Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Möjligheterna att bygga i strandnära lägen

Interpellation 2012/13:306 av Bucht, Sven-Erik (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-03-01
Anmäld
2013-03-04
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2013-03-08
Sista svarsdatum
2013-03-18
Besvarad
2013-03-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 1 mars

Interpellation

2012/13:306 Möjligheterna att bygga i strandnära lägen

av Sven-Erik Bucht (S)

till miljöminister Lena Ek (C)

Den 1 juli 2009 fick vi en ny strandskyddslagstiftning. Den nya lagen benämndes Ett differentierat strandskydd, vilket skulle avspegla den bärande idén i hela lagändringen, nämligen att man äntligen skulle kunna göra regionalt och lokalt anpassade bedömningar avseende byggande i strandnära områden. I områden som tidigare utsatts för ett hårt exploateringstryck skulle strandskyddet skärpas medan det i de delar av Sverige där det finns gott om stränder och där bebyggelsetrycket är litet skulle bli lättare att bo och bygga strandnära.

En förståelse och insikt hade infunnit sig om att det råder vitt skilda förhållanden i olika delar av vårt avlånga land och att ett generellt regelverk som är exakt lika överallt inte fungerar och ej heller är förenligt med sunt förnuft och allmänt rättsmedvetande. Förhoppningarna var stora särskilt i de mer glest bebyggda kommunerna. Äntligen skulle det finnas en rimlig chans att utveckla kommunerna och tillåta bebyggelse i attraktiva strandnära lägen.

Men tyvärr har verkligheten inte blivit så. Exempelvis två kommuner i Norrbotten, Arvidsjaur och Arjeplog, har upplevt det omvända sedan den nya lagen trädde i kraft. Det finns kommuner med fler sjöar och vattendrag än det finns invånare. Men bebyggelse i attraktiva strandlägen har tyvärr avsevärt försvårats efter den nya lagens tillkomst. Arjeplog är en av de kommuner i landet som har mest strand per invånare i landet och har fler sjöar än invånare.

I samband med den nya lagen flyttades tillsyn och överprövning av dispensbeslut från Naturvårdsverket till respektive länsstyrelse för att få mer lokalt anpassade bedömningar.

En rapport från Sveriges Kommuner och Landsting pekar på att bedömning och handläggning av ärenden med tillämpning av ovan beskrivna lagstiftning varierar stort mellan länen. Särskilt Norrbotten avviker, länet har få dispenser och många avslag, vilket försvårat bebyggelse i många kommuner, särskilt i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner.

Det verkar finnas en stor misstro, inte minst hos Länsstyrelsen i Norrbotten, till kommunernas möjlighet att ta det ansvar som den nya lagen ger. Kommunerna är inga strandskyddshuliganer som är beredda att offra de värden som regelverket är satt att skydda. Tvärtom är kommunerna måna om att slå vakt om de faktiska värden som finns, men däremot inte beredda att försvara fiktiva och konstruerade intressen och argument som inte har någon förankring i verkligheten. I landet som helhet verkar dispenser vara vanligare i hårt exploaterade områden än de glest bebyggda kommunerna, vilket verifierar att lagstiftningen är otydlig då den ger ett stort utrymme för tolkning i helt olika riktningar.

Med anledning av det ovan beskrivna är mina frågor till miljöministern:

Har miljöministern gjort det ställningstagandet att den nya strandskyddslagstiftningen har fått den effekt och den andemening som var tanken vid införandet av lagstiftningen?

Är miljöministern beredd att se över lagstiftningen så att dess syfte och andemening faktiskt får genomslag?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2012/13:306, Möjligheterna att bygga i strandnära lägen

