Miljömålet om frisk luft
Interpellation 2022/23:212 av Joakim Järrebring (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-02-16
- Överlämnad
- 2023-02-17
- Anmäld
- 2023-02-21
- Svarsdatum
- 2023-03-07
- Besvarad
- 2023-03-07
- Sista svarsdatum
- 2023-03-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Vi har under den senaste tiden kunnat konstatera att det trots att Sverige relativt sett har god luftkvalitet finns allvarliga brister. I en skriftlig fråga till ministern angående kraven om ren luft och ammoniakutsläpp svarade ministern att frågan tas på största allvar.
I dag dör fortfarande 6 800 svenskar i förtid varje år på grund av dålig luft. Förutom att det föregås av stort personligt lidande kostar det också samhället betydande belopp, närmare 170 miljarder kronor, varje år.
Även om utvecklingen i stora drag går åt rätt håll så kan vi i Naturvårdsverkets senaste rapport konstatera att vi fortfarande är långt ifrån uppsatta mål.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Kommer statsrådet att verka för att regeringen ska skärpa miljömålet om frisk luft?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:212
Webb-tv: Miljömålet om frisk luft
Dokument från debatten
- Tisdag den 7 mars 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:70
- Protokoll 2022/23:70 Tisdagen den 7 marsProtokoll 2022/23:70 Svar på interpellation 2022/23:212 om miljömålet om frisk luft
Protokoll från debatten
Anf. 107 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! Joakim Järrebring har frågat mig om jag kommer att verka för att regeringen ska skärpa miljömålet om frisk luft.
Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Regeringen har inte för avsikt att skärpa det målet.
Enligt Naturvårdsverkets senaste bedömning är vi nära att nå målet. Samtidigt ligger halterna för några av föroreningarna fortfarande över målnivån. För att komma till rätta med detta behöver vi genomföra åtgärder både utanför Sverige så att intransporten av luftföroreningar minskar, och inom landet, framför allt för att minska utsläppen från trafiken. Sverige arbetar därför aktivt i FN:s luftvårdskonvention och andra internationella forum som Helcom och IMO för att på olika sätt minska intransporten av sot och kväveoxider.
Som ordförande i EU leder Sverige förhandlingarna om ett nytt luftkvalitetsdirektiv och Euro 7-förordningen, som båda har som syfte att minska luftföroreningarna och därmed förbättra medborgarnas hälsa och miljön. Regeringen kommer också att rapportera in ett uppdaterat luftvårdsprogram till EU-kommissionen under 2023. Vi ser också att EU:s och regeringens kommande åtgärder med anledning av klimatomställningsarbetet och framför allt elektrifieringen kommer att innebära fördelar i arbetet med miljömålet Frisk luft.
Jag kommer därmed att verka för att regeringen fortsätter på inslagen väg.
Anf. 108 Joakim Järrebring (S)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Som framgår av ministerns svar bedöms för första gången möjligheterna finnas för att Sverige ska nå miljökvalitetsmålet om frisk luft. Det är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men min tidigare skriftliga fråga och denna interpellation har som utgångspunkt att Världshälsoorganisationen, WHO, har presenterat nya riktlinjer. Senast i Naturvårdsverkets rapport om frisk luft och den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål har Naturvårdsverket framfört behovet av att målet skärps och preciseras. Det står klart att ambitionsnivåerna i dagens miljömål för frisk luft har varit för låga i skenet av de senaste årens forskning om luftföroreningar. Enligt Naturvårdsverket är det fråga om en halvering av halter för flera viktiga föroreningar jämfört med nu gällande mål.
Vikten av frisk luft ska inte underskattas. Forskningen har redan tidigare visat att barn som utsätts för höga halter av luftföroreningar från trafik och andra utsläppskällor under sina första levnadsår löper högre risk att drabbas av astma och försämrad lungfunktion. Svensk forskning har visat en direkt påverkan på hjärta och blodkärl när människor utsätts för dieselavgaser. Det har också påvisats ett samband mellan exponering av luftföroreningar och hjärt- och kärlsjukdomar, andningsproblem och demens samt även allergier hos barn.
Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar räknar man med att någonstans mellan 6 000 och 7 000 personer dör i förtid i Sverige varje år. Sammantaget anser jag att detta bör resultera i en skärpning av ett flertal av miljömålets preciseringar. Min fråga är: Vad får ministern att dra andra slutsatser?
Anf. 109 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! Ledamoten Järrebring frågade ju om vi avser att skärpa målen för arbetet med frisk luft. På den frågan svarar jag att vi väldigt tydligt arbetar för att nå det målet samt att vi faktiskt är på väg att nå målet och att vi därför väljer att lägga fokus på att fortsätta på inslagen väg och fortsätta arbeta för att lyckas nå målet.
