Museer som verktyg för integration
Interpellation 2013/14:205 av From, Isak (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-12-05
- Inlämnad
- 2013-12-05
- Besvarad
- 2013-12-18
- Sista svarsdatum
- 2013-12-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 5 december
Interpellation
2013/14:205 Museer som verktyg för integration
av Isak From (S)
till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Sveriges museer har ur flera aspekter en viktig roll, inte minst som mötesplats för utbildning, för bildning och som dragplåster för besöksnäringen. För att integrera utlandsfödda kan museerna vara samhällsviktiga aktörer.
Reformen med fri entré på de statliga museerna möjliggjorde för många fler grupper att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Inte minst lockade fri entré grupper som aldrig tidigare besökt ett museum, till exempel barnfamiljer med låga inkomster, att besöka våra museer. Fri entré på museer var också en viktig integrationsskapande åtgärd. Fri entré-reformen på statliga museer pågick 2005 samt 2006.
Besöksutfallet för 2007 vid de 19 statliga museer med fri entré för barn och ungdom upp till 19 år (det vill säga de så kallade frientrémuseerna under 2005 och 2006) innebar att dessa museer tillsammans förlorade närmare två miljoner besök, vilket motsvarar en publiknedgång om 39 procent jämfört med 2006. Trots detta avskaffade den borgerliga regeringen den fria entrén direkt efter valet 2006. Publiktappet, inte minst bland resurssvaga grupper och utlandsfödda, har aldrig återhämtats.
Jag har följande fråga:
Avser kulturministern att ta några initiativ för att öka möjligheten för resurssvaga grupper att nyttja museernas unika möjligheter inte minst med integration?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:205
Webb-tv: Museer som verktyg för integration
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:50 Onsdagen den 18 decemberProtokoll 2013/14:50 11 § Svar på interpellation 2013/14:205 om museer som verktyg för integration
Protokoll från debatten
Anf. 104 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Isak From har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att öka möjligheten för resurssvaga grupper att nyttja museernas unika möjligheter, inte minst med integration.
Våra museer är genom sin verksamhet viktiga arenor för att belysa olika historiebeskrivningar och bryta perspektiv mot varandra. Därför har de statligt finansierade museerna ett stående uppdrag att integrera bland annat ett mångfaldsperspektiv i sin verksamhet.
Ansvaret för att nå olika målgrupper och kunskapen om hur det bäst görs ligger hos museerna själva. Ansvaret omfattar även att besluta om entréavgifternas nivå för andra än barn och unga. Alla museimyndigheter har gratis inträde till alla utställningar för alla upp till 19 år.
För att särskilt poängtera vikten av museernas mångfaldsarbete har regeringen i budgetpropositionen för 2014 aviserat ett uppdrag till Riksutställningar att utifrån en global omvärldsanalys och kartläggning visa på möjligheterna för den svenska museisektorn att ta vara på utvecklingspotentialen i det mångkulturella Sverige.
Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2014 aviserat att det finns ett behov av att utveckla och förtydliga museernas uppdrag och målen med den statliga museipolitiken. Arbetet med detta kommer att inledas med en museikonferens i början av 2014.
Anf. 105 Isak From (S)
Herr talman! Tack, kulturministern, för svaret! Jag har ställt den här interpellationen med utgångspunkt i att jag och vi socialdemokrater tycker att vi kan nyttja våra gemensamt finansierade tillgångar bättre.
Sveriges museer finansieras till stor del av offentliga medel - statliga, regionala och kommunala medel. Sveriges museer har ur flera aspekter en viktig roll, inte minst som mötesplats för utbildning och bildning samt som mötesplats och dragplåster för besöksnäringen.
Museerna har också en viktig roll som mötesplats i det offentliga rummet. Att kunna ta del av en utställning eller att kunna mötas på en offentlig institution utan att det kostar för mycket pengar är viktigt, speciellt för de resurssvaga grupperna.
Reformen med fri entré på de statliga museerna möjliggjorde för många fler grupper att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Inte minst lockade reformen grupper som inte tidigare besökt ett museum eller som sällan besöker museer, till exempel barnfamiljer. Väldigt många minns trängseln med barnvagnar på våra statliga museer. Också utlandsfödda nåddes, liksom grupper med låga inkomster, som inte tidigare hade besökt ett museum.