Interpellationsdebatt 2012/13:306

Webb-tv: Möjligheterna att bygga i strandnära lägen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lena Ek (C)
Anf. 67 Miljöminister Lena Ek (C)
Herr talman! Ärade ledamöter och ärade åhörare! Jag blev ganska nyfiken och intresserad när jag såg att Sven-Erik Bucht hade interpellerat om möjligheterna att bygga i strandnära lägen. Bakgrunden till det är naturligtvis en del diskussioner som vi har haft men också att Socialdemokraterna och Sven-Erik Bucht hade en egen motion för bara några år sedan om strandskydd. Det ska därför bli mycket intressant att höra vilken åsikt Sven-Erik Bucht har om detta när vi kommer in i diskussionsläge. Först ska jag ge det formella svaret. Sven-Erik Bucht har alltså frågat mig om jag har gjort ställningstagandet att den nya strandskyddslagstiftningen har fått den effekt och den andemening som var tanken vid införandet av lagstiftningen. Han har vidare frågat mig om jag är beredd att se över lagstiftningen så att dess syfte och andemening faktiskt får genomslag. Sven-Erik Bucht har även påpekat att en avsikt med ändringarna av strandskyddsreglerna var att öppna för regionalt och lokalt anpassade bedömningar samt att strandskyddet skulle skärpas i områden som redan utsatts för ett hårt exploateringstryck, medan det i de delar av Sverige där det finns gott om stränder och där bebyggelsetrycket är litet skulle bli lättare att bygga strandnära. Han har vidare angett att syftet att underlätta byggande i glesbygdsområden inte har uppfyllts, utan snarare försvårats. Sven-Erik Bucht har dessutom uppgett att tillämpningen av de nya reglerna varierar stort mellan länen. Målen med de nya strandskyddsreglerna var bland annat att genom vissa lättnader i strandskyddet främja utvecklingen i landsbygdsområden med god tillgång till stränder, att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet samt att genom en samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen effektivisera prövningar om strandskydd. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2012 att det finns indikationer som tyder på att de nya strandskyddsreglerna med syfte att bland annat underlätta viss byggnation i strandnära lägen inte har fyllt sitt syfte, har tillämpats olika över landet och har lett till oavsedda effekter. Därvid aviserade regeringen tre insatser för att utveckla tillämpningen av strandskyddsreglerna. Det gällde ett uppdrag till Boverket och Naturvårdsverket att se över hur reglerna fungerar, ett stöd till kommuner med flera för att utveckla deras planeringsarbete för att underlätta för attraktivt boende på landsbygden samt en informations- och kompetensinsats om strandskyddsreglerna. Den 20 december 2012 beslutade regeringen att ge ett uppdrag till Naturvårdsverket och Boverket att gemensamt göra en utvärdering och översyn av tillämpning och utfall av de nya strandskyddsreglerna samt vid behov föreslå ändringar. Myndigheterna ska bland annat, i syfte att identifiera och klargöra eventuella oklarheter i och problem vid tolkningen av reglerna, göra en analys av tillämpning och utfall av reglerna samt vid behov föreslå ändringar. I denna del av uppdraget ingår att, för att bland annat säkra ett transparent beslutsystem och motverka oskäliga lokala och regionala skillnader i tillämpning och beslut, särskilt utreda skillnader i tillämpning och utfall mellan olika kommuner och mellan olika länsstyrelser. Myndigheterna ska vidare särskilt göra en analys av tillämpning och utfall av de regler som avser lättnader i strandskyddet i glesbygdsområden, det vill säga reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen - de så kallade LIS-reglerna. Myndigheterna ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 augusti 2013. Redovisningen av uppdraget ska bland annat visa hur de nya strandskyddsreglerna tillämpas över landet, hur väl syftena med de nya reglerna hittills har uppfyllts samt eventuella problem och förbättringsmöjligheter kopplade till reglerna. I augusti 2012 beslutade regeringen om förordning 2012:545 om stöd till planeringsinsatser för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Förordningen reglerar ett ekonomiskt stöd som kommuner, länsstyrelser och samverkansorgan eller landsting med regionalt utvecklingsansvar kan söka hos Boverket. Stödet ska användas till att klarlägga om det finns områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i en kommun. Regeringen har vidare den 7 mars 2013 beslutat att tillsätta en delegation för en långsiktig tillämpning av strandskyddsreglerna. Delegationen har till uppgift att utföra och samordna en informations- och kunskapsinsats gällande tillämpningen av strandskyddsreglerna i miljöbalken och plan- och bygglagen. Delegationen ska fokusera på att sammanställa och sprida kunskap om strandskyddsreglerna, främja samverkan och utbyte av erfarenheter samt underlätta samarbetet mellan berörda aktörer.
