Miljöstöd till bönder
Interpellation 2013/14:320 av Larsson, Jan-Olof (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2014-02-28
- Inlämnad
- 2014-02-28
- Besvarad
- 2014-03-14
- Sista svarsdatum
- 2014-03-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 28 februari
Interpellation
2013/14:320 Miljöstöd till bönder
av Jan-Olof Larsson (S)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
I november så ställde jag en interpellation till landsbygdsministern angående miljöstöden för de kommande åren – detta eftersom regeringen kommit på att de här ersättningarna inom utvald miljö och ett antal inom landsbygdsprogrammet skulle bort.
Landsbygdsministern framförde att för vissa bönder så kommer de inte att få någon ersättning för innevarande år.
Landsbygdsministern framförde också i interpellationssvaret att han räknade med att runt jultiden, alltså julen 2013, kunna redovisa hur regeringen tänkt sig fortsättningen av de stöd som nu uteblir för 2014.
Det finns ett antal bönder som i dag inte har fått något besked hur framtiden ser ut för dessa stöd som de är så beroende av. Om de skulle klara 2014, vilket några inte kommer att göra, så måste det klargöras hur det blir med stöden 2015. Om de ska klara en eventuell konkurs så måste de kunna lägga om verksamheten snarast om stöden uteblir.
Nu är julen 2013 passerad och dessa bönder väntar på ministerns svar.
Ska de bönderna som haft det miljöstödet få besked om en fortsättning eller ska de börja avveckla sin verksamhet?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:320
Webb-tv: Miljöstöd till bönder
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:84 Fredagen den 14 marsProtokoll 2013/14:84 10 § Svar på interpellation 2013/14:320 om miljöstöd till bönder
Protokoll från debatten
Anf. 36 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Angående stödet till mosaikbetesmarker har Jan-Olof Larsson frågat mig om de bönder som haft det miljöstödet ska få besked om en fortsättning eller om de ska börja avveckla sin verksamhet.
Som jag nämnde i mitt svar till Jan-Olof Larsson i interpellationsdebatten den 9 december får landsbygdsprogrammet för åren 2014-2020 en lägre budget jämfört med dagens program eftersom de medel som kommer från EU kommer att minska. Detta innebär att prioriteringar mellan vilka åtgärder som ska få plats i programmet måste göras.
Jan-Olof Larsson och jag är överens om betydelsen av den insats som lantbrukare i skärgården gör för att upprätthålla den traditionella landskapsbilden. Detta är viktigt inte bara som en kulturhistorisk åtgärd utan också som ett led i att stärka besöksnäringen i våra kustområden.
Samtidigt får man inte glömma bort att även andra områden i landsbygdsprogrammet är viktiga. Det är lätt att, som Jan-Olof Larsson gör, peka ut ett område och efterlysa riktade insatser just där och då bortse från den helhet som landsbygdsprogrammet ska stödja. Jag tänker till exempel på Sveriges ansvar för läckage av näringsämnen till Östersjön och behovet av insatser för att behålla det öppna odlingslandskapet och för att förbättra möjligheterna att bo och kunna driva företag på landsbygden. Jan-Olof Larsson ser inte skogen, för det står en massa träd i vägen.
Hur prioriteringarna ska göras diskuteras fortfarande även om huvuddragen i programmet kommer att kännas igen från tidigare perioder. Det innebär också att skötsel av mosaikbetesmarker finns med i diskussionen om vad programmet ska innehålla.
Jag vill än en gång påpeka att det är viktigt att se helheten och att ha respekt för processen, inte hasta i väg med snabba beslut. Programmet ska gälla i sju år och innehåller mycket pengar. Detta kräver eftertanke.
Trots att jag inte i dag kan ge några detaljer om vad det nya landsbygdsprogrammet ska innehålla vill jag dock, som jag gjorde i interpellationsdebatten i december, säga att landsbygdsprogrammet precis som det har varit hittills kommer att vara ett fortsatt starkt stöd för alla delar av svenskt jordbruk.