Fri entré var på så vis väldigt viktigt för nyblivna föräldrar. Det var en viktig integrationsskapande åtgärd, och den växte. För alla er som har glömt reformen med fri entré kan jag nämna att fri entré på statliga museer pågick mellan 2005 och 2006, och det var ett tydligt ideologiskt ställningstagande från den borgerliga regeringen när man tog beslutet att ta bort reformen. Besöksutfallet för 2007 på de 19 statliga museerna innebar att dessa museer tillsammans förlorade närmare två miljoner besök, vilket motsvarar en publiknedgång med 39 procent gentemot 2006. Under de efterkommande åren har besöksantalet svagt stigit uppåt, men man är inte i närheten av de besökssiffror man hade 2005-2006.
Vi socialdemokrater är övertygade om att det vore bra om fler kunde ta del av vårt gemensamma kulturarv, de många fina utställningar och den kompetenta verksamhet som våra museer faktiskt producerar. Vi tycker att museerna kan nyttjas bättre i det offentliga rummet. Ett sådant sätt är att faktiskt öppna det offentliga rummet genom att göra det möjligt för fler att oavsett ekonomi göra ett museibesök.
Anf. 106 Fredrik Malm (FP)
Herr talman! Detta är en viktig interpellation, och kulturministerns svar är bra och välavvägt, vill jag inledningsvis säga.
När det gäller entréavgifter till museer är vår uppfattning i Folkpartiet, som vi också skrivit in i vårt partiprogram, att vi gärna vill se fri entré. Nu har vi ju fri entré för barn och ungdomar upp till 18 år. Därutöver är det frivilligt för museerna, som själva kan bestämma om de vill ha fri entré.
I detta sammanhang vill jag dock nämna några saker som är väsentliga för en diskussion om kulturen och integrationen i en vidare mening, som också interpellanten nämner.
Vid sidan av entréavgifterna finns det mycket annat som museerna kan göra för att nå nya grupper och, inte minst, för att stärka integrationen och för att på olika sätt tillgängliggöra såväl samlingar som den mötesplats som museerna och andra kulturinstitutioner är.
Herr talman! Jag vill bara betona några saker i detta sammanhang som är viktiga medskick till ministern.
Det handlar om frågan om tillgängligheten för människor som kanske inte bor nära ett museum. Många av de statliga museerna finns i Stockholm, i innerstaden, på Djurgården och så vidare. Digitaliseringen är väsentlig när det gäller detta. Det handlar om att samlingar och annat finns tillgängliga. Stockholmskällan, till exempel, som Stockholms stad har, är någonting som är väldigt positivt. Där finns det oerhört mycket bilder, kartor och annat som är digitaliserat och tillgängligt för medborgarna.
Det handlar också om kreativitet och nytänkande från museernas sida. Även här finns det goda exempel just från Stockholm, tycker jag, där vi har alliansstyre och där man jobbar mycket med kulturen. Det som hette Somaliska torget, på Stadsmuseet, var ett utmärkt initiativ, där man på olika sätt nådde ut till den somaliska gruppen i Sverige genom olika bibliotekssatsningar riktade till barn. Det finns andra saker som ökar uppmärksamheten kring våra minoriteter, till exempel utställningen om romerna, 500 år, på Stadsmuseet tidigare. Man har haft ett somaliskt nationaldagsfirande och mycket annat.
I dag kom nyheten om möjligheten för papperslösa att få bibliotekskort på biblioteken i Stockholm, så att de kan låna böcker och så vidare.
Jag tror att det är viktigt att diskussionen kring museer, integration, att nå nya grupper och tillgängliggöra kulturen inte bara koncentreras till frågan om entréavgifter. Det finns väldigt mycket annat som vi också kan göra.
Hur främjar det integrationen om människor som kanske inte har bott i Sverige särskilt länge går och tittar på Rembrandt på ett museum eller tittar på tavlor på ett galleri? Det gör det nödvändigtvis inte. Det som är väsentligt är att det finns en plats där åsikter kan brytas och diskussionen kan formas och där det offentliga samtalet också kan vara en del av museernas verksamhet.
Då är det faktiskt någonting som saknas i Sverige. Det är ett museum över vår nutida historia. Den som går till Historiska museet ser en massa svepningar, krucifix, ikoner och annat. På Stadsmuseet och på en del länsmuseer och annat finns det en hel del om vår lokala historia och så vidare, men det saknas ett statligt museum för vår nutida historia, vilket jag tycker är synd. Och för att detta inte ska vara budgetpåverkande vill jag påpeka att det är en vision.
