Nätneutralitet mellan olika hemsidor
Interpellation 2010/11:377 av Berg, Marianne (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-05-12
- Anmäld
- 2011-05-12
- Besvarad
- 2011-05-31
- Sista svarsdatum
- 2011-06-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 12 maj
Interpellation
2010/11:377 Nätneutralitet mellan olika hemsidor
av Marianne Berg (V)
till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Statsrådet Anna-Karin Hatt har nyligen besvarat en skriftlig fråga, 2010/11:376, om nätneutralitet mellan olika hemsidor: kan jag konstatera att de problem som Marianne Berg befarar i dag inte finns på den svenska marknaden, och om de uppstår finns det inom kort ett regelverk på plats som hanterar detta.
Svaret var överraskande tydligt. Statsrådet hänvisar till en rapport från Post- och telestyrelsen som publicerades för över två år sedan. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen på Internet är detta en lång tid. Den utredning som Price Waterhouse Coopers gjorde på regeringens uppdrag sommaren 2010, men som statsrådet inte nämner, visade samma resultat. Jag är dock inte övertygad om att det eventuella problem som berördes i min fråga till statsrådet inte existerar. Tvärtom verkar det fullt rimligt att privata vinstmaximerande företag ägnar sig åt att försöka få betalt från så många och så mycket som möjligt. Det är ju en väsentlig del av marknadsekonomin. Varför skulle inte nätoperatörer försöka ta betalt av till exempel dagstidningar för att kunderna ska kunna ladda ned deras hemsidor med hänvisning till att det kräver mycket utrymme?
Att man inte talar om något eller vill låtsas om något i samhället kan ju vara ett tydligt tecken på att villkoren mellan olika parter är så ojämlika att den förtryckta inte vågar framföra kritik eller ens information om detta. Vad betyder tystnaden? En kartläggning av ett sådant fenomen torde kräva kvalificerade utredningsinsatser av ett helt annat slag än det som använts av Post- och telestyrelsen respektive Price Waterhouse Coopers. Det torde exempelvis vara av väsentlig betydelse att respondenterna i en sådan kartläggning utlovas strikt konfidentialitet. Inom Vänsterpartiet är vi bekymrade över utvecklingen och oroad över att Price Waterhouse Coopers så lätt avfärdar frågan i sin rapport till regeringen.
Denna fråga är så viktig därför att det ytterst handlar om yttrandefriheten. Yttrandefrihet är en av de grundläggande fri- och rättigheter som är fundamental i ett öppet, demokratiskt samhälle. Nätoperatörer ska inte tillåtas att bestämma över vilka hemsidor som konsumenterna ska ha tillgång till över huvud taget eller ens med vilka hastigheter. Om konsumenten betalt för en viss hastighet ska denna gälla oaktat hemsida. Det är uppenbart en viktig del av den svenska demokratin att nätoperatörer inte kan välja hur allmänheten ska ha tillgång till olika hemsidor.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att konsumenterna ska kunna fortsätta att surfa med samma hastighet på olika hemsidor?
2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av vad som ovan anförts för att förmå nätoperatörerna att inte kräva betalning av ägarna till olika hemsidor för åtkomsten till dessa?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:377
Webb-tv: Nätneutralitet mellan olika hemsidor
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:108 Tisdagen den 31 majProtokoll 2010/11:108 17 § Svar på interpellation 2010/11:377 om nätneutralitet mellan olika hemsidor
Protokoll från debatten
Anf. 99 Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Marianne Berg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att konsumenterna ska kunna fortsätta att surfa med samma hastighet på olika hemsidor. Vidare har Marianne Berg frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förmå nätoperatörer att inte kräva betalning av ägarna till olika hemsidor för åtkomsten till dessa.
Marianne Berg har ställt en skriftlig fråga till mig tidigare på samma tema som jag besvarade den 22 mars i år. Jag svarade då bland annat att regeringen i sin nyligen antagna proposition
Bättre regler för elektroniska kommunikationer
föreslagit att Post- och telestyrelsen, PTS, ska ges möjlighet att vidta åtgärder om det skulle visa sig att det finns problem av den art som Marianne Berg befarade.
Vi har i dag inga indikationer på att det som Marianne Berg för fram är reella problem på den svenska eller för den delen på den europeiska marknaden. Men vi ska naturligtvis inte låta oss nöjas med det. Jag håller med om att det ofta handlar om att förekomma problem som kan dyka upp. Det är oerhört viktigt att det öppna Internet upprätthålls. Det får inte heller vara så att legala webbplatser blockeras eller hindras av en operatör för att undgå konkurrens från Internetbaserade tjänster som levereras av andra aktörer än operatören själv. Det är inte otänkbart att marknaden står inför ett skifte vad avser affärsmodeller och att detta skulle kunna leda till otillbörlig diskriminering av viss trafik. Med tanke på den stora betydelse som elektroniska kommunikationer har för yttrandefriheten och informationsfriheten är det givetvis angeläget att sådan diskriminering inte inverkar menligt på dessa friheter. Det är viktigt även ur ett innovationsperspektiv att företag och entreprenörer som utvecklar elektroniska kommunikationstjänster på Internet kan nå fram till hela konsumentmarknaden.