Sven-Erik Bucht (S)
Anf. 68 Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Först vill jag tacka statsrådet Lena Ek för svaret. Min uppfattning efter detta svar är faktiskt att statsrådet har en ambition att rätta till de problem som finns. Det är bra och glädjande. Det gläder säkert många att statsrådet har den ambitionen. Att få bygga och bo i vackra, strandnära lägen är en dröm för många i vårt land. När den nya lagen trädde i kraft 2009 var förhoppningarna stora. Äntligen skulle det bli möjligt, löd många kommentarer särskilt på landsbygden och i de mer glesbefolkade orterna. Den nya lagen skulle ge mer utrymme för regionalt och lokalt anpassade bedömningar. I de delar av Sverige där det finns gott om stränder och lågt bebyggelsetryck skulle det bli lättare att bygga, samtidigt som lagen skärpte möjligheten att bygga i väldigt hårt exploaterade områden. Tyvärr blev verkligheten en annan. Jag lyfter i min interpellation upp exemplen Arvidsjaur och Arjeplog, två kommuner i Norrbotten som har upplevt det omvända sedan lagen trädde i kraft. Det har blivit svårare att få tillstånd att bygga, trots att det är ganska glest bebyggda kommuner med lågt bebyggelsetryck. Arjeplog har till exempel fler sjöar än invånare och är säkert en av de kommuner i hela landet som har mest strand per invånare. Arvidsjaur ligger inte långt efter i den ligan. Detta är dock inte bara ett problem dessa kommuner upplever; det finns många mindre, glesbefolkade kommuner som upplever exakt samma problem. Herr talman! Sveriges Kommuner och Landsting har i en rapport pekat på att bedömningarna och handläggningarna av ärenden med tillämpning av lagen varierar stort mellan länen. Även Sveriges Television har gjort en granskning av utfall av dispenser för byggnation i strandnära lägen, och mycket tyder tyvärr på att det efter att den nya lagen trätt i kraft verkar vara lättare att få dispenser i områden med tidigare hårt exploateringstryck än i de mer glesbebyggda kommunerna. Det är klart att detta inte är bra. Det skapar misstro hos befolkningen och tar bort legitimitet för lagstiftningen. Andemeningen i lagen var ju det omvända. Herr talman! Jag pekade på detta redan för snart två år sedan. Jag väckte en motion i frågan, vilket ministern nämnde, och föreslog att man skulle se över detta. Tyvärr avslogs motionen vid det tillfället - möjligen kom förslaget från fel håll - men oaktat detta är det bättre sent än aldrig. Nu verkar i alla fall statsrådet ha kommit till insikt om att det behövs en översyn. Det är faktiskt väldigt glädjande att statsrådet så tydligt pekar på det i svaret. Det gläder mig, och det gläder många andra. Jag hoppas nu att detta inte tar för lång tid. Det finns så många drömmar om att få bygga, bo och leva nära vackra stränder. Drömmarna finns i Arvidsjaur och Arjeplog, men även på andra orter och på många ställen runt om i vårt land finns det många sådana drömmar. Bästa statsråd! Detta är en viktig fråga för landsbygden. Särskilt på landsbygden finns det möjlighet för många fler att bygga och förverkliga sina drömmar om att få bo i vackra lägen. Där kostar inte tomterna lika mycket som i de hårt exploaterade områdena. I de hårt exploaterade områdena avgör väldigt många gånger plånbokens storlek om man ska kunna bo vackert. På landsbygden är vi mer lika; där räcker det med engagemang och en lagstiftning som ger möjligheter.