Anf. 37 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Jag får tacka ministern för svaret.
När det gäller svar lovade landsbygdsministern besked till de här bönderna angående det stöd som han och regeringen valt att dra in. Detta svar skulle komma till julen - den som passerat - sades det i den debatten, som vi hade i december. Något besked kom inte till dessa bönder. På grund av detta kommer de troligen att hamna på obestånd. En del kanske kommer att gå i konkurs.
I går morse fick jag till min förvåning höra landsbygdsministern stå och säga i tv att han och regeringen satsat på bönderna och deras djurproduktion genom att
öka på
miljöstödet. Hör jag fel? tänkte jag, men sedan gick jag in och läste på text-tv. Nej, ministern stod och sade att han hade ökat på miljöstödet.
Anledningen till att jag har den här debatten nu och att jag hade debatten i december är att ministern
tog bort
miljöstödet för vissa bönder till 100 procent. 100 procent av miljöstödet försvann för dem som hade mosaikmarker. Vi kan alla konstatera det val landsbygdsministern gjort: Han låter bönderna som erhållit miljöstöd för bete på mosaikmarker, alltså sådana betesmarker ute på de större öarna som bara fläckvis har bete, klara sig bäst de kan.
Mosaikmarksstödet utgör bara en liten del av det miljöstöd som utdelas. Det är relativt få bönder som får det. Hade ministern i stället valt att fler bönder solidariskt skulle ta en del av bördan av det minskade anslaget som regeringen bestämt skulle det naturligtvis inte slå lika hårt som i dag. I stället för att dra in 100 procent av stödet för dessa bönder kunde han ha dragit in 1 procent av stödbeloppet till betesmarker. 1 procent hade knappt märkts hos de andra bönderna, men det hade solidariskt burit upp de stackars bönder som nu får ta smällen.
Men han och Centern satt troligen och röstoptimerade. De tänkte säkert så här: Det är bättre att slå undan benen på några tiotal bönder än att få flera hundra på halsen. Tappar vi flera hundra igen är vi snart nere på noll. Drabbar det några så hårt att de går i konkurs, ja, då får vi väl stå ut med det.
Den situation dessa företagare har hamnat i är helt och hållet den här regeringens ansvar. Regering och myndigheter har mer eller mindre lurat in dem i ekonomiska åtaganden som förpliktar dem att driva verksamheten vidare eller bli återbetalningsskyldiga flera miljoner. Detta för att ministern valt att några få ska bära hela bördan av regeringens neddragningar.
I tv säger ministern som sagt att han ökat miljöstödet för att stärka köttproduktionen. I svaret till mig säger samma minister att budgeten minskat för detta anslag eftersom prioriteringar måste göras i en minskad budget. Det är inte konstigt att människor misstror politiker.
Dessa människor som ni mer eller mindre lurat in i dyra investeringar kräver ett tydligt svar av ministern. Det var utlovat till julen som passerade, men de har inte fått det. Det går inte an att dra den här frågan i långbänk. Det accepterar inte långivare; det accepterar inte de som betalat investeringsstöden.
Eskil Erlandsson, gör samma sak med miljöstödet som ni har gjort inom skolans värld: Byt fot! Gå på Socialdemokraternas linje! Låt landsbygden leva! Ge de här bönderna ett svar!
Anf. 38 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag tycker att det är en väldigt viktig interpellation som Jan-Olof Larsson har ställt. Jag tycker att den är viktig på flera sätt.
Det första, helt uppenbara, är att det nu är mars 2014. Nästa period för landsbygdsprogrammet har redan börjat, och vi har fortfarande inget färdigt landsbygdsprogram för Sveriges del.
Det är min första fråga till landsbygdsministern: När avser han att lägga fram ett konkret förslag till ett landsbygdsprogram i Sverige för perioden 2014-2020?