Det är alltså inget fel på målets ambitionsnivå; det är inte där vi ser att problemet ligger i det arbete vi utför. Tvärtom är målets ambitionsnivå väldigt hög. Vi är på rätt väg, även om vi ännu inte har nått målet. Det borde därför vara alldeles självklart att vi ska fortsätta arbeta för att nå detta ambitiösa mål, som vi ännu inte har nått men som vi är på god väg att nå, och utföra de insatser som krävs för att vi ska lyckas nå målet och möjliggöra måluppfyllelsen. Det är där regeringen anser att fokus bör ligga nu. Regeringen anser inte att vi bör ändra på målet, för det tar oss inte närmare det vi ska nå.
Vi ser en positiv trend. Naturvårdsverkets bedömning är att vi är nära att nå målet, och vi arbetar hårt på inslagen väg. Detta tycker jag är positiva nyheter. Däremot skulle man kunna säga att det finns annat att ta hänsyn till i det långsiktiga perspektivet, bland annat det som ledamoten Järrebring själv tog upp om WHO:s uppdaterade riktlinjer.
Förra hösten uppdaterade och skärpte WHO sina riktlinjer för luftkvalitet. Uppdateringen innan dess gjordes år 2005. Det har hänt ganska mycket sedan dess, bland annat i form av vetenskapligt underlag som har tillkommit och som visar på att de negativa hälsoeffekterna både är kraftigare och ses vid lägre halter än vad man tidigare hade beräknat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det var väntat att det utifrån detta föreslås skärpta riktlinjer från WHO. Konsekvenserna av ett sådant beslut och av att Naturvårdsverket i sin utvärdering föreslår att vi ser över detta blir helt enkelt att vi ser över detta och hanterar frågan inom Regeringskansliet. Alla de förslag som kommer i rapporten tittar vi självfallet på.
Det sker även ett arbete inom EU som regeringen leder som ordförande. Kommissionens förslag till reviderat luftkvalitetsdirektiv har självklart tagit in WHO:s riktvärden, men man har inte valt att ändra på innehållet utifrån detta. Det är självklart så att man i den bedömning man gör tar hänsyn till uppdaterade riktlinjer från exempelvis WHO, men kommissionen gör en grundlig konsekvensanalys och landar där i ett förslag där normerna skärps betydligt och där man arbetar efter detta för att få en kraftigt förbättrad folkhälsa. Där finns det också stora nyttor i relation till kostnaden.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi tar hänsyn till positiva hälsoeffekter i stor utsträckning, men vi måste också göra det på ett klokt sätt. Just i detta fall, herr talman, anser inte regeringen att det är ambitionsnivån som är problemet utan att vi ska genomföra de insatser som krävs för att nå de högt uppsatta mål som redan existerar.
Anf. 110 Joakim Järrebring (S)
Herr talman! Jag vill inte att vi ska landa i någon form av semantisk diskussion i den här debatten. Ministern lyfte fram att det finns kunskap. Ministern vet också att det från myndigheten Naturvårdsverket finns förväntningar på att man ska precisera detta mål för att nå upp till den ambitionsnivå som var tänkt från början, alltså att nå frisk luft.
Vi konstaterar att målen inte har varit tillräckligt ambitiösa och att skadeverkningar finns vid mycket lägre nivåer vid ett antal av dessa partiklar. Om man vill nå den tidigare uppsatta ambitionsnivån är det väl rimligt att man skärper preciseringarna i målet så att vi når den ambitionsnivå om frisk luft som var satt från början.
Jag försökte att uttolka vad ministern sa i sitt inlägg nyligen. Är det bara en semantisk skillnad mellan att skärpa målet och att tillgodose de ökade krav på preciseringar i målet som regeringen är emot eller är nöjd med? Målnivån är nu alltför låg i förhållande till ambitionen om frisk luft.
Jag vet inte om mitt eget inlägg blev så mycket tydligare, men ministern kanske kan hjälpa mig och försöka att svara på om det i regeringen finns en vilja att faktiskt precisera målnivåerna för att nå frisk luft på riktigt, så att vi får bukt med de 6 000-7 000 personer som helt i onödan dör i förtid.
Anf. 111 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! Jag förstår ledamoten Järrebrings förvirring kring vad det är som faktiskt gäller här.
Låt mig vara väldigt tydlig. Vi har ett miljökvalitetsmål om frisk luft som innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa, djur, växter och kulturvärden inte skadas. Det är målet. Det är ett mål som är uppsatt, och det är ett mål som har parametrar som vi nu arbetar efter.
Naturvårdsverket gör bedömningen att vi är på god väg att nå detta mål, men vi har ännu inte nått det. Att då lägga vikten vid att vi nu ska höja ambitionsnivån och arbeta om det innehåll som finns i den politik vi bedriver för att nå målet om frisk luft är inte vår avsikt i nuläget. Just nu fokuserar vi i stället på att genomföra de åtgärder som tar oss till målet om frisk luft så som det står nu, eftersom vi fortfarande inte har nått det. Det är dock ett av de mål som vi är nära att nå, och vi behöver ytterligare åtgärder för att nå detta mål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns väldigt mycket som man kan göra. Det hade varit spännande att, utöver den semantiska frågan, tala om hur vi lägger upp arbetet.