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 69 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! I Sverige är stränderna till för alla. Den första strandskyddsbestämmelsen skrevs i början av 50-talet i avsikt att motverka exploatering av strandtomter runt Stockholm, Göteborg och Malmö. Tillgången till badplatser, strandpromenader och fritt vatten skulle säkras för allmänheten. Strandskyddet är i dag ett viktigt uttryck för den svenska allemansrätten. Den generella tillgången till skog, mark, hav och sjöar är något som jämfört med många andra länder är en exklusiv rättighet. När regeringen 2009 genomförde en stor förändring av strandskyddet var avsikten enligt regeringens uttalande i propositionstexten att lätta på strandskyddet i landsbygdsområden där det finns god tillgång på stränder, och i övriga delar av landet begränsa och ha en restriktiv tillämpning genom tydligare och stärkta regler. Detta står i propositionen. Också dåvarande miljöministern uttalade sig i medier och debattartiklar om att det handlade om att begränsa och minska möjligheterna till undantag från strandskyddet i områden med hårt exploateringstryck. Kritiken från oss i oppositionen, från miljörörelsen och från friluftsorganisationerna var entydig: Visst kan förändringar leda till att det blir lättare att bygga på stränder i landsbygdskommuner, men några tecken på att det skulle bli svårare att få dispens i till exempel Stockholms skärgård fanns inte i förslaget. Tvärtemot vad som angavs i propositionen och vad som uttalades av företrädare av regeringen fanns det fler möjligheter till undantag än tidigare. Nyligen visade en genomgång av antalet strandskyddsdispenser som SVT:s nyhetsredaktion gjort att det ökat kraftigt i kommuner kring Stockholm och på västkusten när det gäller att få dispens. Där det var avsett att möjligheten att få dispens skulle skärpas, i områdena med riksintresse, har det alltså blivit lättare att få dispens. I de områden där vi gemensamt tyckte att vi skulle lätta på trycket och att det skulle bli lättare att få dispens - såsom Bucht har talat om, där man har mer sjöar än man har invånare - har det blivit svårare att få dispens. Vårt förslag när vi skulle stärka strandskyddets regler och restriktiviteten i tillämpningen samtidigt som man skulle låta kommuner få lättare att ge strandskydd var att dela upp möjligheten att ge dispens. I de områden som var av riksintresse var det enbart länsstyrelsen som skulle ha möjlighet att ge dispens. Det var vårt förslag från oppositionen. I de delar av landet där det inte förelåg riksintresse, till exempel där Bucht kommer ifrån, sade vi att det var kommunen som skulle ha möjlighet att ge dispens, och sedan skulle det kunna överprövas av länsstyrelsen. Då skulle det bli en tydlig åtskillnad som visade var vi politiker ville att det skulle ske lättnader och var vi ville att det skulle skärpas. I och med det förslag som drevs igenom 2009 har det blivit tvärtom. Nu är min fråga: Vad ämnar regeringen göra åt detta?
Lena Ek (C)
Anf. 70 Miljöminister Lena Ek (C)
Herr talman! Jag tror att vi är överens om att den nya reformen inte har fungerat som det var tänkt. Det är därför som regeringen har vidtagit åtgärder på de här tre områdena för att rätta till detta och för att få besked. Samtidigt kan jag konstatera att i den motion som S, V och MP gemensamt lämnade in handlar det om väsentligt skärpta krav. Om man tittar på detaljerna i motionen kan man se att det inte alls skulle vara särskilt mycket lättare att bygga i strandnära lägen i glesbygd. Det beror kanske på att det var en trepartimotion i sällskap med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men icke desto mindre är det en gemensam motion inlämnad. Då måste jag be att få ett besked. Är det den här motionen som ni står för? Eller har ni bytt åsikt sedan dess? När det gäller de hårt exploaterade områden är det alldeles självklart, och det är också en av anledningarna till att regeringen har lämnat de besked som jag har lämnat i interpellationssvaret, att man måste fundera över hur man skyddar särskilt känsliga områden där det redan är hårt exploaterat. Jag kommer själv från en kommun med väldigt mycket strandnära lägen, oerhört lång kustremsa och tusentals öar. Där finns det gott om plats utan att man vare sig förstör naturvärden eller omöjliggör för människor att komma ned till stranden, paddla kanot och njuta av den svenska kustlinjen eller de svenska sjöarna som faktiskt är fantastiska. Jag tycker att den här interpellationsdebatten är mycket intressant på det viset att vi har sett att det inte fungerar bra och vi har lagt ut de här uppdragen. Jag skulle vilja ha ett besked från Socialdemokraterna om ni står fast vid den inlämnade riksdagsmotionen eller om ni har bytt åsikt.
Sven-Erik Bucht (S)