Anf. 107 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag tycker att det är roligt att vi debatterar museer, för vi har från Alliansens sida ett starkt engagemang för museisektorn. Välkommen in i debatten, Fredrik Malm också, som har ytterligare goda exempel på vad som händer inom museivärlden och på vad museerna faktiskt kan uträtta. Jag ska se om jag kan återkomma till den vision du har.
Men jag ska börja med några kommentarer till Isak From. Du skriver i din interpellation att museerna kan fungera som dragplåster för besöksnäringen. Det är roligt, tycker jag, att höra att Socialdemokraterna också ser den kopplingen. Det brukar annars vara lite svårt att få er att erkänna detta. Då kan jag berätta att förra veckan, den 12 december, fattade regeringen beslut om att ge 100 000 kronor till Riksförbundet Sveriges museer för studier som handlar just om museernas roll i besöksnäringen. Det är studier som vi ser mycket fram emot.
Sedan säger Isak From att besökstalen på museerna har stigit svagt uppåt efter att museireformen förändrades 2006. Jag vet inte hur man räknar när man säger att det är svagt uppåt. År 2011 var vi faktiskt uppe i nästan lika många besökare, som betalade, som det var vid den så kallade fri entré-reformen. Och det är betydligt fler som går på museer nu än det var 2003 och 2004, till exempel.
Jag ska så småningom komma in på EU-kommissionens rapport. Museerna har en stor betydelse för integration, för mångfald, för att levandegöra historien och för barnperspektivet, inte minst. Det här är ett uppdrag som museerna tar på allra största allvar. Det finns inskrivet i regleringsbrev. Det finns inskrivet i instruktionerna. Det kommer upp i de myndighetsdialoger vi ständigt har. Och det är genom att vara aktuella och genom att vara relevanta som museerna lockar så många nya besökare.
Isak From talade i sitt första anförande om de statliga museerna, de regionala museerna och de kommunala museerna. Han glömde, skulle jag vilja säga, en museigrupp, och det är de ideellt drivna museerna. Arbetslivsmuseerna finns över hela Sverige, till skillnad från de statliga museerna, som nästan samtliga ligger i Stockholm. De ideellt drivna museerna - det är nästan 2 000 - finns från norr till söder, från öster till väster. Vi har givit extra pengar för att de ska kunna fortsätta att utbilda frivilliga, ideella, volontärer som ska kunna hålla i gång museerna. Det handlar om allt från textil, fängelser, ångbåtar, järnvägar till små museer, kanske för hattillverkning och knapptillverkning. Det finns runt 2 000 sådana museer.
De var väldigt bekymrade när Socialdemokraterna införde den så kallade fria entrén - jag säger "så kallade", för det finns ingenting som är gratis. De hade svårt att motivera att de var tvungna att ta betalt, 30, 40, 50 kronor, när kanske Nationalmuseum hade gratis entré till sina basutställningar. Det blev en omöjlig konkurrenssituation.
Jag förstår dem. De spelar en stor roll för att hålla minnet av det gångna Sverige vid liv. Det skapas nya sådana museer. Jag tycker att det är viktigt att de ska ha en rimlig chans.
Anf. 108 Isak From (S)
Herr talman! Tack, Fredrik Malm, för dina visioner! Jag hoppas att Folkpartiet lyckas driva den här typen av visioner lite hårdare. Om inte annat kan det vara möjligt att det finns en stark majoritet för den typen av visioner efter ett regeringsskifte.
Kulturministern var inne på en viktig fråga. Jag har nog inte glömt. Jag nämnde nog inte de ideellt drivna museerna i mitt första anförande, men de är väldigt viktiga. Jag får också inspel om att det framför allt är så att man inte orkar och att det finns ett stort bekymmer med generationsväxlingen, framför allt i styrelserna för de ideellt drivna museerna, framför allt de mindre. De allra flesta av dem har faktiskt olika former av fri entré eller valfri entré. Man lever, precis som kulturministern var inne på, på det ideella engagemanget för just de frågorna.
Det gör ju inte att frågan om huruvida vi ska öppna upp fler statliga, kommunala och regionala museer får mindre betydelse. Det är faktiskt ganska många regionala och kommunala museer som redan i dag har fri entré. Där kan man fundera på den statliga rollen. Är det rimligt att vi kanske ska räkna upp kultursamverkansmodellen för att öka tillgängligheten till de regionala museerna?
