Miljötillstånd och Försvarsmaktens övningsmöjligheter
Interpellation 2021/22:410 av Jörgen Berglund (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-03-18
- Överlämnad
- 2022-03-21
- Anmäld
- 2022-03-22
- Sista svarsdatum
- 2022-04-05
- Svarsdatum
- 2022-04-19
- Besvarad
- 2022-04-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Försvarsmakten har i flera år hemställt till regeringen om att regeringen ändrar miljöprövningsförordningen (2013:251) på så sätt att lagring och hantering av drivmedel och andra kemiska produkter som bedrivs av Försvarsmakten endast omfattas av anmälningsplikt, oavsett hur stora mängder som hanteras.
Ansökan om tillstånd görs i dag hos miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen (MPD). Tillståndsförfarandet enligt miljöbalken är offentligt, i de delar de inte innehåller sekretessbelagda uppgifter. Handlingarna i målet ska därmed enligt huvudregeln också kommuniceras med eventuella motparter i målet. När det gäller tillståndsansökningar avseende säkerhetskänslig verksamhet som bedrivs på plats där uppgifterna om platsen i sig är sekretessbelagda uppgifter innebär den öppna processen med rätt till partsinsyn ett problem i upprätthållandet av sekretessen. Det förändrade omvärldsläget innebär att uppgifter om lagring och hantering av drivmedel har blivit än mer skyddsvärda ur ett totalförsvarsperspektiv.
I en annan hemställan från Försvarsmakten till regeringen vill Försvarsmakten att 21 kap. 7 § miljöbalken ändras så att kravet på yttrande från domstolen tas bort och överlämnande i stället sker direkt till regeringen, samt att det ska författningsregleras att ärenden om tillstånd som rör Försvarsmaktens verksamhet ska handläggas skyndsamt hos länsstyrelsen.
Bakgrunden till hemställan har sin grund i de långa handlingstiderna för att miljöpröva militär verksamhet på övnings- och skjutfält samt flygplatser. När försvaret av Sverige ska stärkas och det ställs krav på tillväxt medför det att krigsförbanden behöver nyttja övnings- och skjutfälten i större utsträckning än i dag. Detta innebär att många av Försvarsmaktens tillstånd att bedriva verksamhet vid övnings- och skjutfält måste omprövas. Tillståndsprövning eller omprövning enligt miljöbalken är en mycket tidskrävande och arbetskrävande process. Inte minst regeringens långsamma hantering bidrar till detta.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
- Avser ministern att ta initiativ till att ändra i miljöbalken samt göra de författningsändringar som Försvarsmakten hemställer om, och om så är fallet, när avser ministern att ta initiativ?
- Avser ministern att ta initiativ till att ändra i miljöprövningsförordningen (2013:251) som Försvarsmakten hemställer om, och om så är fallet, när avser ministern att ta initiativ?
- Avser ministern att vidta några åtgärder för att underlätta för Försvarsmaktens verksamhet i form av att påskynda tillståndsprocessen för övnings- och skjutfält?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:410
Webb-tv: Miljötillstånd och Försvarsmaktens övningsmöjligheter
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 april 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:98
- Protokoll 2021/22:98 Tisdagen den 19 aprilProtokoll 2021/22:98 Svar på interpellation 2021/22:410 om miljötillstånd och Försvarsmaktens övningsmöjligheter
Protokoll från debatten
Anf. 136 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Jörgen Berglund har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att göra de ändringar i miljöbalken och miljöprövningsförordningen som Försvarsmakten hemställer om, och om så är fallet, när jag avser att ta initiativ. Jörgen Berglund har också frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att underlätta för Försvarsmaktens verksamhet genom att påskynda tillståndsprocessen för övnings- och skjutfält.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill börja med att framhålla att jag håller med Jörgen Berglund om att det är oerhört viktigt att uppgifter om Försvarsmaktens lagring och hantering av drivmedel kan hanteras på ett sätt som upprätthåller ett starkt sekretesskydd. Det förändrade säkerhetsläget medför att justeringar av befintlig lagstiftning kan bli aktuella och behöver övervägas kontinuerligt. Frågan om att se över lagstiftningen i den här delen bereds just nu inom Regeringskansliet.