Kommer det förslaget att landa på riksdagens bord så att vi får möjlighet att förhålla oss till det? Hur ser egentligen den formella behandlingen ut?
För att gå vidare till de frågor som Jan-Olof Larsson tar upp: Jag lider verkligen med alla dessa lantbrukare som verkligen vill göra en god gärning för miljön, som anlägger mosaikmarker eller som arbetar inom något av de många leaderprojekt som finns runt om i landet och syftar till att ta till vara miljön och minska utsläppen men också utveckla landsbygden. Det finns många andra väldigt viktiga miljöprojekt inom ramen för landsbygdsprogrammet.
Alla de här tusentals människorna ute på landsbygden står nu och famlar i mörkret. De vet inte hur framtiden blir för deras viktiga projekt eftersom regeringen inte kan ge besked.
Jag ställde en fråga till landsbygdsministern för några månader sedan om leaderprojekten som syftar till att utveckla landsbygden på ett miljövänligt sätt. Ska leaderprojekten finnas kvar? Ska de ha ungefär samma anslagsnivå som i dag, eller blir den högre eller lägre? Det är sådana saker som alla som är engagerade i de här projekten vill veta. Samma sak med projekten kring mosaikmarker som Jan-Olof Larsson tar upp.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson, det är här och nu vi måste få besked om det här! Inte bara vi här i kammaren utan framför allt de som arbetar med de här viktiga miljöprojekten ute på landsbygden. Jag vill säga precis som Jan-Olof Larsson: När får vi besked om miljöprojekten inom landsbygdsprogrammet får vara kvar eller inte?
Anf. 39 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag tackar Jens Holm för interpellationen. Jag tycker också att detta är en viktig fråga. Det får inte ifrågasättas på sätt som gör att någon tror annat än att jag också tycker att detta är en viktig fråga.
Men till saken och till fakta: De sista besluten i rådet i Bryssel fattades den 18 december. För någon dag sedan fick vi de delegerade akterna från kommissionen. De fanns alltså inte tidigare. Därmed vill jag ha sagt att det är en lång process att få fram ett landsbygdsprogram.
Ett nytt moment som ska läggas till de aktuella datumen är att vi ska ha fram en partnerskapsöverenskommelse, alltså en plan för hur landsbygdsprogrammet ska samverka med till exempel fiskerifondens och strukturfondernas program. Den ska också tas fram. Detta tar tid, och det ska bli så bra och så rätt som möjligt.
Till detta ska läggas att det vad jag känner till inte finns något land som är medlem i Europeiska unionen som ännu har kommit med något förslag om hur deras landsbygdsprogram ska fungera.
Min förhoppning är att vi inom en relativ närtid ska ha vårt förslag färdigt och klart och kunna presentera det. I förhållande till hur det är i andra delar av Europa kommer vi då att vara i täten vad gäller att kunna presentera ett landsbygdsprogram.
Svaret på frågan om detta kommer att föreläggas riksdagen på något sätt är att innehållet i landsbygdsprogrammet kommer att beskrivas i en skrivelse till riksdagen. Skrivelsen tar upp den så kallade partnerskapsöverenskommelsen, där alltså landsbygdsprogrammet är en del. På så sätt kommer det riksdagen till del.
Låt mig också konstatera att det inte är möjligt att göra som Jan-Olof Larsson föreslog, nämligen dra ned på allting med någon liten procent för att rädda delar av någonting som finns i dag. Det beror på att vi inte får göra förändringar under den tid vi har det här mellanåret. Vi kan alltså inte säga att vi tar 98 procent eller 95 procent av andra stöd, som då får betala mosaikbetesmarksstödet.
Skälet är att man inte får göra så, utan man måste prolongera - förlänga - de stöd som är
eller
upphöra med dem helt och hållet under en tidsperiod. Det är det val vi har gjort, och vi har som kammaren väl känner till valt att förlänga ett antal av de stöd jag betecknar som viktiga för svenskt jordbruk och svensk landsbygd.