Vi socialdemokrater har i alla fall ett tydligt ställningstagande. Vi vill börja med att satsa på fri entré på de statliga museerna. Vi tror att det driver viljan och möjligheterna att få fler att bidra till att öka tillgängligheten till våra museer. Tyvärr föll vårt budgetalternativ, men vi kommer att fortsätta att driva det här som en tillgänglighetsfråga - det handlar även om resurssvaga grupper. När fler får möjlighet väcks också intresset. Även om det bara var en kort tid tror jag att intresset för kultur, kulturhistoria och svensk historia ökade genom fri entré-reformen.
Museerna har varit duktiga. Många museer jobbar bra med till exempel Skapande skola. De har bra och duktiga pedagoger. Andra orkar inte riktigt i den omfattning de själva vill. Där finns politiskt ett ansvar att se till att stärka museipedagogerna och uttrycka i regleringsbrev och politiska beslut att vi tycker att verksamheten är viktig.
Det är viktigt att vi ger möjligheter för människor, oavsett bakgrund, att ta del av det offentliga rummet. Vi tror att museerna är en viktig del i det offentliga rummet, och museerna kan nyttjas bättre som mötesplats än i dag.
Anf. 109 Fredrik Malm (FP)
Herr talman! Det finns en logik i att om någonting är gratis kommer fler. Samtidigt finns det säkert en hel del som annars skulle betala som går oftare om det är gratis, vilket inte behöver vara fel. Det blir en annan typ av besöksströmmar om det inte kostar jämfört med om det kostar lite.
Folkpartiets uppfattning är att det ska vara fri entré, men jag har viss förståelse för argumentet att allt inte alltid ska vara helt gratis. Det finns en poäng i att det är viktigt att främja kvalitet i och tillgänglighet till museiverksamhet och kultur. Inom våra kulturinstitutioner finns det en stor potential att förnya sig och nå ut till nya grupper på andra sätt än enbart genom att reglera priset för inträdet. Det är därför, herr talman, som det är viktigt att diskussionen förs bredare än att enbart fokusera på entréavgifterna.
En sak som är viktig är att kulturen inte diskrimineras jämfört med andra typer av verksamheter när det till exempel handlar om sponsring. I det fallet har det funnits en attityd från myndigheter i Sverige att kultursponsring i praktiken är gåvor, inte sponsring, och betraktas alltså inte som marknadsföring. Det innebär att det tidigare har varit mer förmånligt att sponsra idrott än kultur. Det är problematiskt. Man vill kanske inte ha en stor logotyp på magen på operadansaren, utan man marknadsför på lite annat sätt - och det har tolkats på annat sätt. Kultursponsring är en sådan alternativ intäktskälla för kultursektorn som kan främjas på olika sätt.
Anf. 110 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Ord kan lätt leda fel. När man talar om fri entré och hänvisar till 2005 och 2006 - vad menar man? Åren 2005-2006 fanns ett förbud för museerna att ta betalt. Det kallades fri entré, men det var inte det. Det var fri entré genom första dörren, men ville du gå på en specialutställning fick du betala. Det är inte fri entré, Isak From. Man ska vara lite försiktig med orden där.
Jag vet inte om Isak From och Socialdemokraterna har tänkt sig i sin vision att museerna över huvud taget inte ska få ta betalt, att de ska förbjudas att ens ta betalt för specialutställningarna. I så fall får ni lägga på rätt många hundra miljoner på er kulturbudget. Det har vi inte sett något exempel på än.
Fri entré i er tappning var basutställningen. De som ville se mer fick betala, inklusive barn och ungdomar. Vi har ändrat så att museerna får behålla mer av sina pengar, och det är fritt för barn och unga upp till 19 år - även till specialutställningarna.
Statistiken är dessutom vansklig. Jag har under sju år haft anledning att då och då diskutera frågan, inte minst med Socialdemokraterna. Vilka är det som räknas? Ofta är det alla som kliver in genom museets dörr, oavsett om de går till shopen, ska gå på en konferens, ska äta i restaurangen, kanske besöka damrummet och byta blöja på det lilla barnet eller se en utställning. Alla dessa har räknats in.
Vi pratar nu, bland annat tillsammans med Kulturrådet och Myndigheten för kulturanalys, om att det vore intressant att dela upp statistiken kvantitativt och kvalitativt. Det kvantitativa begreppet är lätt, men det kvalitativa är väl så intressant och svårt. Det säger också myndigheten. Men vad leder besöken till? Kommer besökarna tillbaka? Söker de ny kunskap? Har de fått aha-upplevelser? Talar de om vad de har varit med om eller anmäler sig till en kurs - eller vad som nu kan rymmas inom kvalitativa mått? De frågorna är väl så intressanta.