Moderna och effektiva tillståndsprocesser är en prioriterad fråga för regeringen, och regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att effektivisera tillståndsprocesserna enligt miljöbalken. Det finns i dag inte någon särskild process inom Regeringskansliet som är inriktad enbart på att påskynda hanteringen av övnings- och skjutfält. I stället har regeringen tagit ett brett grepp om frågan. Ett sådant exempel är Miljöprövningsutredningen, som har i uppdrag att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och föreslå åtgärder för en modernare och mer effektiv prövning. Utredningen ska presentera sitt betänkande senast den 31 maj 2022.
Försvarsärenden om övnings- och skjutfält och flygflottiljer innehåller i regel omfattande underlag med komplexa frågeställningar och inte minst motstridiga samhällsintressen som aktualiseras. Detta gör beredningen tidskrävande oavsett vilken instans som hanterar ärendet. Syftet med bestämmelsen i 21 kap. 7 § miljöbalken om mark- och miljödomstolarnas beredningsansvar är att ärendena ska vara färdigberedda när de kommer till regeringen. Domstolen bedöms ha bättre förutsättningar att bereda ärenden och kan på så sätt ge regeringen det beslutsunderlag som behövs för att regeringen ska kunna fatta välgrundade beslut. Mot bakgrund av detta pågår inget aktuellt arbete för att ändra i 21 kap. 7 § miljöbalken. Jag vill samtidigt betona det breda och målmedvetna arbete regeringen gör för att förenkla och effektivisera miljötillståndsprocesserna och att det är ett arbete som regeringen prioriterar högt.
Avslutningsvis vill jag med anledning av Rysslands invasion av Ukraina uppmärksamma att regeringen, om det på grund av rådande särskilda förhållanden är nödvändigt att stärka försvarsberedskapen, i dag har goda förutsättningar till sådana beslut.
Anf. 137 Jörgen Berglund (M)
Fru talman! Jag får inledningsvis tacka statsrådet för svaret. Jag fick i alla fall svar på en fråga, men det var ju flera frågor jag ställde. Jag får återkomma till dem. Jag skulle vilja börja med att sätta de här frågorna i ett sammanhang.
Att det försvars- och säkerhetspolitiska läget i världen och Sverige har försämrats råder det inte några delade meningar om längre.
Rysslands helt oprovocerade och ensidiga anfall på Ukraina, ett krig som fortfarande pågår medan vi står här och pratar, är såklart crescendot på Rysslands aggressiva politik. Men vi ska komma ihåg att kriget i östra Ukraina har pågått sedan 2014, inte minst genom aktiviteter som vi brukar kalla gråzonsproblematik.
Andra exempel är den ryska cyberattacken mot norska stortinget, Kinas uppträdande i Sydkinesiska sjön och reaktionerna mot Sverige efter Post- och telestyrelsens beslut att utesluta Huawei från den kommande 5G-utbyggnaden. Listan kan göras lång på vad som gjort det säkerhetspolitiska läget allt sämre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det försämrade omvärldsläget har också fått till följd att den svenska militära försvarsförmågan nu stärks med bland annat mer pengar, ny materiel och fler övningar. Just övningsmöjligheten är central för att öka försvarsförmågan. Övning är själva kärnan i att få dugliga krigsförband som ska lösa de svåraste av uppgifter. Utan fler, större och längre övningar blir ny materiel och fler värnpliktiga inte så mycket värt.
Fru talman! Det är ingen tillfällighet att överbefälhavaren när han senast var i försvarsutskottet menade att den politiska aktiviteten måste öka för att röja hinder för att försvarsmakten ska kunna växa. Det handlar bland annat om miljötillstånd för övnings- och skjutfält och flygfält. Denna process är tids- och resurskrävande och kan ta 5-20 år, vilket är helt absurt.
Vi behöver inte diskutera kraven; de är vad de är. Men det tar alldeles för lång tid att få ett miljötillstånd. Här är regeringen ansvarig. Det finns tillståndsansökningar som har väntat på regeringens beslut sedan förra mandatperioden, vilket är alldeles för lång tid.
I sitt svar meddelar statsrådet att regeringens arbete för att förenkla och effektivisera miljötillståndsprocesserna är brett och målmedvetet. Statsrådet får gärna förklara för mig hur två mandatperioder kan betyda effektivt och högprioriterat. Det är ändå ärenden som är färdigberedda av mark- och miljödomstol - något som är viktigt enligt statsrådet men inte enligt mig. Men det kan vi återkomma till.