Slutligen: Blir det någon förlängning av Leader? Ja, det kommer det att bli. Det är fastslaget i de rådsslutsatser som finns. Det kommer att döpas om, och förkortningen för det nya programmet är CLLD. Kommer det att bli några pengar till detta? Ja, det kommer det att bli; rådet har slagit fast att minst 5 procent av de pengar som finns tillgängliga ska användas till det vi i dag kallar Leader och som efter detta kommer att kallas CLLD.
Anf. 40 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Man kan inte hantera stöden av pengarna på det viset, säger ministern om mitt förslag.
Av miljöstöden utgör mosaikbetesmarksstödet någon procent. Det är 8 miljoner av 700 miljoner. Då har ministern och regeringen valt att dra in pengarna där mosaikbetesmarksstödet nu löper ut, så där blir bönderna helt utan. Man kunde naturligtvis också ha valt att gå in med egna medel - det är en struntsumma i det här sammanhanget, men den är av avgörande betydelse för de här bönderna.
Det här är bönder som har fått stöd för att bygga fårstallar för att de ska kunna ha får ute på holmar och skär och därmed göra dessa tillgängliga för turism och annat. De har fått investeringsstöd för att köpa båt och därmed kunna transportera sina egna djur - och även andras, som en affärsidé - ut till holmar och skär. Nu tappar bönderna ersättningen för att hålla djuren ute på skären, och inte bara de gör det utan också de bönder de har transporterat åt. Nu tappar de alltså inkomster från andra djurägare, som inte längre köper tjänsten att transportera sina djur ut till betesplatserna eftersom det inte är lönsamt att ha djuren där.
Nu tappar antagligen även det lokala slakteriet sitt underlag av slaktdjur, eftersom bönderna drar ned på sin olönsamma djurhållning.
Vad blir då konsekvenserna? Jo, familjer som har satsat på fårproduktion mister sitt underlag för att hålla i gång djurtransporterna. De mister de pengar de har fått in, och de blir återbetalningsskyldiga för den investeringen. De kommer inte att ha något underlag till sitt nya fårstall, eftersom det i och med att miljöstödet togs bort har blivit olönsamt att ha fåren. Använder man inte fårstallen till det som det från början var sagt blir man också återbetalningsskyldig.
Jag var ute och lyssnade på de här bönderna. Jag var ute och lyssnade med länsstyrelsens representanter, och jag var ute och lyssnade på Västkuststiftelsens representanter. Det var den här bilden de målade upp. De talade om att detta är de konsekvenser det kommer att landa i. Bönderna kommer inte att ha underlag till den verksamheten, och konsekvensen blir med all säkerhet att den familj som litat på Eskil Erlandssons prat om Matlandet Sverige och på de myndigheter som uppmuntrat dem och gett dem stöd nu lämnas i sticket.
De kommer troligen att gå i konkurs. Det är inte säkert; det beror på vilka löften ministern kan ställa ut, men blir de återbetalningsskyldiga för det stöd de har fått går de i alla fall i konkurs. Dessutom kommer slakteriet troligen också att ha tappat så mycket underlag att även de kommer att få lägga ned. Detta händer för att Eskil Erlandsson har valt att några få bönder som har fått stöd för att hålla markerna öppna och göra dem tillgängliga för oss andra och för turismen inte längre kan få sitt stöd. En mycket liten grupp får ta en mycket stor andel av de neddragningar regeringen gör.
Ni måste försöka tänka om med den åtgärd ni har vidtagit. Det är inte rimligt att så få ska bära så mycket.
Anf. 41 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jag kan försäkra kammaren och Jan-Olof Larsson om att jag gör vad jag kan för att se till att svenskt jordbruk får goda förutsättningar att möta framtiden. Det inkluderar också områden som har mindre goda, naturgivna förutsättningar.