Anf. 71 Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Jag tycker att det är intressant att statsrådet lyssnar och vill underlätta för människor att bygga i glesbygden. När jag väckte motionen 2011 avfärdades den. Den avslogs. Jag tycker också att det som Jan-Olof Larsson sade är intressant. Jag har inte bakgrundshistorien. Jag satt inte i riksdagen då. Han sade att man ville ha en än mer lokal beslutanderätt i de här frågorna. Jag tycker att det är mycket intressant att det skulle vara länsstyrelsen som beslutade om riksintressen. Jag kan inte detaljerna i detta, men jag hör ju detta när jag besöker människor i glesbygd i Norrbotten, Västerbotten och runt om i landet. Det finns en irritation mot lagstiftningen. Ni sade ett, och det blev något annat. Därför har jag engagerat mig och skrivit den här interpellationen. Det gäller inte minst de två kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur som har så väldigt mycket stränder per invånare. Det är en enormt mycket, och där har det blivit svårt. Jag vet inte om statsrådet kan ge något löfte om när det kan bli en förändring i lagstiftningen så att vi kan underlätta för byggnation i strandnära lägen på landsbygd och i glesbygd. När ungefär i tiden kan detta komma?
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 72 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Jag kommer från Bohuslän. Enligt CNN är den sjunde vackraste platsen i världen vår bohuslänska skärgård. Vem som helst kan komma dit med båt. Man kan lägga fast vid strandkanten och ligga där över natten. Man kan bada eller gå i land och njuta. Lite längre upp ligger ett land som heter Norge. Man kan tro att man kommer till Norge när man kommer till Bohuslän, men det är inte så. Norrmännen kommer till oss för att de inte kan göra det jag sade just nu. De kan inte slänga iland en ände i skärgården där, gå i land och så vidare, för där går staketen ända ned till vattnet. Innan jag kom i riksdagen var jag sällan i Stockholms skärgård, men jag har varit där ibland. Där går också staketen ända ned till vattnet ibland. Det är något som vi inte är vana vid på västkusten. Där finns det en allemansrätt. Där kan vi ta vara på en stor näring som heter turism. Det tycker vi är värt att värna. Det är de områden med högt exploateringstryck som är riksintressen i dag. Där vill vi se en skärpning av strandskyddslagen. En tydlig markering är, som vi sade i vår motion, att endast länsstyrelsen får bevilja bebyggelse i strandskyddat område. I de andra områdena, till exempel där Bucht kommer ifrån, säger vi att det behövs landsbygdsutveckling, och där vill man satsa på fiskecamping. Jag träffade i dag tre representanter som vill utveckla fiskerinäringen när det gäller turism uppe i Norrland och bygga fiskecampingar och så vidare. Där uppe finns det möjligheter. Där finns det utrymme. Där finns det sjöar där man inte inkräktar på det fria friluftslivet. Då ska mandatet ligga hos kommunen att ge dispens från strandskyddet. Det är ett tydligt sätt.
Lena Ek (C)
Anf. 73 Miljöminister Lena Ek (C)
Herr talman! Vi skulle kunna prata länge om skönheten i skärgården i Bohuslän. En av anledningarna till att regeringen nu har sett till att vi har ett naturrum är att människor ska kunna se och förstå vad den här fantastiska miljön innebär och glädjas över vår gemensamma tillgång. Där är allemansrätten naturligtvis fantastisk. Jag konstaterar att vi har två talare från Socialdemokraterna som lyfter fram varsin sida av problemet. Den ena pratar oerhört starkt om skyddet av allemansrätten och skyddet av värdefulla områden. Det är fantastiskt bra. Den andra pratar oerhört starkt om landsbygden och möjligheten att utveckla strandnära skydd. Det är fantastiskt bra. Men min fråga till interpellanten och till Jan-Olof Larsson, som också har begärt inträde i debatten, var: Vilken åsikt är Socialdemokraternas? Det här är en motion tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet som faktiskt inte riktigt speglar de inlägg som vi har hört i kammaren i kväll. Eller stryk "riktigt". Det är ganska stor skillnad, måste jag säga. Regeringen har sett att tillämpningen av den här lagen inte fungerande som det var tänkt redan i mycket tidigt skede. Det är anledningen till att tre uppdrag är lagda. Naturvårdsverket och Boverket ska se över hur reglerna fungerar och föreslå ändringar. Kommunerna, särskilt landsbygdskommunerna, ser det här som en möjlighet till utveckling och till att skapa en bra livskvalitet inte bara för dem som bor i kommunen utan också för dem som man hoppas ska