I syfte att förekomma eventuella öppenhetsproblem som till exempel kan hänga samman med trafikstyrningen har regeringen både föreslagit ny lagstiftning som bygger på ett antal EU-rättsakter och gett ett uppdrag till PTS.
Den nya lagstiftningen innebär till att börja med att operatören får en utökad informationsplikt i och med att kraven på transparenta avtal höjs. Det kommer att underlätta för konsumenterna att välja bort begränsade abonnemang till förmån för abonnemang utan begränsningar. Visar det sig att konsumenterna trots allt får svårt att teckna abonnemang utan blockeringar, eller att det uppstår faktiska problem med nedprioriterad trafik, kommer PTS kunna meddela föreskrifter som blir tvingande för samtliga operatörer på marknaden som omfattas av lagen om elektronisk kommunikation.
Utöver lagstiftning har regeringen gett PTS i uppdrag bland annat att i nära samverkan med Konsumentverket och andra berörda myndigheter se över om informationen till konsumenterna om vad de köper är tillräckligt tydlig vad avser begränsningar i åtkomst till tjänster och innehåll. En annan del av uppdraget är att genomföra informationsinsatser om begränsningar av innehåll och tjänster och förutsättningarna att byta tjänsteleverantör.
Anf. 100 Marianne Berg (V)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det var mer uttömmande än svaret på min skriftliga fråga för några månader sedan. Jag tycker att statsrådet har tagit några steg framåt.
Men som opposition är man aldrig nöjd, och jag tycker inte att tillräckligt har gjorts i denna fråga. Det är första gången som vi debatterar denna fråga. Det betyder inte att frågan är oviktig, utan tvärtom är den viktig att lyfta fram. Jag tror nämligen att många konsumenter inte är medvetna om att det kan ta längre tid och att man kan bli blockerad från vissa hemsidor.
Både för näringslivets utveckling och för den svenska demokratin är det viktigt att konsumenterna är medvetna om detta.
Statsrådet hänvisar i sitt svar till den möjlighet som Post- och telestyrelsen får att besluta om lägsta tjänstekvalitet för Internettjänster.
Som jag anförde i min tidigare skriftliga fråga till statsrådet är detta naturligtvis ett steg i rätt riktning. Men frågan är om det är tillräckligt. Det är min stora fråga.
Ett direktiv om lägsta tjänstekvalitet innebär ingenting annat än just någon form av minimigräns med vilken hastighet en hemsida kan få nedladdas.
Då undrar jag om statsrådet verkligen menar att detta är tillräckligt. Jag kan inte se att det till exempel skulle innebära något hinder för en dagstidning att betala till någon nätoperatör för att det ska gå snabbare att ladda ned den egna hemsidan än konkurrentens. Är det rimligt? Nej, det tycker jag inte. Är det rimligt att det tar längre tid för den enskilde att kommunicera med en myndighet jämfört med privata företag för att det privata företaget har betalat någon form av avgift till nätoperatören? Nej, jag anser inte att det är rimligt. Är det rimligt att det går snabbare att besöka en myndighet om man har en nätoperatör jämfört med en annan därför att den nätoperatören anser att den myndighetens uppgifter är viktiga i samhället av ett eller annat skäl? Ska vissa hemsidor kunna laddas ned snabbare än andra beroende på vilken bedömning nätoperatören gör av den politiska lämpligheten av hemsidans innehåll? Nej, det tycker jag inte.
Vänsterpartiet tycker att det är olämpligt att denna typ av bedömningar ska ligga i händerna på privata företag.
Jag vill inte säga att regeringen inte har gjort någonting. Jag tror faktiskt att man gör saker och försöker förbättra. Men vi ser mycket olika på hur man ska agera.
Vänsterpartiet menar att det är en självklar princip att om konsumenten har betalat för en viss hastighet ska denna gälla oavsett hemsida. Om statsrådet också anser att det är en viktig princip - jag uppfattar ändå att statsrådet anser det och tycker som jag - vad är statsrådet då beredd att göra för att det också ska bli så i Sverige i framtiden?
Anf. 101 Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Olika webbplatser kan vara olika snabba av olika skäl. Jag skulle gärna nämna något om vad skälen till detta faktiskt kan vara.