Fru talman! Det behöver inte ta så här lång tid. Det finns andra saker man kan göra. Försvarsmakten har vid ett flertal tillfällen under flera år föreslagit för regeringen hur man kan korta tillståndsprocesserna. Det handlar alltså inte om att ta bort några krav utan om att korta processerna. Länsstyrelserna, som är första instans, ska hantera dessa ärenden skyndsamt, och regeringen kan i sitt regleringsbrev besluta att länsstyrelserna ska göra just det. I dag ligger sådana här beslut hos länsstyrelserna i tre till fem år.
Kan statsrådet kommentera detta? Varför vill inte regeringen låta länsstyrelserna göra detta skyndsamt?
Anf. 138 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! I relation till det försämrade säkerhetsläget arbetar regeringen enligt tre principer: att stötta Ukraina, att driva på för sanktioner mot Ryssland och att stärka Sverige.
I grund och botten ska det givetvis vara lätt att göra rätt i de svenska tillståndsprocesserna - samtidigt som de höga miljökraven vidmakthålls. Regeringen har därför vidtagit en mängd åtgärder för att effektivisera tillståndsprocesserna på en övergripande nivå, och vår bedömning är att dessa även kommer att snabba på tillståndsprocesserna för Försvarsmaktens verksamheter.
Vi hör ofta uppgifter om att miljötillståndsprövningarna kan ta tiotals år, men som jag sa i en tidigare interpellationsdebatt i dag finns nationell statistik, som också är viktig för att identifiera lämpliga effektiviseringsåtgärder. Denna statistik visar att i de absolut flesta fall tar miljöprövningen runt ett år. Både länsstyrelserna och enskilda mark- och miljödomstolar har egna handläggningsmål, och statistiken visar glädjande nog på en minskad handläggningstid. År 2020 nådde cirka 75 procent av ärendena den uppsatta handläggningstiden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi är dock överens om att detta behöver fungera betydligt smidigare.
Som jag sa i mitt interpellationssvar tar vissa ärenden längre tid än andra. Det beror inte minst på motstridiga intressen och juridiska avvägningar.
Med miljöbalken infördes också tillståndsplikt för skjutfält, vilket har inneburit att Försvarsmakten har behövt söka tillstånd även för befintliga skjutfält. Därför har ett stort antal skjutfält prövats samtidigt. Av miljöbalkens övergångsbestämmelser framgår dock att skjutfältsverksamhet får lov att bedrivas även under den tid som prövningen pågår. Därmed finns egentligen inget hinder för Försvarsmakten att öva på befintliga skjutfält medan regeringen prövar tillståndsfrågan.
Jag vill dock understryka att vi nu verkligen prioriterar arbetet med Försvarsmaktens ärenden. Vi arbetar aktivt med att driva dessa ärenden framåt. Jag vet inte om ledamoten noterade beslutet om Tofta som kom för bara ett par veckor sedan. Försvarsärenden om övnings- och skjutfält och flygflottiljer är dock komplexa. Det handlar om bullerstörning för närboende och miljöpåverkan, och det finns ofta ett stort antal motparter i dessa ärenden, vilket innebär att hanteringen tar tid.
Men vi genomför nu ett brett och målmedvetet arbete för att både förenkla och effektivisera dessa processer. Vår bild är att Miljöprövningsutredningen har fått i uppdrag att titta på rättegångsbalkens och miljöbalkens regler om processledning och att en effektivare processledning kan snabba på alla sorts tillståndsprocesser, inklusive Försvarsmaktens.
Anf. 139 Jörgen Berglund (M)
Fru talman! Jag hör vad statsrådet säger, men det blir mycket utredningar, intentioner, ambitioner, övergripande nivåer och så vidare. Det tar tid, säger statsrådet. Ja, men problemet är att det tar för lång tid.
Omvärldsläget har kraftigt försämrats. Därför måste vi göra något åt detta, och det finns saker regeringen kan göra snabbt. Jag nämnde länsstyrelsernas skyndsamhet men fick ingen kommentar på det. Statsrådet tog upp Tofta skjutfält, och det tillståndet har man väl väntat på sedan 2012. Det var bra att det blev avgjort, men tyvärr blev det 20 skjutdagar färre per år än vad Försvarsmakten begärt. Här gick regeringen helt på länsstyrelsens förslag, vilket var tråkigt för Försvarsmakten och försvaret av Sverige.
Jag ställde en annan fråga i min interpellation, och den rörde miljöprövningsförordningen, som i stora drag innebär ett problem för Försvarsmakten när man ansöker om tillstånd för att hantera drivmedel och kemikalier. Tillståndet ska sökas hos länsstyrelsen, och tillståndsförfarandet är enligt Miljöbalken offentligt, utom det som är sekretessbelagt. Det ska också kommuniceras med eventuella motparter. Om platsen där tillståndet är tänkt att gälla är sekretessbelagd blir det ett dilemma, och det är svårt att upprätthålla sekretessen med hänsyn till partsinsyn.