För mig är det mycket viktigt att vi eftersträvar lönsamma företag och aktiva bönder som inte bara håller vårt landskap öppet utan också ger oss biologisk mångfald i alla delar av vårt land. Men det vore fel av mig att här och nu lova någonting, eftersom vi ytterligare någon tid jobbar med - och måste jobba med - det landsbygdsprogram vi ska ha framöver. Det beror bland annat, vilket jag nämnde i ett tidigare inlägg, på att vi för bara någon dag sedan fick del av de tekniska föreskrifter som är en viktig del för att kunna formulera ett svenskt landsbygdsprogram.
Inom en relativ närtid kan vi dock presentera hur vi ska använda den mycket stora peng vi har till vårt förfogande i vårt landsbygdsprogram för att bygga inte bara modern landsbygd utan också livskraftiga företag i alla delar av vårt land.
Slutligen vill jag göra en korrigering, herr talman. Vad gäller de stöd som är utbetalade för själva betet finns det vad jag känner till ingen återbetalningsskyldighet om man skulle upphöra med verksamheten. Har man uppfyllt det man har lovat har man de stöd man fått sig tilldelade, och dem får man behålla. Någonting annat känner jag som sagt inte till i den delen.
Anf. 42 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Jag är helt klar över, landsbygdsministern, att man inte behöver betala tillbaka stödet för betesmarken. Men tack vare att man fick stöd för mosaikmarkerna kunde man investera i fårstallar och i en färja att ta ut båtarna med. Här fick man ett investeringsbidrag som man blir skyldig att återbetala om man inte bedriver den verksamheten, och den verksamheten kan man inte bedriva om man inte har får. Och man kan inte ha får, för det blir inte lönsamt eftersom man mister betesstödet. Så är det. Och det handlar om miljoner kronor som den speciella familj som jag har varit och besökt går miste om. Det är de förutsättningar man lever under.
Jag förstår väl att ministern inte står här och nu och tala om att så här blir det med landsbygdsprogrammet - det fick jag reda på redan i december - men det viktiga är vad som händer med de här bönderna som blir så hårt ansatta 2015. Regeringen skulle kunna göra någonting 2014; man har makten och myndigheten att göra någonting åt problemet. Man har ju tagit bort stödet. Man kunde helt klart ha gjort på ett annat sätt.
I Eskil Erlandssons Matlandet Sverige är det 15 000 färre sysselsatta inom livsmedelsproduktionen. Jag får lite svårt att tro att Eskil Erlandsson tror på det svenska jordbruket, och finansministern gick ut häromdagen och talade om att han inte tror på svenskt jordbruk.
Många av bönderna som sliter därute håller vår landsbygd levande och ser till att det finns skolor och ser till att vi får bra matproduktion i Sverige. Försök, Eskil Erlandsson, se till att vi kan rädda kvar dem. Du har den makten och möjligheten.
Tack för debatten!
Anf. 43 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Det här är en viktig debatt. Inom en relativt nära framtid kommer regeringen att presentera förslag om hur vi ska använda de stora pengar som finns i det svenska kuvertet för landsbygdsprogrammet, detta dessutom numera i partnerskap med de andra fonderna som nämndes tidigare, vilket också är viktigt. Det ökar ju pengasumman att användas för att bygga verksamhet som ger jobb på den svenska landsbygden.
Jag vill särskilt påtala att för mig är landsbygdsprogrammet nu, och kommer att vara så i framtiden, ett viktigt redskap för att upprätthålla, stötta och bygga en god framtid för det svenska jordbruket. Det inkluderar de jordbruk som vi kan kalla för skärgårdsjordbruk eller som bedrivs i områden som har mindre goda förutsättningar.
Jag är alldeles övertygad om att det program som kommer att presenteras inom en relativt nära framtid kommer att ge de förutsättningar som vi behöver för att öka den svenska matproduktionen. Det har vi goda förutsättningar att göra.
Tack för debatten, herr talman!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.