Under den tid som den så kallade fri entré-reformen fanns på museerna hette det att det var ekonomiskt svårt för många att gå på museum. Därför behövdes fri entré på de 19 statliga museerna, varav 16 ligger i Stockholm. Det är en majoritet stockholmare som besöker museerna. Jag ser också som min uppgift att värna hela landet, inte bara Stockholm - även om jag råkar bo här.
Vi kan konstatera att om många ser ekonomin som ett hinder för att gå på museum, att betala 50-70 kronor, då är skatterna alldeles för höga. Regeringen har som ett led i sin politik sänkt skatten för vanliga människor, inte bara en gång i jobbskatteavdraget utan fem gånger. Numera är det en reform som Socialdemokraterna ansluter sig till.
Det femte jobbskatteavdraget som klubbades i riksdagen för en tid sedan räcker till 40-50 museibesök på våra statliga museer. Det är en viktig reform. Många museer väljer att ha fri entré en dag i veckan eller vid andra tillfällen.
Anf. 111 Isak From (S)
Herr talman! Det blev tydligt i slutet av kulturministerns inlägg att vision och mål för Moderaterna är sänkt skatt. Jag hörde inte speciellt mycket om visionerna för att få svaga grupper och nyanlända grupper att gå på museum. Det kanske kulturministern kan utveckla. Finns det en sådan vision? Har Moderaterna en sådan vision för dem som ännu inte har fått sitt första jobb i Sverige, för dem som av olika anledningar inte får ta del av jobbskatteavdragen - de som är sjukskrivna, sjuka eller pensionärer? Finns en vision för att öka besöken på museerna bland de grupperna?
Kulturministern var inne på en viktig fråga om att värna hela landet. Jag håller definitivt med om den frågan. Många regionala och kommunala museer har redan i dag fri entré. För att öka tillgängligheten även på de kommunala och regionala museerna kommer man att behöva tillskjuta samverkansmodellen mer pengar. Är det en vision som Moderaterna delar? Är det viktigt att staten är med och ökar finansieringen i regionerna? Eller är det jobbskatteavdraget som ska göra hela jobbet?
Herr talman! Jag vill avsluta året i riksdagen med att önska alla debattörer, kulturministern och talmannen en god jul och ett gott nytt år. Jag hoppas att vi alla får en skön julvila så att vi orkar med nya tag i januari.
Anf. 112 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag önskar självklart Isak From och alla övriga en riktigt god jul.
Jag är väldigt stolt över våra museer. Jag besöker dem ofta, inte bara de statliga utan också andra. För ett par veckor sedan var jag uppe i Jämtland och besökte Jamtli, som har ett intressant samarbete med Nationalmuseum. Jag förstod att även ni i kulturutskottet hade besökt Jamtli. Jag hoppas att också ni fick höra museichefen berätta om hur man hade fått allt fler att besöka museet och höjt entréavgifterna. Det finns inte alltid en självklar koppling mellan entréavgift och antalet besökare.
Världskulturmuseet i Göteborg har infört entréavgifter igen och konstaterar att den grupp som man trodde kanske inte skulle komma ändå kommer. Det är utrikes födda med intresse för det museet.
Myndigheten för kulturanalys har kommit med en rapport, den är alldeles färsk, där man gör en analys av vilka som går på museerna. Det här finns det anledning att gräva djupare i. Det finns problem. Rapporten visar att det inte finns den koppling som Isak From tror mellan fri entré och att besöksovana går på museer, utan snarare tvärtom, säger Myndigheten för kulturanalys. Med fri entré tenderar de som ofta går på museer att gå ännu oftare, och det är ofta högutbildade och människor boende i storstäderna.
Det är viktigt att museerna ska angå alla. Det är därför det är viktigt med samarbete med Skapande skola - och jag är glad att Isak From nämnde det - och viktigt att museerna själva kan anpassa. Många museer har fri entré någon dag i veckan. Jag vill tipsa om Kulturarvskortet, som inte kostar särskilt mycket men som ger rabatterad entré till runt 300 olika museer och andra kulturevenemang runt om i Sverige. Det är en väl vald investering.
Naturligtvis är det viktigt att människor får behålla mer av sina intjänade pengar för att kunna gå på museer, köpa böcker, betala barnets kulturskola eller vad det nu kan vara. Det betyder en hel del.
Avslutningsvis: Enligt EU-kommissionen är vi de mest kulturaktiva i hela Europa, och antalet museibesökare har gått upp som en raket. Jag är glad för det, men vi behöver göra ännu mer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.