Ledamoten Järrebring och jag är överens om att luftkvaliteten är ett stort problem även i Sverige, herr talman. Nästan 7 000 personer dör årligen av dålig luftkvalitet; detta är en siffra som jag tror att många skulle bli förvånade över. Här finns det ett viktigt arbete att utföra.
Avseende WHO:s skärpta riktlinjer och den höjda ambitionen var det väntat att det skulle komma ett sådant här förslag. Naturvårdsverket har nu i en fördjupad rapport föreslagit att preciseringarna ska ses över inom regeringen. Detta förslag bereds, i enlighet med hela rapporten, inom Regeringskansliet.
Parallellt med det arbetar vi just nu specifikt för att nå det mål om frisk luft som är uppsatt, så som det är utformat. Där finns det väldigt mycket att ta tag i, herr talman. Det finns väldigt mycket som vi kommer att behöva göra för att nå målet även som det är skrivet just nu. Detta är ett viktigt arbete som bland annat påverkas av intransporten, som jag nämnde tidigare. Där kan vi verkligen se stora fördelar när det gäller de luftföroreningar som finns i Sverige men som kommer från andra länder.
Jag hoppas att vi under ordförandeskapet ska kunna nå framgångar som bidrar till att det även i Sverige blir bättre luftkvalitet. Utöver det jag nämnde tidigare är det framför allt diesel, dubb och ved som orsakar de stora problem som vi har med luftkvalitet i Sverige i dag. Det är där vi behöver angripa problemet.
Just därför blir elektrifieringen en viktig del i att förbättra vår luftkvalitet, särskilt i tätbebyggda och vältrafikerade områden. Vi är väldigt utsatta för luftföroreningar från andra länder, och det finns sedan länge en tradition - både i tidigare regeringar och i denna regering - av att driva luftfrågorna i alla internationella forum eftersom världen delar på luften, herr talman.
Det finns alltså mycket att göra på detta område. Man kan självfallet ta hänsyn till WHO:s skärpta riktlinjer, men det är inte just frågan om ambitionsnivå som vi anser är det viktiga här. Just nu fokuserar regeringen på hur vi på olika sätt kan motverka dålig luftkvalitet i Sverige.
Anf. 112 Joakim Järrebring (S)
Herr talman! Jag vet inte om jag förstod bättre för att jag hörde det en gång till eller om ministern var tydligare, men nu förstod jag i alla fall. Det är bra.
Utgångspunkten för min interpellation var att ambitionsnivån är för lågt satt. Ambitionsnivån måste ju mätas på något sätt, och mätningen sker utifrån halterna. Tidigare gjorde man bedömningen, utifrån de vetenskapsunderlag man hade, att vissa halter var tillräckligt låga, och därigenom satte man ett mätvärde: Så här följer vi upp om vi har nått frisk luft eller inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu konstaterar vi att de halterna är för höga. Då blir det lite märkligt om man förhåller sig till den ambitionsnivå som är satt, och som vi nu vet är för lågt satt, och säger att det är den vi fortsatt ska försöka nå. Då når vi ju inte den verkliga ambitionsnivån: att undvika att människor dör i förtid på grund av dålig luft.
Då återkommer jag till min fråga - jag får väl ställa den på ett något annorlunda sätt - om inte ministern kan överväga att ändra ståndpunkt i denna fråga och titta över vilka skärpningar som faktiskt behöver ske när det gäller halterna för viktiga föroreningar jämfört med våra gällande mål så att vi faktiskt kan nå upp till den ambitionsnivå som vi varit överens om tidigare när det gäller frisk luft.
Anf. 113 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! Tack, ledamoten Järrebring, för en viktig diskussion om en fråga som påverkar väldigt många i större utsträckning än vad man kanske är medveten om. Det är väldigt viktigt att vi arbetar för att få till en friskare luft i vårt land och för att få en helt frisk luft i vårt land. Vi har också ett miljökvalitetsmål om frisk luft som Sverige och regeringen arbetar mot. Naturvårdsverket gör det tydligt att vi är på god väg att nå detta mål. Vi arbetar på inslagen väg och kommer förhoppningsvis snart att nå det mål vi har.
Samtidigt, herr talman, sker ett arbete på EU-nivå där vi arbetar med luftkvalitetsdirektiv och med regleringar av vår transport som kommer att bidra till luftkvaliteten i hela Europa på många olika sätt. Det är där vi nu lägger krutet, samtidigt som vi i Regeringskansliet självklart tittar på alla kloka rapporter som Naturvårdsverket så förtjänstfullt förser oss med.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.