flytta in eller för de ungdomar som ska flytta tillbaka. Det gäller att underlätta för ett sådant planeringsarbete. Jag var i Säffle för två veckor sedan och diskuterade just hur de hade plockat fram LIS-områden. De hade gjort det som en konstruktiv del i planen att utveckla kommunen på ett klimatvänligt sätt. Det är mycket olika hur det fungerar i olika delar av landet. När det gäller landsbygdsutveckling nås jag av rapporter från partimedlemmar och intresserade och bekymrade människor som funderar över hur det ser ut i Norrbotten just nu med länsstyrelsens diskussioner där om hur man ska hantera strandskyddsområden. Det är anledningen till att vi har lagt pengar på en informations- och kompetensinsats om strandskyddsreglerna, och det är nog väldigt viktigt. Delegationen som tillsattes nu i mars heter Delegation för en långsiktig tillämpning av strandskyddsreglerna. Den har som uppgift att utföra och samordna en informations- och kunskapsinsats gällande tillämpningen av strandskyddsreglerna i miljöbalken och plan- och bygglagen. Delegationen ska fokusera på att sammanställa och sprida kunskaper om strandskyddsreglerna, främja samverkan och utbyte av erfarenheter samt underlätta samarbete mellan berörda aktörer. Jag tror att det är väldigt viktigt och en del av lösningen, förutom de andra två uppdragen. Det kanske kan göra att tillämpningen kan ensas bättre mellan olika länsstyrelser såvitt det finns enskilda länsstyrelser som skiljer ut sig i den här frågan.
Sven-Erik Bucht (S)
Anf. 74 Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Jag utgår från att statsrådet känner till att Jan-Olof Larsson inte har rätt till ytterligare inlägg och alltså inte kan svara på statsrådets frågor. Han är vår talesperson i de här sakfrågorna, men jag ska försöka svara på de frågor som statsrådet ställde. Jo, Socialdemokraterna kräver tuffare tag när det gäller de hårt exploaterade områdena. Det måste bli en hårdare reglering. Vi vill inte ha staketen ända ned till stranden. Däremot ska vi underlätta i glesbygd och landsbygd. Där vill vi socialdemokrater att besluten flyttas ned till lokal nivå. Men för att det ska fungera behöver vi tydligare regler. Jag kände faktiskt att statsrådet också var på g i sitt svar. Jag vet inte om vi är överens om de här tagen, men det här är ett tydligt ställningstagande från vårt parti: Underlätta i landsbygd och glesbygd att bygga i vackra strandnära lägen. Låt människors drömmar där gå i uppfyllelse. Stäng däremot inte av stränder och strövområden för det allmänna i de hårt exploaterade områdena. Som Jan-Olof Larsson säger finns det områden där det är staket ända ned till stranden och ingen kan passera. Detta är vår uppfattning på det här området. Hoppas nu att statsrådet kan svara på frågan hur fort förslagen till förändringar kan komma till riksdagen.
Lena Ek (C)
Anf. 75 Miljöminister Lena Ek (C)
Herr talman! Jag noterar att Sven-Erik Bucht inte vill gå in i en diskussion om den partimotion som han har väckt tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Men det finns ju en anledning; det vet vi. De tre uppdrag som vi har gett till Boverket och Naturvårdsverket kommer att redovisas. De kommer att se om det behövs en skärpning av reglerna eller om det behövs en skärpning av tillämpningen. Då får man titta på hur det ser ut i olika länsstyrelser i olika delar av landet, hur den här hanteringen har gått till och hur den går till. Om det finns behov av det avser vi att återkomma. Finns det bara behov av att vara tydligare med informations- och kompetensinsatser kan det hända att det räcker med det. Det får vi se när materialet kommer fram. Vi tar i alla fall det här på allvar, för områden som behöver skyddas ska skyddas, precis som Sven-Erik Bucht säger, och där tror jag att vi är helt överens. Men det finns också väldiga mängder med stränder, insjöar och öar i det här landet som skulle kunna göras mer tillgängliga för människor för att öka både utvecklingskraften på landsbygden och livskvaliteten för många människor. Det är otroligt viktigt. Det är också vår utgångspunkt i Centerpartiet och i alliansregeringen. Sedan tror jag nog avslutningsvis att vi behöver fundera över hur tillämpningen av LIS-områdena och beslutsgångarna är i olika länsstyrelser och se till att ensa deras handläggning. Jag ber att få tacka för en viktig och värdefull debatt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.