I första hand beror det på vilken kapacitet som webbplatsinnehavaren själv har på sin hemsida, givet att allt annat är lika förstås, till exempel användarens utrustning, kapaciteten i näten och så vidare.
Dessutom kan man som Internetleverantör påverka hastigheten genom att välja vilka servrar som man lagrar sitt innehåll på. Det finns i dagsläget tredjepartsföretag och även Internetleverantörer som erbjuder så kallade värdtjänster där serverutrymme erbjuds närmare konsumenterna så att det ska bli en kortare sträcka för innehållet att transporteras och därmed en snabbare överföring.
Det som är viktigt att lyfta fram i sammanhanget och komma ihåg är att en innehållsleverantör aldrig är tvungen att betala för dessa så kallade CDN-tjänster. Det är en frivillig affär som man kan välja att ingå.
Om det skulle visa sig, oavsett vilket skäl som det kan handla om, att PTS skulle upptäcka att tjänster på Internet diskrimineras, till exempel att trafiken fördröjs eller helt blockeras, är det precis som Marianne Berg säger så att regeringen precis genom den proposition som vi har förelagt riksdagen och som riksdagen nyligen har beslutat om har givit PTS verktyget att beivra det genom de bestämmelser som träder i kraft redan den 1 juli i år. Om det skulle visa sig att det finns en sådan diskriminering på Internet är det ingen liten sak för PTS att gå in och besluta om lägsta tjänstekvalitet. Det är ett ganska stort marknadsingripande.
Min förhoppning är att själva det faktum att marknadsaktörerna vet att PTS har detta verktyg ska leda till att de som levererar tjänster på Internet faktiskt väljer att agera proaktivt och att inte diskriminera tjänster.
Det som avslutningsvis är viktigt att framhålla är att vi i den förändrade lagen om elektroniska kommunikationer väsentligt stärker konsumenternas rättigheter och deras möjligheter att faktiskt på förhand få veta vilka begränsningar som finns i olika avtal så att man kan rösta med fötterna eller välja ett avtal där man faktiskt kan få den tjänstekvalitet som man förväntar sig och som man är beredd att betala för.
Anf. 102 Marianne Berg (V)
Fru talman! Jag är mycket väl medveten om det som statsrådet tog upp om kapacitet och så vidare. Men det förekommer problematik när det gäller att man av en eller annan anledning inte kan komma fram så snabbt som man egentligen skulle kunna göra. Det är det som jag vill försöka tillrättalägga. Det finns nämligen inte problem bara med nätoperatörer som önskar styra konsumenternas tillgång till Internet. Det berör också möjligheterna att använda IP-telefoni.
Det finns exempel där mobiltelefoner kostar olika mycket beroende på om köparen vill kunna använda IP-telefoni såsom Skype eller inte.
Jag ska ta ett exempel. I Frankrike stängde en teleoperatör helt enkelt av möjligheten att använda Skype. Man kan konstatera att Post- och telestyrelsen inte verkar vara speciellt intresserad av möjligheten att besluta om en lägsta tjänstekvalitet över huvud taget. Enligt David Troëng, som är chef på Post- och telestyrelsens konkurrensavdelning, skulle denna typ av krav förändra endast nätoperatörens prissättning och affärsmodeller.
Statsrådet har i sina svar på min interpellation och tidigare skriftliga fråga hänvisat till just Post- och telestyrelsens möjligheter att besluta om en lägsta tjänstekvalitet, och jag har ifrågasatt om det verkligen är tillräckligt.
Det känns faktiskt lite oroande att den lagstiftning som statsrådet hänvisar till som en viktig förändring inte ens verkar eftersträvansvärd eller betydelsefull av det ämbetsverk som får befogenheten.
Om statsrådet och regeringen nu tar denna fråga på verkligt allvar, varför ställer man då inte detta som krav i en framtida utredning när det gäller till exempel auktioner i fråga om frekvenser? Är statsrådet beredd att gå vidare i denna riktning?
Anf. 103 Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Marianne Berg nämnde i sitt inlägg att det finns exempel på abonnemang där det kostar olika mycket att använda till exempel IP-telefoni. Men det ligger inte i regeringens intresse, och jag tror inte heller att det ligger i riksdagens intresse, att från politiskt håll gå in och likrikta vare sig prissättning eller exakt vad som ska finnas i olika abonnemang.
Det som vi har varit mycket tydliga med från regeringens sida, och som riksdagen nu har bekräftat genom att man har antagit den nu justerade lagen om elektroniska kommunikationer, är att om det skulle visa sig att man som konsument över huvud taget inte kan teckna ett abonnemang där man till exempel kan använda tjänsten IP-telefoni kan PTS gå in och göra ett ingripande och faktiskt stipulera vad som ska ingå som lägsta tjänstekvalitet.