Som jämförelse: I plan- och bygglagen finns undantag för hemliga totalförsvarsanläggningar från bland annat bygglov. Då sker samråd med länsstyrelsen, som på lämpligt sätt underrättar kommunen om byggnationen - allt för sekretessens skull. Detta betyder, fru talman, att Försvarsmakten i dag kan få bygga en hemlig anläggning, men om man ska driftsätta den genom att ha drivmedel på anläggningen, till exempel för reservkraft, kan den riskera att röjas när man ska ansöka om tillstånd för drivmedel. Detta är löjeväckande, och jag hoppas verkligen att statsrådet tar med sig detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Miljöbalken tillkom i en tid då det säkerhetspolitiska läget var helt annorlunda. När läget nu har förändrats måste också miljöbalken ändras. Det kommer att ta tid. Det är jag väl medveten om. Det är därför som de mindre sakerna är så otroligt viktiga att göra. Det handlar om att ta bort Mark- och miljödomstolens beredning innan regeringen fattar beslut. Det sparar man flera år på.
Det jag har sagt hittills - och det vill jag verkligen understryka igen - handlar inte om att ändra kravet på själva tillståndet, utan det handlar om processen för att få det att gå snabbare.
Statsrådet säger i sitt svar "att justeringar av befintlig lagstiftning kan bli aktuella och behöver övervägas kontinuerligt". De "kan bli aktuella" och "behöver övervägas". Med all respekt, statsrådet, är det väldigt undanglidande. Kan inte statsrådet ge ett rakt svar? Jag skulle känna mig betydligt tryggare om statsrådet sa: Det är självklart att vi ska tita på detta. Det är inte rimligt att vi röjer försvarshemligheter för att man ska anmäla att man har ett antal bensindunkar som ska vara i en anläggning. Det är inte rimligt att det ska ta flera år för en länsstyrelse att fatta de här besluten. Självklart ska de göra det skyndsamt, för nu har vi ett allvarligt läge.
Jag skulle känna mig betydligt lugnare om hon sa det, men det har jag inte hört än. Men det finns en debattrunda kvar.
Det kan vara så att vi kan komma till rätta med de här sakerna genom att man inte är tillståndspliktig utan blir anmälningspliktig. Det är betydligt lättare.
Anf. 140 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Låt mig börja i den änden där interpellanten slutade när det gäller just att söka tillstånd för lagring och hantering av bland annat drivmedel. Regeringen är uppmärksammad på det problemet. Vi bereder frågan.
Jag håller också med om att sekretessfrågor som rör försvaret behöver hanteras så snabbt som möjligt. Jag kommer inte i dag att kunna säga exakt hur lång tid det kommer att ta. Men jag instämmer i problemformuleringen, och vi jobbar med det. I grunden instämmer vi i den bild som interpellanten ger, och vi kommer att återkomma i detta.
Det ställdes en fråga om varför regeringen inte bara kan ta över beredningsansvaret för Försvarsmaktens verksamheter. Den bild jag har är att man har upplevt att det är en stor fördel att ärendena är färdigberedda när de kommer till regeringen. Från regeringens sida har vi till exempel inte samma möjligheter som domstolen att vidta beredningsåtgärder som till exempel muntliga förberedelser och huvudförhandlingar. Det är ett sådant skäl.
Jag har också sympati för att man emellanåt kan bli väldigt frustrerad över den tid som en del processer tar. Men vi genomför just nu ett väldigt omfattande arbete för att effektivisera och snabba på tillståndsprocesserna, till exempel genom Miljöprövningsutredningen. Den ska presentera sitt betänkande nu den 31 maj.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns ett annat exempel som jag vill peka på. Jag tänker på att interpellanten tog upp frågan om länsstyrelsernas skyndsamhet. Det är därför som jag vill lyfta fram att de följer sin egen handläggningstid. Det finns statistik. Det exempel jag gärna vill peka på är regeringsuppdraget om den myndighetsgemensamma vägledningen som Naturvårdsverket, Domstolsverket och länsstyrelserna fick i sina regleringsbrev i fjol.
