ledamoten Beckman inledningsvis talade om expertmyndigheten Trafikverket. Det är en fantastisk myndighet. Jag hoppas att ledamoten Lars Beckman också lyssnar på Trafikverket när man talar om hastigheter, hastighetssänkningar och trafiksäkerhet. Uppenbarligen är så inte fallet. Ledamoten väljer ju att ta de argument som passar bäst för stunden. Trafikverket är en fantastisk myndighet, och vi lyssnar på den när det gäller det framgångsrika arbetet med trafiksäkerhet. Förra året var det 190 dödsfall, och det är det lägsta antalet någonsin på våra vägar. Året innan var det 219. På 1970-talet var det 1 300 årligen. Det görs ett fantastiskt arbete med trafiksäkerhet, och det är tack vare att vi har satsat på förbättrad vägkvalitet, bra utformning av vägar och inte minst mittseparering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ledamoten Saila Quicklund valde att nämna att vi från regeringens sida har skjutit till medel för att påskynda arbetet och förbättra förutsättningarna för mitträcken längs vägar, inte bara i Jämtland utan i hela landet. Det ger resultat. Det är färre än någonsin som dör och skadas på våra svenska vägar, och det är tack vare att vi nu prioriterar infrastruktur och trafiksäkerhet.
Jag noterar att debattörerna från Moderaterna inte svarar på frågan om vägslitageavgiften. Vi fick ett försök till svar från Sofia Westergren. Jag konstaterar att principen ändå måste vara att de som sliter på våra vägar ska vara med och betala. Men Moderaterna har gett carte blanche för utländska lastbilar att inte vara med och betala. Jag tycker ändå att det vore på sin plats att ledamoten Beckman berättar för Sveriges riksdag varför svenska åkerier, varför de boende i Ockelbo, ska vara med och betala för kvaliteten på svenska vägar men inte lastbilarna från övriga Europa. Det är rimligt, eftersom det finns en bred uppslutning bakom att värna vägkvaliteten, att vi skulle få en bred uppslutning bakom att ge utländska lastbilar förmånen att också vara med och finansiera den svenska väginfrastrukturen. På det sättet skulle vi slippa, som Moderaterna annars föreslår, att lägga ned en del järnvägssatsningar. De är också viktiga, inte minst om vi ska nå klimatmålen.
När vi ändå talar om klimatmålen kan jag inte låta bli att ta upp följande. Om man vill lägga resurser på infrastruktur kan jag konstatera att Moderaterna lägger närmare 7 miljarder kronor i sina budgetförslag på sänkt bensinskatt i stället för att förbättra vägkvaliteten. För mig är det en udda prioritering i ett läge när vi står inför en klimatkris. Tänk om vi kunde få en bättre satsning på vägkvaliteten i stället för sänkt bensinskatt. Det hade varit bra för klimatet och för framtida generationer.
Anf. 71 Lars Beckman (M)
Fru talman! Det är helt korrekt att Moderaterna vill sänka bensin- och dieselskatten, och det är vi stolta över. Man ska kunna bo och leva i hela Sverige. Så gör ett parti som inte är kidnappat av Miljöpartiet, som har subventionerat elcyklar för storstadsbor för miljardkostnader.
Den här debatten har varit klargörande. Det finns partier som på riktigt vill att hela Sverige ska leva, och det finns en regering med ett miljöparti som styr även infrastruktursatsningarna.
Jag ställde några frågor i början av debatten. Jag tror att var och en har upptäckt att jag inte har fått svar på dem. Jag frågade om regeringen är medveten om vilka konsekvenser det blir i form av längre restider när Trafikverket sänker hastigheterna på grund av sämre vägunderhåll. Det blir sämre komfort, större förslitning och fler skador på fordon. Jag frågade om det är vettigt och rimligt att regeringen ägnar sig åt den fantastiska kapitalförstöringen när statens infrastruktur bryts ned i högre takt. Jag påstår att det sannolikt är fråga om ideologi. Det finns partier som bildats därför att de hatar mobilitet och bilism, och det påverkar naturligtvis när de styr regeringens politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Konsekvenserna är djupt bekymmersamma för näringslivet, för de boende, för polisen, räddningstjänsten och ambulansen när vägar görs om från väl fungerande asfaltvägar till att bli grusvägar.
Fru talman! Så kan vi inte ha det. Vi kan inte ha en regering som aktivt bryter ned det svenska vägnätet. Det saknas enligt Trafikverket 50 miljarder för vägunderhåll, och då har vi inte byggt en fyrfilig väg mellan Gävle och Söderhamn med de pengarna.
Fru talman! Det har varit en klargörande debatt.
Anf. 72 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jag tackar också för debatten i kväll.
Jag kommer själv från Kosta, ett litet samhälle mitt i Småland med närmare 800 invånare. Jag är väl bekant med en miljö där vägarna är helt avgörande. Där går inga stambanor. Ja, det finns en militär flygplats, men alternativen till bilen är få. Det innebär att det är bilen vi använder oss av.
Jag tror att många i Småland känner igen sig i beskrivningen av att det under senare år har varit mer och mer vägarbeten. En del har till och med svurit lite över vägarbetena: Är det ännu ett vägarbete! Ja, det är det eftersom vi reparerar.
Klagar ni på vägarbeten så skyll på mig, har jag sagt i intervjuer. Efter år av underinvesteringar passar vi på att renovera. Därför lägger vi också mer resurser än någonsin på att ha en bra kvalitet i det svenska vägunderhållet.
Men jag tänker att det är viktigt att poängtera att vi också måste säkerställa att de resurser vi lägger på vägunderhåll faktiskt går till vägunderhåll. Jag hoppas att ledamöterna från både Sverigedemokraterna och Moderaterna läser Riksrevisionens rapport. Där påtalas att kostnaderna för underhållsinsatser har ökat med 60 procent jämfört med index på 10 procent. Det är en dramatisk kostnadsökning för vägunderhåll.
Jag har därför lagt ett uppdrag till Trafikverket att göra en ordentlig kostnadskontroll. När vi nu har en regering som kraftigt ökar satsningarna på vägunderhåll och järnvägsunderhåll ska det inte bli en möjlighet för företag att tjäna pengar. I stället ska vi använda och hushålla med skattebetalarnas kronor på bästa sätt. Det gör vi genom att säkerställa att vi får mer järnvägsunderhåll och vägunderhåll för pengarna i den största infrastrukturproposition som någonsin har lagts fram i landet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.