Det är dock ett väldigt ingripande och åtagande.
Det är ingen orimlighet att det finns abonnemang som erbjuder olika saker och kostar olika mycket beroende på vad det är man som konsument vill köpa. Man kanske inte vill ha särskilt mycket innehåll i det man vill tillgång till, och därmed kunna få ett lägre pris, eller så vill man ha en väldigt omfattande tjänst och är beredd att betala för det. Det viktiga är att konsumenten har valfrihet och att vi inte helt och hållet stänger ute en viss typ av tjänster, inte ens IP-telefoni, när det handlar om mobila tjänster.
Man kan av Marianne Berg, som är väldigt engagerad i frågan, få intrycket av att detta skulle vara ett stort problem på den svenska marknaden. Så är inte fallet; det kunde vi konstatera när vi arbetade fram den förändrade lagen om elektroniska kommunikationer. I dagsläget har vi inga tecken på att detta skulle vara ett stort problem på den svenska marknaden.
Vi valde ändå från regeringens sida att arbeta proaktivt och faktiskt utöka PTS verktygslåda för den händelse problemet skulle uppstå, eller ännu mer för att stävja det på förhand och sända en tydlig signal att det för regeringen och Sverige är viktigt med ett öppet Internet och viktigt att konsumenterna faktiskt kan få tillgång till dessa tjänster. Det är också viktigt att de som utvecklar tjänsterna kan få tillgång till hela marknaden, så att Sverige blir en intressant marknad för tjänsteutvecklare att investera i.
Anf. 104 Marianne Berg (V)
Fru talman! Tack, återigen, statsrådet!
Nej, säg att det inte är någon stor problematik i det här landet. Oavsett om det är en stor problematik eller inte kan den dock växa sig stor om vi ingenting gör. Det är det som är min poäng.
Jag vill i mitt sista inlägg citera Nellie Kroes, EU-kommissionär för telekomfrågor. Hon hotar med rättsliga åtgärder mot Internetleverantörer som förhindrar en rättvis tillgång till Internet genom att stoppa konkurrenternas tjänster. Företagens nätneutralitet ska nu hårdgranskas, enligt Kroes i Svenska Dagbladet den 26 april 2011.
Hon framför som exempel på icke nätneutralt beteende en brittisk leverantör som ser till att Skype är oanvändbart på eftermiddagar och kvällar för att Internettelefoni inte ska ta för mycket plats i bredbanden från andra tjänster, som företagen som tjänar pengar på - utan att kunderna ens varnas. Nellie Kroes fortsätter: "Ta mig på orden: Om åtgärderna för att öka konkurrensen inte räcker för att ge konsumenterna verkliga valmöjligheter, så är jag redo att förbjuda blockering av tjänster och tillämpningar."
Statsrådet, vår svenska IT-minister, är dock övertygad om att det inte finns några sådana problem i Sverige och att det även om så vore fallet finns ett tillräckligt starkt regelverk för att lösa detta. Det har statsrådet tagit upp här vid flera tillfällen. Från Vänsterpartiets sida är vi dock inte lika övertygade.
Anf. 105 Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Tack, Marianne Berg, för debatten redan nu! Jag kan konstatera att det är lite märkligt att vi redan innan den justerade lagen om elektroniska kommunikationer träder i kraft den 1 juli kan dra tvärsäkra slutsatser om att verktygslådan inte räcker.
Jag är helt övertygad om att Marianne Berg precis som jag själv vet att det är rätt avsevärda förstärkningar av PTS möjligheter att ingripa och också förstärkningar av konsumenternas rättigheter när det gäller rätten att faktiskt få en transparent och allsidig information från dem man funderar att köpa en tjänst av innan man tecknar ett abonnemang. Det viktigaste som konsument är att ha full information innan man ingår ett avtal, så att man kan välja om man vill teckna ett avtal med den personen eller inte.
Nellie Kroes har jag träffat många gånger, och jag hyser den största respekt för henne. Jag delar också ett starkt engagemang för att vi ska ha en stark digital inre marknad i Europa med henne. Det hon pekade på och som du, Marianne Berg, anförde var ett brittiskt exempel. Med förlov sagt: Problem som finns på den brittiska marknaden föranleder inte att vi vidtar särskilda åtgärder på den svenska marknaden.
Däremot har vi vidtagit åtgärder av ett helt annat skäl, nämligen att se till att förebygga och på förhand ge PTS muskler att ingripa - inte utformat som ett förbud utan utformat som ett starkt verktyg för PTS att gå in och stipulera vad som ska vara lägsta tjänstekvalitet om det skulle visa sig att svenska konsumenter inte kan teckna abonnemang för en viss typ av tjänster, till exempel IP-telefoni.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.