Syftet med de uppdragen är att just möjliggöra en mer enhetlig prövningsprocess nationellt och därmed öka både effektiviteten och förutsägbarheten. Min bedömning är att det är åtgärder som kommer att snabba på tillståndsprocesserna för Försvarsmaktens verksamheter. Återigen: Vi jobbar just nu väldigt hårt med de ärenden som ändå har varit befintliga under en tidsperiod.
Sedan är det ändå viktigt att peka på vad regeringen har för möjligheter att stärka försvarsberedskapen om det verkligen skulle behövas. Enligt 1 kap. 5 § miljöbalken får regeringen meddela föreskrifter för Totalförsvaret som avviker från miljöbalken om det på grund av rådande särskilda förhållanden är nödvändigt att stärka försvarsberedskapen.
Det är just en bestämmelse som bland annat har motiverats med att krig är ett allvarligt miljöhot och att det i den mån det krävs för att upprätthålla ett effektivt försvar måste finnas utrymme att ha andra krav på försvaret än de som gäller i samhället i övrigt. Det finns ett utrymme, och det var mer det som jag ville peka på.
Det finns exempel som det bland annat pekades på här nyligen. Men det är ändå så att väldigt många av miljöprövningsärendena går snabbare än vad den allmänna debatten ibland ger vid handen.
Anf. 141 Jörgen Berglund (M)
Fru talman! Det är säkert som statsrådet säger. Statistik brukar inte ljuga. Däremot kan man välja hur statistiken skärs. På en stor allmän bild är det säkert så att handläggningstiderna minskar. Men skulle man titta specifikt på tillstånd för övningsfält, skjutfält och flygövningsområden är jag tveksam till om det verkligen har hänt så mycket, men låt så vara.
Statsrådet tog bland annat upp det undantag som finns i miljöbalken vid särskilda skäl. Det kan vara svårt att stå här och tala om när det kan bli aktuellt att använda det. Men det är klart att det tillstånd vi befinner oss i nu är att vi har en växande försvarsmakt som behöver öva. Då bör nog regeringen fundera på om det är ett tillfälle när vi ska ändra detta.
Senast i dag, fru talman, skriver man i ledaren i Expressen om Saab. De vände sig till Länsstyrelsen i Västergötland under april månad för att få undantag. De ville få utökade flygtider för att de skulle mörkertesta sina Jas Gripen modell Erik som Sverige ska ha och som Brasilien har köpt. De hann nämligen inte med alla övningar och ville få en timme till några kvällar i maj. Här vill jag ge statsrådet rätt: Länsstyrelsen svarade samma dag, tror jag. Tyvärr blev svaret nej. Sedan sa man att möjligheten är att man får göra en ny prövning av villkoren. Det tar som sagt flera år.
Jag menar att vi inte kan ha en miljöbalk som är anpassad för ett helt annat omvärldsläge. Jag hoppas verkligen att utredningen som ska komma i maj också innehåller de saker som vi nu har diskuterat. Det är nödvändigt. Det är just tiden vi inte har. Det är den vi måste vara rädda om.
Anf. 142 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Därom är vi överens. De här ärendena behöver hanteras med skyndsamhet. Generellt sett behöver skyndsamheten i tillståndsprocesserna öka, naturligtvis med bibehållen miljöhänsyn.
Jag har nämnt Miljöprövningsutredningen. Jag nämnde också det särskilda uppdraget. Vi har, för att omedelbart kunna möjliggöra en effektivisering av tillståndsprocesserna, tillfört stora tillskott till förvaltningsanslagen för Naturvårdsverket och länsstyrelserna 2021 och 2022. Det är såklart en förutsättning för att man ska kunna genomföra sina uppdrag.
Som jag tidigare har nämnt innehåller de regeringsärenden som vi får på vårt bord väldigt komplexa frågeställningar. De berör ofta flera allmänna intressen. Ärenden som dessutom faller inom flera departements verksamhetsområden ska också beredas i samråd med övriga statsråd.
Allt detta kan naturligtvis påverka tidsåtgången i olika skeenden av ett regeringsärende. Men utgångspunkten för regeringens handläggning är att den ska ske effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts. Samtidigt ska vi naturligtvis bedöma ett ärende ur alla aspekter så att vi vet att vi helt enkelt har gjort det vi ska.
Avslutningsvis tackar jag för en bra och viktig debatt. I grund och botten tror jag att vi har en tydlig samsyn. Jag ser fram emot en fortsatt dialog med Moderaterna när vi nu får resultatet av utredningen, för att se hur vi snabbt kan gå vidare.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.